1. No category

Kvalitet och måluppfyllelse
läsåret 2014/2015
Stiftelsen Umeå Waldorfskola
Gymnasium
Dokumenttyp
Redovisning
Dokumentnamn
Kvalitetssammanställning
Fastställd/Upprättad
2015-10-07
Version
I
Dokumentägare
Stift. Umeå Waldorfskola
Dokumentansvarig
Madeleine Öigaard
Reviderad
Giltighetstid
1 år
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Inledning
Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, elever, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän.
Redovisningen grundar sig dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på
utvärderingar från arbetslaget, ämnesutvärderingar av lärare, skolans elev- och personalenkät. Sammanställningar
av måluppfyllelse åk 12 och resultat av Nationella prov har används i analysen av måluppfyllelsen. Skolan använder
även KWAL (ett verktyg för kvalitetsarbete mot Waldorfpedagogiska mål) som redskap i det egna utvärderingsarbetet. Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats.
Redovisningen upprättad av rektor/förskolechef Madeleine Öigaard.
Waldorfgymnasiet har existerat som ett pedagogiskt alternativ med speciell estetisk profil i Umeå i snart 30 år.
Estetiskt och konstnärligt övande är fundamental för undervisningen dels som enskilda ämnen (konsthantverk,
eurytmi/dans, musik, bild) dels som integrerade moment i den övriga undervisningen. I och med GY 11 integrerades Waldorfgymnasiernas kursplan för att kunna ingå i de nationella programmen. Två Waldorfspecifika kurser,
Eurytmi och Konsthantverk blev därigenom nationella kurser. Programmen lades som särskilda varianter inom det
Naturvetenskapliga och det Estetiska programmet, då regeringen såg Waldorfgymnasiet som en nationell angelägenhet. Från och med ht 14 infördes färdighetsprov och kunskapskrav för elever som söker till waldorfgymnasiet
i enlighet med skolverkets nya krav vid tillståndsprövningen för nationella program med särskild variant.
Skolinspektionen gav också Sveriges waldorfgymnasier fortsatt tillstånd till sina program.
Under läsåret 2014/2015 studerade 19 elever vid Waldorfgymnasiet. Dessa var fördelade, 5 elever estetiska programmet, 6 elever naturvetenskapliga programmet och 8 elever naturestetprogrammet. Fler elever har valt naturvetenskapliga programmet än tidigare år.
Förutsättningar
Umeå waldorfskola drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet
innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Umeå Waldorfskolas gymnasium arbetar efter GY 11 samt Waldorfskolans lokala kursplan.
Miljö och lokaler
Waldorfgymnasiet är beläget på Backen invid Waldorfskolans övriga skolverksamhet. Detta läsår har gymnasiet
inrymts i nya lokaler med närhet till både naturvetarinstitutionen och teaterlokalen. Naturvetarhuset har för ändamålet byggts om och ett gemytligt fullt utrustat café och kök har uppstått i centrum av huset. Eleverna har inte
längre hemklassrum utan salar för språk, SO- och natur -ämnen. Årskurserna hålls ihop klassvis men samarbetar
också med närliggande årskurser. Eleverna har även detta år fått IKSU- sport guldkort samt detta läsår personliga
datorer med inbyggd i-pad. Naturvetarhuset inrymmer hörsal, kemilaboratorium, elevhälsa med mottagning och
behandlingsrum. På övervåningen ligger den stora målningsateljén tillägnad bildämnet där också fotolaboratorium
Sida 1
finns. Gymnasiets lokaler består därutöver av en fullt utrustad teaterlokal, konsthantverkslokaler, silversmideslokal, fullt instrumentutrustade musiksalar och järnsmedja
Inomhusidrott bedrivs i Umedalens IF’s idrottshall Musköten på Umedalen.
Huvudman
är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och
uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder
och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium.
Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter:
Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson och Andreas Bergeli.
Ledningen
Madeleine Öigaard, rektor/förskolechef har ansvarat för gymnasiets verksamhet tillsammans med arbetslagets
ordförande Maria Ahlenhed som fungerat som ”studierektor”. Ledningsgruppen har därutöver bestått av Linda
Zachrisson, biträdande rektor för grundskolan (under delar av höst- och vårtermin har Samuel Holmlund och Paula
Pleje vikarierat som biträdande och ställföreträdande rektor).
