VÄSTERBOTTENS-KURIREN
39
FREDAG 6 MARS 2015
Folk har verkligen delat med sig av sig själva, sina erfarenheter och känslor.
Även av det fula i oss, de rasistiska tankar som vi själva bär på.
Regissören Farnaz Arbabi om hur de arbetet med den historiska föreställningen X, med urpremiär den 7 mars, som är den första hon sätter upp som ny konstnärlig ledare för Unga Klara efter Suzanne Osten.
Mångbottnad berättelse
om det naturnära
DANS
Tre svenskar till
Venedigbiennalen
Man must dance
Kompani Nomad
Dansare: Ola Stinnerbom,
Helene Karabuda, Tanja Kortelainen och Minna
Mannelqvist
Sagateatern
Med små medel och en avskalad, nästan obefintlig scenografi skapar de fyra dansarna
på Sagateaterns scen en suggestiv, mångbottnad berättelse
med föreställningen Man must
dance. Kompani Nomads dansprojekt, som på torsdagkväll
har nypremiär, är en sammansmältning av konstnärliga former och uttryck, med fokus på
det naturnära såväl som det
moderna.
Det finns ett svårdechiffrerat
språk i föreställningens koreografi. Rörelserna är långsamma, svävande och unika, och
de vitklädda dansarna smälter
stundtals samman med den kontrastrika backdropen där naturoch dansfilmer projiceras. Den
lunkande rytmen i musiken
kan snabbt bytas ut mot mer abstrakta ljudvärldar, där en repetitiv baston flyter fram med ett
lager av vitt brus ovanpå.
Ändå är det så enkelt. Upplägget
är avskalat, den blanka scenytan lämnar mycket utrymme
för dansernas många former,
och den stora filmduken i bakgrunden är en intrikat del i
hur det visuella presenteras.
Allt blandas samman, och rörelsernas språk luckras allt eftersom upp. Ändå ligger mystiken kvar, med en djupdykande
experimentalism som fyller en
viktig funktion.
KONST De svenska konstnärerna Petra Bauer och Magnus
Bärtås representerar Sverige
vid årets Venedigbiennal. Petra Bauer deltar med ett verk
om den tidiga socialistiska
kvinnorörelsen i Sverige. Magnus Bärtås ställer ut sitt verk
Miraklet i Tensta (theoria) om
videoessäns form.
Sedan tidigare är det klart
att svenska Lina Selander deltar vid biennalen i separatutställning i området Arsenale,
anordnad av Moderna Museet.
Årets tema för biennalen är
All the world’s futures. I år pågår den mellan 9 maj och 22
november. (TT)
Gitarrist får
Gullin-priset
Man must dance är ett transnationellt multidansprojekt där dansare från
Sverige, Norge, Grönland, Polen, Portugal och Nordamerika deltar.
I koreografin ligger även något
djuriskt och vildsint. De visuella inslagen, med filmade
bilder från stora skogs- och
kustlandskap med inslag av
dubbelexponeringar med andra dansare, lägger sig som en
tavla över danstruppen. I deras
långsamma rörelser formas ett
oerhört välslipat men även rått
och naturnära uttryck. Den
koreografiska helheten har
stora, improvisatoriska element i sig, men även form- och
rörelseskiftningar som vittnar om en oerhört genomtänkt
närvaro på scen.
I samspelet mellan de fyra
dansarna Ola Stinnerbom, He-
GITARRSOLISTEN Andreas
lene Karabuda, Tanja Kortelainen och Minna Mannelqvist,
finns helt rätt kemi. Övergångarna i dansformer, utnyttjandet av scenytorna, de överlag
lågmälda men dramatiska förflyttningarna vittnar om just
det.
Man must dance har en tydlig poetisk ådra, med en berättande karaktär, som svävar
lagom högt ovanför föreställningen för att fokus ändå ska
ligga på den mäktiga föreställningens råare kärna.
CARL AHLSTRÖM
Ola Stinnerbom verkets upphovsman.
FOTO: PER LANDFORS
Med avstamp i den coola jazzen
MUSIK
Le Cool jazz
Medverkande: Ulf Adåker,
Krister Andersson, Daniel
Tilling, Patrik Boman och
Rasmus Blixt
Umeå Jazzstudio
Precis som Umeå Jazzstudio
klargör i programmet så kommer gruppen Le Cool Jazz beväpnad med sin egen programförklaring redan i namnet.
Med Ulf Adåker och Krister
Andersson, trumpet respektive saxofon, i centrum tar man
Magnus Bärtås är med och representerar Venedigbiennalen 2015.
FOTO: LEIF R JANSSON/TT
avstamp i jazzens 50- och 60-tal
och de stilar som kan förknippas med benämningen cool.
Ett ord som i dag minst sagt
andas andra saker än det måste ha gjort när det i början av
50-talet började användas för
att beskriva de mindre dansanta stilar som växt fram under
efterkrigstiden.
Så frågan är vad en musikform som växte fram i McCarthy-erans USA har att erbjuda
det post-Holmlundska Umeå?
Ett tidigt argument från Ulf
Adåkers penna är kompositionen Digable Soil, där han med
stadig hand tar hard-bopen in
i nutiden och tillbaka. Lika ak-
tuellt känns det i en känslig
version av Mogens Schraders
Midsommarnatt.
Bakom sig har de båda jazzveteranerna Daniel Tilling på
piano, Patrik Boman på bas
och Rasmus Blixt på trummor.
Månne kan man argumentera för att gänget som helhet
verkar behöva en stund för att
komma igång, men det verkar
snarare vara ett dramaturgiskt
grepp där man under den första timmen långsamt ökar intensiteten. Mot slutet får samtliga fem musikanter vara på
tå för att slåss om utrymmet,
speciellt glädjande är Rasmus
Blixt trumspel proppat med
några extra doser sväng.
Om dynamiken sett över
några nummer är en höjdpunkt kan jag dock sakna den
större penseln i de enskilda
numren i konsertens första
halva. Här gäller det att vara
med från start för att hänga
med i de finurliga figurerna på
en gång, och bandet finlirar
konsekvent istället för att ruska om torsdagspubliken med
mer tvära kast. Hur som haver
en hyvens tillbakablick till en
coolare tid, utan att för den sakens skull tappa fotfästet i här
och nu.
SIMON ÖSTERHOF
Pettersson är
mottagare av
2015 års Lars
Gulllin-pris.
Gotlandsfödde Pettersson
får priset för
att han ”med
sin bländande
Andreas Pettekniska skick- terson. FOTO: JAN
lighet exekveCOLLSIÖÖ/TT
rar sina högst
personliga
tolkningar av Gullins kompositioner”, som en del av motiveringen lyder.
Priset har delats ut sedan
1997 till minne av jazzmusikern och orkesterledaren Lars
Gullin (1928-1976) och består av
10|000 kronor. I fjol gick priset
till jazzsångerskan och kompositören Lina Nyberg. (TT)
Museer jobbar
med hbtq-frågor
RAPPORT Svenska museer ligger långt fram när det gäller
att inkludera hbtq-frågor i sina verksamheter. Enligt en ny
rapport som Riksutställningar
har överlämnat till regeringen
jobbar 82 procent av svenska
museer med frågorna.
Samtidigt drivs en stor del av
arbetet av eldsjälar och är fortfarande i sin linda.
– Det är fortfarande delvis
ett pionjärarbete och det krävs
mod för att testa sig fram, säger Evelina Wahlqvist, omvärldsanalytiker på Riksutställningar och ansvarig för
utredningen. (TT)