No 2, 2015 - Befälsföreningen Militärtolkar
HUGIN&MUNIN Medlemstidning för Befälsföreningen Militärtolkar - 2/2015 - Juni Nytt initiativ: MT Syd Språkförbistring i Tasmanien Rapport från Veterandagen Språkspalt: Vad händer med persiskan? Redaktören har ordet HUGIN&MUNIN 2/2015 – Juni Hugin & Munin är Befälsföreningen Militärtolkars medlemstidning. Tidningen distribueras i tryckt format till föreningens medlemmar, men finns också på www.militartolkar.org. Adress Befälsföreningen Militärtolkar Box 24130, 104 51 Stockholm Chefredaktör AnnaVera Erikson [email protected] Grafisk redaktör Linnea Hopf Ansvarig utgivare Marcus Eklund viceordforanden @militartolkar.org Tryck Wikströms Tryckeri, Uppsala ISSN 1654-9937 Styrelsen i MT Tora Candal, ordförande Marcus Eklund, vice ordförande Linnéa Wesslén, sekreterare Lovisa Styrud, kassör AnnaVera Eriksson, chefredaktör Hugin & Munin Ulrika Nandorf, ansvarig för kvinnligt nätverk Milena Dalinaros, ansvarig för mentorsprogrammet Douglas Stark, marknadsföringsansvarig Helena Bani-Shoraka, ansvarig för tolkpoolen Alexander Ruckermann, kommunikationsansvarig Postgiro 59 895-3 Orgnr 802402-4930 Annonsbokning [email protected] Adressändring [email protected] Anmälan till nyhetslista mt-nytt-subscribe@ googlegroups.com Omslagsfoto: Utsikt från Mount Wellington, Tasmanien. Foto: Karolina Nyberger Foto baksidan: Øyvind Holmstad/ Wikimedia Commons Vi lever i en värld i förändring. Omvärlden ser annorlunda ut idag än vad den gjorde för ett år sedan. I Sverige ser vi förändringar i Försvarsmakten som en spegelbild av nationella och internationella politiska omvälvningar. I skrivande stund inleder Ryssland en stor militärövning, som av en slump dagen efter det att NATO inledde världens i år största militära flygvapenövning på delvis svenskt territorium. Samtidigt som den ryska björnen börjar vakna ur sitt ide flyttas också Sveriges insatsfokus från Asien till Afrika. Vi har våra första militärtolkar på plats sedan några månader tillbaka i Mali, medan våra militärtolkar i Afghanistan har tackat för sig. I Hugin & Munin kommer vi i nästa nummer att få följa vad den nya insatsen innebär. Här hemma i Sverige har det internationella fokuset gett ringar på vattnet och numera har vi kadetter på Tolkskolan som studerar franska. Men förändringar betyder inte alltid oroligheter. För förändringarna ser vi också i vår förening. Befälsföreningen Militärtolkar har en ny styrelse och denna gång är vi få som är gamla i gemet. Detta kanske gör oss lite försiktiga såhär i början, men det genererar också desto fler nya planer och idéer. Vi kommer att försöka samordna mer över internet, där Facebook blir ett verktyg och så ser vi att MT Syd har påbörjat sin verksamhet för att ge ett större mervärde till våra medlemmar utanför Mälardalen. Jag, som haft hand om tolkpoolen i två år, har nu glädjen att få jobba med Hugin & Munin. Ett otroligt spännande uppdrag som jag tar mig an med stor entusiasm! Min ambition är att tidningen ska rapportera om vår värld i förändring med försvarsmakten och militärtolken som utgångspunkt. Jag hoppas på att få rapportera om både militärtolkar som rört sig vidare utanför försvarsmakten, liksom om det som ligger inom området för gröna eller sandfärgade uniformer. Om just du är intresserad av att skriva en rad eller två, hör av dig till Hugin och Munin på [email protected] så hoppas jag att vi kommer att få läsa många spännande artiklar under det kommande året. Men nu, Glad Sommar och jag hoppas att vi ses på Tylebäck! AnnaVera Eriksson Chefsredaktör MT:S kalendarium Juni/juli (v. 26–27) September Oktober/november Sommarkurser i Tylebäck Höstföredrag Höstkurser MT-vänner! Våren 2015 har sannerligen varit händelserik, inte endast för föreningen utan även för världen. Den 29 mars stängde bl.a. vallokalerna i Uzbekistan och Islam Karimov vann presidentvalet med en, vad för västerländska ledare måste framstå som en dröm, jordskredsseger. Huruvida stödet med 90 % i valet för Karimov de facto återspeglar det verkliga förhållandet förtäljer inte historien – klart är dock att OSSE knappast har låtit sig övertygas. Parallellt, ungefär 5000 km nordväst om Tasjkent, gick MT:s årsstämma av stapeln den 28:e mars. Stämman hölls traditionsenligt på Uppsala garnison och den inleddes med tal av Folke Bernadotte-akademins generalsekreterare, Sven-Eric Söder. Därefter fortsatte stämman stadgeenligt med Erik Malmberg som mötesordförande och tillika avgående ordförande för föreningen. Jag riktar ett stort tack till Erik å hela föreningens vägnar, även om ett tack i H&M inte på ett adekvat sätt kan återspegla Eriks insatser för föreningen. Jag vill också ta tillfället i akt att inte endast rikta ett tack till avgående ordförande utan även till övriga ledamöter i den avgående styrelsen. Till dessa “The Few” som brinner för föreningen skulle jag vilja framföra orden, som Winston Churchill en gång i tiden yppade, att aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket. Under helgen genomfördes även repetitionskurser i ryska, dari och franska. Ett tjugotal entusiastiska deltagare sökte sig till TolkS för att damma av sina språkkunskaper och samtidigt träffa gamla vänner. På stämman valdes en ny styrelse för MT som är unik, såtillvida att ett generationsskifte har skett. Styrelsearbetet är igång och en del reformer som under en lång tid har legat i träda börjar nu åter se dagens ljus. En sådan viktig reform är en förnyelse av föreningens hemsida. I skrivande stund förbereds lanseringen av en ny hemsida som beräknas bli klar till mitten av sommaren. Vidare ska det bli lättare att gå med i föreningen och betala medlemsavgiften. Härvidlag kommer MT att ansluta sig till tjänsten Swish (vilket är en mobilapplikation) som möjliggör enkla betalningar och överföringar mellan medlemmar och föreningen. Ett annat viktigt led i att öka servicen mot medlemmarna är uppdateringen av medlemsregistret. Många har inkommit med uppdateringar av sina adresser vilket förhoppningsvis ska resultera i att ingen H&M kommer på villovägar till allas stora förtret. Någon kanske för övrigt undrar varför vice ordförande och inte ordförande skriver denna spalt i detta nummer. Frågan är högst befogad och till den uppmärksamme och nyfikne kan jag låta meddela att förtroendet att leda arbetet i styrelsen axlas av mig eftersom att Tora (nyvald ordförande) befinner sig annorstädes. Hon tjänstgör som militärtolk i franska vid den svenska kontingenten i Mali och beräknas vara tillbaka i mitten av juni. Före sommaren kommer ett vårföredrag att hållas den 27 maj på initiativ av den återuppväckta filialen MT Syd. Det finns ambitiösa planer för MT Syd och förhoppningsvis kommer filialen växa under året för att kunna erbjuda föreningens medlemmar (främst kanske för MT:are boendes på sydligare breddgrader) meningsfulla och intressanta aktiviteter. Ett tidigt höstföredrag är även inbokat i Stockholm strax efter sommarkurserna – missa inte