Personal läsåret 14/15
5,5 lärare
3 män/2,5 kvinnor
1 skolsköterska
kvinna
1 kurator
kvinna
1 skolläkare
kvinna
1
1
1
1
1
1
1
1
IT chef
IT assistent
vaktmästare
elevregistrator
ekonomiassistent
löneassistent
matsalsansvarig
rektor
man
man
man
kvinna
kvinna
kvinna
kvinna
kvinna
Kompetensutveckling
En ämneslärare i konsthantverk avslutade i år den tvååriga ämneslärarutbildningen på waldorflärarhögskolan
(WLH) Vidareutbildning har även genomförts i bokbindning och smide av ansvarig konsthantverklärare. Speciallärare och specialpedagog har under läsåret genomfört en fördjupningsutbildning i undervisningsanpassningar.
Sida 2
Samtliga lärare har deltagit i återkommande föreläsningar med Torulf Palm om formativ bedömning. Föreläsningar har också skett med Anna Tegström ”Lärstilar och anpassningar i klassrummet”, Leif Tjärnstig från Waldorflärarhögskolan ”Didaktik och kunskapssyn i waldorfskolan”. Studiedagar har bland annat innehållit utvecklingsarbete kring värdegrundsfrågor i praktiken, elevinflytande i undervisningen samt utvecklingsarbete gällande
waldorfpedagogikens värdegrund och gemensam vision. Specialpedagog har en halv dag ansvarat för kompetensutveckling i likabehandlingsarbete med samtliga medarbetare.
Varje torsdag har bedrivits 60 min. studier i waldorfpedagogik ur olika aspekter.
Godi Keller har förläst kring elever med särskilda behov och waldorfpedagogik.
Personalenkät
Resultatet av personalenkäten visar att medarbetarna trivs och känner sig trygga på arbetsplatsen. Framträdande är att personalen upplever att den fysiska arbetsmiljön är väl anpassad i förhållande till uppdraget. Inga
ärenden avseende kränkningar i klasserna har meddelats vilket utgör ytterligare en variabel som visar på en
trygg arbetsmiljö. Varje medarbetare på skolan har ett IKSU spa kort till sitt förfogande i hälsofrämjande syfte.
Vidare är medarbetarna nöjda med rektor som pedagogisk ledare.
Personalenkäten visar emellertid en osäkerhet hos pedagogerna vad gäller det gemensamma utvecklingsarbetet
och den gemensamma Waldorfpedagogiska värdegrunden. Det finns även frågetecken kring transparens och informationsflöde gällande skolans ekonomi och budgetarbete.
Personalens arbetsmiljö
I personalenkäten samt vid arbetslagssamtal framgår det att personalen har svårt att hitta tid till det egna planeringsarbetet. Personalen upplever vidare att planeringstiden ”äts upp” av gemensamma mötestider och att mötesinnehållet i vissa fall är otydligt, vilket ger en känsla av tidsslöseri. Genomgående är att lärarna, särskilt klassföreståndare, upplever sina sammantagna arbetsuppgifter som ”tidsslukande” och att mycket tid går åt till mentorskap.
Utvecklingsområde
Läsåret 2015-2016 samlas den gemensamma mötestiden till torsdagar. Förhoppningen är att skapa möjlighet för
en levande självförvaltningstanke att växa, samt öka tydligheten och precisionen i det kollegiala utvecklingsarbetet.
Mentorstid för klassföreståndare utökas från 2 till 3 timmar per vecka och undervisningstiden för klassföreståndarnas heltidstjänster minskar från 24 till 22 lektioner. Lättnader i ämneslärartjänsterna görs genom max tak på
15 löpande lektioner per vecka.
Trygghet, trivsel och studiero
Umeå waldorfgymnasium kännetecknas av mycket hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet. Detta är troligtvis mycket på grund av skolans ”litenhet” vad gäller små grupper, hög lärartäthet samt lärarkontinuitet, men
också genom ett medvetet likabehandlingsarbete som arbetats med under året. Eleverna kan ges ett personligt
Sida 3
bemötande i sin undervisningssituation och samarbetet mellan årskurserna skapar gemenskap mellan elevgrupperna. Med detta följer en acceptans och därmed möjlighet för eleverna att upptäcka och utveckla sina förmågor i
högre grad. En mycket god stämning präglar gymnasielokalerna.
Inflytande och elevdemokrati
Elevrådet har bestått av alla elever som haft intresse att delta. Dessa har planerat temadagar och deltagit med
synpunkter till undervisningen bl a vad gäller teaterundervisning och utemiljö. Eleverna har visat ett stort engagemang till demokratiskt arbete men det har däremot varit svårt att motivera eleverna till att nå längre i sina
studier och ta ansvar för sin egen undervisning. Eleverna i åk 12 valde även detta år att åka till Barcelona i slutet
av arkitekturhistorieperioden.
