1. No category

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Vollsjö skola
För år 1-6
Upprättad 2014-12-04
Gäller till 2016-01-25
Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Ann-Christin Arusell (specialpedagog) och Emma
Andersson (lärare år 4-6)
Innehållsförteckning
1. Förväntansdokument .............................................................................................. 4
1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola ....................................................................... 4
1.2 Till dig som vårdnadshavare .............................................................................. 4
1.3 Till dig som personal ........................................................................................ 4
1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande ....................................................... 4
2. Verksamhetens vision ............................................................................................. 4
3. Regelverk som styr skolans arbete ........................................................................... 4
4. Definitioner ........................................................................................................... 5
5. Arbetsgrupper ........................................................................................................ 6
5.1 Elev/barnhälsoteam........................................................................................... 6
5.2 Värdegrundsgrupp ............................................................................................ 6
6. KRaftfullt Arbete För Trygghet.……………………………………………….………....6
7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola ................................. 7
7.1 Kön ................................................................................................................. 7
7.2 Etnisk tillhörighet ............................................................................................. 9
7.3 Religion och annan trosuppfattning ………………………………………………...11
7.4 Funktionshinder.............................................................................................. 12
7.5 Sexuell läggning ............................................................................................. 13
7.6 Ålder ............................................................................................................. 15
7.7 Könsöverskridande identitet............................................................................. 16
7.8 Annan kränkande behandling ........................................................................... 15
8. Elevers delaktighet i planen................................................................................... 17
9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever........................ 18
9.1 Konsekvenstrappa…………………………………………………………………..21
9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev ........................................... 21
10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande
behandling .............................................................................................................. 22
Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram .............................................................. 21
Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt ................................................... 22
Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? ........................................................... 24
Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare ..................................................................... 25
Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling ................................................... 26
Litteraturlista .......................................................................................................... 30
2
Citat från eleverna om hur man ska vara mot varandra
”Alla människor är lika mycket värda.”
”Man ska bry sig om varandra.”
”Man ska vara snäll mot varandra.”
”Man ska låta alla vara med.”
”Man ska inte lämna någon utanför.”
”Man ska dela med sig.”
”Man ska vara vänlig.”
”Man ska vara omtänksam.”
”Man ska visa hänsyn mot varandra.”
”Man ska vara hjälpsam.”
”Man ska vara rättvis.”
”Man ska lyssna på varandra.”
”Man ska vara trevlig, snäll och rar.”
”Man ska vara schyst mot varandra.”
”Man ska hälsa på varandra.”
”Om någon gråter så ska man trösta.”
”Om någon är ensam så ska man fråga om han/hon vill vara med.”
”Man ska inte svära, härmas, retas eller puttas.”
”Man ska inte vara dum eller störig mot andra.”
”Man ska inte slåss.”
”Man ska inte mobba någon.”
”Man ska inte reta andra för deras hudfärg eller religion.”
Gemensamma värdeord
Respekt
Lyssna
Vänskap
Gemenskap
Hänsyn
Trygghet
Ärlighet
Omtanke
Vänlighet
Vänlighet
3
1. Förväntansdokument
1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola
Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt
för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av
annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare,
vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal.
1.2 Till dig som vårdnadshavare
Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt
vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan
personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande
behandling.
1.3 Till dig som personal
Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och
arbeta enligt planen mot diskriminering kränkande behandling.
1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande
Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta
omedelbart personal på skolan.
1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola
Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och
motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner
finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling.
___________________________________________________________________
2. Verksamhetens vision
Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde.
3. Regelverk som styr skolans arbete
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e
kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör
utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers
deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi
samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder
lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
4
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och
annan kränkande behandling.
4. Definitioner
•
Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid
att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering
•
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna
är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder. En skola får till
exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i
rullstol.
•
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel
kan vara om alla elever serveras samma mat, då diskrimineras de elever som har
allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat.
•
Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra
sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan
förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det
kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är
alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste
alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara:
•
•
•
•
fysisk (slag knuffar)
verbal (hot, svordomar, öknamn)
psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på
olika webcommunities)
materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor)
•
Men även…
•
Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir
utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991).
•
Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att
förtrycka, utnyttja och kontrollera andra.
•
Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige.
