vägledning
Vägledning för arbetsgivare
vid misstanke om våld i anställdas nära relation
Borås Stad
Vägledning för arbetsgivare
Våga se - våga fråga - agera Förord
Boråsarnas trygghet är ett prioriterat utvecklingsområde för Borås Stad. Alla former av våld ska
bekämpas. Borås Stad accepterar inte hot, våld, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier, vare sig mellan de anställda eller mellan anställda och anhörig/närstående.
Denna text är tänkt att fungera som vägledning i möte med anställda som utsatts för våld i sin
nära relation.
Per Olsson
Lina Lundborg
PersonalchefVerksamhetsutvecklare
Stadskansliet, Borås Stad SDF Väster, Borås Stad
2
vid våld i den anställdas nära relation | Borås Stad
- det finns hjälp att få
Våld i nära relationer har många olika uttryck. Våldet
är ofta systematiskt och ingår i ett mönster av makt
och kontroll. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt,
materiellt och latent. Även försummelse, ekonomisk
kontroll och social isolering är exempel på uttryck för
destruktiv makt och kontroll.
Våld i nära relation
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem över hela världen, så även i Sverige. Våld
förekommer i alla samhällsklasser och alla åldrar. Våld i nära relationer drabbar oftast kvinnor,
men drabbar även män. Regeringens jämställdhetspolitik betonar särskilt att ”mäns våld mot
kvinnor ska upphöra”. Statistiskt utsätts var tionde kvinna för våld eller hot om våld av den
partner hon lever eller har levt med. Det innebär statistiskt sett att nästan alla arbetsgrupper har
en anställd som lever eller har levt med våld eller hot om våld. Trots att det är så vanligt pratar vi
sällan om det – kanske för att det känns som att tränga sig på.
Definition
Våld kan beskrivas som varje handling som genom att den skrämmer, smärtar eller skadar får
någon att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Det omfattar brott
som misshandel, olaga hot, kvinnofridskränkning, våldtäkt, sexuellt utnyttjande/tvång och
överträdelse av kontaktförbud.
Konsekvenser
Den som utsätts för våld i sin relation utvecklar ofta både fysisk och psykisk ohälsa. Våldet
genomsyrar den utsattas liv. Det kan påverka arbetsförmågan och medför ofta flera och längre
sjukfrånvarotillfällen.
Exempel på fysiska skador kan vara:
• blåmärken, frakturer, stickmärken, skärsår, strypmärken, brännskador och bortslitet hår.
Andra symtom eller sena effekter kan vara:
• kronisk smärta och psykosomatiska symtom
• psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar och missbruk.
Den ständiga stress som en våldsutsatt lever med kan förvärra andra sjukdomar. Våldet kan
exempelvis leda till dålig kontroll av diabetes eller annan sjukdom som kräver medicinering. Sena
effekter kan vara svårare att upptäcka än de akuta. Att våldet tar sig uttryck i andra kroppsliga
symtom är känt. För en utsatt är dock kopplingen mellan våldet och ohälsan inte alltid uppenbar.
3
Vägledning för arbetsgivare
Våga se - våga fråga - agera Att upptäcka våld i nära relation
Som chef kan du upptäcka anställda som är eller har varit utsatta om du tar dig tid att fråga och
lyssna. Skam, skuld och rädsla gör att den som är utsatt ofta försöker dölja vad som försiggår.
Ansvaret vilar därför på dig som arbetsgivare, att respektfullt ställa frågor om personens hälsa,
livssituation och arbetssituation som kan hjälpa till att bryta eventuell våldsspiral och förhindra
långvarigt lidande.
Reagera tidigt på signaler!
Om signaler på ohälsa uppmärksammas tidigt och rehabiliteringsåtgärder vidtas tidigt blir
behovet av åtgärder mindre och möjligheterna att lyckas större. Som chef har du ansvar för dina
anställdas arbetsmiljö och hälsa, d.v.s. att reagera, agera och åtgärda det som påverkar i negativ
riktning. Enligt Arbetsmiljölagen ”kan det vara svårt att se bakom olika signaler till ohälsa, det
är därför viktigt att förstå att det du ser är inte det egentliga problemet”. Signaler kan alltså vara
tecken på en mängd olika tillstånd som t.ex. stress, vantrivsel, utmattning, oupptäckt sjukdom,
kronisk sjukdom, missbruk eller våldsutsatthet. Det är inte ditt ansvar som chef att diagnostisera,
utan att reagera och agera utifrån de signaler du uppmärksammar. Diagnos ska göras av specialist
vid vårdcentral eller företagshälsovård. Däremot är det ditt ansvar att efter diagnostisering
påbörja/genomföra en rehabiliteringsutredning.
