Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 – 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever…      1.2 Måluppfyllelse        1.3 kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (når minst LUS 11). når minst LUS 15 i årskurs 3. skall, på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån. skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E), i alla ämnen. har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven 100 % av eleverna i årskurs 2 kunde, vid höstterminens slut 2013, läsa 94 % av eleverna i årskurs 3 nådde LUS 15 i årskurs 3. Vid de nationella proven i årskurs 3 klarade 100 % av eleverna samtliga delprov med minst godkänt resultat i svenska och motsvarande procent i matematik var 0 %. I ämnena svenska, biologi och religion klarade 100% av eleverna godkänd nivå vid de nationella proven i årskurs 6. Motsvarande resultat i engelska var 78 % och i matematik 67 %. 100% av eleverna i årskurs 6 hade minst betyget E i svenska, biologi, fysik, kemi, teknik, religion, samhällskunskap, geografi, historia, bild, idrott, musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap. I matematik var motsvarande resultat 67 % och i engelska blev resultatet 78 %. Åk 4-6: ”Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.” 19 % tycker att det stämmer helt. 69 % tycker att det stämmer ganska bra. 13 %, tycker att det stämmer ganska dåligt. F-3: ”Jag vet vad jag ska lära mig.” 29 %, tycker att det stämmer helt. 65 % tycker att det stämmer ganska bra. 6 %, tycker att det stämmer ganska dåligt. Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande läsningen i årskurs 2 och 3 har mätts i enlighet med den, av grundskolan, beslutade formen för kvalitetssäkring (läsutvecklingsschema) och via lärarens egna observationer. 2 Av resultaten, efter rättningen av de nationella proven i årskurs 3, framgick den måluppfyllelse som redovisas under 1.2 ovan. För att nå godkänd nivå krävs för åk 3 att man når godkänd nivå på samtliga delprov. Det låga resultatet i matematik beror på att det var ett delprov som inte var godkänt för samtliga elever. Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven…     dagliga observationer genomförda av klasslärarna läsutvecklingsschema kunskapsuppföljningarna – fyra gånger per läsår – har analyserats resultaten från de nationella proven har analyserats För målet att alla elever har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven har kriterier eller bevis på detta varit trygghetsenkät, IUP och utvecklingssamtal. 1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande…         1.5 särskilt fokus på läsinlärningen i årskurs 1 aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska årsplaneringar och undervisningsmål genom diskussioner i elevgrupperna har alla elever deltagit i inflytande- och delaktighetsprocesser avseende arbetssätt och arbetsformer eleverna har fått möjlighet att välja olika sätt att redovisa vunna kunskaper på fyra kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att en elev riskerat att inte nå kunskapskraven eleverna har fått stöd i alla ämnen där behov funnits Förbättringsområden Vårt största förbättringsområde för läsåret 2013/14 var att ge alla elever ytterligare stöd gällande läs- och skrivutvecklingen samt matematik. Vi skulle bl. a. genomföra intensivläsning i perioder, samt intensivträning i matematik under perioder. Vi kan konstatera att alla elever i åk 6 inte nådde målet att få lägst betyg E i samtliga ämnen. Inför kommande läsår behöver vi förstärka intensivundervisningen under första delen av höstterminen, fortsätta med den fortlöpande algoritmträningen och fler muntliga övningar i engelska. Pedagogiska planeringar med elevinflytande. Tydliggöra varje lektions mål med uppföljning. 3 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever…  känner det lustfyllt att gå till skolan  känner sig trygga, oavsett om de går i förskoleklass, skola eller vistas på fritids  upplever att de har arbetsro i skolan  känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö  känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten  är förtrogna med Likabehandlingsplanen 2.2 Måluppfyllelse       2.3 96 % av eleverna känner daglig lust att gå till skolan. 94 % av eleverna anser att de känner sig ganska eller helt trygga i skolan. 