•
Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller
homosexualitet.
5
•
Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
•
Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
5. Arbetsgrupper
5.1 Elevhälsoteam
Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, 0416-57 79 51 [email protected]
Lars Lundgren, Biträdande rektor, 0416-57 79 59 [email protected]
Ann-Christin Arusell, Specialpedagog, 0734-24 27 95 [email protected]
Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, 0416-57 79 71 [email protected]
Jeanette Hedeblad, Kurator, 070-882 48 85 [email protected]
Elevhälsoteamet leds av rektor och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den
pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv.
5.2 Värdegrundsgrupp i Piratenområdet
Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef
Lars Lundgren, Biträdande rektor
Ann-Christin Arusell, Specialpedagog
Maria Wästerlund, KRAFT-koordinator
Gunilla Sjöstrand, fritidspedagog
Emma Andersson, lärare
Värdegrundsgruppen leds av rektor och träffas två gånger per termin för att diskutera den
pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner
kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i
gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare i dessa frågor ute i
arbetslagen.
6. KRaftfullt Arbete För Trygghet
Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och
kränkande beteende. Detta arbete kallar vi KRAFT och det är baserat på ett vetenskapligt
utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i
Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar
också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna
lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns på vår hemsida.
De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera:
• en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%.
• en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld.
• en klar förbättring av klassens ”sociala klimat” och elevernas trivsel.
För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning.
Eleverna i år 3-6 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning.
Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och
kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete.
6
7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola
Kartläggning under året:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Spontana samtal och iakttagelser under skoldagen som dokumenteras.
Ansvarig: all personal inom verksamheten
Spontana samtal från vårdnadshavare, som dokumenteras.
Ansvarig: mottagande personal.
Intervjuer och sociogram under vecka 12 och 43. Se bilaga 1
Ansvarig: mentor.
Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation.
Ansvarig: all personal inom verksamheten
Utredningar om kränkande behandling under året.
Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor
KRAFT-enkät på hösten (Olweus standard – antimobbningsmetod)
Alla elever ritar eller skriver om var på skolan och skolgården de känner sig
trygga/otrygga.
Ansvarig: mentor
Utredningar om mobbning under året
Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor
Trivselenkät som genomförs under höstterminen
Ansvarig: Skolsekreterare
Föräldrautvärdering som genomförs under vårterminen
Ansvarig: Skolsekreterare
7.1 Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband
med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan
vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella
trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt
material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008)
Mål 2014
Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland
eleverna.
Kartläggning 2014
Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I de fall det
förekommer är det oftast könsord som används. I Trivselenkäten som genomfördes i
november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund:
•
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke
eller flicka?
Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att du är pojke eller flicka?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du är pojke eller
flicka?
Ca 4,2% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som
blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka. Ca 1,4% av eleverna i
7
F-3 och 1,5% i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av att de är
pojkar eller flickor. Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känt sig orättvist behandlade av
någon vuxen på grund av de är pojkar eller flickor.
KRAFT-enkäten, som genomförs i åk 3-6, visar att 90,5% av eleverna aldrig blivit utsatta
med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. 2,7 % uppger att de
blivit utsatta för detta någon enstaka gång. 4,1% uppger att detta händer två till tre gånger i
månaden, 0 % ungefär en gång i veckan och 2,7% flera gånger i veckan.
Under året har vi inte haft några utredningar om kränkande behandling kopplade till kön.
Analys
Andelen elever som uppger att de blir/har blivit utsatta eller retade på grund av kön, har
minskat jämfört med föregående år. Andelen elever som aldrig blivit utsatta för obehagliga
ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har ökat något jämfört med föregående år,
vilket är positivt!
Vi upplever att språkbruket eleverna emellan överlag har förbättrats under året, framför allt
under höstterminen. Könsord används i stort sett inte alls längre. Positivt!
Vi upplever att frågorna i Trivselenkäten är svåra för eleverna att förstå innebörden av och
därför svåra att svara på.
Mål 2015
Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland
eleverna.
Åtgärder
Främjande:
• Medveten gruppindelning där det tas hänsyn till könsaspekten.
Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten.
•
Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter.
Ansvarig: Mentor
Akuta
1. Se arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
8
7.2 Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur
Handledning för likabehandling, 2008).
