Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För år 1-6 Upprättad 2014-12-04 Gäller till 2016-01-25 Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Ann-Christin Arusell (specialpedagog) och Emma Andersson (lärare år 4-6) Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument .............................................................................................. 4 1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola ....................................................................... 4 1.2 Till dig som vårdnadshavare .............................................................................. 4 1.3 Till dig som personal ........................................................................................ 4 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande ....................................................... 4 2. Verksamhetens vision ............................................................................................. 4 3. Regelverk som styr skolans arbete ........................................................................... 4 4. Definitioner ........................................................................................................... 5 5. Arbetsgrupper ........................................................................................................ 6 5.1 Elev/barnhälsoteam........................................................................................... 6 5.2 Värdegrundsgrupp ............................................................................................ 6 6. KRaftfullt Arbete För Trygghet.……………………………………………….………....6 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola ................................. 7 7.1 Kön ................................................................................................................. 7 7.2 Etnisk tillhörighet ............................................................................................. 9 7.3 Religion och annan trosuppfattning ………………………………………………...11 7.4 Funktionshinder.............................................................................................. 12 7.5 Sexuell läggning ............................................................................................. 13 7.6 Ålder ............................................................................................................. 15 7.7 Könsöverskridande identitet............................................................................. 16 7.8 Annan kränkande behandling ........................................................................... 15 8. Elevers delaktighet i planen................................................................................... 17 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever........................ 18 9.1 Konsekvenstrappa…………………………………………………………………..21 9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev ........................................... 21 10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling .............................................................................................................. 22 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram .............................................................. 21 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt ................................................... 22 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? ........................................................... 24 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare ..................................................................... 25 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling ................................................... 26 Litteraturlista .......................................................................................................... 30 2 Citat från eleverna om hur man ska vara mot varandra ”Alla människor är lika mycket värda.” ”Man ska bry sig om varandra.” ”Man ska vara snäll mot varandra.” ”Man ska låta alla vara med.” ”Man ska inte lämna någon utanför.” ”Man ska dela med sig.” ”Man ska vara vänlig.” ”Man ska vara omtänksam.” ”Man ska visa hänsyn mot varandra.” ”Man ska vara hjälpsam.” ”Man ska vara rättvis.” ”Man ska lyssna på varandra.” ”Man ska vara trevlig, snäll och rar.” ”Man ska vara schyst mot varandra.” ”Man ska hälsa på varandra.” ”Om någon gråter så ska man trösta.” ”Om någon är ensam så ska man fråga om han/hon vill vara med.” ”Man ska inte svära, härmas, retas eller puttas.” ”Man ska inte vara dum eller störig mot andra.” ”Man ska inte slåss.” ”Man ska inte mobba någon.” ”Man ska inte reta andra för deras hudfärg eller religion.” Gemensamma värdeord Respekt Lyssna Vänskap Gemenskap Hänsyn Trygghet Ärlighet Omtanke Vänlighet Vänlighet 3 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt planen mot diskriminering kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta omedelbart personal på skolan. 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. ___________________________________________________________________ 2. Verksamhetens vision Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk 4 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner • Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering • Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder. En skola får till exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. • Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat, då diskrimineras de elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. • Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: • • • • fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) • Men även… • Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). • Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. • Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. • Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. 