75 % av eleverna i årskurs 4-6 känner att de har arbetsro under lektionerna. 70 % av eleverna i F-3 känner att de har arbetsro under lektionerna. 72 % av eleverna i årskurs F-6 känner att de har möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö i skolan. alla elever, såväl stora som små, känner att de kan påverka den dagliga verksamheten i skolan. Alla elever har deltagit vid genomgång av Likabehandlingsplanen. Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Vid dessa trygghetssamtal har ”husmodellen” använts som ett verktyg för att titta på elevernas trygghet. ”Husmodellen” används som ett redskap till vår Likabehandlingsplan, vilken personalen ofta refererar till vid olika diskussioner. Eleverna har också – anonymt – fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprotokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. Inför vårens utvecklingssamtal används även skolans ”blommor” med frågor om studiemotivation. 2.4 Process Arbetsprocessen visar att värdegrundsmålen har skett enligt följande…   vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen vi har genomfört värderingsövningar varje vecka 4       2.5 genom t ex beröm och entusiasmerande förhållningssätt (”du kan ju egentligen…”) vill vi visa eleverna att vi har höga och positiva förväntningar på dem eleverna har, vid planeringen av tema eller arbetsområden, möjligheter att påverka planeringen, att påverka arbetssätt och arbetsformer och att få välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd vi arrangerar kontinuerligt storsamlingar där eleverna deltar i planeringen och val av innehåll i förskoleklassen och på fritidshemmet har vi samlingar varje dag: i dessa ges varje barn/elev möjlighet att ta upp valfri samtalspunkt vi arbetar demokratiskt genom att eleverna ges möjlighet att bidra med olika idéer och förslag Förbättringsområden  Kapprummen: Bättre plats nästa läsår pga färre elever. Vi placerar eleverna i samma årskurs mer spritt.  Omklädningsrummen: Vuxna med vid ombyte. Diskussion vid skolårets början om ”Rätt och fel i omklädningsrummet”.  Toaletterna: Diskussion vid skolårets början, påminn om att spola!  Klassrummen: Utvärdera varje lektion utifrån mål och arbetsro för att tydliggöra. Visa med tabell/diagram på blädderblocket! 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål     Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elevers portfoliopärm aktualiseras inom varje arbetsområde. Rektors samråd med föräldrar ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Föräldramöten ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. 3.2 Måluppfyllelse  F-3: ”Min lärare bryr sig om vad jag tycker.” 41%, tycker att det stämmer helt. 53%, tycker att det stämmer ganska bra. 0 %, tycker att det stämmer ganska dåligt. 6 %, tycker att det inte stämmer alls.  4-6: ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas synpunkter.” 31 %, tycker att det stämmer helt. 63 %, tycker att det stämmer ganska bra. 6 %, tycker att det stämmer ganska dåligt. 5   Vi har generellt varit dåliga på att aktualisera portfolion i ämnena. Lättare att aktualisera portfolion på området ”Jag”, och detta har också gjorts både i F-klass och 4-6. Målet med att rektors samråd med föräldrar och föräldramöten ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna har uppfyllts till 100 %. 3.3 Kriterier för måluppfyllelse    Trygghetsenkäten Innehållet i porfoliopärmarna Dokumentation 3.4. Förbättringsområden  Lektionens/dagens/arbetsområdets mål på tavlan. Fortlöpande diskussion i klasserna.  Pedagogiska planeringar med elevinflytande. 4. Skola- arbetsliv 4.1 Mål   Åk F-3: Olika branscher/verksamheter gör besök i skolan (polis, räddningstjänst, tandvård etc). Föräldrar/vårdnadshavare bjuds in till skolan för att berätta om sitt arbete. Förberedelse- och efterarbete sker i enlighet med den nämnda planen. Åk 4-6: En dag PRAO/läsår, där alla elever är ute på PRAO på en förälders eller bekants arbetsplats. 4.2 Måluppfyllelse  Åk F-3: Vi har inte nått måluppfyllelse.  Åk 4-6: 100%. 4.3 Kriterier för måluppfyllelse  Diskussion efter PRAO. 4.4 Förbättringsområden  Undersöka möjligheten att göra studiebesök på Wasa och/eller OLW.  På föräldramöte ht 14 bjuder vi in föräldrarna att komma till skolan och prata om sina yrken.  Kontakt tas med räddningstjänst och polis om ev. besök. 6