Mål 2014
Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och
hudfärg bland eleverna samt minska antalet kränkningar.
Kartläggning 2014
Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etnicitet. I
trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna
diskrimineringsgrund:
•
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska
ursprung eller hudfärg?
Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt etniska ursprung eller
hudfärg?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av var du kommer från,
ditt ursprung?
Ca 8,3% av eleverna i F-3 och 21,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som
blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 9,7% av
eleverna i F-3 och 8,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade
på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 1,5% av eleverna uppger att de har känt sig
orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sitt ursprung.
I KRAFT-enkäten uppger 6,8 % av eleverna i åk 3-6 att de har blivit mobbade med
obehagliga ord eller kommentarer om sin hudfärg eller invandrarbakgrund 2-3 gånger i
månaden eller oftare.
Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till etnicitet. Denna
bedömdes som en kränkning och åtgärder sattes in.
Analys
Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg,
men vi ser en markant minskning av problemet jämfört med tidigare år. Attityderna bland
eleverna har förbättrats, framför allt under höstterminen. Vi har numera ett klimat där allas
olikheter i stor utsträckning är accepterade.
Mål 2015
Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och
hudfärg bland eleverna.
Åtgärder
Främjande:
• Medveten gruppindelning där hänsyn tas till allas olikheter.
Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten.
9
•
Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter.
Ansvarig: Mentor
•
Se film eller läsa litteratur som belyser etnicitet och/eller hudfärg i varje årskurs.
Ansvarig: Mentor
•
Bjuda in föräldrarna till en föreläsning om etnicitet.
Ansvarig: Rektor
Akuta
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
7.3 Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller
samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur
Handledning för likabehandling, 2008)
Mål 2014
Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar.
Kartläggning 2014
Kartläggningen visar att det förekommer kränkningar kopplade till religion och annan
trosuppfattning. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade
till denna diskrimineringsgrund:
•
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller
religion?
Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din tro eller religion?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din tro eller religion?
Ca 7,3% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller
retad på grund av sin tro eller religion. Ca 2,9% av eleverna svarar att de någon gång blivit
utsatta eller retade på grund av sin tro eller religion. Ingen elev har känt sig orättvist
behandlad av någon vuxen på grund av sin tro eller religion.
Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till religion
eller annan trosuppfattning.
10
Analys
Andelen elever som uppger att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på
grund av religion eller annan trosuppfattning, har minskat avsevärt jämfört med föregående
år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på.
Mål 2015
Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar.
Åtgärder
Främjande:
• Uppmärksamma olika trosuppfattningar i undervisningen.
Ansvarig: Mentor
Akuta
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
7.4 Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid
födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det
vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och
neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för
likabehandling, 2008)
Mål 2014
Förbättra språkbruket bland eleverna.
Öka förståelsen bland eleverna om vad det innebär att ha autism och ADHD.
Kartläggning 2014
Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till funktionshinder. I
Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna
diskrimineringsgrund:
•
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt
funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)?
Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt funktionshinder?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du har ett
funktionshinder?
11
Ca 5,6% av eleverna i F-3 och 11,6% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som
blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder. Ca 1,4% av eleverna i F-3 och
2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång har blivit utsatta eller retade på grund av
sitt funktionshinder. Ingen elev känner sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att
hen har ett funktionshinder.
Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplat till
funktionshinder.
Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till funktionshinder.
Analys
Andelen elever som uppger att de känner till någon eller själva blir/har blivit utsatta eller
retade på grund av funktionshinder, har minskat jämfört med föregående år. Det är svårt att
dra några slutsatser kring vad detta beror på. Uttryck som anspelar på funktionshinder och
som tidigare användes som skällsord, förekommer inte längre bland eleverna. Acceptansen
mellan eleverna har ökat och de använder numera rätt ord och begrepp när de pratar om
funktionshinder.
Mål 2015
Bibehålla ett bra språkbruk bland eleverna.
Fortsätta arbeta för allas lika värde.
Åtgärder
Främjande:
• Regelbundet värdegrundsarbete där frågor om funktionshinder och allas lika värde tas
upp.
Ansvarig: Mentor
•
Vid behov bjuda in Råd & Stöd eller Habiliteringen till berörda barngrupper för att
informera om funktionshinder.
