1. No category

Masterutbildning
Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, Jönköping
Academy, Högskolan Jönköping.
2010-2013 Karina Wahl [email protected]
•
Barnsjuksköterska
neonatalvårdsenheten
- VFU-ansvarig
- Instruktör CEPS, HLR
- Anställd på metodikum
del av tjänst
•
From hösten 2014
Verksamhetsutvecklare på
barnkliniken Jönköping
Mikrosystem urakut kejsarsnitt:
Syfte och patient
•
För medarbetare på barnkliniken är barnet både syfte och patient, pappan
är del i omhändertagandet
•
Medarbetare på Förlossningen har både mamma och barn som patient,
syftet är att få ett välmående barn och utsätta mamman för så lite skada som
möjligt
•
Medarbetare på narkos ser mamman som patient och syftet är att finnas till
för henne, vara hennes advokat och upprätthålla säkerhet för henne
•
Medarbetare på operation tänker inte så mycket på patienten utan på
uppgifterna, syftet är att det ska gå fort och på ett sterilt sätt
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Mikrosystem urakut kejsarsnitt:
Lokalen
•
Vid urakuta kejsarsnitt är OP/IVA personalen på en plats där de
inte hittar så bra och det är inte säkert att hela teamet kan följa
med. Det är långt till IVA och OP om något krånglar
•
Vid akuta kejsarsnitt på operation upplever barnpersonalen att det
är långt till neonatalvårdsenheten om de behöver hjälp och att
arbetssituationen inte är genomtänkt för deras del på operation
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Antal kejsarsnitt 2010
•
19 st. urakuta kejsarsnitt 2010,
– Av dessa: 9 barn överflyttade till neo.
•
193 st akuta kejsarsnitt,
– Av dessa: 21 barn överflyttade till neo
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Magisteruppsats
Ström, M. (2012). Att vara i en berg- och dalbana. Pappors upplevelse av akut eller urakut
kejsarsnitt. Magisteruppsats, Magisterprogrammet kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa
och välfärd, Jönköping Academy, Högskolan Jönköping.
”Jag tyckte det var en
gåva att få dom första
fyra timmarna själv med
mitt barn samtidigt som
en stöld. Det var väldigt
dubbelt, det kändes fel
även om det inte var
jag som var
”förövaren”…
•
När förlossningen avslutas med ett akut eller urakut
kejsarsnitt befinner sig pappan i en utsatt situation med stor
oro för både mamman och barnet.
•
Slutsatser som drogs var att ett snabbt återförenande av
familjen är viktigt. Information som ges bör vara kortfattad
och individuellt utformad och stor lyhördhet inför medverkan
är viktigt.
”det var skitjobbigt när
man lämnade henne där…
hon låg och skakade och
spydde och jag såg att hon
var så rädd liksom…”
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
”så det var väldigt
omtumlande, jag var
jättetrött så jag grät ju, och
jag visste ingenting”
”det kändes ju ett jättestort ansvar
om det skulle hända nåt med den
där lilla bebisen och mamman
ligger på nån operationssal och
inte vet… det var ju en
annorlunda upplevelse… det
ansvaret har man ju inte haft
innan…”
Förbättringsförslag
identifierade efter
tvärprofessionell
teamträning av
urakut kejsarsnitt.
En empirisk, kvalitativ studie
Tvärprofessionell teamträning vid ett tillfälle
med 17 deltagare
2015-05-07
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken
Jönköping
Syfte
•
Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra medarbetarnas
förmåga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa
användbarheten av simulerad tvärprofessionell teamträning
•
Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens samtal om
förbättringar efter tvärprofessionell teamträning. Vilka
dimensioner av förbättringar, teman, kategorier och
underkategorier framträder?
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Citat:
”Barnet går ut blått och
dålig andning, slapp och
hänger det är det sista vi
ser sedan vet vi inte mer.
Och så har man ångest
inför nästa gång. Jag tror
att det är viktigt att få
feedback”
”Hur känns det för mamman när hon
vaknar och så frågar hon hur går det
för barnet, det är den första tanken
hon har, nej jag vet inte får du till
svar”
”för då vet man att inget
svar är ett dåligt svar”,”…
just när man får ett - ja vet
inte, det sitter ofta kvar”
”… att vi faktiskt inte pratar
samma språk på olika kliniker,
någon kallar något för POX och
så är det SaO2 någon
annanstans, det är så mycket
slang, så man får vara extra
tydlig och att man inte ska känna
sig dum när man frågar”
Film från övning finns tillgänglig att använda vid utbildning:
http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=36945
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Slutsatser
•
Deltagarna skattade sin trygghet högre efter tvärprofessionell teamträning
vilket indikerar att förmågan att hantera urakut kejsarsnitt förbättrades
•
Deltagarna angav att utbildningen var användbar och kunde
rekommendera den till andra
•
Det är möjligt att hitta förbättringsområden/möjligheter genom
tvärprofessionell teamträning på ett center för klinisk träning och medicinsk
simulering, Metodikum.
