1. No category

Frågor och svar – Gullbergsvass
Här nedan har vi samlat frågor, svar och kommentarer ifrån
våra två presentationstillfällen (9 och 26 mars 2015).
Medskapande och dialog
Värdeskapande aktiviteter innan byggnationen, som i
Frihamnen – finns det planer och resurser för det?
Förstudien lyfter möjligheterna med värdeskapande aktiviteter och
Vision Älvstaden säger tydligt att vi ska jobba med stadsutveckling
även i liten skala och på kort sikt. Det kommer inte nödvändigtvis bli
samma aktiviteter och byggen som i Frihamnen men samma
arbetssätt – alltså att vi bygger tillsammans och tar oss an platsen
gemensamt.
Hur bjuds det in till konkreta dialogprocesser? När?
Till förstudien genomfördes ett antal intervjuer och möten med
aktörer på platsen för att få förståelse för området och olika aktörers
situation. Nu när förstudien börjar bli klar fokuserar vi på att
informera och få spridning på materialet genom frukostmötet,
sopplunchen och att få ut själva förstudie-rapporten. Samtidigt så
träffar vi och pratar med föreningar i området,
intresseorganisationer, andra fastighetsägare och arbetsgrupper
som jobbar med närliggande planer. Om frågan syftar till när
göteborgarna blir involverade i dialogen så är det viktigt att förtydliga
att samtalet om Gullbergsvass pågår hela tiden i många olika forum.
Exempelvis pågår en dialog om Skansen Lejonet i stadens
Innovationsplattform som kommer ge resultat under våren. Det
kommer att arrangeras fler dialogtillfällen efterhand under resan
med utvecklingen av området.
Finns det verktyg för konkret dialog tillgängligt? Följer det
stadens 7 principer?
Stadens 7 principer kan hittas
här:http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/G%C3%B6teborgsprinciper-f%C3%B6r-medborgardialog.pdf
I förstudien finns flera resonemang om delaktighet och dialog, detta
finns tillgängligt så fort förstudien är klar i vår. Allt arbete inom
Älvstaden utgår ifrån Vision Älvstaden som är antagen i
Kommunfullmäktige 2012.
Arbetet med Gullbergsvass ska fokusera på aktiv öppenhet, d v s vi
vill berätta om hur det går och lyssna på många olika intressenter
tidigt i processen och framåt. Att skapa tillsammans är viktigt.
Exempelvis gick vi ut med information på ett frukostmöte i
Gullbergsvass dagen innan som fastighetsmässan Mipim i Cannes
fick ta del av samma information. Det var viktigt att göteborgarna
skulle få veta först.
När vi börjar planera konkreta aktiviteter och dialoger ska vi särskilt
vända oss till barn och unga.
Vi kommer testa oss fram, vi kommer göra fel, vi kommer göra rätt,
vi kommer anstränga oss för att hålla samtalet levande med många
olika intressenter.
Hur tänker man arbeta med dialogen?
Dialogen är jätteviktig och högprioriterad i alla
stadsutvecklingsprojekt – även när det gäller Gullbergsvass.
Vi ser att samtalet om Gullbergsvass ständigt pågår, utvecklas,
förändras och ibland är det het debatt, ibland svalt intresse. Den
kontinuerliga öppenheten och kontakten med olika intressenter är
viktig för att komma framåt i arbetet och skapa något nytt. Ibland tar
vi initiativ till medborgardialoger, ibland kanske initiativet kommer
från göteborgarna?
Hur ser man att barn och unga får inflytande och ges
delaktighet i processen?
Enligt Vision Älvstaden och Göteborgs politiska budget ska särskild
hänsyn tas till barn och ungas inflytande. Barn och unga är en viktig
målgrupp och kommer bli delaktiga i framtida aktiviteter,
samtalsforum och gemensamma övningar.
Hur har konsulternas tre förslag tagits fram? Har göteborgarna
fått vara med i processen?