Ansvarig: Mentor
Akuta
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
7.5 Sexuell läggning
Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en
ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella
människor. (Handledning för likabehandling, 2008)
12
Mål 2014
Förbättra språkbruket bland eleverna.
HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ – Homosexuella, Bisexuella,
Transsexuella, Queer)
Kartläggning 2014
Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I de
fall det förekommer är det oftast som skällsord. I Trivselenkäten som genomfördes i
november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund:
•
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella
läggning?
Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din sexuella läggning?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din sexuella
läggning?
Ca 2,9 % av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller
retad för sin sexuella läggning. Ingen elev känner att hen blivit utsatt eller retad på grund av
sin sexuella läggning. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av
sin sexuella läggning.
Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. I
den aktuella situationen användes ordet ”bög” som ett skällsord. Händelsen bedömdes som en
kränkning och uppföljande samtal ägde rum.
Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till sexuell läggning.
Analys
Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning.
Språkbruket har under året förbättrats betydligt!
Mål 2015
Förbättra språkbruket bland eleverna.
Åtgärder
Främjande:
• Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar.
Ansvarig: Mentor
Akuta:
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
13
7.6 Ålder
Mål 2014
Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser.
Kartläggning 2014
Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till ålder. I Trivselenkäten
som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund:
•
•
Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder?
Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din ålder?
Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller
retad på grund av sin ålder. Ca 4,4% av eleverna svarar att de någon gång känt sig orättvist
behandlade av någon vuxen på grund av sin ålder.
Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till ålder.
Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till ålder.
Analys
Enkätresultaten visar att det finns elever som känner sig utsatta eller retade på grund av sin
ålder, men det är svårt att kartlägga och identifiera i vilka situationer detta förekommer. Det är
också svårt att veta om eleverna verkligen är utsatta eller om deras svar snarare grundar sig på
att det i verksamheten finns olika aktiviteter mm anpassade för olika åldersgrupper.
Mål 2015
Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser.
Åtgärder
Främjande:
• Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och
skyldigheter i olika åldrar.
Ansvarig: Mentor
Akuta:
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
14
7.7 Könsöverskridande identitet
Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön. (Nationalencyklopedin)
Mål 2014
Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha.
HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ – Homosexuella, Bisexuella,
Transsexuella, Queer)
Kartläggning 2014
Vi har ingen kartläggning som kartlägger om det förekommer diskriminering eller trakasserier
kopplade till könsöverskridande identitet.
Analys
Även om vi inte har någon kartläggning kring detta, ser vi inga tecken på att det förekommer
trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Detta kan kanske bero på elevernas låga
ålder.
Mål 2015
Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha.
Åtgärder
Främjande:
• Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar.
Ansvarig: Mentor
Akuta:
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
7.8 Annan kränkande behandling
Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka
händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008)
Mål 2014
Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga.
Öka barnens respekt för varandra och varandras saker.
Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling.
15
Kartläggning 2014
Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten som
genomfördes i november kan följande fråga kopplas till detta:
•
Jag känner mig trygg i skolan.
Ca 97% av eleverna i F-3 och 93% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i
skolan, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år.
KRAFT-enkäten visar följande:
• 10,7 % av eleverna har blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare.
• 9,3 % av eleverna uppger att de har blivit verbalt mobbade, t.ex. hånade eller
förlöjligade, kallade öknamn eller blivit retade på ett obehagligt och sårande sätt 2-3
gånger i månaden eller oftare.
• 6,5 % av eleverna känner att andra elever inte låtit dem få vara med, har med vilja
utestängt dem från kamraterna eller helt struntat i dem 2-3 gånger i månaden eller
oftare.
• 10,7 % av eleverna uppger att de har blivit slagna, sparkade, knuffade eller
innestängda 2-3 gånger i månaden eller oftare.
• 5,3 % av eleverna uppger att andra elever har spritt lögner eller falska rykten om dem
och försökt få andra att tycka illa om dem 2-3 gånger i månaden eller oftare.
• 2,6 % av eleverna uppger att de har blivit fråntagna pengar eller saker eller har fått
saker förstörda 2-3 gånger i månaden eller oftare.
• 5,5 % av eleverna uppger att de har blivit hotade eller tvingade att göra saker som de
inte ville göra 2-3 gånger i månaden eller oftare.
