Strategier och behandlingsmetoder

Strategier och
behandlingsmetoder vid ADHD
KATARINA A. SÖRNGÅRD
LEG PSYKOLOG & LEG PSYKOTERAPEUT,
SPECIALIST I NEUROPSYKOLOGI &
PSYKOLOGISK BEHANDLING
Katarina A. Sörngård 2015
INNEHÅLL:
1) Information- Vad är
ADHD – kunskap är
makt
2) Vad man kan göra för
att hantera sina
svårigheter - få ett liv i
balans med psykologiska
metoder
3) Anhörigperspektiv
4) Samsjuklighet
En självhjälpsbok
Katarina A. Sörngård 2015
ADHD – ett funktionshinder
 80 % ärftligt – lika ärftligt som längd.
 Dyslexi, synfel, hörselnedsättning – andra
funktionshinder.
 Svårigheterna orsakas inte av dålig uppfostran brist
på vilja eller lathet.
 Någon med dyslexi stavar inte bättre om någon blir
arg. Någon med ADHD fungerar inte bättre om
någon blir arg.
Katarina A. Sörngård 2015
ADHD och ansvar
 Alla har ett ansvar att ta hand om sig själv och göra
det man kan för att livet ska fungera.
 Har jag ett synfel använder jag glasögon, vid dyslexi
använder jag hjälpmedel.
 Vid ADHD kan jag ta ansvar genom att använda
strategier och hjälpmedel.
Katarina A. Sörngård 2015
Alice och katten och dina mål
 Alice: ”Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig
vilken väg jag ska ta?”
 Katten: ”Det beror rätt mycket på vart du ska.”
 Alice: ”Det gör nästan det samma.”
 Katten: ”Då gör det detsamma åt vilket håll du går.”
Katarina A. Sörngård 2015
Mål
 Hur vill jag att mitt liv ska vara?
 Är det mina mål eller någon annans?
 Varför är mitt liv inte redan så?
 Vad har jag för svårigheter som hindrar mig?
 Är målen realistiska? Kan jag påverka dem?
 Var befinner jag mig nu?
 Skaffa en sparringpartner
Katarina A. Sörngård 2015
Katarina A. Sörngård 2015
Strategier
PLANERA
ORGANISERA
BROMSA IMPULSER
REGLERA KÄNSLOR
FÖRBÄTTRA SIN UPPMÄRKSAMHET
KOMMUNICERA OCH HANTERA KONFLIKTER
Att planera
 ”Jag vill inte vara en sån där som planerar. Jag vill





göra saker spontant och när jag känner för det.”
Vad händer när jag inte har lust att göra något?
Vad händer med det jag aldrig har lust att göra?
Gör jag allt jag har lust med?
Ett berg av ogjorda saker tornar upp sig.
Att planera sin tid kan leda till större möjligheter att
vara spontan.
Katarina A. Sörngård 2015
Att planera
 Skapar förutsättningar för att lyckas med min förändring
 Man flyttar ut planeringsprocessen ur sin egen hjärna








ner på papper
En kalender är en tidsmaskin
Kalendern ska användas strukturerat
Att göra listor
Prioritera enligt ABC-metoden
Boka in i tid och rum när något ska ske
Utvärdera varje dag
Överför sådant man missat till annan tidpunkt
Att få kalendern med sig
Katarina A. Sörngård 2015
Annas att göra lista
Katarina A. Sörngård 2015
Annas kalender
Katarina A. Sörngård 2015
Att passa tider
 Boka in i kalendern
 Att beräkna tid – räkna baklänges





När ska jag vara framme
Vilka moment består resan av
Hur lång tid tar varje moment (goda marginaler)
När måste jag gå för att vara framme i tid
Hur lång tid behöver jag på mig för att göra mig i ordning innan jag
kan gå.
 Förhindra hyperfokus



Ställ två larm
Gör inte något som engagerar dig innan du ska i väg
Följ en checklista när det är dags
Katarina A. Sörngård 2015
Att organisera
ÄGODELAR SOM SKA SKÖTAS TAR ENERGI
OORDNING SKAPAR STRESS
Katarina A. Sörngård 2015
Att organisera
 Ha koll på viktiga papper


Utforma ett enkelt system
Sortera inkommande post; räkningar direkt, övrigt viktigt i ”viktigtfack”, oviktigt i pappersinsamlingen direkt, kuvert i soporna.
 Betala räkningar



Var finns de? Alltid i räkningslådan!
Skriv ut alla fakturor via mejl. Lägg i räkningslådan
När ska de betalas? Skriv in i kalendern, sätt larm.
 Vem bestämmer över din plånbok?