detta. Under veckorna 26 och 27 kommer MT:s sommarkurser att hållas i Tylebäck och det är glädjande att se antalet anmälda. Jag önskar alla en härlig sommar och en trevlig vår/ sommar med MT. Glad sommar och hopp om att ses! Marcus Eklund, vice ordförande Befälsföreningen Militärtolkar finns nu även på Facebook. Gilla sidan på https://www.facebook. com/militartolkar för att ta del av information, evenemang och annat kul! HUGIN&MUNIN 2/2015 3 Koncentrerade MT-medlemmar på årsstämman. Foto: Ylva Nicolae Santesson Årsstämma med allvar och lek Text: Linnéa Wesslén TolkS SOU 13/14 Kvällen den 29:e mars var en kylig sådan. Spåren av den snöfattiga vintern låg kvar i luften med en viss råhet men i vakten på Uppsala garnison gick luckan varm. Den ena finklädda personen efter den andra blev insläppt på området i utbyte mot namn och siffror, för att därefter vika av mot höger. En bit upp efter backen lyste det i Bärbymässen traditionsenligt för Militärtolkarnas årliga förbundsstämma. Inne i värmen väntade skratt och ett glas med bubbligt innehåll på vardera gäst. För många bestod minglet av välbekanta ansikten och kära återseenden. För andra var rummet fyllt av helt nya bekantskaper. Oavsett så var stämningen på topp, så som det bara blir när så många samlas med något stort gemensamt. 4 Efter ett tag, då glasen började avslöja bottnar och gästerna verkade fulltaliga öppnades dörrarna till den stora salen. Väl suttna höll generaldirektören för Folke Bernadotteakademin, Sven-Erik Söder, ett föredrag om Israel-Palestina konflikten som väckte stor nyfikenhet och frågvishet. Slutligen tackades föreläsaren för att han hade tagit sig tiden att komma dit och själva stämman kunde inledas. Klockan halv nio förklarades den avslutad och raskt började bord och stolar ta plats i salen i middagsformation. Det bjöds på mat och dryck i variationer som säkerställde att det fanns något för alla att njuta av. Knappt hann man börja äta innan sånghäftet öppnades och ryska, persiska eller arabiska visor fick ton. Sången avlöstes av historier och tal för att inte nämna konversation som varade en bit in på kvällen. Till slut avrundades tillställningen ute i salongen med en frivillig påtår från baren eller möjligtvis en kopp kaffe med ett litet sött tilltugg. Till skillnad från de senaste årsstämmorna närvarade inte årets inneliggande kadetter från Tolkskolan eftersom denna kull påbörjade sin utbildning vid årsskiftet och inte som tidigare då den började på hösten. Den kvällen lyste därför flitens lampa uppe i byggnad 56 på Uppsala garnison så som den gör för jämnan, långt efter det att Bärbymässen släckt för kvällen och årets förbundsstämma var över för den här gången. • HUGIN&MUNIN 2/2015 Presentation av nya styrelsen Tora Candal Ordförande [email protected] Marcus Eklund Vice ordförande [email protected] Linnea Wesslén Sekreterare [email protected] Lovisa Styrud Kassör [email protected] AnnaVera Eriksson Chefredaktör Hugin & Munin [email protected] Ulrika Nandorf Ansvarig för Kvinnligt nätverk [email protected] Milena Dalinaros Ansvarig för Mentorprogrammet [email protected] Douglas Stark Marknadsföringsansvarig [email protected] Alexander Ruckermann Kommunikationsansvarig [email protected] Helena Bani-Shoraka Ansvarig för Tolkpoolen [email protected] Tora, GU 09/10, tjänstgjorde som militärtolk i dari under FS20 i Afghanistan. Just nu befinner hon sig i Timbuktu som militärtolk i franska på Mali01 och ser fram emot att återvända till Sverige och MT från och med juli månad. Marcus läste ryska vid TolkS 10/11 för att därefter tjänstgöra som tolk i serbiska i Kosovo. Numera studerar han juridik vid Stockholms universitet och jobbar som instruktör vid Försvarsmaktens överlevnadsskola, sitter som nämndeman vid Stockholms tingsrätt och är receptionist på advokatfirman Cederquist. Linnea är 22 år gammal och tog examen från Tolkskolan i december 2014. Hennes typspråk var arabiska och för tillfället jobbar hon på 51:a Tolkpluton vid Ledningsregementet i Enköpning med arbetsplats i Uppsala. Lovisa Styrud gick Tolkskolan 10/11. Året därpå fortsatte hon språkstudierna i Uppsala och läste in en kandidatexamen i ryska. Numera studerar Lovisa teknisk fysik på Kungliga Tekniska högskolan, där hon har valt inriktningen tillämpad matematik. På fritiden ägnar hon sig gärna åt tennis och skidåkning. AnnaVera studerade dari vid TolkS och tog specialistofficersexamen 2012. Numera jobbar hon på 51. Tolkpluton vilket innebär tjänstgöring både i Sverige och Afghanistan. På fritiden är vänner och träning i fokus. AnnaVera använder all tid som finns över till att resa och se så mycket av världen som möjligt. Ulrika läste arabiska på TolkS 09/10 och reste året efter muck till Jerusalem för att arbeta på svenska konsulatet. Efter hemkomsten väntade fortsatta studier i statsvetenskap och besluts-, risk- och policyanalys. Vid sidan av studierna arbetar hon som conduct after capture-instruktör på Försvarsmaktens överlevnadsskola. Milena läste arabiska på Tolkskolan under kurs 13/14. I dagsläget är hon anställd som specialistofficer på 51. Tolkpluton och har sedan anställningen bland annat varit utlånad till GMU-kompaniet i Enköping som instruktör. På fritiden ägnar hon sig gärna åt att läsa skönlitteratur och träna, där senaste nytillskottet är klippklättring. Douglas genomgick Tolkskolans befattningsutbildning som militärtolk i dari 10/11. Därefter genomförde han utlandstjänst i Afghanistan (FS22 och FS23). Douglas fortsatte därefter att utbilda nyutexaminerade militärtolkar i applicerad dari vid sidan av studier på Handelshögskolan. Nu arbetar Douglas på Budbee. Alexander Ruckemann läste dari på Tolkskolan 10/11 och tjänstgjorde i Afghanistan som tolk och HUMINT-operatör. Därefter tog Alexander en Politices kandidatexamen från Uppsala universitet. Alexander arbetar nu som juniorkonsult inom opinionsbildning och public affairs på Hallvarsson & Halvarsson i Stockholm. Helena var tjänstledig från sitt lektorat i iranska språk vid Uppsala universitet mellan 2010 och 2012 för att arbeta som lärare i persiska/dari på TolkS. Sedan 2012 driver hon Bani Interlingua AB, ett forskningsföretag med fokus på innovativa samverkansprojekt, en verksamhet som hon sedan början av 2014 arbetar med på heltid. HUGIN&MUNIN 2/2015 5 MT Syd – Vårföredraget och våra framtida visioner Karolina Nyberger om MT:s nya del: MT Syd. Så har då MT Syds första evenemang äntligen gått av stapeln i Lund med deltagare från spannet GU 61/62 till och med SOU 12/13. Denna första gång lyssnade vi till Jon Andersen som delade med sig av sina erfarenheter kring Ukrainakrisen. Jon Andersen har en bakgrund inom Försvarsmakten men arbetar i dag som brandman och för MSB. Man kan minst sagt säga att han besitter en hel del erfarenheter då han deltagit i över tio missioner i allt från Irak, Pakistan, Afghanistan, Bosnien, Kosovo, Georgien och nu senast i Ukraina, där han tillsammans med representanter från 56 