5 • Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. • Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Arbetsgrupper 5.1 Elevhälsoteam Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, 0416-57 79 51 [email protected] Lars Lundgren, Biträdande rektor, 0416-57 79 59 [email protected] Ann-Christin Arusell, Specialpedagog, 0734-24 27 95 [email protected] Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, 0416-57 79 71 [email protected] Jeanette Hedeblad, Kurator, 070-882 48 85 [email protected] Elevhälsoteamet leds av rektor och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp i Piratenområdet Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef Lars Lundgren, Biträdande rektor Ann-Christin Arusell, Specialpedagog Maria Wästerlund, KRAFT-koordinator Gunilla Sjöstrand, fritidspedagog Emma Andersson, lärare Värdegrundsgruppen leds av rektor och träffas två gånger per termin för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. KRaftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi KRAFT och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns på vår hemsida. De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera: • en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. • en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. • en klar förbättring av klassens ”sociala klimat” och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-6 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning. Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete. 6 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kartläggning under året: • • • • • • • • • • Spontana samtal och iakttagelser under skoldagen som dokumenteras. Ansvarig: all personal inom verksamheten Spontana samtal från vårdnadshavare, som dokumenteras. Ansvarig: mottagande personal. Intervjuer och sociogram under vecka 12 och 43. Se bilaga 1 Ansvarig: mentor. Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten Utredningar om kränkande behandling under året. Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor KRAFT-enkät på hösten (Olweus standard – antimobbningsmetod) Alla elever ritar eller skriver om var på skolan och skolgården de känner sig trygga/otrygga. Ansvarig: mentor Utredningar om mobbning under året Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor Trivselenkät som genomförs under höstterminen Ansvarig: Skolsekreterare Föräldrautvärdering som genomförs under vårterminen Ansvarig: Skolsekreterare 7.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I de fall det förekommer är det oftast könsord som används. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att du är pojke eller flicka? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du är pojke eller flicka? Ca 4,2% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka. Ca 1,4% av eleverna i 7 F-3 och 1,5% i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av att de är pojkar eller flickor. Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av de är pojkar eller flickor. KRAFT-enkäten, som genomförs i åk 3-6, visar att 90,5% av eleverna aldrig blivit utsatta med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. 2,7 % uppger att de blivit utsatta för detta någon enstaka gång. 4,1% uppger att detta händer två till tre gånger i månaden, 0 % ungefär en gång i veckan och 2,7% flera gånger i veckan. Under året har vi inte haft några utredningar om kränkande behandling kopplade till kön. Analys Andelen elever som uppger att de blir/har blivit utsatta eller retade på grund av kön, har minskat jämfört med föregående år. Andelen elever som aldrig blivit utsatta för obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har ökat något jämfört med föregående år, vilket är positivt! Vi upplever att språkbruket eleverna emellan överlag har förbättrats under året, framför allt under höstterminen. Könsord används i stort sett inte alls längre. Positivt! Vi upplever att frågorna i Trivselenkäten är svåra för eleverna att förstå innebörden av och därför svåra att svara på. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Åtgärder Främjande: • Medveten gruppindelning där det tas hänsyn till könsaspekten. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. • Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande ”anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna samt minska antalet kränkningar. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etnicitet. I trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt etniska ursprung eller hudfärg? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av var du kommer från, ditt ursprung? Ca 8,3% av eleverna i F-3 och 21,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 9,7% av eleverna i F-3 och 8,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 1,5% av eleverna uppger att de har känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sitt ursprung. I KRAFT-enkäten uppger 6,8 % av eleverna i åk 3-6 att de har blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer om sin hudfärg eller invandrarbakgrund 2-3 gånger i månaden eller oftare. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till etnicitet. Denna bedömdes som en kränkning och åtgärder sattes in. Analys Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg, men vi ser en markant minskning av problemet jämfört med tidigare år. Attityderna bland eleverna har förbättrats, framför allt under höstterminen. Vi har numera ett klimat där allas olikheter i stor utsträckning är accepterade. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna. Åtgärder Främjande: • Medveten gruppindelning där hänsyn tas till allas olikheter. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. 9 • Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor • Se film eller läsa litteratur som belyser etnicitet och/eller hudfärg i varje årskurs. Ansvarig: Mentor • Bjuda in föräldrarna till en föreläsning om etnicitet. Ansvarig: Rektor Akuta 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Kartläggning 2014 Kartläggningen visar att det förekommer kränkningar kopplade till religion och annan trosuppfattning. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din tro eller religion? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din tro eller religion? Ca 7,3% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion. Ca 2,9% av eleverna svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sin tro eller religion. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin tro eller religion. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till religion eller annan trosuppfattning. 10 Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av religion eller annan trosuppfattning, har minskat avsevärt jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. Mål 2015 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Åtgärder Främjande: • Uppmärksamma olika trosuppfattningar i undervisningen. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. Öka förståelsen bland eleverna om vad det innebär att ha autism och ADHD. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till funktionshinder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt funktionshinder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du har ett funktionshinder? 