Recension Västerbottens-kuriren 6 mars 2015
VÄSTERBOTTENS-KURIREN 39 FREDAG 6 MARS 2015 Folk har verkligen delat med sig av sig själva, sina erfarenheter och känslor. Även av det fula i oss, de rasistiska tankar som vi själva bär på. Regissören Farnaz Arbabi om hur de arbetet med den historiska föreställningen X, med urpremiär den 7 mars, som är den första hon sätter upp som ny konstnärlig ledare för Unga Klara efter Suzanne Osten. Mångbottnad berättelse om det naturnära DANS Tre svenskar till Venedigbiennalen Man must dance Kompani Nomad Dansare: Ola Stinnerbom, Helene Karabuda, Tanja Kortelainen och Minna Mannelqvist Sagateatern Med små medel och en avskalad, nästan obefintlig scenografi skapar de fyra dansarna på Sagateaterns scen en suggestiv, mångbottnad berättelse med föreställningen Man must dance. Kompani Nomads dansprojekt, som på torsdagkväll har nypremiär, är en sammansmältning av konstnärliga former och uttryck, med fokus på det naturnära såväl som det moderna. Det finns ett svårdechiffrerat språk i föreställningens koreografi. Rörelserna är långsamma, svävande och unika, och de vitklädda dansarna smälter stundtals samman med den kontrastrika backdropen där naturoch dansfilmer projiceras. Den lunkande rytmen i musiken kan snabbt bytas ut mot mer abstrakta ljudvärldar, där en repetitiv baston flyter fram med ett lager av vitt brus ovanpå. Ändå är det så enkelt. Upplägget är avskalat, den blanka scenytan lämnar mycket utrymme för dansernas många former, och den stora filmduken i bakgrunden är en intrikat del i hur det visuella presenteras. Allt blandas samman, och rörelsernas språk luckras allt eftersom upp. Ändå ligger mystiken kvar, med en djupdykande experimentalism som fyller en viktig funktion. KONST De svenska konstnärerna Petra Bauer och Magnus Bärtås representerar Sverige vid årets Venedigbiennal. Petra Bauer deltar med ett verk om den tidiga socialistiska kvinnorörelsen i Sverige. Magnus Bärtås ställer ut sitt verk Miraklet i Tensta (theoria) om videoessäns form. Sedan tidigare är det klart att svenska Lina Selander deltar vid biennalen i separatutställning i området Arsenale, anordnad av Moderna Museet. Årets tema för biennalen är All the world’s futures. I år pågår den mellan 9 maj och 22 november. (TT) Gitarrist får Gullin-priset Man must dance är ett transnationellt multidansprojekt där dansare från Sverige, Norge, Grönland, Polen, Portugal och Nordamerika deltar. I koreografin ligger även något djuriskt och vildsint. De visuella inslagen, med filmade bilder från stora skogs- och kustlandskap med inslag av dubbelexponeringar med andra dansare, lägger sig som en tavla över danstruppen. I deras långsamma rörelser formas ett oerhört välslipat men även rått och naturnära uttryck. Den koreografiska helheten har stora, improvisatoriska element i sig, men även form- och rörelseskiftningar som vittnar om en oerhört genomtänkt närvaro på scen. I samspelet mellan de fyra dansarna Ola Stinnerbom, He- GITARRSOLISTEN Andreas lene Karabuda, Tanja Kortelainen och Minna Mannelqvist, finns helt rätt kemi. Övergångarna i dansformer, utnyttjandet av scenytorna, de överlag lågmälda men dramatiska förflyttningarna vittnar om just det. Man must dance har en tydlig poetisk ådra, med en berättande karaktär, som svävar lagom högt ovanför föreställningen för att fokus ändå ska ligga på den mäktiga föreställningens råare kärna. CARL AHLSTRÖM Ola Stinnerbom verkets upphovsman. FOTO: PER LANDFORS Med avstamp i den coola jazzen MUSIK Le Cool jazz Medverkande: Ulf Adåker, Krister Andersson, Daniel Tilling, Patrik Boman och Rasmus Blixt Umeå Jazzstudio Precis som Umeå Jazzstudio klargör i programmet så kommer gruppen Le Cool Jazz beväpnad med sin egen programförklaring redan i namnet. Med Ulf Adåker och Krister Andersson, trumpet respektive saxofon, i centrum tar man Magnus Bärtås är med och representerar Venedigbiennalen 2015. FOTO: LEIF R JANSSON/TT avstamp i jazzens 50- och 60-tal och de stilar som kan förknippas med benämningen cool. Ett ord som i dag minst sagt andas andra saker än det måste ha gjort när det i början av 50-talet började användas för att beskriva de mindre dansanta stilar som växt fram under efterkrigstiden. Så frågan är vad en musikform som växte fram i McCarthy-erans USA har att erbjuda det post-Holmlundska Umeå? Ett tidigt argument från Ulf Adåkers penna är kompositionen Digable Soil, där han med stadig hand tar hard-bopen in i nutiden och tillbaka. Lika ak- tuellt känns det i en känslig version av Mogens Schraders Midsommarnatt. Bakom sig har de båda jazzveteranerna Daniel Tilling på piano, Patrik Boman på bas och Rasmus Blixt på trummor. Månne kan man argumentera för att gänget som helhet verkar behöva en stund för att komma igång, men det verkar snarare vara ett dramaturgiskt grepp där man under den första timmen långsamt ökar intensiteten. Mot slutet får samtliga fem musikanter vara på tå för att slåss om utrymmet, speciellt glädjande är Rasmus Blixt trumspel proppat med några extra doser sväng. Om dynamiken sett över några nummer är en höjdpunkt kan jag dock sakna den större penseln i de enskilda numren i konsertens första halva. Här gäller det att vara med från start för att hänga med i de finurliga figurerna på en gång, och bandet finlirar konsekvent istället för att ruska om torsdagspubliken med mer tvära kast. Hur som haver en hyvens tillbakablick till en coolare tid, utan att för den sakens skull tappa fotfästet i här och nu. SIMON ÖSTERHOF Pettersson är mottagare av 2015 års Lars Gulllin-pris. Gotlandsfödde Pettersson får priset för att han ”med sin bländande Andreas Pettekniska skick- terson. FOTO: JAN lighet exekveCOLLSIÖÖ/TT rar sina högst personliga tolkningar av Gullins kompositioner”, som en del av motiveringen lyder. Priset har delats ut sedan 1997 till minne av jazzmusikern och orkesterledaren Lars Gullin (1928-1976) och består av 10|000 kronor. I fjol gick priset till jazzsångerskan och kompositören Lina Nyberg. (TT) Museer jobbar med hbtq-frågor RAPPORT Svenska museer ligger långt fram när det gäller att inkludera hbtq-frågor i sina verksamheter. Enligt en ny rapport som Riksutställningar har överlämnat till regeringen jobbar 82 procent av svenska museer med frågorna. Samtidigt drivs en stor del av arbetet av eldsjälar och är fortfarande i sin linda. – Det är fortfarande delvis ett pionjärarbete och det krävs mod för att testa sig fram, säger Evelina Wahlqvist, omvärldsanalytiker på Riksutställningar och ansvarig för utredningen. (TT)
© Copyright 2024