andra nationer ingick i OSSE (Organisationen för Samarbete och Säkerhet i Europa). I föredraget berättade Jon Andersen bland annat ingående om bakgrunden till krisen som startade redan i november 2013 i och med Euro maidan. Då en våg av demonstrationer inleddes i Kiev i Ukraina och där demonstranterna krävde närmare integration med övriga Europa. Dessa händelser eskalerade och föranledde det ryska intåget på Krim i mars 2014, ockupationer av byggnader i Donbas i april, starten av regelrätta strider i maj och spridning av svåra strider över hela Donbasregionen i juni och augusti. Då Jon Andersen varit verksam i Donbasregionen fick vi lyssna till spännande reflektioner kring säkerheten och det politiska läget just där. Han gav även sin bild av hur det på ena sidan står sovjetnostalgiker och det på den andra sidan står proeuropeiska fascister medan folket i Donbas står mitt emellan och ser sig själva som ukrainare 6 men ändå avskyr den Europavänliga Kievregimen. Jon Andersens arbetsuppgifter var bland annat att övervaka säkerheten i området, övervaka den politiska utvecklingen, rapportera brott mot vapenvilan eller krigsbrott men framför allt att vara det internationella samfundets ögon och öron. Detta innebar många möten med lokalbefolkningen genom diverse ” Under hösten har vi för avsikt att anordna en mingelkväll samt ordna MT Syds egen variant på högtid med höstföredrag och gåsamiddag. Detta hoppas vi ska bli en stående tradition. Preliminärt datum för detta är satt till den 7 november 2015.” patruller och möten med bland annat proryska tjetjener avlönade både i form av pengar samt gåvor i form av fina bilar eller köpta kosacker, stridande för antingen den ukrainska eller den ryska sidan, då deras drivkraft huvudsakligen var egen vinning. I föredraget fick vi även se hur hårt stridigheterna slagit mot infrastrukturen genom diverse bilder på sönderbombade broar, vägar och byggnader. Detta område som för så lite som tre år sedan blomstrade och var ett av Ukrainas mest moderna då fotbolls-EM hölls i landet. Jon Andersen var även kritisk till att Ryssland fortfarande vägrar erkänna att de har en militär närvaro i Ukraina. Detta blev tydligt då de under olika patrulleringar stötte på moderna vapensystem och militära fordon med ryska förbandstecken och som således endast kunde komma från just Ryssland. Föredraget var oerhört intressant och bjöd in till ökad förståelse av vad det verkligen är som har skett i regionen. Jon Andersen lyssnade och reflekterade brett utifrån frågorna som ställdes av sällskapet som bestod av frågvisa tolkar. Påstående om att det potentiellt kan ske en väpnad konflikt, krig eller urladdning i Europa inom fem års tid bidrog till mycket intressanta diskussioner. När Jon Andersen ordat klart och diskussionerna, som hans intressanta föredrag bidragit till, slutligen avtagit var det dags för församlingen att diskutera MT Syds framtid och vision lite närmre. Samtliga enades om att det hela känns som ett bra och mycket välkommet initiativ. Karolina Nyberger, initiativtagare, delade även med sig av sina visioner. Under detta samtal beslöts att vi ska ha för avsikt att försöka få fram en adjungerande post för MT Syd representerad i MT:s styrelse. Detta för att kunna ha någon som kan föra denna del av föreningens talan och möjliggöra att vår del hålls vid liv. Under hösten har vi för avsikt att anordna en mingelkväll samt ordna MT Syds egen variant på högtid med HUGIN&MUNIN 2/2015 Jon Andersen berättar om sin bakgrund under föredraget ”Ukrainakrisen”. höstföredrag och gåsamiddag. Detta hoppas vi ska bli en stående tradition. Preliminärt datum för detta är satt till den 7 november 2015. Under våren planerar vi att genomföra ett nytt vårföredrag och vi skulle även vilja anordna ett besök till en historisk plats i närområdet. Slutligen diskuterade deltagarna även hur vi ska förbättra marknadsföringen kring de evenemang vi HUGIN&MUNIN 2/2015 planerar att genomföra. Således har vi beslutat att sätta igång arbetet med att nå ut till fler medlemmar stationerade i landets sydligare breddgrader. Vi vill även uppmana er som känner till medlemmar inom MT eller före detta medlemmar att kontakta MT Syd för att inte gå miste om informationen som rör våra evenemang. Således kommer vi under sommaren att arbeta med att för- Foto: Karolina Nyberger bättra vår marknadsföring för att nå ut till medlemmar och försöka rekrytera fler före detta medlemmar till organisationen. Väl mött, Karolina Nyberger Initiativtagare till MT Syd 7 Tasmanien – en språklig utmaning ”Arrived in Tassie, went to Macca’s. Go’ me a cuppa, snag and googies for brekki. Met a shiela and gave he’ a bikkie cuz she cou’ eat the crutch out of a low flying duck! An I slang ma hook.” Text: Karolina Nyberger TolkS GU 09/10. Ja, alla har vi väl studerat engelska någon gång i tiden och jag själv har alltid levt i någon sorts oförståelse om att min egen var på en något hög re nivå. Detta åtminstone tills jag kom till Tasmanien, där jag för första gången mötte livs levande engelsk talande människor som jag ibland inte alls förstår vad de säger. Mitt namn är Karolina Nyberger och denna vår har jag haft ett tio veckor långt kliniskt utbyte i staden Launceston, Tasmaniens andra största stad, för att fördjupa mig i ämnena dermatologi, oftalmologi och otorhinolaryngologi (hud, ögon, öron, näsa och hals) inom ramen för läkarutbildningen. Tasmanien är en ö och delstat i Australien, belägen omkring 240 kilometer söder om Melbourne. Totalt bor omkring 500 000 människor på ön och dess största stad heter Hobart. Ön fick sitt namn från Abel Tasman, den första att upptäcka ön 1642, i uppdrag av Antonio van Diemen, generaldirektör för nederländska Ostindien. Tasmanien kallades under en lång tid för just Van Diemensland, men Antonio fick slutligen ge vika, och ön blev år 1856 uppkallad efter Tasman i stället. Innan européernas ankomst tillhörde Tasmanien aboriginerna men precis som för övriga Australien behandlades de illa och dog av sjukdomar som européerna förde med sig, tillfångatogs eller sköts. Européernas frammarsch bidrog även till att Tasmaniens växtoch djurliv fick sig en törn. Regnskog fick ge vika åt industrialiseringen och prisjakt på den, för Tasmanien unika, Tasmanska tigern, bidrog till att arten 8 Karolina Nyberger på restaurang i Melbourne. dog ut i början av 1900-talet. Trots denna törn och mörka del i Tasmaniens historia är växt- och djurlivet på Tasmanien fortfarande unikt. Så pass unikt att inte ens växter och frukt från Australien självt får tas in på ön utan noggranna importkontroller och en ynka banan i en ovetande turists handbagage innebära dryga böter. Vad gäller djurlivet är Tasmanien fortfarande nog allra mest känt för den Tasmanska djävulen som även den riskerar att utrotas. Detta på grund av en aggressiv ansiktstumör som sprids när djävularna biter varandra i ansiktet. Slutligen vill jag också nämna lite om den fångkoloni som bildades i