Landsbygdsprogrammet börjar klarna
Landsbygdsprogrammet börjar klarna s. 4-5 Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer s. 7 Allt fler biodlare i länet s. 6 Kurser och utbildningar s. 10-11 GrönaBladet F ÖR L A N D S B Y G D S F ÖR E TA G A R E I ÖR E B R O L ÄN #2 2015 En samlande kra! Gröna Bladet Välkomna till årets andra nummer av Gröna Bladet! Våren är här och innan vi vet ordet av blåser varma sommarvindar över åker och äng. Men innan det blir sommar återstår mycket arbete både på åker och kontor. På Länsstyrelsen har vi under vintern arbetat intensivt med att skriva en handlingsplan för det nya Landsbygdsprogrammet. Arbetet har präglats av mycket osäkerhet eftersom det nationella programmet inte varit färdigt. Den 20 mars skickade vi dock iväg vår handlingsplan till Jordbruksverket för att få den godkänd. Under våren ska vi lära oss alla nya förordningar och föreskrifter som gäller med det nya programmet. Samtidigt får vi ett nytt handläggningssystem som vi hoppas ska kunna ge er, som söker stöd hos oss, kortare handläggningstid men också att du på ett bättre sätt ska kunna följa ditt ärende. Under våren och sommaren kommer vi att besöka olika föreningar och delta vid träffar för att berätta om det nya programmet och dess möjligheter. I det här numret av Gröna bladet kan du läsa om några av de nya stöd som öppnar i september. I det här numret kan du också läsa om vad du kan göra om du får besök av tranor, gäss och sångsvan som gör skador på växande grödor. Till sist vill vi passa på och önska lycka till med vårbruket och hoppas att det i år ska bli en bra skörd! Thomas Börjesson 2 Redaktion Charlotte Fredriksson 010-224 83 86 [email protected] Helena Högberg Åkerhielm 010-224 84 27 [email protected] Stefan Triumf 010-224 82 72 [email protected] Therese Erneskog 010-224 84 22 [email protected] Åsa Lindin 010-224 84 32 Fler varianter av Sprutjournalen Behöver du en ny sprutjournal? Nu finns den att få i tre varianter. Antingen som vårt traditionella häfte (A5), som egen utskrift från vår webbplats eller ifyllningsbar pdf till smart telefon eller läsplatta. För att den ska fungera som ifyllningsbar pdf på telefonen eller läsplattan behöver du ladda ner appen Adobe Reader. När du har fyllt i sidan kan du spara filen och mejla den till dig själv för att spara den på datorn. Vill du ha vår traditionella sprutjournal kan du höra av dig till oss så kan du få den som postförsändelse. Du hittar sprutjournalen under Lantbruk och landsbygd, Lantbruk, Växtodling och Växtskydd och behörighet eller via länken på www. lansstyrelsen.se/sprutjournal. Nu har vi också lagt upp sprutjournalen på vår webbplats. Där kan du välja att själv skriva ut sidor hemma eller kanske vill du testa den som ifyllningsbar pdf i telefonen eller i en läsplatta. Thomas Börjesson Kontaktpersoner: Tobias Kindvall 010-224 84 42, [email protected] Helena Högberg Åkerhielm 010-224 84 27, [email protected] Gröna Bladet ges ut av Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro Telefon: 010-224 80 00 E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Anita Norén Omslagsbild: Mostphotos [email protected] Innehåll Förändrat kompensationsstöd 3 Landsbygdsprogrammet 4 börjar klarna Allt fler biodlare i länet 6 Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna 7 pollinatörer Åtgärder för ortolansparven 8 behövs! Problem med tranor, gäss och sångsvan i grödan? 9 Nya regler för animaliska biprodukter Utbildning Kurser 10 Ny betesförmedling 12 underlättar kontakt Förändrat kompensationsstöd I början av mars fick vi mer information om hur kompensationsstödet kommer att se ut. I förslaget finns en del viktiga förändringar som börjar gälla 2015, även för den som är inne i ett åtagande. Eftersom slutgiltigt beslut inte är I tabellen nedan listar vi de förtaget kan det fortfarande bli samlingar där det sker ändringar i utformningen. förändringar, i övrigt är områdesindelningen över vilka som Nytt område kan få stöd eller ej den samma Några viktiga förändringar är att som tidigare. områdesindelningen har ändrats, vilket är en anpassning till Ettårigt stöd gemensamma regler inom EU. Andra förändringar är att du Det innebär att en del som kommer att kunna få stöd för tidigare har fått kompensations- fler grödor. Ersättningsnivåerna stöd inte längre kan få det eller kommer att förändras i och med att de fasas ut med övergångsatt beräkningen görs på ett nytt regler