Impulshandlar du – ett problembeteende att förändra?
 Kartlägga ekonomin

Överblick ger kontroll och möjlighet att förändra det som går. Även
små förändringar ger på sikt stora resultat
Katarina A. Sörngård 2015
Organisera forts.
 Hitta dina saker

Alla viktiga saker alltid på samma ställe; väska, låda
 Rensa och kasta

Gör en storrensning. Ju mindre saker, ju enklare att ha ordning. Ju mer man äger ju mer
energi går åt.
 Var sak på sin plats



Ställ tillbaka allt du använt där du tog det. Sparar oceaner av tid.
Kartlägg dig själv och lägg märke till hur du gör. Träna din förmåga att välja att göra rätt.
Häng in kläder som kan användas igen i garderoben, övrigt på bestämt ställe. Smutstvätt på
rätt ställe.
 Veckomeny och handlingslista




Planera en gång i veckan. Skriv upp i kalendern när. Gör en meny över veckans måltider.
Skriv upp allt som inte finns hemma på en handlingslista.
Spara menyerna i datorn och återanvänd.
Planera i kalendern när du ska handla.
Katarina A. Sörngård 2015
Veronika planerar utrensning
Katarina A. Sörngård 2015
Att bromsa
VARFÖR GÖR VI SOM VI GÖR OCH INTE SOM
VI VILL?
Katarina A. Sörngård 2015
Konsekvenserna styr oss
Katarina A. Sörngård 2015
Att tänka snabbt och långsamt; system 1 och 2
Katarina A. Sörngård 2015
Tankefällor
 System 1 – ett snabbt, automatiskt och intuitivt
system; leder till automatiska tankar
 System 2 – ett långsamt, medvetet reflekterande
system
 System 1 präglas av snabba överslagsberäkningar.
Det är snabbt, men blir lätt fel.
 Innehåller tankefällor. Ett slags tankemönster vi
fastnar i om vi inte ifrågasätter dem. Linjerna är lika
långa eftersom de ”känns” så.
Katarina A. Sörngård 2015
Ulfs kedjeanalys
Katarina A. Sörngård 2015
Ulfs förändringar
 Vill förebygga trötthet genom att lägga mig tidigare.
Ta fram bättre rutiner på kvällen för att det ska gå.
 Vill minska stressen genom att ha mer tid på mig på
morgonen. Behöver gå upp tidigare.
 Skapa bättre stämning genom att delta i det barnen
gör på morgonen, vara närvarande och engagera
mig. Inte hålla på med mobilen.
 Omvärdera mina automatiska tankar. Vill Ella
verkligen förstöra allt? Se henne som det lilla barn
hon är. Det är jag som är den vuxne
Katarina A. Sörngård 2015
Att reglera känslor
VI KAN INTE RÅ FÖR VILKA KÄNSLOR VI
FÅR, MEN VI KAN RÅ FÖR VAD VI VÄLJER
ATT GÖRA MED VÅRA KÄNSLOR
Katarina A. Sörngård 2015
Känslornas funktion
 Känslor uppstår automatiskt som en reaktion på hur
vi har uppfattat en situation. De innehåller
information om hur vi bör förhålla oss. Vi får en
impuls att handla på ett visst sätt:







Rädsla får oss att undvika sådant som är farligt.
Ilska får oss att försvara oss mot hot.
Avsmak får oss att ta avstånd.
Sorg får oss att gråta, tänka efter och dra oss undan.
Intresse och nyfikenhet får oss att närma oss och undersöka.
Glädje får oss att vilja fortsätta.
Förvåning får oss att stanna upp och tänka efter.
Katarina A. Sörngård 2015
Färdigheter för känsloreglering
 Tre alternativ presenteras
 Att stanna kvar i känslan och stå ut
 Att omfokusera sin uppmärksamhet
 Att göra tvärt om, gå emot känslan
Katarina A. Sörngård 2015
Att stanna kvar i känslan SOAS
 S – Stanna upp

Slå av autopiloten, stanna upp och var närvarande i det som händer
just nu. Håll andan och ta tre långsamma andetag. Slappna av.
 O – Observera

Försök ha en nyfiken inställning till vad som händer i kroppen, vad
du känner och tänker. Registrera vad som sker utan att försöka
förändra något
 A – Acceptera

Det är okej att känna som du gör även om du inte tycker om
känslorna. De finns där.
 S – Svara/släpp

Det är du som bestämmer om du ska svara på känslan eller släppa.
Vilket beteende är i enlighet med dina mål
Katarina A. Sörngård 2015
Att omfokusera sin uppmärksamhet
 Stopp!