• 2,8 % av eleverna uppger att de har blivit mobbade med obehagliga eller sårande
meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet de senaste månaderna.
Under året har vi haft 17 utredningar om annan kränkande behandling. Det är hälften så
många som under förra året.
Analys
Jämfört med föregående år förekommer det betydligt färre utredningar om kränkande
behandlingar. Trots detta har det enligt KRAFT-enkäten skett en viss ökning av mobbningen
på skolan. Procentsatserna ovan ligger dock någorlunda lika jämfört med föregående år.
Endast marginella förändringar (0,2 -2,7 %) har förekommit, såväl i positiv som negativ
riktning.
Mål 2015
Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga.
Öka barnens respekt för varandra och varandras saker.
Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling.
Åtgärder
Främjande:
• Arbeta med relationsfrämjande aktiviteter på KRAFT.
Ansvarig: Mentor
16
•
Elevrådet ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper
under året.
Ansvarig: Elevrådet
•
Värdegrundgruppen ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade
grupper under året.
Ansvarig: Värdegrundsgruppen
•
Klassrummen öppnas upp 07:50 av en pedagog för att eleverna ska kunna gå in
efterhand som de anländer till skolan.
Akuta
1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi
uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra
hela vår verksamhet.
2. Konsekvenstrappan (bilaga)
Utvärdering
All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i
oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i
värdegrundsgruppen.
8. Elevers delaktighet i planen
Enligt skolverkets allmänna råd bör Planen mot diskriminering och kränkande behandling
innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling – Skolverkets allmänna råd: 2012)
Mål 2015
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla elever.
Eleverna ska under året göras delaktiga i arbetet med de främjande åtgärderna för att
förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärder
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras och innehållet ska
diskuteras tillsammans med barnen i alla grupper. I början av året ska resultatet av 2014 års
kartläggningar presenteras för eleverna. Eleverna ska därefter vara delaktiga i att ta fram
främjande åtgärder som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling
Utvärdering
Trivselenkät genomförs i skolan under höstterminen.
17
9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever
Rutin vid misstanke om kränkande behandling
Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta)
Skollagen (2010:800) 6 kap 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet
som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller
förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.”
Delegation av beslut
Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta
utredningsuppdraget till annan befattningshavare.
Överlåtelse av arbetsuppgift
Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder.
Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan.
Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll.
Rutin
Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt
1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en ”Anmälan avseende
kränkande behandling” (Blankett – se handbok).
2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef
3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör
en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen).
4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare.
5. Utredningsuppdraget görs enligt ”Anmälan avseende kränkande behandling” (Blankett
– se handbok).
a. Stödfrågor vid analys
i. Har alla inblandade kommit till tals?
ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertal tillfällen?
iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade?
iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning
eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse)
6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder.
7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter
avslutad utredning.
18
Sekretess
En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan
omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden.
(Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400).
Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar
(exempelvis den som handhar elevakterna).
Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef,
biträdande förvaltningschef eller administrativ chef.
Registrering/arkivering
1. Anmälan om kränkande behandling
a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret
b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras
och läggs i elevakten.
Blanketter
• Anmälan och utredning om kränkande behandling
9.1. Konsekvenstrappa
1. Direkt tillsägelse (av alla vuxna). Ansvarig: Personal som sett händelsen.
2. Enskilt samtal (samtal med elev i enrum). Ansvarig: Mentor
3. Medlingssamtal (samtal med alla inblandade. Ansvarig: Mentor
4. Vid behov informeras vårdnadshavare. Ansvarig: Mentor.
5. Vid upprepade företeelser kan andra åtgärder bli aktuella. Ansvarig: Mentor.
9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev
Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning:
1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje
individ mot skada, kränkningar och trakasserier.
2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande,
ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares
yrkesetik vilar på.
3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och
ansvar i skolvardagen.
4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs
rättighet.
Vollsjö skolas arbetsgång:
1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska
omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till
rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nå, kontaktas elevstödsamordnare.
2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen.
19
3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i
incidentblanketten ”Anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 5
4. Rektor utreder händelsen.
10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med planen mot diskriminering
och kränkande behandling
Senast
klart
Januari
Mars
Vad ska göras?
Av vem?
Ansvarig
Planen mot diskriminering och
kränkande behandling fastställs på
kvalitetsdagen i januari.