åren 2015-2018. sätt. Kompensationsstödet kommer också att bli ettårigt, Det tillkommer också tre nya även för den som nu har ett områden som kan få stödet från giltigt åtagande. Ansökan sker i och med 2015. SAM Internet. Läs mer om villkoren På Jordbruksverkets hemsida finns en karta och en lista över vilka kompensationsområden som ska gälla. Du hittar informationen på Jordbruksverkets webbplats under Jordbrukarstöd > Kompensationsstöd > Villkor. Länkar till karta och lista finns på höger sida. Helena Högberg Åkerhielm Sammanställning över de områden där det sker förändringar i möjligheten att få kompensationsstöd. I övriga församlingar gäller samma indelning som tidigare. Observera att formellt beslut inte är taget. Nytt stödområde 10a Stödet fasas ut med övergångsregler 2015-2018 Nytt stödområde 10b Stödet försvinner 2015 utan övergångsregler Nytt stödområde 9:a Nytillkomna församlingar som får stödet fr.o.m.2015 Tysslinge Bergslagen Kil Bergslagen Hidinge Bergslagen Askersund Hammar Hallsberg skogsbygd Sköllersta södra Bo Näsby Lillkyrka - Ödeby Hovsta Betaltjänster – vad är på gång? Vi tar ut kontanter eller betalar med kort, oavsett vilket måste det fungera. Företag och föreningar får dagskassor, som man måste sätta in någonstans. Länsstyrelsen arbetar med att göra insatser där marknadskrafterna inte räcker till. Under året ska vi göra en enkätundersökning riktad till företagare och föreningar på mindre orter i följande kommuner: Lindesberg, Hallsberg, Örebro, Degerfors, Lekeberg, Laxå samt Askersund. Om du har synpunkter på kontanthanteringen får du gärna höra av dig till oss även om du inte får enkäten. Den fjärde maj anordnar vi en informationsdag tillsammans med olika pensionärsorganisationer. Alla äldre i länet som vill veta mer om olika möjligheter att betala räkningar, ta ut kontan- ter eller betala är välkomna till Pingstkyrkan i Örebro. Ett antal banker och andra aktörer finns på plats och berättar om sina tjänster. Under dagen kommer det att vara ett antal föreläsningar och en paneldebatt om kontanter. Programmet håller på mellan 10 och 15, men man kommer och går när man vill. Under sommaren kommer vi att delfinansiera ett slags internetcaféer där IT-guider gratis lär ut användning av datorer, läsplattor och smarta mobil- telefoner. Då sitter man med en guide och lär sig precis de program eller funktioner man är intresserad av, till exempel internetbank, epost eller bildhantering. Detta är i planeringsstadiet, så det är inte klart vilka kommuner eller orter som kommer att ha itguider. Mer information kommer bland annat på Länsstyrelsens hemsida, sökord betaltjänster. www.lansstyrelsen.se/orebro Åsa Ödman 3 Förutsättningarna i nya Landsbygdsprogrammet klarnar Efter förseningar av det nya Landsbygdsprogrammet börjar vi nu få alltmer information om vad som kommer att gälla i det nya programmet. Trots att en del nu har klarnat är det fortfarande i skrivande stund preliminärt eftersom inga formella beslut är tagna. På Jordbruksverket och i regeringen arbetar man också fortfarande med förordningar och föreskrifter. Formellt beslut om programmet tas troligen i juni 2015 och förhoppningsvis kommer större delen av programmet igång i september. Hur mycket pengar du kan få är ännu inte beslutat. Elektronisk ansökan Från och med september 2015 kommer de flesta av stöden i Landsbygdsprogrammet att öppna för ansökningar. En nyhet i och med det nya stödet är att alla ansökningar kan skickas in elektroniskt till Länsstyrelsen. Stöden kommer att kunna sökas via ”mina sidor” på Jordbruksverkets hemsida. En annan nyhet är att vi kommer att införa beslutsomgångar. Tidigare har vi handlagt och beslutat ärendena allteftersom de kommit in. Nu kommer vi att samla ihop ansökningarna och besluta flera ansökningar samtidigt vid tre fastlagda tillfällen per år. Mer information om beslutsomgångar kommer att publiceras på vår och Jordbruksverkets webbplats. Nedan presenterar vi lite kort några av de stöd som kommer att vara möjliga att söka i det nya programmet. Tänk på att Landsbygdsprogrammet inte är beslutat och kan därför komma att ändras. 4 Miljöinvesteringar I det nuvarande förslaget på LB 2014-2020 kommer du att kunna få ersättning för investeringar som gynnar miljön. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller investeringar för att förbättra vattenkvaliteten. Från september 2015 kan du troligtvis söka miljöinvestering i det nya landsbygdsprogrammet för bland annat det här: att finnas stöd för att anlägga våtmarker och dammar. Ett syfte kan vara att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald men våtmarker och dammar kan också skapa en variation i landskapet som uppfattas som positivt för friluftsliv och rekreation. Ett annat syfte är att fånga upp näringsämnen och på så sätt minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. • Stängsel mot rovdjur Syftet är att skydda betande tamdjur så att betesmarker och betesvallar ska kunna fortsätta skötas genom bete i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur. Stängslet ska sättas upp runt betesmark och betesvall som används för bete i områden där varg, björn eller lodjur förekommer eller förväntas förekomma. • Engångsröjning av betesmark, mindre ytor Syftet med åtgärden är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och därigenom utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Restaurering av betesmarker och slåtterängar ökar förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Restaureringen innebär också att kvaliteter knutna till kulturmiljöer förstärks. Denna miljöinvestering ska användas när det räcker med röjningsarbete under en säsong för att marken ska återställas till betesmark eller slåtteräng • Anlägga och restaurera våtmarker och dammar Precis som tidigare kommer det Foto: Mostphotos Företagsstöd Flera olika investeringsstöd är planerade att öppna för ansökningar i september. Du kommer att kunna söka startstöd om du tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk eller trädgård. Du kommer också att kunna söka investeringsstöd, det gäller även andra verksamheter än jordbruk och trädgård. Ökad konkurrenskraft Stöd kan beviljas för anläggningar, byggnader, utrustning och fast monterade maskiner som hör till driftsgrenar inom jordbruk och trädgård. För uppfödning och hållande av djur för animalieproduktion kan stöd ges till nybyggnation samt om- och tillbyggnation inklusive utrustning för exempelvis mjölkning, foder- och gödselhantering. För investeringar inom trädgårdsproduktion kan stöd ges till växthus med utrustning. Energieffektivisering samt energigrödor Stöd kan beviljas till investeringar som bidrar till energieffektivisering inom jordbruk och trädgård. Exempel på detta kan vara energieffektivare ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering. Investeringsstöd - växthusgaser och ammoniak Stöd beviljas för jordbruks- företag och trädgårdsföretag som gör investeringar för minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Sådant som beviljas stöd är till exempel investeringar som minskar utsläppen vid gödselhantering samt investeringar för extra lagringskapacitet utöver lagkrav, rötresthantering för jordbruksföretagets egna behov och rening av luft från djurstallar. Startstöd Syftet med stödet är att göra det lättare för unga att starta eller ta över ett jordbruks- och trädgårdsföretag. Stöd kan beviljas till personer som är yngre än 40 år och som för första gången blir ägare eller delägare av ett jordbruks- eller trädgårdsföretag. Sökanden ska ha yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer samt arbeta aktivt i företaget. Stödet måste sökas senast 6 månader efter övertagandet. Projektstöd Projektstöd kommer att finnas för att kunna göra investeringar som kan göra landsbygden mer attraktiv. Det kan till exempel vara att investera i bredband, satsa på fritidsanläggningar och turism, service eller att ta tillvara och vårda natur- och kulturmiljöer som hembygdsgårdar. Det kommer också att finnas möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Det kan till exempel vara pilotprojekt för att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan också vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden. Sammanslutningar av företag, kommuner, organisationer, ideella och ekonomiska föreningar är exempel på vilka som kan söka projektstöd. Thomas Börjesson Foto:Anna Nordblad stphotos 5 Trenden börjar vända - allt fler biodlare i länet der Waern Traditionellt har biodling varit en manlig syssla. Efter en lång period med allt färre biodlare och allt högre medelålder hos biodlarna ökar intresset för honungsproduktion igen. Och många av de nya biodlarna är kvinnor. F örra året tillkom 48 nya medlemmar i Örebros del av SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund. Två av de nya biodlarna är Carina Åkesson