Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor
Vision
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och
kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
Vad är våld?
Våld är varje handling riktad mot en
annan människa, som genom att
den skadar, smärtar, skrämmer eller
kränker får denna människa att göra
något mot sin vilja eller avstå från
något hon/han vill.
Per Isdal 2000 ”Meningen med våld”
Definition av våld
Fysiskt våld: Riktas mot den andre, t ex.
slag, knuffar, örfilar
Psykiskt våld: Direkt hot om våld och om
våldsamma konsekvenser.
Indirekt hot mot annan närstående, husdjur
eller egendom. Degraderande och
förödmjukande beteende.
Definition av våld
Sexuellt våld: Bli tvingad att deltaga i eller
bevittna sexuella handlingar mot sin vilja.
Materiellt våld: Inredning i hemmet slås
sönder, föremål kastas/slås sönder.
Latent våld: Stark ilska och aggressivitet
som inte är uttalad.
Definition av våld
• Ekonomiskt våld: ekonomiska hot,
begränsningar av gemensamma
ekonomiska tillgångar.
• Försummelse: (omsorgssvikt) är ett aktivt
försvårande av vardagen för personer som
är beroende av omsorg.
Flera olika former av våld förekommer
ofta och samtidigt och/eller parallellt.
Isolering
Hot och
tvång
Ekonomiska
övergrepp
Förneka
Förminska
Rättfärdiga
Skylla ifrån
Injaga
skräck
Makt
Kontroll
Använda
barnen
och andra
Använda
manliga
privilegier
Emotionella
övergrepp
Särskilt sårbara grupper
• Missbruk/beroende
• Funktionsnedsättningar
• Hedersrelaterade brott och förtryck
• Äldre
• Utländsk bakgrund
• Utsatta i samkönade relationer
• HBTQ
Finns samvariationer
• Normer som medger att män har kontroll
över kvinnor
• Att exponeras för våld under sin uppväxt
• Bristande omvårdnad under uppväxt
• Individualpsykologiska faktorer
• Missbruk
VÅLD mot kvinnor
• Sker främst inomhus, i en nära relation
• Allvarligt, upprepat våld och dödligt våld i
parrelationer drabbar främst kvinnor.
Situationsbundet våld
• Mer ömsesidigt, men mäns våld är farligare och
mer hotfullt!
• Mycket stor variation vad gäller mönster och orsak
Betydligt vanligare - ett folkhälsoproblem!
Våld fyller en funktion
• Jag trycker upp dig mot väggen för att du ska ta
tillbaka vad du sagt
• Jag ger dig en hotfull blick för att du ska stanna
hemma och inte gå på firmafesten
• Jag slänger en tallrik i väggen för att du ska ”hålla
käften”
Normaliseringsprocessen
• Våldet förminskas och positiva handlingar
uppförstoras
• Sker över tid och bör ses som ett mönster
• Gränserna för vad som är acceptabelt
förändras hela tiden
Våldscirkeln
Våld
Blir grövre och
grövre
Spänning
byggs upp,
relationen känns
inte lika fin
längre
Relationen
Försoningsperiod
Ånger, förtvivlan (utövaren),
förlåtelse (utsatt). Kan vara en
fin tid.
Stor skillnad i hur länge denna
period varar.
”Försoningssex” kan ske för att
inte hamna i ”våld” direkt.
Känslomässiga band
Starkt känslomässigt band mellan kvinnan och
mannen i en misshandelsrelation. Flera faktorer
som kan vara följande:
Skuld: för att hon känner sig delvis ansvarig, skuld
till mannens våld.
Känslomässiga band
Kärlek: Många gånger så stark att den kan bli en
svaghet.
Rädsla: Binder kvinnan vid mannen då hon inte
vågar bryta upp med rädsla för sitt eller andras liv,
tex djurens.
Medlidande: Tycker synd om mannen.