staden Port Arthur i början av 1800-talet då det oftast är just fångkoloni som många människor förknippar Tasmanien med. Fångkolonin i Port Arthur bildades eftersom Brittiska imperiets övriga fångkolonier var fyllda till bredden och det var huvudsakligen de straffångar som begått nya brott, var särskilt besvärliga och upproriska fångar från imperiets övriga fångkolonier eller Storbritanniens allra tyngsta brottslingar som skickades dit. Nog med historielektionen. I dag är Tasmanien, för de på fastlandet (Australien), mest känt för att vara ett semesterparadis för diverse bushwalks. Det är också en plats det skämtas vilt om att den innebos av lata och efterblivna bönder och så ledes är det endast en plats där man kan pensionera sig på. För fastlandsborna är Tasmanien också känt för ett massmord som skedde i Port Arthur 1996 men den som rest runt och upptäckt Tasmanien vet att det är ett ämne som man bör behandla med försiktighet. Framför allt kring huvudstaden Hobart och Port Arthur självt då många har en personlig anknytning i form av nära och kära som förlorat människor i det fasansfulla dådet där en illvillig gärningsman sköt ihjäl ett flertal människor som kommit för att besöka turistattraktionen Port Arthur. Så varför skriver jag då om Australien och Tasmanien för er? Dels för att jag blev ombedd om det men också för att jag vill passa på att dela med mig av mina egna erfarenheter. Språket engelska kanske inte kan tyckas vara så exotiskt i sig men jag måste ändå erkänna att det bitvis har känts väldigt exotiskt, åtminstone för mig, och just här nere. När jag växte upp och studerade engelska i högstadiet och gymnasiet minns jag att vi fick studera en rad olika dialekter HUGIN&MUNIN 2/2015 Wineglass bay i Freycinet National Park. såsom irländska, Oxford-engelska, amerikanska och givetvis australiensiska. Således trodde jag att det inte alls skulle bli några som helst problem med att komma till Tasmanien. Tänk så fel jag kunde ha eftersom det visat sig att min skolaustraliensiska huvudsakligen förmodligen motsvarat en New South Wales- eller Victoria-dialekt (Sydney, Canberra och Melbourne). Jag glömmer nog aldrig min första egna patient på placeringen här nere som visade sig vara vad fastlandsborna kallar för en riktig ”boagan” (amerikansk motsvarighet hillbilly eller redneck), som pratade så pass otydligt och oförståeligt att jag knappt förstod ett ord. Nu har jag lärt mig att australiensarna nämligen är mästare på att finna egna förkortningar och slang HUGIN&MUNIN 2/2015 Foto: Karolina Nyberger för olika ord och tar du det ett steg längre och adderar en tasmanier på det hela blir summan oftast ännu ” Trots diverse språkförbistringar och att jag tvingats bjuda på att jag ibland ser ut som ett frågetecken är Tasmanien en av de vackraste platserna jag någonsin besökt.” värre. Tasmanierna använder nämligen inte bara slang utan de har också en tendens att sätta ihop och förkorta sina meningar till för mig ibland oförståeliga meningar. Ett simpelt ”What is going on?” kan bli ett hemskt ”Skaunon?”. Försök dessutom att föreställa er en trött svensk med kaffeabstinens på morgonrond med uppgift att ta fullständig sjukdomshistoria och status från dessa patienter. Tacka gud för att min första handledare var en pensionerad läkare från Blackpool i England. Gissa om han fick agera tolk åt mig med sin klara brittiska stämma den första tiden? Sakta men säkert har jag adapterat mig till det tasmanska språket och kulturen. Visst är jag långt ifrån fullärd men jag har lärt mig att man kommer väldigt långt med att ha ett öppnare sinne och vildare fantasi till de ibland underliga ljuden som brukade kallas för fullständiga me9 Cataract gorge i Launceston. ningar. Att ha sina koffeindepåer väl fyllda innan första morgonronden klockan sju, har också det blivit A och O. Nu för tiden hänvisar jag alltid till Tasmanien som Tassie och får jag frågan om Tasmanien är värt ett besök svarar jag alltid: ”Nej – inte om du tänker spendera fem dagar där. Då är du vad tasmanienborna kallar 10 för en loonie – en person som besöker Tasmanien för att kunna säga att personen varit där. För att verkligen kunna se Tasmaniens skatter och dess mångsidighet måste man spendera mer tid där.” För även om min tid på denna ö har varit kort har Tasmanien redan fått en stor plats i mitt hjärta. Trots diverse språkförbistringar och att jag tvingats bjuda på att jag ibland ser ut som ett frågetecken är Tasmanien en av de vackraste platserna jag någonsin besökt och dess invånare ett av de mest trevliga och hjälpsamma folk jag mött. Har du möjligheten så uppmanar jag dig att besöka denna plats. Dess unika historia och mångsidiga natur med allt från regnskog i väst, kristallklara HUGIN&MUNIN 2/2015 Liten ordlista För den som är extra intresserad och redan nu vill genomföra en resa hit eller bara vill testa sina kunskaper har jag givetvis satt ihop ett litet glosförhör för den som känner sig extra manad. Foto: Karolina Nyberger bukter och valar i söder, karga berg i norr och kritvita stränder i öst kommer inte att göra dig besviken. Meningen i början då? Jo, ”I arrived in Tasmania and I went to McDonalds. I got myself a cup of tea, a sausage and some eggs for breakfast. I met a girl and gave her a biscuit because she was hungry like a wolf. And then i left.” Såklart. ArvoAfternoon Amber fluid Beer BlueArgument/mistake BrekkieBreakfast BottlerSomething excellent BrusselsproutScout* Buckley’s chancheNo chance CactusDead, broken ChrissyChristmas ChockaFull up ClickKilometer CuppaA cup of tea CooeeA long way away Cost big bikkiesExpensive Dead dingo’s dongerDry Dead horseTomato sauce* Dingo’s breakfastNo breakfast DinkumTrue Dinky-diGenuine DocketBill, receipt DunnyDass DocoDocument Eat the crutch out of a low flying duck! Hungry lika a wolf ExyExpensive FurphyRumour Good oilUseful information GoogiesEggs Kangaroos loose in the top paddock Dumb Macca’sMcDonalds Pig’s arse!I don’t agree Sling your hookLeave SnagSausage SpudPotato Sparrows fartDawn SheilaGirl/ woman TootiesToes/ feet TassieTasmania YennaYes-no ZackNot worth anything *Rhyming slang • HUGIN&MUNIN 2/2015 11 Veterandagen Veterandagen genomförs årligen 29 maj vid minnesmonumentet Restare ute vid Sjöhistoriska på Gärdet. Veterandagen är till för att hedra och uppmärksamma insatser av personal från främst Försvarsmakten men även från andra svens- ka myndigheter som skickar personal på nationella eller internationella insatser. Även anhöriga, vänner och personal från Försvarsmakten som inte deltagit i internationell insats är varmt välkomna till denna dag. Årets Veteran 2014 tillika samordnare av veteranmanifestationen/veterandagsmarschen lämnar av till brigadgeneral på stridsvagn. Foto: Douglas Stark MT på plats under Veterandagen Douglas Stark, TolkS SOU 11/12, brättar om Veterandagen som ägde rum 29 maj. Veterandagen började 11:00 för MT utanför centralstationen på Klarabergsviadukten där uppsamling