Börja med att bromsa, håll i handbromsen så du inte agerar på din
impuls. Gå därifrån om så krävs.
 Andas

Håll andan några sekunder och andas sedan lugnt och stilla. Försök
slappna av.
 Omfokusera

Styr aktivt bort din uppmärksamhet från det som väcker känslan. Gå
in för uppgiften. Hur ser det ut runtomkring dig? Räkna baklänges.
Dra bort 7 från 100.
 Återfokusera och välj

När du lugnat dig något styr tillbaka uppmärksamheten. Välj hur du
vill göra. Vad för dig närmare dina mål? ”Kan vi ta det sedan när jag
har lugnat ner mig”.
Katarina A. Sörngård 2015
Omfokusera med hjälp av andningen
Katarina A. Sörngård 2015
Nedstämdhet kan leda till depression
Katarina A. Sörngård 2015
Att göra tvärtom
Bryt den onda cirkeln.
Isolera dig inte – ta kontakt med vänner.
Gör sådant du brukar tycka om att göra när du mår bra
även om du inte har lust.
Rör på dig.
Ta tag i dina måsten.
Katarina A. Sörngård 2015
Att förbättra sin
uppmärksamhet
Katarina A. Sörngård 2015
Att förbättra sin uppmärksamhet
 Få koll på sårbarhetsfaktorer
 Sömnbrist, matbrist, stress, alkohol…
 Minska yttre störningsfaktorer
 Ta bort meddelande signaler på mobilen.
 Sätt på ljudlöst
 Stäng av TV, musik, radio när du samtalar
 Använd hörlurar
 Gör en sak i taget
 Skärma av
 Säg ifrån om du inte kan lyssna på flera personer samtidigt.
Katarina A. Sörngård 2015
Att minska inre störningsfaktorer
 Distraktionsträning
 Mät ditt uppmärksamhetsspann.
 Träna på att utöka det. Ställ en timer, läs och skriv ner alla
distraktionstankar som uppstår på ett papper. När du är färdig
går du igenom det du antecknat. Är det något som ska upp på
att göra listan? Utöka tiden successivt.
 Personliga checklistor
 Istället för att följa dina impulser följer du en ”karta”.
 Att hantera orostanka
 Vid ADHD snabb i tanken. Vid negativa tankar kan det bli en
orosdans i huvudet.
Katarina A. Sörngård 2015
Annas checklista
Katarina A. Sörngård 2015
Att hantera oro
Katarina A. Sörngård 2015
Kommunikation och
konflikthantering
VARFÖR HÄNDER DET ALLTID MIG?
Katarina A. Sörngård 2015
Kommunikation och konflikthantering
 Varför uppstår det konflikter när man har ADHD?
 Svårt att lyssna, missförstånd, glömmer sina åtaganden,
kommer för sent, reagerar impulsivt.
 Sluta säga ja på ett impulsivt sätt
 Be att få återkomma ”Det låter roligt, men jag måste kolla om
jag hinner först. Låt mig återkomma.”
 Sund självhävdelse
 Säga nej utan att vara aggressiv
 Jagbudskap
 Papegojmetoden
Katarina A. Sörngård 2015
Jag-budskap
Beskriv situationen genom att beskriva vad du själv
tänker, tycker eller känner.
2. Ta upp något positivt om den andre och/eller visa
äkta förståelse.
3. Kom med ett konstruktivt lösningsförslag
4. Säg aldrig ”Du är..”
1.
Katarina A. Sörngård 2015
Papegojmetoden
 Bra att använda om du har svårt att säga ”nej” eller
upplever att du inte blir lyssnad på.
 Uttryck att du inte kan på ett tydligt sätt utan
småord som ”nog”, ”kanske” och med minimalt av
förklaringar.
 Upprepa vad du sagt med lite variation om du blir
ifrågasatt. Ge inte förklaringar.
Katarina A. Sörngård 2015
Jag är bara ärlig
 ”Jag är bara ärlig, jag säger som det är”
 Ärlighet innebär inte att säga allt man tänker, men
mena allt man säger.
 Att säga allt man tänker = verbala impulsivitet
 Konsekvensen blir att man säger saker man inte
menar
Katarina A. Sörngård 2015
Annas kedjeanalys av verbal impulsivitet
Katarina A. Sörngård 2015
Anna använder omfokusering
Katarina A. Sörngård 2015
Anhöriga
 Ett funktionsnedsättningsperspektiv
 Inställningen spelar roll.
 Familjestruktur
 Räkna med huvudansvaret för familjestrukturen
 Planeringsmöten på bestämda tider. Finns i kalendern.
 Familjekalender på synlig plats
 Vad händer i dag?
 Fördelning av vardagssysslor – Hemmafixaren
 ”Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete”
Katarina A. Sörngård 2015
Katarina A. Sörngård 2015
Kostas schema
Katarina A. Sörngård 2015
Att vara förälder till någon med ADHD
 Lägg ribban på lagom nivå.
 Ha en tydlig struktur i familjen; mattider, läxor,