Konsulterna fick i uppdrag att titta på Gullbergsvass förutsättningar
och sen komma med tre förslag på hur det skulle kunna se ut i
framtiden. Anledningen till att det är tre förslag och inte bara ett är
för att testa olika varianter och lösningar och inte fästa sig vid ett
specifikt förslag. Inget av dessa förslag kommer att bli verklighet –
det är idéer. Fördelen med det är att vi kan komma på fler idéer och
fortsätta skissa och fundera tillsammans.
Transport och förbindelser
Som inflyttad Göteborgare är Älvsnabben en riktig höjdare! Mer
älvtrafik, det är ett fantastiskt sätt att se staden. Det är en
turistattraktion i sig. Varför inte satsa på trubadurer på båtarna,
lunchkonserter på vattnet?
Vi håller med, alla borde ta en tur med Älvsnabben! Det är
Styrsöbolaget som ordnar med älvtrafiken och om man vill ha en
konsert på älven kan man kanske hyra en av båtarna? Det finns ett
formulär
här:http://www.styrsobolaget.se/alvtrafiken/forfragningsformularhyra-bat
Det brukar vara trubadurer vid Lilla Bommen på sommaren och mer
kultur vid älven skulle säkert uppskattas.
Hur ska vi ta oss över älven, vad menas med en förbindelse?
Hur är det tänkt att knyta ihop Östra Gullbergsvass för cyklister
och gående med Hisingssidan? Bro eller typ Älvsnabben?
En förbindelse över älven kan vara en färjelinje eller kanske en
linbana? I förstudien har vi pekat på att det är önskvärt med fler
förbindelser över älven men inte gått djupare i hur vi ska ta oss
över.
Barriäreffekten mot spårområdet. Hur löser man det? Gräver
upp spår? Broar?
I förstudiens tre olika strukturbilder finns olika förslag för hur vi kan
koppla ihop Gullbergsvass med närliggande områden. Spåren mot
stampen är som smalast vid Odinsplatsen och där har det funnits
funderingar kring en övergång eller bro. Men det är inget som är
färdigt eller beslutat.
Identitet och stadsliv
Varför nämner ni inte bostadsfördelningen och socialt blandat
boende?
Begreppet socialt blandat boende är kopplat till Vision Älvstaden
och utvecklas i Frihamnen just nu. I förstudien resonerar vi kring
olika typer av boende och att det är viktigt att tänka på blandningen
av bostäder och vilka som kan bo i Gullbergsvass i framtiden.
Anledningen till att vi inte nämnde det på frukostmötet var nog helt
enkelt för att det ligger så långt fram i tiden att bygga bostäder i
Gullbergsvass och mycket kan ha hänt på Göteborgs
bostadsmarknad till dess!
Grönska och mötesplatser
Jag jobbar här i Gullbergsvass och det saknas verkligen
grönområden. Tycker förslaget med park närmast vattnet lät väldigt
attraktivt! Det finns många i området som är intresserade av
lunchrekreation.
De flesta vi har pratat med håller med dig om att det saknas
grönska! I alla förslag som tagits fram under förstudien kommer det
tillföras mer grönska och parker i Gullbergsvass.
Gullbergskajen och båtlivet
Om man gör park eller dylikt av kajen vid Drömmarnas kaj, hur
påverkar det fartygsföreningens arbete med sina båtar?
Dagens verksamhet kräver ytorna för båtrestaurering. Att lägga
dit ”färdiga” båtar är en annan sak. Då kan kajen användas till
annat. Men då förstörs också magin med platsen och hela det
kreativa värdet.
Vi ser ett stort värde i fatygsföreningens aktiviteter på kajen i
Gullbergsvass. Det är något vi vill förstärka i o m att den är en så
viktig identitetskapare i området – något man förknippar starkt med
Gullbergsvass.