Arbetslag &
Rektor
Rektor
1. En översyn av lagar samt
Förvaltning
rekommendationer från
skolverket och
diskrimineringsombudsmannen
görs.
2. Kartläggningsfrågor och
Mentor
sociogram genomförs vecka 12
med alla elever.
Förvaltning
Rektor
April
Analys av kartläggningsfrågor och
sociogram görs under pedagogisk
samtalsgrupp (KRAFT).
Mentor
KRAFTansvariga
Juni
Genomgång av och diskussion kring
planen mot diskriminering och
kränkande behandling i arbetslaget på
en A-dag.
Föreläsning – pedagogiskt café med
tema värdegrund
Pedagogerna i
Värdegrundsgrup
pen
Rektor
Extern föreläsare
Rektor
Kartläggningsfrågor och sociogram
genomförs med alla elever under
vecka 43.
Analys av kartläggningsfrågor och
sociogram görs under pedagogisk
samtalsgrupp (KRAFT).
Mentor
Rektor
Mentor
KRAFTansvariga
All personal
Rektor
Värdegrundsgruppen
Rektor
September
Oktober
November
December
1. Planen mot diskriminering och
kränkande behandling
utvärderas.
2. Mål och åtgärder för 2016
utarbetas.
20
Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram
Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal
Namn:______________________ Datum:___________________
•
•
•
•
•
•
Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra?
__________________________________________________________
Finns det någon som inte får vara med?
__________________________________________________________
Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen?
Retade? Slagna?______________________________
Är Du drabbad?_____________________________________________
Trivs Du i skolan/förskolan?___________________________________
Vem leker/umgås Du mest med?
__________________________________________________________
Sociogramsfrågor
1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis?
__________________________________________________________
2. Om den är sjuk vem leker du då helst med?
_________________________________________________________
3. Om den också är sjuk vem leker du då med?
_____________________________________________________________________
21
Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt
Olweus 4 skolregler
• Vi ska inte mobba andra.
• Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade.
• Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma.
• Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare)
och de vuxna där hemma.
Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola
Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp.
barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift.
Värdegrund och förhållningssätt
På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande
behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar
hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika
barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar.
Oro och stök
Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om
inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri.
Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig i. Inom området
är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före 07.45.
Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från
skolan cyklar på skolgården före 17.00 på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser.
Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som
upprättats skall följas.
Slagsmål och bråk
Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Eleven förs till lämplig
lokal där mentor eller annan personal samtalar med eleven för att förhindra fortsatt slagsmål
eller bråk.
Skolk och sena ankomster
Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att
eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till
familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt
utrustning medtas.
Kan man säga och tycka vad man vill?
Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot
andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling
22
Störande och farliga föremål
Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och
fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av
dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och
lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål.
Konsekvenser om inte trivselreglerna följs
1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende
om inte detta sker
2. visas eleven ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om
eleven, i syfte att få denne att ändra sitt beteende
om inte detta sker
3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven
skall ändra sitt beteende
om inte detta sker
4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel
för att få eleven att ändra sitt beteende. Detta kan an dokumenteras i såväl IUP som i
åtgärdsprogram.
om inte detta sker
5. kallar rektor till elevhälsomöte
23
Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs?
Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, 103 59 Stockholm
Ring på: 08-120 204 00
Texttelefon: 08-120 208 20
www.do.se
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland
annat anmälningar om kränkande behandling.
24
Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare
Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta
bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan.
Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan
som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa!
Offret
Plågaren
Har inga eller få vänner.
Aggressivt beteende.
Trasiga och ofta nedsmutsade kläder.
Positivt inställd till våld.
Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig
aptit, ofta sjukanmäld.
Saknar empati.
Ovilja att gå till skolan.
Har starkt behov att dominera andra
Håglös, tystlåten och grubblande.
Är mer populär än offret.
Blyertsstreck och/eller sönderrivet i
böckerna.
Har ofta 3-5 kamrater omkring sig.
Blåmärken på kroppen.
Är fysiskt/psykiskt starkare än offret.
25
Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling
26
27
Litteraturlista
Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena
för mobbning. Stockholm: Skolverket
Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber
utbildning
Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja
likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
Stockholm: Skolverket
Thors, Christina (red) (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet
28