Exempel på signaler som ska uppmärksammas och behandlas utifrån stadens systematiska
arbetsmiljöarbete och rehabiliteringsprocess:
• upprepad korttidsfrånvaro
•sömnproblem
• växlande humör
•nedstämdhet
•koncentrationssvårigheter
•missnöje
•kraftlöshet
•långtidssjukskrivning
Specifika signaler som kan stärka misstanke om våldsutsatthet, som ska uppmärksammas och
behandlas utifrån stadens systematiska arbetsmiljöarbete och rehabiliteringsprocess:
•
•
•
•
•
4
svårigheter att ändra schema eller byta pass
isolerar sig - svårigheter att delta i aktiviteter utöver arbetstid
partnern hämtar och lämnar alltid vid arbetet
tät telefonkontakt med partnern under arbetspasset
stort ansvar för hem, partner och barn, etc.
vid våld i den anställdas nära relation | Borås Stad
- det finns hjälp att få
Så agerar du vid misstanke eller
kännedom om våld i nära relation
Våga fråga
Vid misstanke om ohälsa och våld bör du ta upp frågan i ett enskilt samtal. En förutsättning
för ett gott bemötande är förståelse för våldets kännetecken, rädslor och följder. Det är viktigt
att personen upplever ditt stöd. Var noga med att betona att du frågar av omtanke utifrån ditt
chefsansvar och arbetsmiljöansvar. Förbered dig på att ta emot det svar du får, och att hantera
det stöd och omhändertagande som kan vara aktuellt. Förbered dig också gärna genom att skriva
ned händelser som du uppfattat. Via en rehabiliteringsutredning finns alla möjligheter för dig som
chef att fråga om hälsa, hemförhållanden och relationer på ett naturligt sätt.
•
•
•
•
•
•
•
•
Visa att du bryr dig och ser att hen har det svårt.
Boka ett samtal under arbetstid och hitta en lugn plats där ni kan samtala på ett respektfullt sätt.
Lyssna på och bekräfta hen som en individ – ifrågasätt inte berättelsen.
Fortsätt räkna med den anställde, även om hen drar sig undan aktiviteter utanför arbetstid.
Ge stöd och uppmuntra hen att ta nödvändiga stödkontakter.
Bestäm tid för uppföljande möte.
Fortsätt följa upp och stödja så att hen vågar gå vidare i processen.
Var tydlig med att du finns kvar även om relationen med förövaren består.
Dokumentera
När anställda utsätts för något skadligt eller riskabelt bör du som chef dokumentera vad du ser,
hör och upplever. Dock är det viktigt med sekretess. Dina anteckningar är arbetsmaterial och ska
förvaras där endast du har tillgång till dem.
Följande frågor kan vara användbara både i samtal och dokumentation:
•
•
•
•
•
•
•
Trivs du på jobbet? (t.ex. utifrån att hen sällan deltar vid gemensamma aktiviteter)
Hur fungerar det med arbetstider och schemaläggning utifrån din hemsituation?
Får du ta stort ansvar för hus, hem, partner och/eller barn?
Fråga alltid om hen har barn. Vid misstanke om att barn far illa ska du överväga kontakt med IFO Barn- och familj. Barn har rätt till stöd och skydd.
Har någon behandlat dig illa, psykiskt eller fysiskt, hemma eller på arbetet?
Har du blivit knuffad, hotad eller slagen någon gång?
Finns det något jag kan göra för dig som arbetsgivare?
5
Vägledning för arbetsgivare
Våga se - våga fråga - agera Om situationen är akut
Ta hand om utsatt person och fråga rakt på sak om hen blivit slagen, knuffad, sparkad och så
vidare. Vidta därefter åtgärder beroende på situationen. Som chef kan du få råd och stöd av Utväg
Södra Älvsborg eller av personalfunktionen. För förteckning över stöd till den som är utsatt, se
sid. 7.
Processen kring den
som är våldsutsatt
När någon utsätts för våld i en nära relation startar ett omhändertagande, där flera myndigheter
och verksamheter kan vara aktuella. Som chef är din roll att råda och stötta samt att ta
nödvändiga kontakter och följa upp hur stödet fortlöper.
Medicinskt och psykosocialt omhändertagande
Hälso- och sjukvården har ansvar för att våldsutsatt tas om hand medicinskt och psykosocialt.
Den som utsatts för våld eller andra övergrepp ska läkarundersökas. Fysisk och psykisk skada
ska bedömas, liksom behovet av behandling. Det är också viktigt att skadorna dokumenteras
och att samtal erbjuds. Det kan ske genom Utväg, som har stöd och behandling för både
kvinnor och män som blivit utsatta för våld i nära relation, och för dem som har ett vålds- och
aggressionsproblem. De erbjuder också föräldrastöd och stöd till barn och ungdomar som upplevt
familjevåld. Samtalen sker individuellt eller i grupp. Utväg kräver inget bistånd från någon
myndighet. De för inga journaler och har tystnadsplikt. Man kan söka själv och det kostar
ingenting.
