1. No category

Flyktingar med de Vita bussarna på färjan mot Sverige. Våren 1945.
Fotograf K W Gullers, Nordiska museet.
46
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
Till Sverige med de Vita bussarna
Koncentrationslägrens fångar
I slutet av andra världskriget var ca 20 miljoner människor
på flykt i Europa. Bara en bråkdel av dem kom till Sverige.
När andra världskriget tog slut i Europa i maj 1945 fanns det
ca 124 000 flyktingar i Sverige. Många av dem kunde nu återvända till sina hemländer. Norrmännen, som var den största
flyktinggruppen i Sverige under kriget, lämnade sina förläggningar över hela landet. I Sörmland gällde det bl a flyktingförläggningarna Kjesäter utanför Vingåker och Ekersta-Bettna
i Flens kommun. Men lägren fylldes snart igen av en annan
flyktinggrupp.
I april 1945, på uppdrag av regeringen, inleddes Röda-Korsexpeditionen Vita bussarna med Folke Bernadotte som ledare.
Syftet var att befria skandinaviska fångar i de tyska koncentrationslägren. De 36 vitmålade sjuktransportbussarna åkte
under våren 1945 ner genom det sönderfallande Tyskland.
Uppgifterna om hur många människor som räddades har
ifrågasatts på senare år. Från att ha ansetts vara omkring
20 000 människor, hävdar många idag att siffran var betydligt lägre. Snarare var det ca 15 000 lägerfångar som evakuerades. Det har inte med säkerhet kunnat fastställas hur många
av dessa som var judar. Bland annat på grund av att religionstillhörighet inte registrerades vid ankomsten till Sverige. Men
en trolig siffra är att omkring hälften av de räddade var judar.
På sommaren 1945 kom ytterligare ca 10 000 lägerfångar till
Sverige med hjälp av UNRRA, FN:s organ för hjälp och återuppbyggnadsarbete efter andra världskrigets slut.
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
47
De s k repatriandi, de räddade, fördes till sjukhus och speciella förläggningar runt om i landet. Många var i så dålig kondition att de inte överlevde resan till Sverige och friheten.
De flyktingläger i Sverige som tidigare haft framför allt
norska flyktingar fylldes nu av koncentrationslägrens offer.
I Sörmland bl a Kjesäter, Ekersta-Bettna och Rosöga i Strängnäs kommun.
De flesta överlevande reste efter sjukhusvård och boende på
flyktingläger, vidare från Sverige till Palestina och USA.
Regina Minc från Polen
Ett av koncentrationslägrens offer som kom till Sverige med
de Vita bussarna, var den polska judinnan Regina Mintz, eller
Minc, som är den polska stavningen. Hon anlände till Sverige den 28 april 1945 och vistades först i ett mottagningsläger
i Lund. Regina Minc kom till Kjesäters flyktingförläggning i
Sörmland på hösten 1945.
I arkivet från lägret, som förvaras på Riksarkivet, finns en
brevväxling mellan May Lindhé, kurator på Kjesäters flyktingförläggning och Märta Adler på Stadskansliet i Lund:
Lund den 21 maj 1946
Till Kuratorn för Kjesäters flyktingläger, Vingåker.
Bland flyktingarna här i Lund finns en polska, fru Cecylia
Skorecka, som är god vän med fru Regina Mintz, som vistas
på Edert flyktingläger. Fru Skorecka skrev för någon tid sedan
ett brev till fru Mintz, men fick tyvärr svar från en annan flykting att fru Mintz fortfarande är lika apatisk och nere som hon
var under karantäntiden i Lund. Fru Mintz var sångerska i Polen innan kriget och hon har en underbar röst, men sedan hennes man och dotter blevo mördade tycks hon inte kunna få
intresse för något mer här i livet. Fru Skorecka bad mig fråga
Eder om det inte fanns någon möjlighet att få idka musik i läg-
48
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
ret, ty detta skulle kanske kunna rycka upp henne. Skulle inte
detta gå, kanske någon privatperson, som ville ställa sitt piano
till hennes förfogande någon timme på dagen. Genom att hon
fortfarande vistas på läger erinras hon ju alltid om koncentrationslägren i Tyskland, men fick hon tillfälle att idka musik och
hennes konstnärliga begåvning togs i anspråk vid olika tillfällen, skulle hon kanske så småningom bli bra.
Jag ber Eder om överseende med att jag besvärar Eder med
detta, ty jag vet vilket oerhört arbete kuratorn för ett flyktingläger har, men jag vore synnerligen tacksam om ni skulle vilja
försöka hjälpa fru Mintz på det sätt jag här föreslagit.
Tacksam för svar.
Med utmärkt högaktning
Märta Adler
Adr. Stadskansliet, Lund.