Utvecklingsområde
Att i ännu större utsträckning låta elevrådet delta i diskussioner kring undervisningens mål och syfte för att därigenom hitta nya vägar till elevernas eget ansvarstagande för sina studier.
Utvecklingssamtal
Två utvecklingssamtal har under läsåret skett i varje klass. ”Mitt i gymnasiet samtal” har genomförts med klass 11
under våren. Elevenkäten visar att inte alla elever känner till kunskapsmålen och att inte alla elever vet vad som
krävs för att uppnå de olika betygen
Utvecklingsområde
Utvecklingsarbete kring målbeskrivning av de förmågor som krävs för olika betyg i alla ämnen. Fortsatt arbete
med formativ återkoppling till eleverna. Lärplattform initieras under nästa läsår
Bedömning och betyg och skolans studieresultat
Två konferenser i betyg och bedömning har genomförts. Gymnasiekollegiets arbetslag har träffats en gång i veckan
och under året arbetat med, betyg och bedömning, anpassningar, särskilt stöd för att säkerställa att alla elever
skall få möjlighet att nå målen så långt som möjligt. Fysik och kemi har lagts på eftermiddagsperioder mot morgonperioden för att utöka laborationsmöjligheterna. Detta för att eleverna skall ges ökad möjlighet att förstå det
teoretiska stoffet, vilket har visat resultat bl.a. i meritvärdet i kemi.
De tre särskilda varianterna natur, natur/estet och estet samläser vissa ämnen och detta år har även årskurser
samläst i vissa ämnen. Detta har skapat en socialt god stämning bland eleverna och bidragit till kunskapsutbyte.
Projektresorna; Fältmätning, Marinbiologi, Biståndsprojekt, Arkitekturresan genomfördes med hög måluppfyllelse.
Skogsprjektet blev på grund av lågt elevantal framflyttat till kommande läsår och sammanslås därmed med
kommande årskurs 11.
Sida 4
Utvecklingsområde
Fortsatt arbete med formativ bedömining och diskussioner i arbetslaget kring formativ bedömining och samsyn
kring betyg och bedömining.
Måluppfyllelse åk 12
Klass 12 har bestått av 9 elever varför inte målresultat här redovisas.
Individuell hjälp och särskilt stöd
Individuell hjälp har kunnat ges av ordinarie ämneslärare som har haft extra tid i sin tjänst för extra stöd och hjälp.
Elevenkäten visar också att eleverna upplever att de får hjälp i skolarbetet när de behöver det och att de kan nå
kunskapskraven om de försöker.
Utvecklingsområde
Fortsatt arbete med kompetensutveckling vad gäller anpassningar och särskilt stöd.
Slutord
Waldorfgymnasiet har inte en särskild ämnesinriktad estetisk profil utan eleverna har en bredare kultur-, konstoch hantverksinriktning som även fungerar som en fördjupad integrerad del av pedagogiken och
kunskapsutvecklingen. Waldorfprogrammen betonar elevernas möjlighet att utveckla kunskap genom ett
estetiskt och praktiskt arbetssätt. Modern pedagogisk forskning visar betydelsen av estetiska, praktiska
undervisningsaktiviteter som grund för kunskapsinhämtning. Det som Pisa undersökningarna har visat är
framgångsrik undervisning, har waldorfskolorna gjort i snart 100 år (Andreas Schleicher) Vi har även detta år
kunnat erbjuda eleverna en hög kvalité på gästlärare i de estetiska kurserna ofta med professionella
kulturutövare som periodlärare vilket också givit eleverna en närmare kontakt med samhällets kulturliv.
Projektresornas betydelse för förståelsen av undervsiningen berättar eleverna själva om i sina utvärderingar.
Beslutet om en flyttning av gymnasielokalerna där eleverna nu har ämnesklassrum i stället för hemklassrum
blev en mycket lyckad lösning för gymnasieeleverna inte minst vad det gäller sociala samspelet.
Madeleine Öigaard
rektor/förskolechef
Sida 5
Förbättringsområden och prioriteringar för ökad måluppfyllelse läsåret 2015-2016
- Fortsatt förankring och samsyn av styrdokument sker i arbetslaget.
- Fortsatt kompetensutbildning i anpassningar och formativ bedömning.
- Utvecklande av lärplattform.
- Bredda arbetet med elevråden så att dessa i större utsträckning involveras och tar del av utvecklingsfrågor
gällande undervisningen.