och Yvonne Bergmark som båda, på varsitt håll i länet, kan summera sitt första år som biodlare. Kursen blev startpunkten Förra året ordnade Länsstyrelsen en längre grundkurs i biodling med kursledaren Torbjörn Carleson. Det blev en startpunkt för att börja med egen produktion. Yvonne och hennes man Johan bor på ett mindre lantbruk utanför Stora Mellösa. I samband med att de började odla hallon för självplock på gården började Yvonne även fundera på andra kompletterande verksamheter. – Då dök kursen om biodling upp och jag tänkte att nu ska jag ta chansen. Efter kursen 2014 skaffade Yvonne två kupor, men planen är att utöka successivt. I år ska det bli fem kupor men ett längre delmål är tio kupor. – Vi är ju nybörjare så vi ökar i små steg. Det gäller ju att ha ett bra flöde och hinna med att ta hand om bina och honungen också. Sedan får vi se vad det leder vidare till, säger Yvonne. Alltid fascinerad av bin Även för Carina blev kursen en vändpunkt. Hon berättar entusiastiskt att hon ända sedan hon var barn har varit fascinerad av bin och att hon ofta pratade med biodlaren som hade kupor på hemgården. Även Carina har slut på honung trots att årets första resultat blev långt över förväntan. – När grundkursen i biodling dök upp såg jag det som en unik möjlighet. Men jag trodde aldrig att en kurs skulle kunna ge så mycket kunskap som den gjorde och också mod till att börja med egna bin. – Jag tänkte innan att om jag får ihop 30 kilo så skulle jag vara riktigt nöjd och så blev det 95 kilo i den ena kupan. Nu har släkten fått mycket honung, säger hon och skrattar. Foto: Mostphotos Carina och hennes man bor på en gård söder om Fjugesta. Runt huset finns en stor fruktträdgård och där har hon saknat surret av bin. – Den biologiska mångfalden är ett skäl till att jag började. Jag tänkte att jag ville bidra lite och så vill jag höra surr i träden så som jag gjorde som barn. Hon är väldigt nöjd med sitt beslut och tycker att biodling är fantastiskt kul och bina har redan gjort nytta även i trädgården. Carina tycker att det blev mer frukt förra säsongen och att den var större och finare. – Och nu har vi också superkoll på vad som odlas runtomkring oss, säger hon och skrattar. Carina är också mycket glad över att kvalitén på honungen blev så bra. I höstas lämnade hon in honungen för bedömning av lukt, smak, renhet och konsistens hos lokalföreningen. – Jag var jättenervös förstås men jag blev så glad när jag fick full pott. Stort intresse för honung Båda är nöjda med första årets skörd och upplever att det finns stort intresse för honung. Yvonne berättar att hennes honung tog slut snabbt. En väldigt rolig syssla Yvonne berättar att hon under det första året har haft mycket nytta av kursen och den fortsatta kontakten med kursledaren. – Det finns stor efterfrågan och många tycker det är kul att den är närproducerad. Våra bin har ju hämtat sin nektar och pollen häromkring gården. – När man är nybörjare är det jättebra att ha en erfaren biodlare att fråga. Men man ska inte dra sig för att börja. Det är mycket att lära men det är väldigt roligt, säger Yvonne. Carina tycker också att det är roligt att intresset för biodling ökar och hoppas på att allt fler ska börja. Det går inte att missta sig på hennes entusiasm och hon tar ofta chansen att prata om bin. – Om någon börjar prata om att skaffa husdjur brukar jag börja prata om bin, skrattar hon. Det är verkligen något jag kan rekommendera, det är så kul! Helena Högberg Åkerhielm 6 Foto: Yvonne Haglund Riklig långtu annat Foto: Pe Foto: Helena Högberg Åkerhielm Använd dina ekologiska fokusarealer för att gynna pollinatörer Tambin och humlor är viktiga pollinatörer som bidrar till ökad skörd och jämnare kvalitet i flera grödor. Petter Haldén, naturvårdsrådgivare på HS Konsult AB tipsar om några insatser som du kan passa på att göra på dina ekologiska fokusarealer. D e ekologiska fokusarealerna ingår som en del i det nya förgröningsstödet för dig som bor i slättbygd. Det kan vara salix, baljväxter, träda, obrukade fältkanter och vallinsådd och i några av dem kan du med enkla medel öka värdet för pollinatörerna. stphotos Blommande växter på träda och fältkanter För bin och humlor är det viktigt att ha tillgång till blommande växter under hela säsongen. En relativt billig insats kan vara att så in trädan med en vallfröblandning som förutom gräs också innehåller något kilo baljväxter som röd- eller