skulle ske för alla veteraner i Svenska Veteranförbundet Fredsbaskrarnas (SVF) regi. När MT kom på plats kom det fram att tåget av veteraner hade blivit för stort och vandrat vidare mot nästa uppsamlingsstation i Kungsträdgården. Väl på plats fanns en glad samling av omkring 150 äldre herrar och damer iklädd blå basker, musikkår samt poliseskort. Ett flertal personer frågade intresserat vad den gröna färgen på baskern stod för, och vad den gyllene facklan var för något. Kul att kunna sprida information, och lysa upp okunskapens mörka korridorer även inom veteransamfundet en dag som denna. Marschen från Kungsträdgården 12 till Sjöhistoriska skedde på fyra kolonn och utan något försök till att gå i takt. Det var en folklig och glad stämning längs trottoarerna som tåget passerade, passerande vinkade och tog kort. Ju närmre Sjöhistoriska vi kom, desto tydligare hördes marschsången ”Hemåt det bär” från veteranerna. När tåget trädde in på gräsmattan utanför Sjöhistoriska och alla blickar från Försvarsmaktens personal samt besökare vändes mot veteranerna sjöngs sången med full kraft. Det var mäktigt. Väl framme vid Veterandagen fanns ett antal tält med olika delar ur Försvarsmakten representerade, det fanns IED-D robotar, en stridsvagn samt tre stridsbåt 90. Det serverades korv i ett litet tält och veteranburgare i ett större tält. Vädret var bra för att spendera en heldag ute, uppehåll och sol gjorde att både överhettning och regnkläder kunde undvikas. Vid ceremonin placerade Kungen och Ordförande för SVF ut varsin krans vid minnesmonumentet Restare. Sedan höll Försvarsministern och ÖB tal om vikten av internationella insatser och att vårda våra veteraner. Musikkåren spelade ståtlig musik och försvarsmaktens personal stod i givakt. Nästa år finns MT på plats igen, 29 maj 2016. Det är en söndag så förhoppningsvis kan fler komma än i år när det var på en fredag. Alla är inbjudna! Det är en dag för att särskilt uppmärksamma personal som gjort utlandstjänst men det är en utmärkt dag för alla i Försvarsmakten, och där särskilt alumni från Tolkskolan att mötas, minnas och prata. • HUGIN&MUNIN 2/2015 MT:s nya hemsida under uppbyggnad Kära Systrar och Bröder! För ganska exakt ett år sedan hade jag privilegiet att för Hugin & Munin få skriva en ”rapport” från årsstämman. Det resulterade i en liten betraktelse, ur en tillträdande sekreterares perspektiv. Ett drygt år senare, sätter jag mig ned för att återigen väcka liv i mina kreativa (?) författarsynapser och stänga av alla tankar kring det jobb som upptar merparten av min tid. Ett nytt verksamhetsår har åter igen inletts för Befälsföreningen Militärtolkar. Och nu är det meningen att jag ska skriva något smart ... En tanke dyker upp. Jag undrar hur många verksamhetsår MT har avverkat? Sveper två fingrar över mobilen och kollar upp ”Befälsföreningen Militärtolkar” på ratsit.se. Bolaget registrerat i januari 1998, får jag fram. Nä, det stämmer ju inte, längre tid än så har vi allt krigat för att göra vår röst hörd! Jag är kritisk till hur informationen framställs i denna källa. (Hinner dock ändå iaktta en lustig ”detalj” – tolkar är ju inte direkt kända för att vara fåordiga, men här beskrivs föreningens mångsidiga verksamhet med ett enda, allomfattande, utländskt ord: ”headhunting”. LOL, vem var denna genialiske föreningens firmatecknare 1998?! Kolla upp ..!) I stället vänder jag mig till egna källor från mina totalt sju år i styrelsen, och gräver fram ur iCloud en gammal PowerPoint som använts för att presentera MT:s verksamhet. Score! Får snabbt fram vad jag söker. MT bildades 27 juni 1951. 27 juni! 1951! Vi är således inne i inte mindre än det 65:e verksamhetsåret i sin följd. Dessutom firar vi 64 år här i dagarna och det är snart dags att gå i pension. Mycket har hänt under dessa 64 år och världen tycks snurra fortare och fortare. Även om tolkar oftast figurerar i de bakre leden snarare än HUGIN&MUNIN 2/2015 Under konstruktion. i frontlinjen, gör MT sitt bästa för att alltid vara i framfart, informerad och uppdaterad. Det är långt ifrån en trivial uppgift och man kan ställa sig frågan om dagens informationssamhälle gör det lättare eller svårare? I takt med att teknologin förbättras och blir allt mer globalt tillgänglig, expanderar flödena av information som sköljer över oss. En konsekvens av informationsinvasionen är högre krav på moderna informationsplattformar, för att undvika att växande volymer och ökande hastighet ställer orimliga krav på administratörer och användare. Under året som har gått har jag haft den stora förmånen att befinna mig i MT:s nav, i egenskap av förbundets sekreterare. Det är en post som medför intensiv exponering mot föreningens informationsflöden. När jag först åtog mig uppdraget var det i tron om att vara just sekreterare. Vad jag inte visste var att jag samtidigt skrev under på att vara förbundets webmaster, vilket ”råkat” hamna på sekreterarens skrivbord. Utan att gå in allt för mycket på de känslor som it kan framkalla, i form av skaparglädje och tillfredsställelse när allt funkar, eller frustration och maktlöshet när det inte funkar, så vägrade jag som vanligt att gilla läget! Åtgärder krävdes och vidtogs. Därför har jag nu den stora äran att presentera MT:s nya hemsida! ... eller ja, ähmm, i varje fall informera om att MT snart lanserar en ny hemsida! Den kommer att vara bättre, snyggare, mer funktionell och användarvänlig. Men kanske ännu viktigare är att den kommer att vara lättare att administrera för MT:s ”webmaster”. I samband med detta vill jag även hälsa välkommen den nya styrelsen – framför allt de tre personer som, bland annat, tar över mina arbetsuppgifter: sekreterare Linnea Wesslén, PR-ansvarig Douglas Stark och kommunikationsansvarig Alexander Ruckeman. Tanken är att PR- och kommunikationsansvariga gemensamt handhar hemsidan framöver. Deras första (?) utmaning blir att färdigställa detta mästerverk! Välkommen att titta in på nya sidan den 1 juli. Passa även på att betala medlemsavgiften! Trevlig sommar! Over and out! Sekreterare Emeritus Ylva Nicolae Santesson 13 Ett av våra långa försök att sätta upp ett tält. Foto: Milena Dalinaros Suck it up, be a soldier En kylig januarimorgon ryckte jag in på den grundläggande militärutbildningen, GMU. I dag, två år senare, är jag militärtolk. De senaste månaderna har jag haft en för en militärtolk okonventionell arbetsuppgift, nämligen att truppföra rekryter som går GMU. Text: Milena Dalinaros TolkS SOU 13/14 ”Varför måste vi göra om förläggningen igen? Varför måste vi ha så många poster ute? Jag vet ju att vi inte kommer bli beskjutna. Och kan det inte bara sluta regna, kom igen!” Dessa bistra tankar var mitt enda sällskap under en särskilt kall och regnig natt för lite över två år sedan. Plutonen hade marscherat gruppvis i regnet hela dagen, fram och tillbaka mellan olika UPK:er. I skymningen fick vi order att bygga gruppbivack, men när vi var klara påpekade vår plutonchef att vi