11 Ca 5,6% av eleverna i F-3 och 11,6% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder. Ca 1,4% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång har blivit utsatta eller retade på grund av sitt funktionshinder. Ingen elev känner sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att hen har ett funktionshinder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplat till funktionshinder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till funktionshinder. Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon eller själva blir/har blivit utsatta eller retade på grund av funktionshinder, har minskat jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. Uttryck som anspelar på funktionshinder och som tidigare användes som skällsord, förekommer inte längre bland eleverna. Acceptansen mellan eleverna har ökat och de använder numera rätt ord och begrepp när de pratar om funktionshinder. Mål 2015 Bibehålla ett bra språkbruk bland eleverna. Fortsätta arbeta för allas lika värde. Åtgärder Främjande: • Regelbundet värdegrundsarbete där frågor om funktionshinder och allas lika värde tas upp. Ansvarig: Mentor • Vid behov bjuda in Råd & Stöd eller Habiliteringen till berörda barngrupper för att informera om funktionshinder. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) 12 Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ – Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer) Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I de fall det förekommer är det oftast som skällsord. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din sexuella läggning? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din sexuella läggning? Ca 2,9 % av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad för sin sexuella läggning. Ingen elev känner att hen blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin sexuella läggning. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. I den aktuella situationen användes ordet ”bög” som ett skällsord. Händelsen bedömdes som en kränkning och uppföljande samtal ägde rum. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till sexuell läggning. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning. Språkbruket har under året förbättrats betydligt! Mål 2015 Förbättra språkbruket bland eleverna. Åtgärder Främjande: • Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 13 7.6 Ålder Mål 2014 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till ålder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: • • Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din ålder? Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder. Ca 4,4% av eleverna svarar att de någon gång känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sin ålder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till ålder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till ålder. Analys Enkätresultaten visar att det finns elever som känner sig utsatta eller retade på grund av sin ålder, men det är svårt att kartlägga och identifiera i vilka situationer detta förekommer. Det är också svårt att veta om eleverna verkligen är utsatta eller om deras svar snarare grundar sig på att det i verksamheten finns olika aktiviteter mm anpassade för olika åldersgrupper. Mål 2015 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Åtgärder Främjande: • Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och skyldigheter i olika åldrar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 14 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Mål 2014 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ – Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer) Kartläggning 2014 Vi har ingen kartläggning som kartlägger om det förekommer diskriminering eller trakasserier kopplade till könsöverskridande identitet. Analys Även om vi inte har någon kartläggning kring detta, ser vi inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Detta kan kanske bero på elevernas låga ålder. Mål 2015 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Åtgärder Främjande: • Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. 15 Kartläggning 2014 Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten som genomfördes i november kan följande fråga kopplas till detta: • Jag känner mig trygg i skolan. Ca 97% av eleverna i F-3 och 93% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i skolan, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. KRAFT-enkäten visar följande: • 10,7 % av eleverna har blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 9,3 % av eleverna uppger att de har blivit verbalt mobbade, t.ex. hånade eller förlöjligade, kallade öknamn eller blivit retade på ett obehagligt och sårande sätt 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 6,5 % av eleverna känner att andra elever inte låtit dem få vara med, har med vilja utestängt dem från kamraterna eller helt struntat i dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 10,7 % av eleverna uppger att de har blivit slagna, sparkade, knuffade eller innestängda 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 5,3 % av eleverna uppger att andra elever har spritt lögner eller falska rykten om dem och försökt få andra att tycka illa om dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 2,6 % av eleverna uppger att de har blivit fråntagna pengar eller saker eller har fått saker förstörda 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 5,5 % av eleverna uppger att de har blivit hotade eller tvingade att göra saker som de inte ville göra 2-3 gånger i månaden eller oftare. • 2,8 % av eleverna uppger att de har blivit mobbade med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet de senaste månaderna. Under året har vi haft 17 utredningar om annan kränkande behandling. Det är hälften så många som under förra året. Analys Jämfört med föregående år förekommer det betydligt färre utredningar om kränkande behandlingar. Trots detta har det enligt KRAFT-enkäten skett en viss ökning av mobbningen på skolan. Procentsatserna ovan ligger dock någorlunda lika jämfört med föregående år. Endast marginella förändringar (0,2 -2,7 %) har förekommit, såväl i positiv som negativ riktning. Mål 2015 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Åtgärder Främjande: • Arbeta med relationsfrämjande aktiviteter på KRAFT. Ansvarig: Mentor 16 • Elevrådet ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under året. Ansvarig: Elevrådet • Värdegrundgruppen ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under året. Ansvarig: Värdegrundsgruppen • Klassrummen öppnas upp 07:50 av en pedagog för att eleverna ska kunna gå in efterhand som de anländer till skolan. Akuta 1. Se arbetsgång gällande” anmälan/utredning kränkande behandling” (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8. Elevers delaktighet i planen Enligt skolverkets allmänna råd bör Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling – Skolverkets allmänna råd: 2012) Mål 2015 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla elever. Eleverna ska under året göras delaktiga i arbetet med de främjande åtgärderna för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras och innehållet ska diskuteras tillsammans med barnen i alla grupper. I början av året ska resultatet av 2014 års kartläggningar presenteras för eleverna. Eleverna ska därefter vara delaktiga i att ta fram främjande åtgärder som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering Trivselenkät genomförs i skolan under höstterminen. 