kvällsrutiner, sovtider osv.
Prio 1 bör vara en god stämning.
En fientlig stämning i hemmet är destruktivt.
Fokus bör vara på att bekräfta det som är bra.
Nonchalera misstagen.
Välj striderna med noggrann omsorg.
Håll dig själv lugn och bromsa dig.
Hota aldrig om du inte är beredd att genomdriva det:
”Om du inte plockar undan får du inte följa med.”
Katarina A. Sörngård 2015
Konflikthantering och problemlösning med barn
och tonåringar
 Korg A – de konflikter som man inte kan tänka sig
att göra avkall på. De är mycket viktiga och rör t.ex.
barnets säkerhet. Man är beredd att genomlida en
konflikt för dem.
 Korg B – de konflikter som man kan lösa
tillsammans med barnet genom problemlösning.
Man är beredd att göra avkall och kompromissa.
Man lär barnet problemlösning
 Korg C – de konflikter som inte är så viktiga och som
man kan bortse ifrån
Katarina A. Sörngård 2015
Lyssna aktivt och sätt ord på barnets känslor
 Visa barnet att du verkligen lyssnar på det hen säger
och tar barnets lösningsförslag på allvar. Ett bra sätt
är att upprepa det barnet har sagt: ”Du vill inte göra
läxorna nu utan se färdigt programmet och göra
läxorna i morgon istället. Har jag förstått dig rätt?”
Katarina A. Sörngård 2015
Exempel
 Föräldern: Det är dags att göra läxorna nu.
 Barnet: Aldrig! Det tänker jag inte alls.
 Du tänker inte alls göra läxorna nu. Jag förstår om du inte vill det utan hellre







fortsätta titta på TV. Jag tänker lite annorlunda. Tror du vi kan lösa det här
tillsammans (inbjuder till problemlösning)?
Barnet: Jag vill titta på TV.
Föräldern: Du vill titta på TV. Jag förstår det, men kan vi lösa det här tillsammans
så vi båda blir nöjda? Du vill inte göra läxorna, men jag vill att du gör dem så du
hänger med i skolan i morgon. Annars tror jag det finns risk att du kommer efter
igen.
Barnet: Jag gör dem i morgon istället.
Föräldern: Du tycker att du kan göra dem i morgon istället. Har jag förstått dig rätt?
Då kommer du nog efter i alla fall. Kan du komma på någon mer lösning?
Barnet: Jag kan göra dem efter programmet istället.
Föräldern: Du tycker att du kan göra dem efter programmet. Det var en bra lösning.
Är vi överens om det?
Barnet: Ja.
Katarina A. Sörngård 2015
När barnet går i baklås
 Håll dig lugn.
 Barnet reagerar som det gör för att det inte kan reglera sina






känslor.
Gå inte in i en maktkamp som du ska vinna.
Närma dig barnet försiktigt.
Respektera barnets signaler.
Släpp konflikten – återta kontakten ”Lugn älskling. Det är
ingen fara. Vi släpper det nu. Vi löser det tillsammans sen.”
Lyssna in barnet. Respektera vad det säger.
När barnet har lugnat sig kan du försöka ta upp tråden igen:
”Du blev väldigt arg förut. Vad var det egentligen som hände
tror du?
Katarina A. Sörngård 2015
”Genom strategier ökar du chansen
att komma dit du vill istället för dit
du är på väg”
ULF
Katarina A. Sörngård 2015
Lycka till!
Katarina A. Sörngård 2015