May Lindhé svarade den 1.8 1946:
Till Fru Märta Adler
Stadskansliet Lund
Den 21 sistlidna maj erhöll jag ett brev från Eder angående
polska judinnan Regina Mintz, vilket jag ber så mycket om
ursäkt för att jag inte besvarat förrän nu.
Fru Mintz kom till Kjesäter den 3.11.1945 från beredskapssjukhuset i Örebro, där hon vårdats några månader för en lindrigare lungtuberkulos. Hon var ända till för en och en halv
månad sedan fullkomligt apatisk hela tiden här. Omkring 20
juni började vi emellertid med en underhållning för hela lägret, vilket tycks ha väckt henne. Till vår megafon, som hörs
över hela lägret, kopplade vi en adaptergrammofon för att på
så sätt kunna bjuda alla på musik. Jag var inte med när metamorfosen med fru Mintz inträffade, men de som voro det
säger att det var som om hon vaknat ur en dröm när hon hörde musiken. Hon har liksom vaknat mer till liv, trots att hon
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
49
Kvinnliga koncentrationslägerfångar nyss anlända till Sverige med de
Vita bussarna. Våren 1945. Fotograf K W Gullers, Nordiska museet.
50
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
ju ofta har sina apatiska dagar. Hennes intresse för kläder har
märkbart förstorats och hon som aldrig tidigare deltog i flaggklistringen, en inkomstbringande sysselsättning, är nu en flitig
klistrare för att kunna få medel att skaffa sig en del småsaker.
Nu har det lyckats mig att ordna så att hon två gånger i veckan
får gå till en svensk familj och spela piano och sjunga. Mosaiska församlingen har också lovat att hjälpa till med henne och
göra allt vad de kan. En blombukett från en av dess kuratorer
som var här på besök i går gjorde henne överlycklig.
Trots dessa många glädjande framsteg måste man nog ändock vara försiktig i sin förhoppning av utgången av denna
rätt svåra sjukdom, som enligt doktorn är av schizoid natur.
Hon är nu van vid denna plats och miljö och har förtroende för
den, varför ett kvarstannande i densamma troligen är det bästa. Ett överförande till sinnessjukhus, som vi tidigare var betänkta på, skulle nog inte vara så lyckligt. Nu har hon dock ibland sina verkligt levande ögonblick och när hon sjunger, sker
det med djup inlevelse.
Ja detta är allt jag för tillfället kan säga Er om fru Mintz, och
jag tror, att även om hon inte besvarar eventuella brev, så har
de nog förmågan att glädja henne nu.
Kjesäters Utlänningsförläggning, Vingåker den 1.8.1946
May Lindhé, Kurator
Regina Minc f. Proszowska, var född den 24 april 1909 i Kielce
i Polen. Hon var dotter till ett läkarpar. Efter gymnasiet studerade Regina sång och musik i två år. Efter examen fick hon
anställning som musiklärare på en skola i hemstaden Kielce.
Några år senare gifte hon sig med den judiske ingenjören
Arnold Minc. De fick en dotter som döptes till Lea.
Arnold Minc ägde radioaffären Radio-Universum i Kielce. Efter Tysklands invasion av Polen på hösten 1939, togs all
judisk egendom i beslag av nazisterna. Familjen Minc tvingades lämna ifrån sig både affären och bostaden, och flydde
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
51
Identitetshandling för Regina Minc. Statens Utlänningskommission, 4
maj 1945. Riksarkivet.
52
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
längre in i Polen för att komma undan de tyska angriparna.
Men tyskarna avancerade längre in i landet. När Reginas dotter Lea var nio år gammal fördes hon bort av Gestapo. Lite
senare deporterades makarna Minc till koncentrationslägret
Auschwitz. Vid ankomsten till lägret skiljdes Regina från sin
man. Hon fick aldrig veta vad som hände dottern och maken,
men de avrättades troligen direkt i gaskamrarna.
Efter ett år i Auschwitz skickades hon vidare till koncentrationslägret Ravensbrück. Där var hon kvar tills hon befriades av Röda Korset våren 1945 och transporterades till Sverige
med de Vita bussarna.
Efter vistelsen på Kjesäters flyktingförläggning i Sörmland
blev Regina Minc kvar i Sverige. Hon gifte aldrig om sig. Tidvis led hon av den psykiska sjukdom som debuterade redan
under lägervistelsen, troligen utlöst av hennes svåra upplevelser under kriget, och var i perioder intagen på mentalsjukhus.
I mitten av 1950-talet flyttade hon till Kristinehamn där hon
fick arbete på Mölnlycke Väveri AB.
Regina Minc f. Proszowska dog den 15 augusti 1980 på
Kristinehamns sjukhus. Hon lämnade inga efterlevande.
TILL SVERIGE MED DE VITA BUSSARNA
53