byggt bivacken för nära vägen så vi fick riva och bygga nytt längre in i skogen. Vi var trötta, 14 hungriga och allmänt less på livet. Det var april, vi befann oss i Boden och var rekryter på den grundläggande militärutbildningen. Vi var mitt uppe i vår sista övning Aldrig ge upp, en övning som går ut på att dels testa oss rekryter på det vi lärt oss under utbildningen, dels ge oss chansen att utmana oss själva. Med andra ord: Vi var där helt frivilligt, övningen skulle vara över inom loppet av några dagar och det var fred i riket. Det var mitten av april i Enköping och mina rekryter var i mitten på sin Aldrig ge upp. Jag hade fått i uppgift att föra truppen från förläggningen till skjutplatsen och att denna marsch skulle ta två timmar. Rekryterna var redan trötta och hungriga sedan innan så det dröjde inte länge innan de med krökta ryggar släpade fötterna efter sig och deras blickar inte sträckte sig längre än till kängorna på framförvarande kamrat. När jag visste att vi hade ungefär fem minuters marsch kvar till skjutplatsen beordrade jag halt och lät dem ta av sig packningen. Jag sa åt dem att vätska upp och ta några djupa andetag. Därefter sa jag till dem att blunda och fundera på om HUGIN&MUNIN 2/2015 de kunde hålla med om ett antal påståenden: ”Jag vill vara här. Jag har valt att vara här”, började jag. Trots att de blundade syntes det på deras ansikten att de reagerade. ”Det här är jobbigt men jag klarar det. Jag kommer att klara den här utmaningen”, fortsatte jag. ”Jag vill bidra positivt till min grupp och min pluton. Jag vill att jag själv, alla i min grupp och alla i min pluton ska klara det här så bra som möjligt.” Jag gjorde pauser mellan varje påstående och lät dem sjunka in hos rekryterna. ”Jag kommer göra allt jag kan för att det ska bli så.” Efter att ha bett dem öppna ögonen igen frågade jag om de höll med mig. ”Ja, förste sergeant.” Jag sa att det betyder att vi är på rätt väg och fortsatte: ”När ni får order om att marschera mot ett okänt mål, kan ni säga ifrån då?” ”Nej, förste sergeant.” ”När ni får order om att ta terräng eller försvara taget anfallsmål, har ni något att säga till om då?” ”Nej, förste sergeant.” ”Finns det då något i er situation som ni kan påverka? Något som ni har makt över?” ”Nej, förste sergeant.” Jag började räkna i huvudet. Ettusen, tvåtusen, tretusen ... ”Jo ...”, sa en rekryt lite tveksamt. ”Vad för något?” ”Oss själva”, svarade han. Jag lade på minnet att jag skulle utföra en segerdans så fort tillfälle gavs. ”Vad hos oss själva?” ”Vår vilja.” Jag kämpade med att hålla motivationen uppe. Vi grävde värn och det var svårt att se förbi stenarna och rötterna som vår korta lilla attackspade slog emot vid nästan varje spadtag. Och hur mycket sand och grus och sten jag än skyfflade bort verkade inte gropen vilja bli djupare. När vi slutligen blev klara dröjde det inte mer än ett par timmar innan HUGIN&MUNIN 2/2015 Ibland behövdes dock ingen motivation för vi hade faktiskt kul. grundvatten sipprade upp genom jorden och täckte värnets golv. Perfekt ” Men oavsett om det är militärt eller civilt, arbetsrelaterat eller privat, stort eller smått, så kommer flödet av oönskade händelser aldrig att upphöra helt.” timing, för precis då skulle vi stå i eldställningarna. ”Precis!” sa jag. ”Vår vilja. Vår vilja, vår attityd och vår inställning. Det är något i vår situation som vi kan kontrollera. Vår vilja, attityd och inställning har vi själva makt över. Och så länge vi själva inte tillåter det, så är det något som ingen annan kan ta ifrån oss.” Det brände i tjurnackemusklerna av att jag burit packningen under den långa marschen. Jag stod i infartsposten under vargtimmen och vinglade till gång på gång av att jag växelvis än somnade, än vaknade till av att jag tappade balansen. Hela dagen hade ett mantra gått på repeat i mitt huvud: Tolkskolan, Tolkskolan, 15 Tolkskolan, Tolkskolan. Det, och min dekadenta fantasi om en kladdkaka med maränger, kolasås, glass, sylt, honung, socker och diverse andra diabetesframkallande ingredienser. Tanken på Tolkskolan höll mig uppe även i de mörkaste stunderna. Det var ett mål som gjorde att utmaningarna ute i fält kändes mödan värda. Viljan, attityden och inställningen? Visst fanns de där till ett visst mått, men nu i efterhand förstår jag att jag var så upptagen med att stirra mig blind på enskilda pixlar att jag missade fotografiet. ”Med rätt vilja, attityd och inställning kommer ni att se situationen för vad den är”, sa jag till rekryterna. ”Små problem kommer inte kännas oöverkomliga. Större problem kommer uppfattas som hanterbara. Ni kommer slås av hur mycket resurser ni har till hands i er omgivning, hos varandra och inom er själva. Era ögon kommer vara öppna för de möjligheter ni har inom räckhåll för att lösa era uppgifter. Ni kommer att klara av allt ni tar er an ännu bättre och ni kommer att bidra positivt till er grupp och er pluton. Rätt vilja, attityd och inställning hjälper er att se helheten.” ”Medelst ålning”, sa vår plutonchef, ”till toppen av skidbacken, framåt.” Ingen rörde sig. Vad sa han precis? såg alla ut att tänka. Hörde jag rätt? Vi sneglade på varandra. ”Medelst ålning, till toppen av skidbacken, framåt”, artikulerade plutonchefen extra tydligt. Jag gick ner på alla fyra och kände genast hur mina handskar sög åt sig smältvattnet som två tvättsvampar. Jag tog ett tafatt grepp om vapnet och började kräla framåt. Runt mig krälade mina kamrater lika beslutsamt och desperat som jag själv mot skidbackens topp som befann sig några hundra meter upp. Det här kommer ta eeeevigheter, var min sista tanke innan plutonchefen skrek ut: 16 ”Övningen avbryts!” Återigen tog det ett tag för oss rekryter att reagera och återigen fick plutonchefen upprepa kommandot, men så småningom sköljde en våg att förståelse över oss. Aldrig ge upp var slut. Vi hade fixat det! Det är så lätt att hitta saker att klaga på, speciellt i situationer som redan är fysiskt eller psykiskt påfrestande. Något jag slås av är dock att detta många gånger verkar vara fabriksinställningen, vare sig det är på individbasis eller på arbetsplatser. Studenter som biter ihop käkarna i frustration över att handledaren är ultra petig med fotnoterna. Gymnasieungdomar som bojkottar skolmaten. Jag själv som verkligen har svårt för regn om jag måste vistas i det. Men oavsett om ” Vår vilja. Vår vilja, vår attityd och vår inställning. Det är något i vår situation som vi kan kontrollera. Vår vilja, attityd och inställning har vi själva makt över.” det är militärt eller civilt, arbetsrelaterat eller privat, stort eller smått, så kommer flödet av oönskade händelser aldrig att upphöra helt. Tågkaoset kommer att upprepas när första snön faller i år med. Tolkkadetterna kommer alltid att ha flera hundra glosor att lära sig varje vecka. Någonstans i världen kommer människor att drabbas av krig, svält, epidemier och naturkatastrofer. Och dessa händelser måste hanteras, redas ut och