•
Deltagarna identifierade förbättringsområden som inte uppmärksammats
om de inte träffats och tränat tillsammans
•
Utmaningen är att få förbättringsförslagen förverkligade i verksamheten,
någon behöver ansvara för genomförandet
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Kliniska implikationer
•
Tvärprofessionell teamträning är användbart till att öka medarbetarnas
trygghet och till att uppmärksamma förbättringsområden.
•
Vid akuta situationer där medarbetare från flera kliniker ska samarbeta
behöver medarbetarna också träna dessa situationer gemensamt och
teamträningen behöver återkomma regelbundet.
•
Fundera runt kompatibilitet vilka utbildningsinsatser kan samordnas.
•
Fundera runt värdefulla mått (tex SPC statistik för sällan händelser)
och fortsätt följa de mått man följer idag – synliggör kontinuerligt.
•
Inf. till mamman, partner – arbetsuppgifter, ansvar behöver fördelas.
•
Förbättringsförslag hade inte åtgärdats – verksamheterna behöver planera
för hur förbättringsförslag ska hanteras.
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Vad hände sedan
• Ny roll nya möjligheter!
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Barnklinikens planering för ca 190
medarbetare
•
•
•
•
•
Kommunikation SBAR, ABCDE
Scenarioträning barn A-HLR inkl vitala parametrar/PEWS för enskild
medarbetare en gång/1,5 år
CEPS neo-HLR för enskild medarbetare en gång/1,5 år
HLR vuxen och barn 1 gång/år som medarbetare
Återkommande övningar på enheterna någon gång/år, detta för att testa
flöden och system samt för att identifiera förbättringsmöjligheter
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Antal deltagare under 2014
2014
CEPS – Neo HLR
Läkare
Neo personal
Mott
Mott inkl sekr
BVE
12 av 22 = 54 %
48 av 68 = 70 %
-
Totalt HLR
Totalt
CEPS, scenario
HLR
vuxen och barn
färdighetsträning
22 av 22 = 100 %
63 av 68 = 93 %
8 av 16 = 50 %
17 av 25 = 68 %
54 av 68 = 79 %
156 av 183 = 85 %
144 av 196 = 73 %
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Scenario
Barn A-HLR
”stor CEPS”
22 av 22 = 100 %
8 av 16 = 50 %
54 av 68 = 79 %
Hur trygg känner du dig i den vårdsituation du tränat
1=inte alls, 5=ja absolut
(Alla svarade att de kände sig lika trygg eller tryggare)
80
70
60
50
Före Scenario
Efter Scenario
40
30
20
10
0
1
2
3
4
Antal deltagare redovisas i de olika staplarna,
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
5
Hur trygg känner du dig i den vårdsituation du tränat
1=inte alls, 5=ja absolut
(Alla svarade att de kände sig lika trygg eller tryggare)
60
50
40
Före Neo HLR
Efter Neo HLR
30
20
10
0
1
2
3
4
Antal deltagare redovisas i de olika staplarna,
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
5
Autentisk övning på barnakuten
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Förbättringsmöjligheter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sammanfattning efter övning
Bra jobbat!
Använda tavlan utanför akutrum.
Använda klisterlappar som beskriver personalens
funktion.
Hjärtlarmsknapp om vetskap om pågående HLR. Detta
för att narkos ska ha med sig rätt utrustning.
Narkoslarmknapp, då kommer endast narkosläkare utan
intubationsutrustning, ultraljud eller ssk.
Utse en tydlig ledare som kliver fram och tar
kommandot. Förbered när så är möjligt.
Utse person som dokumenterar. Ska det vara
barnpersonal för detta?
Vid RAKEL-larm ska alltid barnläkare och
barnsjuksköterska möta upp vid akutrummet.
Lokal/utrustnings-kännedom, vad finns var? Finns allt
som behövs (tex sterila handskar st 8)? Vem låser upp
akutvagn och skåp?
Kan utrustning förbereds i färdiga set? (tex för sond)
Vem mer kan hjälpa till? Barnpersonal från mott, BVE,
Neo? Vuxen akuten?
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Förbättringsmöjligheter scenario
•
•
Tydligt markera vilka som är scenarioledare
och som ej är delaktiga i scenariot.
Tydligt gå igenom förutsättningar för
scenariodeltagarna.
•
Vilka deltager?
•
Vem mer kan involveras?
•
Vilka prover/undersökningar kan
göras?
Fortsättning:
•
Vikten av att alltid fokusera och poängtera nyttan för patienten!
•
Tvärprofessionella team!
•
Klinikintern utbildning i Förbättringskunskap och Teamarbete för
ansvariga i olika team – genomförs tillsammans med Qulturum
under hösten (okt, dec, mars).
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07
Tack!
Frågor?
Karina Wahl Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Jönköping
2015-05-07