vitklöver. – Det är en åtgärd som jag önskar att fler gör eftersom den är enkel, billig och har stor effekt, säger Petter. En gräs- och rödklöverblandning på trädan bidrar också med andra posi- tiva effekter, exempelvis konkurerrar den med ogräs som kvickrot och tistel. Det är dock viktigt att komma ihåg att areal som är anmäld som träda för ekologisk fokusareal i SAM inte får skördas oavsett hur lockande det kan se ut senare på säsongen. Obrukade fältkanter kan också göras till mer värdefulla ytor för pollinatörerna. – Att så in en blommande remsa mellan två fält tycker jag är en mycket bra idé. För att räknas som en obrukad fältkant ska det vara olika grödor på fälten intill fältkanten. Men om man lägger en obrukad fältkant utmed diken så bör man dra ner på baljväxterna i blandningen med tanke på växtnäringsläckage, säger Petter. Gå ner i utsädesmängd Det finns flera ettåriga blomalternativ, exempelvis honungsört som man gärna kan så i blandning med perserklöver för att få längre blomningstid. Utsädeskostnaden är dock högre än för vanligt vallfrö. – En vanlig rekommendation är 1015 kilo per hektar men då kostar det cirka 1 000 kronor per hektar för något som bara håller ett år. Jag tycker att ett bra alternativ är att gå ner till 2-3 kilo per hektar. Vallinsådd på våren och försommaren ingår också i de ekologiska fokusarealerna. Även här menar Petter att man kan så in tunt med exempelvis honungsört. – Det kan också vara en fördel att så in vitklöver i botten för att få blommor även under sensommaren. Rikligt med blommor är avgörande för att de långtungade humlorna, som är viktiga i bland annat rödklöverfröodlingar, ska bli fler. Ekonomiskt med fleråriga åtgärder Genom att tänka flerårigt kan man få ut mer av gjorda insatser. Planera gärna in de ekologiska fokusarealer- Pollinatörer bidrar till både högre skörd och jämnare kvalitet i flera grödor. I höstoljeväxter, där tambin är viktiga, kan pollineringen ge 10-15 procents högre skörd och en lägre klorofyllhalt. na så att de ligger kvar under flera år på samma ställe, exempelvis fleråriga trädor eller permanenta blomrika remsor. Då blir insatskostnaderna lägre per hektar och år och det är också mer gynnsamt för den biologiska mångfalden. En alternativ flerårig blommande växt är cikoria som är relativt billig och bidrar med både pollen och nektar till insekter och med skydd och mat till vilt. Cikoriafrö kostar knappt 200 kronor per kilo. – Men blandar man in cikoria bör man hålla nere utsädesmängden till max 1 kilo per hektar, annars är det lätt att den tar över. Relativt snabb effekt av åtgärd Hur snabbt man kan se resultatet av sina insatser är svårt att svara på men även om man som odlare inte direkt kan uppfatta förändringen ger mycket blommande växter i landskapet en ganska snabb effekt på antalet humlor. – Det som begränsar humlorna är att det är för lite blommor i landskapet. Finns det gott om blommor och blommor över hela säsongen är det fler drottningar som kan bilda nya samhällen kommande/följande vår. Helena Högberg Åkerhielm Foto: Petter Haldén 7 Ortolansparv, hanne. Foto: Mostphotos Åtgärder för ortolansparven behövs! Sen 2009 pågår ett projekt som gynnar ortolansparven i Kvismaren. Fem lantbrukare är hittills engagerade i arbetet tillsammans med Kvismare fågelstation, Örebro kommun och Länsstyrelsen. L antbrukarna i projektet har hjälpt till med att lämna 2-3 meter breda osådda stråk på sina åkerkanter. Tillgång till stråk av blottlagd jord verkar vara en grundförutsättning för ortolansparvens matning av ungarna, som sker under juni och början av juli. Här fångar de insekter som de ger till ungarna. För lantbrukarnas del är det från och med mitten av juli fram till nästa års vårbruk fritt att bruka jorden för att exempelvis bekämpa ogräs. Tecknar avtal Örebro kommun har hjälpt till med att röja åkerholmar och åkerkanter och Kvismare fågelstation övervakar fåglarna och följer upp effekten av åtgärderna. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för ortolansparven och har tecknat avtal med lantbrukarna om åtgärder. Förhoppningen är att fler lantbrukare vill ansluta sig till projektet. Åtgärderna har utförts i anslutning till Sörön och Kvismare fågelstation. Historiskt sett har Hägersta, norr om Rysjön, varit ett viktigt område för ortolansparven. Minskat kraftigt Ortolansparven var fram till 1950-talet ganska vanlig i större delen av landet. Därefter skedde en snabb minskning. Den uppskattas ha minskat med drygt 80 procent vilket gör den till en av de fågelarter som minskat mest i västra Europa 8 mellan 1980 och 2008. Så också i vårt län, där inventeringar utförts i Kvismaredalen under drygt 50 år. Tillbakagången kopplas till rationaliseringar inom jordbruket. Igenväxning, nedläggning av åkermark, ökad användning av bekämpningsmedel, mer höstsådda grödor, färre betesdjur och färre småbiotoper är orsaker som troligen bidragit till den kraftiga minskningen. Ekologiska fokusarealer De ekologiska fokusarealerna som ingår i det nya förgröningsstödet i slättbygder kan vara positivt för ortolansparven då det innebär att det blir mer trädor och obrukade fältkanter i slättbygderna. Inger Holst Ortolansparven samlar insekter till sina ungar på stråk som anlagts av lantbrukare i Kvismaren. I kanten av åkerholmen kan den lägga sitt bo direkt på marken. Ortolansparven Ortolansparven trivs i öppen terräng, i ett mosaikartat jordbrukslandskap med tillgång till vegetationsfattiga jordytor. Hanarna behöver ha tillgång till träd eller stenblock på åkerholmar eller i åkerkanter där de kan sitta och sjunga för att locka till sig honor. De återvänder till samma plats varje år. Ortolansparven återvänder till sina häckningsmiljöer i månadskiftet april-maj. Vintern tillbringar den i Västafrika. Boet läggs på marken i fjolårsgräs t.ex. i kanten av en åkerholme eller i en sydvänd dikeskant. Ortolanen föredrar brynmiljöer, den trivs inte med täta åkerholmar och ridåer av träd mot åkermarken. Är du intresserad av att veta mer? Kontakta Inger Holst, 010-224 86 30 eller inger.holst@ lansstyrelsen.se Foto: Inger Holst i ett ill- eller anter a till lats Problem med tranor, gäss och sångsvan i grödan? Fåglar kan orsaka omfattande skador i växande grödor. Försök förebygga skador genom olika skrämselmaterial som till exempel vanliga fågelskrämmor, vimplar eller gasolkanoner. Foto: Per Wedholm Skyddsjakt kan vara ett alternativ om jakt är tillåten för arten som gör skada. Grågås och kanadagås får jagas året runt på växande gröda om syftet med jakten är att förebygga skada. I särskilt utsatta områden kan du även få tips, råd eller stöd av Länsstyrelsens resursperson för fågelskador. Kontakta Länsstyrelsen om du vill ha hjälp med skrämsel- material, ansöka om skyddsjakt eller har andra frågor kring skador av fåglar i gröda. Telefonnummer 010224 80 00 till växeln. Du kan få ersättning för vissa skador på gröda orsakade av tranor och sångsvan. Skador av gäss ersätts i vissa fall. Om dina grödor skadats och du vill söka ersättning ska du snarast efter skadan kontakta Länsstyrelsens besiktningsmän Bengt ck- .i vänd ljöer, h takta olst@ Olofsson (070-570 24 14) eller Magnus Olofsson (0582-40438 eller 070534 04 38) för besiktning. Läs mer på webben: Länsstyrelsen: www.lansstyrelsen. se/orebro, välj Djur och Natur > Jakt och Vilt > Tranor och gäss Viltskadecenter: www.viltskadecenter.se Johanna Wikland Månsson Nya regler för animaliska biprodukter Jordbruksverket har genomfört en rad förenklingar när det gäller animaliska biprodukter och framställda produkter, det vill säga animaliska biprodukter som bearbetats eller behandlats till en färdig produkt. Här följer en sammanställning över några av förenklingarna. För fullständig information hänvisar vi till lagstiftningen och till information som du hittar på Jordbruksverkets webbplats under ”Djur > Produkter från djur > Nya regler”. Ändringarna gäller från 1 februari 2015. Råmjölk från annan plats Råmjölk får tas emot från annan produktionsplats och användas om det finns djurhälsoskäl. I brist på råmjölk från den egna produktionsplatsen får råmjölk från en annan produktionsplats användas. Användning och transport av ull Ull från svenska får omfattas normalt sett inte längre av lagstiftningens krav och får alltså användas och trans- porteras inom Sverige bland annat utan krav på registrering eller handelsdokument. Nedgrävning av död häst Det krävs inte längre tillstånd från länsstyrelsen för att gräva ner döda hästar, men precis som tidigare gäller kravet på att du måste följa kommunens anvisningar och de krav EUlagstiftningen ställer. Biprodukter vilt Biprodukter från slakt vid vilthanteringsanläggning får grävas ner om kommunens anvisningar följs. De krav EU-lagstiftningen ställer på nedgrävningen måste också följas. i samband med jakt med vissa typer av biprodukter från slakt av kategori 3 