bearbetas, globalt och enskilt. En sen kväll satt jag på min vanliga plats vid ett av de runda borden i Tolkskolans pentry och försökte lära mig att skriva baklänges. Det här är inte riktiga bokstäver, tänkte jag, Vanlig hederlig morgon-BRAK. Foto: Milena Dalinaros drog en djup suck och ”ritade” ordet bait för sjuttonde gången. Mindre än ett år senare deltog vår kull i övningen Sleipner. Jag fick prova på att tolka både möten med guvernören och förhör med fångar. Det gick upp för mig som aldrig förr, inte bara hur viktig min uppgift som tolk är, utan också hur viktigt det är att jag löser den bra. Jag upplevde en pirrande entusiasm över att min kompetens var behövd och att jag fyllde en viktig funktion. För första gången i mitt liv kände jag att uttrycket ”en kugge i maskineriet” ljöd vackrare än ”ensam är stark”. Jag menar att vår vilja ska bära lite längre än till att bara få problemet överstökat. Vår attityd ska gå djupare än till att bara ta oss ur situationen. Vår inställning ska drivas av mer än bara betyget på fredagsprovet eller ett annat yttre incitament. Vi bör ha en vilja att segra över våra egna svagheter. Vi bör ha en attityd som får oss att fokusera på lösningar i stället för problem. Vår inställning bör vara att vi gör vårt absoluta bästa. Och allt detta bör genomsyras av en genuin tro på att vår personliga insats är ett nödvändigt bidrag till helheten. Nästa gång det regnar ska jag säga till mig själv: Suck it up, be a soldier. • HUGIN&MUNIN 2/2015 ANNONS: Inbjudan till ungdomskurs ”Prova på att vara militärtolk” Kursens syfte mm Kursen syftar på att ge Dig en inblick i utbildningen till specialistofficer och militärtolk. Du kommer att på ett realistiskt och autentiskt sätt få språkutbildning i ett av de språk som man utbildar i på Tolkskolan i Uppsala. Utbildningen kommer även att innehålla praktiska moment där Du får praktisera nyvunna kunskaper. I kursen medverkar även personal som genomfört utbildning vid Tolkskolan. De kommer bland annat berätta om sina erfarenheter från utbildningen. Det krävs inga förkunskaper i det aktuella språket, men en vilja att lära och ett intresse för språk kommer att hjälpa Dig i utmaningen. Vem kan söka till kursen Kursen vänder sig till Dig som är mellan 15 och 20 år, bor i mellersta Sverige och är medlem i en frivillig försvars-organisation. Ett medlemskap i Försvarsutbildarna kostar cirka 100 kr/år och innebär inga ”förpliktelser” för Dig. Det går bra att skicka in medlemsansökan i samband med kursansökan. För ungdomar under 18 år krävs Målsmans underskrift på ansökningsblanketten. Efter kursen hoppas vi på att du fått en god bild av vad som krävs för att kunna anta utmaningen att i framtiden söka utbildning till specialistofficer eller militärtolk. Datum och plats Kurskod: 19719 Startdatum Onsdagen den 28 oktober klockan 10.00 Slutdatum Fredagen den 30 oktober klockan 13.00 (efter lunch) Kursplats Tolkskolan Uppsala Ansökan Ansökan ska sändas till Försvarsutbildarnas kansli senast den 28 augusti För mer information, se www.frivilligutbildning.se/ ungdomsverksamhet Kontaktuppgifter Kurschef Lars Hammarström Telefon 070-429 75 93 E-post [email protected] Övrigt Kursen är helt kostnadsfri. Du får resa, mat och boende gratis. Varmt välkomna! Försvarsutbildarna Försvarets Tolkskola Militärtolkarna HUGIN&MUNIN 2/2015 17 Text: Helena Bani-Shoraka Jag har på senare tid haft särskild anledning att fundera på det här med benämningar på språk, det vill säga vad språk heter och kallas. Ni vet skolexemplet från Balkan där ett språk som man hade ett tydligt, konkret namn på, som plötsligt delade sig och blev tre. Eller nya språk från trakterna i och kring Syrien som man tidigare aldrig hört talas om och som plötsligt är på allas läppar. För att inte tala om språk som har ett namn och talas av många miljoner människor dagligen, men som officiellt sett ”inte finns”. Allt det här hänger förstås ihop med politik. Språkpolitiska frågor, gärna om minoritets- och invandrarspråk, fungerar ofta som slagträ i politiska debatter på de flesta håll i världen. Det är förstås tacksamt att beskriva det här med benämning på språk och förändring av benämningar med färgstarka, dramatiska exempel. Men det behöver inte alltid vara så revolutionärt omvälvande. Ibland är det här med benämningar bara så där lagom svårgreppbara och irriterande. Och inte alls aktiva åtgärder från den aktuella statsmakten. Jag har ett exempel från min egen bakgård, nämligen på olika benämningar på persiska. Persiska är alltså den svenska benämningen på det officiella språket i Iran. Den har varit vedertagen i Sverige i många årtionden. Den kommer av att Iran fram till 1935 hette Persien. Det var väldigt länge sen jag hörde någon fråga: ”Pratar man iranska i Iran?”. De flesta vet att språket heter persiska. Iranska språk används närmast inom språkvetenskapen som 18 Vad händer med persiskan? en samlingsbenämning för olika språk och språkliga varieteter i den iranska språkfamiljen från olika tidsepoker. Persiska, dari och tadzjikiska klassificeras till exempel som nyiranska varieteter. När Sverige för ett antal år sedan började engagera sig i Afghanistan och afghaner började komma till Sverige fanns det initialt en viss förvirring i benämningen på de officiella språk man talade i landet. Pashto var det inga problem med, det var det där ” Det visade sig att benämningen persiska inte är så självklar längre. Den förekommer fortfarande frekvent, men i påtaglig konkurrens med kombinationen persiska/farsi, eller bara farsi.” andra som till en början kallades för en lokal variant av persiska, ibland för afghansk persiska. Efter ett kort tag, när informationen om att språket kallades för dari (med betoning på –i) i Afghanistan nått fram till svenska myndigheter kunde man lite här och var hitta den försvenskade benämningen dariska (med betoning på första stavelsen). Några år senare, och kanske delvis på grund av Tolkskolans språkaktiviteter, befästes benämningen dari på svenska myndigheters hemsidor. Ute i samhället förefaller dock betoningen av ordet dari fortfarande ligga på första stavelsen. Här kunde man ju tro att allt var frid och fröjd, och att benämningen på två iranska språkliga varieteter i Sverige skulle ha landat på persiska respektive dari. Det är precis då man inser att något håller på att hända med benämningen persiska. Vid flera tillfällen under de senaste två åren, när jag i tjänsten kommit i samspråk med myndighetsrepresentanter, har jag fått frågan: ”Jaha, men då kan du farsi (med påtaglig amerikansk accent)?”