Känslomässiga band
Hopp: om att det kommer att bli annorlunda
Skam: för att man inte gått tidigare
Hat: som kan vara en mycket stark
Sammansatta band; tex:
• Vilja att förstå mannen och skapa mening
och återfå kontrollen genom att våldet görs
begripligt
• Beroende genom att han hotar med
självmord och på så sätt lägger sitt liv i
hennes händer, alternativt hotar henne till
livet.
Sammansatta band; tex:
• Internalisering, det vill säga att kvinnan
identifierar sig med mannen och alltmer
börjar överta hans verklighetsuppfattning.
Traumatisk bindning
• Starka känslomässiga band utvecklas
mellan två personer, där den ena
upprepade gånger slår, trakasserar, hotar
eller kränker den andra.
Traumatisk bindning
• I misshandelsrelationer upprepas oftast
övergreppen, men samtidigt varvas de
med vänligt och kärleksfullt beteende.
Traumatisk bindning
• Sammanfattningsvis är det sannolikt att det
traumatiska bandet blir så starkt till följd av
att mannen pendlar kraftigt mellan våld och
värme.
• Resultatet av den här bindningen är att
kvinnan kan uppleva sig som "trollbunden"
av mannen, vilket leder till att hon kränker
och sviker sig själv.
Uppbrottsprocessen
• Första processen: Att bryta upp. Två
vändpunkter:
• Det gäller livet! Att dö, att gå under själsligen, att
bli galen, att själv döda mannen eller att lämna
honom.
• Det gäller någon annan. Vad som är gemensamt
för båda dessa vändpunkter är en känsla av att ha
nått botten och/eller att ge upp.
Våldet i siffror
• 10% av alla barn upplever våld i familjen
och minst 5% av dem upplever det ofta. 60
% av dem direkt utsatta.
• Var tredje vecka mördas en kvinna varje år
i Sverige av män som de har/eller haft en
nära relation med.
• 2014 ca 4 miljarder enl Carin Götblad
Omfattning
• Mellan 30 och 60 % av världens kvinnor har någon gång
blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO)
• 11 % av tillfrågade kvinnor hade någon gång under sitt liv
utsatts för våld från en tidigare man/sambo. 7 procent av en
nuvarande man/sambo (Slagen dam, 2001)
• 2 % är utsatta för våld av en man de har eller tidigare haft
ett förhållande till (Socialstyrelsen, 2007)
• Ca 7 % av kvinnor och män (Brå 2014)
Vem drabbas?
• I princip vem som helst, bla eftersom känslor är
ologiska
• Normalisering. Våldet minimeras och rättfärdigas.
Skam, skuld och rädsla.
• Utövare: Intensiv kärlek, bekräftelse, som en
romantisk film
Våldets Konsekvenser
• Fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska
konsekvenser
• Band som gör det svårt för kvinnan att
bryta förhållandet
• Det komplexa
Exempel på vad som finns nationellt
• NCK: Nationellt centrum för kvinnofrid
• Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) nationell
stödtelefon
• www.hedersfortryck.se
• Brottsoffermyndigheten; Servicetfn: 090-70 82 00.
Information till den som utsatts för brott
Exempel på vad som finns nationellt; ideella
• BOJ; Brottsofferjouren nationell
servicetelefon; 0200-212019
• Unizon (tidigare SKR); Sveriges kvinnor och
tjejjourers riksförbund
• ROKS; Riksorganisationen för kvinnojourer
och tjejjourer i Sverige
• Somaya och Terrafem; jourer; flerspråkiga
• VOOV
Vad behövs?
• Ökad medvetenhet, kunskap och
förändrade attityder
• Helhetssyn och samverkan men även eget
ansvar
• Delaktighet i samhällslivet – viktig
förebyggande faktor
• Långsiktighet på ledningsnivå. Samhällets
ansvar.
• Hjälp till att lyfta bort skammen som
medmänniska
• Våga se
• Våga fråga
• Våga agera
Så vad är våld?
Våldet har en mening
Varmt välkommen att höra
av dig till mig!
Camilla Areskog; Handläggare Våld i nära
relationer Länsstyrelsen Kalmar
[email protected]
010-223 84 54