utan att det ställs krav på särskilt tillstånd. I fortsättningen räcker det med en registrering som är kostnadsfri och som inte är tidsbegränsad. Lagring av vissa gödningsmedel Kravet på tillstånd för att lagra bearbetat animaliskt protein (till exempel benmjöl) i primärproduktion med produktionsdjur har upphört. För användning krävs fortfarande registrering. Lagrar du åt någon annan krävs, precis som tidigare, godkännande som lagringsanläggning. Elisabeth Mustonen Stödutfodring med slaktbiprodukter Vilda djur får stödutfodras och lockas 9 KURSER FINANSIERADE GENOM LANDSBYGDSPROGRAMMET Uppsättning av rovdjursavvisande stängsel Rådgivning kring våtmarker Studieresa Borgeby Fältdagar Måndag 18 maj, 9.30 – 16.30 eller måndag 1 juni, 9.30 – 16.30 Grimsö Forskningsstation, Riddarhyttan Länsstyrelsen, Viltskadecenter och Grimsö Forskningsstation bjuder in till kurs i att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Har du anlagt en våtmark? Funderar du på att göra det? Då kanske du är intresserad av att få kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen om hur du kan anlägga en våtmark eller hur du kan sköta en redan anlagd våtmark för att förbättra funktionen. 24-25 juni 2015 Kursen är teoretisk med praktiska diskussioner ute i fält under eftermiddagen. Vänd dig hit för kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen om våtmarker Under dagen får vi bland annat lära oss om: • Viltskadesystemet och viltskadestatistik. • Akuta och permanenta skadeförebyggande åtgärder. • Viltskadecentrets rekommendationer av olika stängseltyper. • Val av stängselmaterial, säkerhet, olika typer av aggregat, jordning, grindar. Naturvårdsgruppen För kontakt ring Anders Himmerland, telefon 0521-22 20 95 eller 0500-49 21 21 För mer information: www.naturvardsgruppen.se Kursen är kostnadsfri och ges vid två olika tillfällen. HS Konsult AB För kontakt ring Sören Eriksson, telefon 018-56 04 37 eller 070-746 25 88. E-post: [email protected] Vi planerar en studieresa till Borgeby Fältdagar. Årets tema är Entreprenörskap med fokus på produkt- och företagsutveckling inom de gröna näringarna. Första dagen, på väg ner till Skåne, gör vi några intressanta studiebesök. Dag två går vi på mässan hela dagen. Information: Ann-Sofie Hedberg, 010224 84 26, [email protected]. Helena Högberg Åkerhielm, 010-224 84 27, [email protected]. För mer information och anmälan kan du gärna besöka vår webbplats www. lansstyrelsen.se/orebro. Gå in på Kalendern på startsidan längst ner till höger. Information: Caroline Lundmark, 010-224 86 34, [email protected] Anmälan senast 11 maj via kalendern på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen. se/orebro (startsidan, längst ner till höger). Godkänd biodlare • Allmänt om bisjukdomar, parasiter och skadegörare mot smittspridning, tillvägagångssätt vid besiktning Tisdag 14 april, 12.30 – 19.45 • Amerikansk yngelröta – biologi, diagnos och bekämpning Föreläsare: Bihälsokonsulent Preben Kristiansen • Europeisk yngelröta, säckyngel och kalkyngel Kostnad: Kursen är avgiftsfri. Landsbygdsprogrammet står för kostnaderna. Fika och middag, 275 kronor inklusive moms, betalas av deltagarna själva och faktureras i efterhand. Scandic Örebro Väst, Örebro Kursen vänder sig till alla biodlare men för att få ett intyg måste du ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling. Du kan läsa mer om vad som krävs och vad det innebär att vara godkänd biodlare på Sveriges biodlares riksförbunds webbplats. Ur programmet: • Regelverk och bestämmelser 10 • Varroakvalster – biologi, skadebild, diagnos, bekämpning, spridning, zonindelning • Trakékvalster – biologi, diagnos och bekämpning • Nosema - biologi, diagnos, bekämpning och förebyggande åtgärder • Förebyggande av sjukdomar, åtgärder Info: Yvonne Haglund 010-224 84 24 eller [email protected] Anmälan senast den 7 april via kalendern på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro (längst ner till höger). Nya aktiviteter kan ha tillkommit sedan Gröna Bladets pressläggning. Den senaste kursinformationen hittar du på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/orebro Lästips! Vill du hålla dig uppdaterad i frågor som berör lantbruk och landsbygd erbjuder Länsstyrelsen ett antal kostnadsfria nyhetsbrev. Några går att få både via vanlig post och digitalt, andra distribueras enbart digitalt. Miljöråd för lantbrukare är ett informationsblad för lantbrukare om miljöfrågor