På frukostmötet och sopplunchen visades vad vi kallar ”drömbilder”,
alltså väldigt hypotetiska bildmontage av hur olika platser i
Gullbergsvass skulle kunna utvecklas över tid. Vi har pratat med
Fartygsföreningen Gullbergskajen och förstår att de behöver ytor att
jobba på och ha verktyg och sin förvaring ostört. Förstudien syftar
inte till att en framtida park (om det skulle bli en park) ska vara i
konflikt med båtverksamheten. Men kajen är längre än vad som
ingår i Fartygsföreningens område och där är det främst parkering
idag vilket kanske kan bli något roligare i framtiden?
Hur kommer båtlivet att se ut på Gullbergsvass?
Båtlivet lyfts som en viktig kvalitet och stor del av Gullbergsvass
identitet i förstudien och alltså inget som vi vill ska försvinna. Exakt
hur båtlivet kommer att se ut beror mycket på de som är
båtintresserade, men förstudien har inte som avsikt att förhindra
båtliv.
Vad menas med progressiv utveckling av Drömmarnas kaj?
Under frukostmötet uttryckte vi att vi ser en progressiv utveckling av
kajen, det vi menade var en gradvis och kontinuerlig utveckling över
lång tid. Alltså att vi tar ett steg i taget och gör många små åtgärder
för att vidareutveckla kajstråket tillsammans.
Blir det en strandpromenad liknande Lindholmen – Eriksberg
(Kajpromenaden)?
Kajpromenader och stråk längs älven är prioriterade i Vision
Älvstaden och ligger i linje med stadens ambitioner för att komma
närmare vattnet.
Klimat och vatten
Ska man verkligen bebygga det lågt liggande området?
Översvämningsytor, dammar etc. Eller hur tar man in
klimatförändringen?
Det behövs övergripande åtgärder för att hantera framtida
översvämningsproblematik. I förstudien redovisas tre alternativa
principer som innebär: att marken höjs, att undre våningsplanen
byggs för att klara översvämning, att byggnader pålas och vatten får
tränga in i kvarteren. Dessa och andra möjliga lösningar kommer att
utredas vidare för att uppfylla de krav på översvämningssäkring som
Göteborgs Stad satt upp. Mer om Göteborg Stads arbete för
översvämningssäkring går att läsa på Stadens hemsida under:
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunensplanarbete/verktyg-for-stadsplanering-2/miljo-och-klimat/extremtvader/
Troligtvis behövs många små kanaler in i området för att kunna gå
torrskodd.
Förutom att kanaler kan vara trevliga inslag i stadsbilden kan de
även hjälpa till att omhänderta dagvatten och jämna ut flödet vid
kraftig nederbörd.
Vattenhöjning på grund av klimatförändring, är det byggt på
typ London Themsen?
Det pågår ett ständigt arbete i Staden med att skydda invånare och
bebyggelse mot högt vatten.
Se en film om Göteborgs stads arbete för att skydda staden mot
höjda vattennivåer
här:http://www.alvstranden.com/stadsutveckling/aelvrummet/aelvru
mmet-blogg/post/?post_id=3131
Övrigt/Inkommande kommentarer
- En identitet för området – Gasklockan måste vara kvar!
- Bevara Gasklockan. En pandang till Röda sten.
- Rivs gasklockan vill vi se en liknande byggnad på samma
plats!
Beslutet om rivningslov har tagits i Byggnadsnämnden och
påverkas inte av arbetsgruppen för Gullbergsvass förstudie. I
förstudien lyfter vi fram Gasklockan som en identitetsskapande
byggnad i området och trycker på vikten att bevara Gasklockans
symbolvärde.
Vi fick ett flygblad angående rivningen av Klubbhuset Sporthall vid
Bergslagsparken.
Ni kan läsa mer om sporthallen här: http://www.sporthall.nu/
Vad menar ni med att innehållet kommer först och strukturen
sen?
Om vi börjar med innehållet, alltså vad vi vill få plats med i området
och vilka kvaliteter och vilket stadsliv Gullbergsvass kan ha
framöver så får vi rita strukturer som möjliggör detta senare.
Strukturen ska stötta innehållet istället för att innehållet får anpassa
sig till strukturen.