17 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Rutin vid misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.” Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en ”Anmälan avseende kränkande behandling” (Blankett – se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt ”Anmälan avseende kränkande behandling” (Blankett – se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertal tillfällen? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. 18 Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden. (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter • Anmälan och utredning om kränkande behandling 9.1. Konsekvenstrappa 1. Direkt tillsägelse (av alla vuxna). Ansvarig: Personal som sett händelsen. 2. Enskilt samtal (samtal med elev i enrum). Ansvarig: Mentor 3. Medlingssamtal (samtal med alla inblandade. Ansvarig: Mentor 4. Vid behov informeras vårdnadshavare. Ansvarig: Mentor. 5. Vid upprepade företeelser kan andra åtgärder bli aktuella. Ansvarig: Mentor. 9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning: 1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande, ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättighet. Vollsjö skolas arbetsgång: 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nå, kontaktas elevstödsamordnare. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 19 3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i incidentblanketten ”Anmälan/utredning kränkande behandling”. Se bilaga 5 4. Rektor utreder händelsen. 10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Senast klart Januari Mars Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Planen mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag & Rektor Rektor 1. En översyn av lagar samt Förvaltning rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. 2. Kartläggningsfrågor och Mentor sociogram genomförs vecka 12 med alla elever. Förvaltning Rektor April Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). Mentor KRAFTansvariga Juni Genomgång av och diskussion kring planen mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på en A-dag. Föreläsning – pedagogiskt café med tema värdegrund Pedagogerna i Värdegrundsgrup pen Rektor Extern föreläsare Rektor Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs med alla elever under vecka 43. Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). Mentor Rektor Mentor KRAFTansvariga All personal Rektor Värdegrundsgruppen Rektor September Oktober November December 1. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 2. Mål och åtgärder för 2016 utarbetas. 20 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn:______________________ Datum:___________________ • • • • • • Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? __________________________________________________________ Finns det någon som inte får vara med? __________________________________________________________ Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna?______________________________ Är Du drabbad?_____________________________________________ Trivs Du i skolan/förskolan?___________________________________ Vem leker/umgås Du mest med? __________________________________________________________ Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? __________________________________________________________ 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? _________________________________________________________ 3. Om den också är sjuk vem leker du då med? _____________________________________________________________________ 21 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler • Vi ska inte mobba andra. • Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. • Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. • Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig i. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före 07.45. Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före 17.00 på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Eleven förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med eleven för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Skolk och sena ankomster Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt utrustning medtas. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling 22 Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål. Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker 2. visas eleven ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om eleven, i syfte att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker 4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Detta kan an dokumenteras i såväl IUP som i åtgärdsprogram. om inte detta sker 5. kallar rektor till elevhälsomöte 23 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, 103 59 Stockholm Ring på: 08-120 204 00 Texttelefon: 08-120 208 20 www.do.se Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. 24 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Plågaren Har inga eller få vänner. Aggressivt beteende. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Positivt inställd till våld. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit, ofta sjukanmäld. Saknar empati. Ovilja att gå till skolan. Har starkt behov att dominera andra Håglös, tystlåten och grubblande. Är mer populär än offret. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Blåmärken på kroppen. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret. 25 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling 26 27 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet 28
© Copyright 2024