inom jordbruk som utkommer med cirka tolv nummer per år. Miljöråd går att få både med posten och via e-post. Beställning kan göras per telefon 010-224 84 27 eller via e-post [email protected] Ekologiskt lantbruk är ett informationsblad om ekologisk produktion och kommer ut med cirka tio nummer per år. Liksom Miljöråd kan du få den både med posten och via e-post. Beställning kan göras per telefon till Ann-Sofie Hedberg 010-224 84 26 eller via e-post [email protected] Fiber till landsbygden innehåller nyheter och information om utbyggnaden av fiber på landsbygden i Örebro län. Nyhetsbrevet publiceras cirka en gång i månaden och innehåller information om vad som är på gång och vad som är viktigt att tänka på när man planerar och genomför utbyggnad av fiber. Fiber till landsbygden ges bara ut digitalt. Du kan prenumerera genom att fylla i din e-postadress på Länsstyrelsens hemsida under Samhällsplanering & kulturmiljö/ Infrastruktur och IT/Bredband/Fiber till landsbygden eller kontakta Åsa Lindin, e-post [email protected] Alla nyhetsbrev publiceras också som nyheter på Länsstyrelsens hemsida. Hönsskötsel för småskalig äggproduktion Onsdag 22 april, 10.00 - 15.00, (fika från 09.30). Gårdsmejeri Ostbiten, Granhammar, Vintrosa Har du redan höns eller funderar du på att skaffa? Ta då tillfället i akt och kom och lyssna till landets främsta rådgivare inom fjäderfä, Åsa Odelros. Åsa tar upp frågor som hur man börjar med höns, regelverk, raser, äggproduktion, kläckning, byggnader, inredning, utfodring och skötsel av hönsen samt sjukdomar. Målgrupp för kursen är företagare på landsbygden. Anmälan senast fredag 17 april via kalendern på Länsstyrelsens webbplats www. lansstyrelsen.se/orebro (startsidan längst ned till höger). Kostnad: Kursavgift 125 kronor inklusive moms. Förtäring kostar 290 kronor inklusive moms. Då ingår förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Kostnaderna faktureras i Information: Ann-Sofie Hedberg, 010-224 84 efterhand. 26 eller [email protected] Medverkande: Åsa Odelros, fjäderfärådgivare och Ann-Sofie Hedberg, Länsstyrelsen. 11 Avsändare: Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL JORDBRUK Ny betesförmedling underlättar kontakt Är du intresserad av bete till dina djur eller djur till dina betesmarker? Då kan du göra en intresseanmälan eller kontakta markägare eller djurhållare som redan har anmält sitt intresse via Länsstyrelsens nya betesförmedling. Du hittar den på www.lansstyrelsen.se/orebro/betesformedling. N u lanserar Länsstyrelsen en betesförmedlingstjänst via myndighetens webbplats i ett försök att förmedla betesdjur och betesmarker. – Syftet med betesförmedlingen är att förhindra att de värdefulla ängs- och betesmarkerna i länet växer igen. Kan vi med hjälp av en betesförmedlingstjänst bidra till att underlätta kontakten mellan djuroch markägare så är vi en bit på väg, säger Yvonne Haglund, Landsbygd och näringsliv, Länsstyrelsen i Örebro län. Djur- eller markägare fyller helt enkelt i ett formulär med nödvändiga uppgifter och därefter skapas en lista där intresserade kan söka kontakt. – Vi genomför detta som ett försök. Efter en tid kommer vi att utvärdera och se hur det har gått, säger Yvonne Haglund. Stefan Triumf Foto:Anna Nordblad Informationsträffar om de nya jordbruksstöden Den 12 maj är sista ansökningsdag för att söka jordbruksstöd 2015. Om du vill veta mer om jordbruksstöden är du välkommen på någon av våra fem informationsträffar runtom i länet. Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Örebro Måndag 13 april kl 18:30-21:30, Scandic Hotell Örebro Väst, Örebro Information Telefon 0771-67 00 00. Be att få bli kopplad till Örebro om du hamnar på en annan länsstyrelse. Efter kl 15.00 ringer du till länsstyrelsens växel 010-224 80 00 och ber om att bli kopplad till jordbruksstöd. Lindesberg Torsdag 16 april kl 18:30 – 21:30, Masugnen, Lindesberg Örebro Tisdag 7 april kl 13-16, Scandic Hotell Örebro Väst, Örebro Anmälan senast 6 april Askersund Torsdag 9 april kl 18:30 – 21:30, Hotell Norra Vättern, Askersund Anmälan senast 6 april Anmälan senast 9 april Anmälan senast 9 april Karlskoga Måndag 20 april kl 18:30-21:30, Hotell Bofors, Karlskoga Anmälan senast 14 april Du anmäler dig via kalendern på Länsstyrelsens webbplats. Kalendern hittar du på startsidan längst ner till höger. Välj den träff du vill gå på i kalendern så hittar du en länk till anmälan.
© Copyright 2024