Kvinnojouren erbjuder krisbearbetning till kvinnor och män som utsatts för våld från närstående.
De kan ge råd och praktisk hjälp. De har också ett skyddat boende där kvinnor kan bo en tid,
och två externa lägenheter där män kan bo.
Polisanmälan och stöd vid rättsprocessen
Motivera och uppmuntra till polisanmälan. Förmedla stöd i rättsprocessen. Stödet kan komma
från dig som chef, eller någon annan. Exempelvis kan Brottsofferjouren (BOJ) lokalt ge stöd i
en rättsprocess. De förmedlar bland annat vittnesstöd och kan vara en hjälp i kontakten med
myndigheter. Polisen har ett visst ansvar för brottsofferstöd och en brottsoffersamordnare som
kan hjälpa till med personskydd i vissa fall.
6
vid våld i den anställdas nära relation | Borås Stad
- det finns hjälp att få
Viktiga telefonnummer och kontakter
Utväg Södra Älvsborg
verksamhetsledare
Gull-Maj Larsson
033-10 35 93, 0706-20 35 23
[email protected]
samordnare för barn
Britt Fredriksson
033-10 35 94, 0706-16 42 46
samordnare för kvinnor
Ann Yngve
033-10 35 96, 0733-20 35 99
[email protected]
samordnare för män
Mikael Persson
033-10 36 01, 0738-10 36 01
[email protected]
besöksadress
Österlånggatan 64
www.utvag.com
Kvinnojouren Borås
telefon 033-41 02 15
telefax
033-41 22 85
Övriga tider
– kontakta polisen eller
Sociala jouren via 112
Polisen
telefon 114 14, 112
www.polisen.se
besöksadress
Sandgärdsgatan 15
Kort informationsfilm från Polisen:
http://www.youtube.com/
watch?v=nQNq5kag1-I&sns=em
Hälso- och sjukvården
riksförbundet för
sexuellt likaberättigande
(RFSL) – brottsofferjour
020-34 13 16
[email protected]
telefon Södra Älvsborgs sjukhus
(SÄS) växel: 033-616 10 00
Vid lindrigare skador som ska
dokumenteras, eller annan
mindre akut ohälsa, sök listad
vårdcentral. Vid osäkerhet, kontakta
sjukvårdsupplysningen.
HOPP- riksorganisationen
mot sexuella övergrepp
www.hopp.org
[email protected], 0763-923 298
Vid mer omfattande skador efter
misshandel, sök akutmottagningen,
Södra Älvsborgs sjukhus, för sjukvård
och dokumentation.
telefon Sjukvårdsupplysningen: 1177
Socialtjänst
IFO barn och familj
Vid oro för att barn eller ungdom far
illa. Kontakta i första hand IFO Barnoch familj i den stadsdel där barnet står
skriven. Samtliga enheter nås via Borås
Stads växel, 033-35 70 00
IFO Vuxen/Socialpsykiatri
Vid missbruk och beroende, eller
omfattande psykisk ohälsa hos vuxna.
Nås via Borås Stads växel, 033-35 70 00
försörjningsenheten
Vid ansökan om försörjningsstöd eller
ekonomiskt bistånd.
Nås via Borås Stads växel, 033-35 70 00
brottsofferjouren (BOJ)
BOJ Sjuhärad
Brottsofferjourernas riksförbund
033-10 11 05
0200-212 019
Andra kontakter som
kan vara aktuella
kvinnofridslinjen
Nationell stödtelefon, öppen dygnet
runt: 020-50 50 50
terrafem - jourtelefon
En rikstäckande jourtelefon för kvinnor
med utländsk härkomst: 020-52 10 10
Erbjuder råd och stöd på 44 språk.
länsstyrelsen
östergötlands websida
om hedersrelaterat våld
och förtryck
http://projektwebbar.lansstyrelsen.
se/hedersfortryck/Sv/Pages/
default.aspx
västsvensk portal om
våld i nära relationer
– för yrkesverksamma
och utsatta
www.valdinararelationer.se
nationellt centrum för
kvinnofrid (NCK)
Ett nationellt resurs- och
kunskapscentrum.
www.nck.uu.se
ROKS, Riksorganisationen för
kvinnojourer i Sverige
www.roks.se
SKR, Sveriges Kvinnojourers
riksförbund
www.kvinnojouren.se
män för jämställdhet
www.mfj.se
rikskriscentrum
Riksorganisation vars
medlemsorganisationer
arbetar med män i kris www.
rikskriscentrum.se
och mäns våld mot kvinnor
previa
www.previa.se
Företagshälsovård
033-17 52 50
7
tfn 033-35 70 00
e-post [email protected]
webbplats boras.se
Produktion och formgivning: Kommuntryckeriet, nov 2014 Foto: Bildarkivet.se
stadskansliet