Vart ska postterminalen ta vägen?
På sopplunchen och frukostmötet visades bildmontage där
postterminalen och platsen runtomkring kunde användas till konst,
kultur eller kunskapscentrum. Detta var så kallade ”drömbilder” och
inte ett förslag på hur postterminalen ska utvecklas. Vad som
händer med postterminalen i framtiden vet vi inget om idag.
Ni nämner ej hur man undviker segregation. Jobba fram tydliga mål
och riktlinjer för både arbetsliv, utförande och resultat.
Gullbergsvass gränsar till många olika områden som bättre kan
knytas samman både fysiskt och socialt. Där Säveån mynnar i
Gullbergsvass östra del möts fem stadsdelar vilket är något
arbetsgruppen tagit till sig och ser som en viktig del i framtida
kopplingar. Frågan om segregation är en stor och viktig fråga för
hela staden
Hammarby sjöstad är lyckat bebyggelse
Det är viktigt med inspiration och att titta på andra stadsdelar men
också tänka att Gullbergsvass är en egen unik plats med sina
förutsättningar och identitet.
Tre jämnåriga vita män som presenterar. Hur har ni det med
gender, ålder etc? Detsamma i projektgruppen, ingen med
utländsklingande namn. 50/50 kvinnor och män etc.
De som presenterade på sopplunchen var projektchef, projektledare
och ansvarig från konsultgruppen och alla dessa råkade vara män.
Arbetsgruppen består idag av 12 personer varav 6 män och 6
kvinnor. Det skiljer 40 år mellan yngst och äldst i arbetsgruppen.
Arbetsgruppen kommer att växa och omformas allt eftersom arbetet
ser olika ut framöver, då kommer ännu fler kompetenta personer att
vara med i arbetet.
Skulle man inte kunna utveckla Hallarna som i Riga, det vill
säga stor Saluhall?
Om Göteborg är mogen för ännu en Saluhall framöver så skulle det
utan problem få plats i Hallarna i Gullbergsvass. Hallarna är i sin
nuvarande form över 60.000 m2 ovan mark och består även av
12 000 m2 källarplan, så det skulle få plats många olika aktiviteter
och funktioner!
För att testa nytt, även arbetssätt, varför inte pröva att utforma
staden genom bilder och sektioner i första hand för att inte
missa ögonhöjdsperspektivet (vilket lätt kan göras när
planstruktur görs som prio ett). Kanske ger det andra vinklar
och output!
Under arbetet med förstudien har vi växlat mellan att titta på hela
området ovanifrån och att gå ner i ögonhöjd och diskutera stadsliv
och upplevelse. Manniskorna som ska jobba, bo och röra sig i
området är i fokus. Samspelet mellan stadsform (hur kvarter, gator
och torg är organiserade på en plankarta) och stadsrum (det vi
upplever i ögonhöjd) är intressant! Vi kommer fortsätta jobba med
bilder och olika skalor.
Det är ett fritt lands privilegium att kunna skjuta salut.
Stadens/statens salutbatteri återfinns på Gullberget. Planer
finns att lägga ner eller flytta. Uppmanar er att kontakta
Göteborgs garnison om detta!
Efter denna kommentar tog vi kontakt med Försvarsmakten och fick
svaret att Göteborg som stad kommer fortsatt att skjuta salut – det
är en av de officiella städerna i Sverige där man skjuter salut vid
högtider och detta kommer alltså inte att ändras. Idag står det fasta
kanoner på Gullberget men det finns även ett rörligt batteri som kan
flyttas. Det har förts en diskussion kring vilken plats i Göteborg där
saluten skulle få mest uppmärksamhet och flest människor kan
uppskatta den, men det finns inget beslut om flytt eller nedläggning.
Visa utvecklingen av/kring älvrummet, områdena Ringön,
Gullbergsvass med mera och hur de samspelar staden på
älvens ömse sidor.
Det ska vi tänka på till nästa gång! Det är en viktig koppling och värt
att lyftas ytterligare.