- Fortsatt kontinuerligt arbete med tolkning av mål, pedagogisk planering samt bedömning och betyg i
arbetslag och studium.
BESLUTADE MÅL
ELEVERS
KUNSKAPER
Mål
Alla elever ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt.
Analys av nationella ämnesprov
med förslag på förbättringar för
ökad måluppfyllelse samt höjda
meritvärden
Delmål
Fortsatta kollegiala studier gällande formativ bedömning, samsyn betyg och bedömning styrdokument i gymnasiets tillsammans med grundskolas arbetslag.
Samtal och diskussion kring Waldorfkursernas innehåll och betydelse samt integrering med nationella kurserna
Pedagogisk planering. Gemensam mall.
Fortbildning under hösten som leds av
specialpedagog som omfattar barns olika
lärandebehov.
Sida 6
Kännetecken för måluppfyllelse Åk 12
NP
Elevenkäten
Ansvarig
Uppföljning
Rektor
biträdande rektor
samt medarbetare
Efterarbetsdagar 2016
December 2015
Utvärderingar
Betyg
Efterarbetsdagar 2016
Uppdaterade och väl fungerande
utredningar och åtgärdsprogram.
Fungerande mallar gällande individuella anpassningar.
Under året
Hög måluppfyllelse för alla elever
oavsett individuella förutsättningar
och behov.
ELEVINFLYTANDE I
UNDERVISNINGEN
4:9 Barn och elever ska ges
inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i
arbetet med att vidareutveckla utbildningen och
hållas informerade i frågor
som rör dem.
Mål
Delmål
Förbättra och utveckla elevrådsarbetet för att öka elevernas inflytande över lärande och utveckling av
undervisningen
Tydliggörande av elevrådets uppdrag och roll i organisationen genom: uppdragsbeskrivningar för såväl ansvarig pedagog som elevrepresentanter.
Möjlighet för alla elever att,
i alla ämnen förstå undervisningens: syfte, innehåll,
arbetsmetoder och examinationsformer för att öka elevernas möjlighet och vilja
att aktivt ta del av undervisningsförbättringar.
Förbättra elev-lärardialogen
och förståelse för formativ
och summativ bedömning
och betygssättning.
Sida 7
Momentplan med syfte, innehåll,
metod och kunskapskrav ges till
eleverna inför varje nytt moment.
Elevernas ska återkommande ges
möjlighet till ämnes- och utbildningsutvärdering, samt självskattning.
Kännetecken för måluppfyllelse
Väl förankrade
Uppdragsbeskrivningar
100% positiva svar i elevenkäten.
Förbättringar av undervisningen och ökad
måluppfyllelse samt högre genomsnittligt meritvärde.
Ansvarig
Uppföljning
MÖ, PS
Januari 2016
Lärarna
Våren 2016
Lärarna
Våren 2016
M∅
Hösten 2015
Minskat behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
Implementera lärplattform.
Ökad säkerhet hos pedagogerna vad gäller pedagogisk planering, kunskapskrav, examinationer, bedömningar och betyg i enlighet med
skollagen.
ARBETSLAGEN
Mål
Delmål
Arbetslaget som bas
för elevernas individuella utveckling
mot sko-lans kunskaps- och sociala
mål.
Arbetslaget tar ett gemensamt ansvar
för alla elever i arbetslaget och särskilt för de elever som är i behov av
särskilt stöd.
.
Kännetecken för måluppfyllelse
Utredningar och åtgärdsprogram genomförs och dokumenteras enligt skolans rutin för särskilt stöd.
Samsyn och god kunskap i arbetslagen
om utrednings- och åtgärdsprogramsprocessen.
Ansvarig
Rektor, speciallärare och
lärare
Uppföljning
Medarbetarenkät i januari
Medarbetarsamtal i mars
Rektor och lärare
EHT möten löpande varje
onsdag hela läsåret
Samsyn och kunskap i arbetslagen
kring elevernas behov.
Rektor och lärare
Efterarbetsdagarna juni
2014
Vidareutbildning, information och inspiration för lärarna i arbetslaget.
Rektor
Efterarbetsdagarna juni
2014
SYSTEMATISKT
KVALITETSARBETE I
ARBETSLAGEN
Sida 8
En röd tråd från
styrdokument till
pedagogisk planering och mötet med
elev och förälder.
Pedagogisk dokumentation.
Samsyn kring styrdokumenten.
Samsyn kring utformning och uppföljning av pedagogisk planering.
Rektor