. Första gången jag var med om det blev jag ganska ställd och svarade något i stil med: ”Eh ... det officiella språket i Iran heter persiska. På svenska, alltså. Farsi är vad persiska heter på persiska.” På relativt kort tid var jag med om flera liknande situationer. Så pass frekvent på så kort tid att jag började undra om man kunde skönja ett mönster här. Vad är det som händer med persiskan i Sverige? Min första tanke var amerikanisering. Det var inte bara uttalet av farsi, med de omisskännliga rullande r:en. Det är nämligen så att persiska översätts till Persian på brittisk engelska och Farsi på amerikansk engelska. Om man ser detta utifrån den vetenskapligt belagda benägenhet och mottaglighet som svenskar och svenska språket visar ifråga om anglicismer, känns vägen för influenser på svenskan kortare från den amerikanska kontinenten än från Iran. Men HUGIN&MUNIN 2/2015 så slog det mig att det i det här fallet det kanske finns ytterligare benägenhet att anamma det amerikanska uttalet, för hur skulle ett försvenskat uttal låta? Det skulle ju bli något i stil med ”farschi”, som i fars (=spex). Det ligger inte naturligt i munnen någonstans ... På jakt efter eventuella mönster sonderade jag olika svenska myndigheters hemsidor för att se om det förekom andra benämningar på persiska än just persiska. Jag begränsade mig till organisationer som erbjuder information på ”övriga språk” på annat sätt än google-översättningar. Resultatet förvånade. Det visade sig att benämningen persiska inte är så självklar längre. Den förekommer fortfarande frekvent, men i påtaglig konkurrens med kombinationen persiska/farsi, eller bara farsi. I vissa fall förekommer också kombinationen persiska/dari. Kombinationerna är ganska många i och med att benämningarna förekommer både med latinsk och med arabisk skrift. Och, hör och häpna, på en mycket stor myndighet som står för det första mötet som nyanlända har med Myndighetssverige (inga namn nämnda) förekommer benämningen parsi. Hur i hela friden har den här benämningen hittat in i svensk statsförvaltning?! HUGIN&MUNIN 2/2015 Nu kanske man måste vara infödd iranier eller iranist för att se de politiska konnotationerna. Jag tvivlar starkt på att myndigheten i fråga har en susning om detta och att det skulle vara ett aktivt språkpolitiskt grepp. Parsi är en förislamisk variant av den arabifierade versionen farsi. Araberna invaderade spillrorna av det Persiska riket i mitten på 700-talet e.Kr. och islamiseringen av regionen påbörjades. Snart kom man att börja använda det arabiska alfabetet och för att anpassa det för persiska fick man lägga till fyra bokstäver. En av dessa bokstäver var just bokastaven p. Det är bland annat med avstamp i denna historieskrivning som många nationalistiskt och rojalistiskt sinnade exiliranier med paniranistiska ideal markerar sin identitet och politiska färg. Med den blygsamma bokstaven p gör man alltså anspråk på den anrika förislamiska storhetstiden. P som i pars, pers, Persien, Persepolis ... Så, vad är det som händer med persiskan i svensk offentlig förvaltning? Från en vedertagen benämning florerar plötsligt en uppsjö av benämningar ... I nuläget saknar vi – irriterande nog – tillfredsställande svar på frågan. Det brukar hjälpa att tänka på språk som dynamisk, rörlig materia när man försöker förstå hur det hänger ihop. Det är inte alltid som man är hjälpt av grammatiska system, det är ju ändå genom människor och inte regler som språk runt oss finns och används. Och det är ofta inte förrän långt efter åt, i backspegeln, som man kan hitta möjliga orsakssamband och förklaringsmodeller. Vi får helt enkelt nöja oss med att gemensamt fortsätta bevaka vad som händer med persiskan. Först om några år kommer vi att kunna avgöra om detta var en tillfällig modenyck eller början på en förändring av en språklig benämning. Magnus Dahnberg med blombuketten från MT. Foto: Helena Bani-Shoraka MT gratulerar Magnus Dahnberg! Lördagen den 9 maj 2015 försvarade Magnus Dahnberg, tjf chef på Tolkskolan, sin doktorsavhandling. Disputationen ägde rum i Ihresalen, Campus Engelska Parken, vid Uppsala universitet. Avhandlingen med titeln ”Tolkmedierade samtal som rollspel” är skriven på institutionen för moderna språk, avdelningen för slaviska språk. Dahnberg har studerat olika typer av tolkade samtal som rollspel, och hur de kan användas i utbildning, testning och forskning. MT var förstås på plats och gratulerade! • • 19 Sök till Mentorprogrammet! Vissa av oss har erfarenheter som bara en på miljonen har turen att uppleva. Andra har gjort misstag som får oss att vilja hålla för öronen, knipa ihop ögonen och skaka på huvudet som ett litet barn. Oavsett så kan det vara värdefullt för andra att få ta del av dessa upplevelser så att de i sina vägval varken behöver uppfinna hjulet på nytt eller trilla ner i samma grop som andra redan legat och sprattlat i. Därför vill jag uppmana er att använda Militärtolkföreningens Mentorprogram. Denna uppmaning riktar sig både till er som är väl införstådda med vad Mentorprogrammet går ut på och till er som hör talas om det för första gången nu. Jag vill be er som varit mentorer tidigare att meddela mig om ni är intresserade av att fortsätta med det. Berätta i så fall på vilka sätt ni kan vägleda en klient. Beskriv även vilka förväntningar ni har på klienten. Ni får gärna nämna ett specifikt namn om ni haft ett fungerande mentorskap tidigare. Även nya mentorer sökes. Berätta kort varför du vill bli mentor, vad du kan erbjuda och hur du skulle vägleda din klient. Beskriv vilken typ av klient du skulle vilja vara mentor för och vilka förväntningar du har på klienten. Mentorskapet ställer inga krav på att du ska ha någon särskild ålder inne eller att du haft någon specifik yrkesbana. Du är välkommen att söka mentorsrollen om du känner att du kan vägleda och inspirera en annan person som är i början av sin karriär, förslagsvis genom att ge tips och råd, dela med dig av dina egna erfarenheter och presentera klienten för nyttiga kontakter. Varje mentorskap är unikt och det är viktigt att du och din klient har förtroende för varandra och att personkemin stämmer. Är du intresserad av att hitta en mentor? Är du nära en akademisk examen eller funderar du på att göra en drastisk karriärväxling? Vill du åtnjuta ett givande intellektuellt ombyte med någon som gjort det du själv vill göra? Skicka då in en intresseanmälan där du berättar varför du vill ha en mentor, vad du skulle vilja ha för typ av vägledning och vad du vill få ut av mentorskapet. Beskriv vilka förväntningar du har på din mentor och vad som gör dig till en intressant klient. Om du haft ett fungerande mentorskap tidigare får du gärna nämna namnet på din mentor. När jag fått in era ansökningar kommer det ni skrivit om er själva enligt punkterna ovan att ligga till grund för hur jag mentorer med klienter paras ihop. Jag kommer också höra av mig till er om en gemensam informationsträff kombinerad med fika när alla ansökningar är inne. Nu har jag tagit första steget på vägen genom att välkomna er till Mentorprogrammet. Ta nu nästa steg och anmäl er! Maila er ansökan med namn, kontaktuppgifter och svar på ovanstående frågor senast fredagen den 10 juli 2015 till [email protected] Med förhoppning om att få läsa många ansökningar, Milena Dalinaros, Ansvarig för Mentorprogrammet
© Copyright 2024