Frödingskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frödingskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskolan åk 4-9 Fritidshem 2015-09-15—2016-09-15 2015-09-15 1 Innehållsförteckning Grunduppgifter ............................................................................................................................................................................ s. 3 Verksamhetsformer som omfattas av planen ........................................................................................................................................ s. 3 Ansvariga för planen ............................................................................................................................................................................... s. 3 Vår vision ................................................................................................................................................................................................ s. 3 Planens datering ..................................................................................................................................................................................... s. 3 Elevernas delaktighet ............................................................................................................................................................................. s. 3 Vårdnadshavarnas delaktighet .............................................................................................................................................................. s. 3 Personalens delaktighet ......................................................................................................................................................................... s. 3 Förankring av planen ............................................................................................................................................................................. s. 3 Utvärdering ................................................................................................................................................................................. s. 4 Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats ................................................................................................................................... s. 4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ............................................................................................................................................ s. 4 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan ............................................................................................................................................ s. 4 Datering för utvärdering av årets plan.................................................................................................................................................... s. 4 Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas ......................................................................................................................................... s. 4 Ansvariga för att årets plan utvärderas ................................................................................................................................................. s. 4 Främjande insatser ...................................................................................................................................................................... s. 5 Schemalagt värdegrundsarbete .............................................................................................................................................................. s. 5 Trygghetsteamet..................................................................................................................................................................................... s. 5 Mentorstid varje morgon ....................................................................................................................................................................... s. 5 Besökspolicy ............................................................................................................................................................................................ s. 6 Skolbibliotek ............................................................................................................................................................................................ s. 6 Cafeteria ................................................................................................................................................................................................ s. 6 Enkätundersökning bland skolans elever ................................................................................................................................................ s. 7 Kartläggning av otrygga platser ............................................................................................................................................................ s. 7 Rasttillsyn och pedagogisk lunch ............................................................................................................................................................ s. 7 Ungdomar för trygghet ........................................................................................................................................................................... s. 8 Kartläggning ................................................................................................................................................................................ s. 9 Kartläggningsmetoder ............................................................................................................................................................................ s. 9 Områden som berörs i kartläggningen ................................................................................................................................................... s. 9 Hur eleverna har involverats i kartläggningen ........................................................................................................................................ s. 9 Hur personalen har involverats i kartläggningen .................................................................................................................................... s. 9 Resultat och analys ................................................................................................................................................................................ s. 9 Förebyggande åtgärder ................................................................................................................................................................ s. 10 Trivselregler ............................................................................................................................................................................................ s. 10 Klotter .................................................................................................................................................................................................. s. 10 Rastaktiviteter ........................................................................................................................................................................................ s. 10 Rutiner för akuta situationer ........................................................................................................................................................ s. 11 Policy .................................................................................................................................................................................................. s. 11 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ................................................................................................. s. 11 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till ................................................................................................................... s. 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever ....................................................................................................... s. 11 Frödingskolans åtgärdstrappa vid beteende som stör trygghet och arbetsro ........................................................................................ s. 13 Frödingskolans rutiner som rör kränkande behandling……………………………………………………………………………………………………………………….s. 14 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ............................................................................................................. s. 15 Rutiner för uppföljning ........................................................................................................................................................................... s. 15 Rutiner för dokumentation...................................................................................................................................................................... s. 15 Ansvarsförhållande ................................................................................................................................................................................. s. 15 Begrepp .................................................................................................................................................................................................. s. 16 Diskrimineringsgrunder .......................................................................................................................................................................... s. 17 2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan åk 4-9 och fritidshem. Ansvariga för planen Irene Lidström, rektor. Vår vision Alla elever och all personal på Frödingskolan är trygga och trivs. Tillsammans har vi en miljö som värnar om mänskliga rättigheter, främjar trygghet, kunskapsinhämtning och förståelse för varandra i vardagen. Planen gäller från 2015-09-15 Planen gäller till 2016-09-15 Elevernas delaktighet Denna plan är fastställd utifrån resultatet av en enkätundersökning gällande trygghet och trivsel som skolans elever besvarat samt en trygghetsvandring med elevrådet. Vårdnadshavarnas delaktighet En enkät med frågor om planen har skickats hem till slumpvis utvalda vårdnadshavare. Planen finns på skolans hemsida. Vårdnadshavarna informeras om var planen finns vid läsårets början. Personalens delaktighet All skolpersonal har varit med och utvärderat förra läsårets plan. Personalens synpunkter har förts in i denna plan. Förankring av planen Rektor ansvarar för att förankra planen för personalen i samband med läsårsstart. Varje arbetslag ansvarar för att introducera planen för nya medarbetare. Ansvarig pedagog för elevrådet går genom planen med elevrådsrepresentanterna vid läsårsstart. Därefter går mentorerna igenom planen tillsammans med samtliga elever som en del av skolans värdegrundsarbete. 3 Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats All skolpersonal delades in i tvärgrupper och ombads att lämna in synpunkter på planen, med särskilt fokus på förebyggande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Personalen ombads också svara på hur man ansåg att planen fungerar, om man ansåg att den var en del av verksamheten, och om inte hur man kunde göra planen mer ”levande”. Synpunkter lämnades in skriftligen till kurator och rektor som tog med dessa i den nya planen. En enkät skickades hem till slumpvis utvalda vårdnadshavare (3 hushåll/klass, totalt 39 utskick) med frågor om förra läsårets plan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan En sammanfattning av utvärderingen som skolpersonalen gjorde är att vi behöver se över ordningsreglerna för cafeterian. Utvärderingen befäster också hur viktigt det är med rasttillsyn. När det gäller utskicket till vårdnadshavare är svarsantalet för lågt för att vi ska kunna göra en sammanställning som har någon validitet. Vi behöver inför nästa års utvärdering säkerställa att vi får en högre svarsfrekvens. Årets plan ska utvärderas senast 2015-09-15 Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Genom skolans årliga elevenkät gällande arbetsro, trygghet, trivsel, miljö, bemötande, jämställdhet, diskriminering. Synpunkter på planen samlas in från vårdnadshavare via frågor som skickas per post samt utvärderas tillsammans med all personal. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektor. 4 Främjande insatser Värdegrundsarbete 4-6 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att eleven har förmåga att ta hänsyn och kan samspela med andra elever och vuxna. Eleven ska ta hänsyn till och vara förtrogen med vilka normer och regler som gäller i olika situationer. Insats . Värdegrundsarbete i ordinarie verksamhet Ansvarig Mentor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Schemalagt värdegrundsarbete 7-9 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att eleven har förmåga att ta hänsyn och kan samspela med andra elever och vuxna. Eleven ska ta hänsyn till och vara förtrogen med vilka normer och regler som gäller i olika situationer. Uppföljning sker i arbetslagens verksamhetsplan. Insats . Schemalagt värdegrundsarbete 60 minuter varannan vecka i åk 7-9 samt grundsärskolan 7-9 innefattande arbete med mänskliga rättigheter, denna plan, trivselregler, studieteknik, arbetsro, uteaktiviteter för att stärka gemenskapen, elevinflytande, Machofabriken etc. Ansvarig Mentor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Trygghetsteamet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla våra elever ska känna sig trygga på skolan. Uppföljning sker via årlig enkät, mentorstid och vid Trygghetsteamets regelbundna möten. Insats Trygghetsteamet består av rektor, kurator och pedagoger från samtliga arbetslag. Trygghetsteamet träffas två gånger/termin samt vid behov. Trygghetsteamet arbetar med till kurator inkomna ärenden om upprepad kränkande behandling. Ansvarig Rektor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 5 Besökspolicy Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling. Mål och uppföljning Alla elever är trygga på skolan och vet att inga utomstående får vistas på skolan. Insats All personal ansvarar för att avvisa besökare som inte har något avtalat ärende på skolan. Om personen inte avlägsnar sig ska en kontakt tas med väktare som hjälper till att utföra avvisningen. Om personen fortfarande inte avlägsnar sig tillkallas polis. Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Mentorstid varje morgon 7-9 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning. Mål och uppföljning Varje elev möts utifrån sina förutsättningar. Eleven har en regelbunden kontakt med sin mentor. Insats Eleven träffar sin mentor varje morgon för planering av och information om skoldagen. Eleven får hjälp med studieteknik. Träffen är relationsskapande. Insatser utifrån klassens eller den enskilde elevens behov. Ansvarig Mentor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Skolbibliotek Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Biblioteket är en trygg plats där elever kan ta del av litteratur samt uppmuntras till läsning om till exempel etnisk tillhörighet och religion. Insats Bemannat bibliotek. Eleverna möter en trygg vuxen som kan rekommendera litteratur utifrån elevens önskemål. Ansvarig Rektor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 ¨ 6 Cafeteria Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Cafeterian är en trygg plats för fika, samtal och spel för elever i åk 6. Uppföljning sker i elevenkät angående trygghet och trivsel samt kontinuerligt i arbetslagen. Insats Elevstödjare ansvarar för cafeterian. Här kan elever umgås under ordnade former tillsammans med vuxna. Spel- och lekredskap finns för utlåning. Ansvarig Rektor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Enkätundersökning bland skolans elever Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Att vi har kunskap om nuläget i skolan för att kunna göra förbättringar som beskrivs i kommande plan. Alla elever på skolan är trygga och välkomna. Tillsammans har vi en miljö som värnar om mänskliga rättigheter, främjar trygghet, kunskapsinhämtning och förståelse för varandra i vardagen. Uppföljning sker i den nya planen. Insats Enkätundersökning som ska besvaras av skolans alla elever. Ansvarig Rektor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Kartläggning av otrygga platser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Alla elever och all personal på Frödingskolan är trygga och välkomna. Tillsammans har vi en miljö som främjar trygghet. Uppföljning i kommande plan. Insats Eleverna får på en karta kryssa i var de upplever sig otrygga som en del av enkätundersökningen. Arbetslaget sammanställer och analyserar resultatet samt vidtar åtgärder. Ansvarig Rektor, kurator och elevrådet. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 7 Rasttillsyn och pedagogisk lunch Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Alla elever på skolan är trygga och välkomna. Tillsammans har vi en miljö som värnar om mänskliga rättigheter, främjar trygghet, kunskapsinhämtning och förståelse för varandra i vardagen. Insats Skolpersonal turas om enligt schema att finnas ute och inne på skolan på samtliga raster. All skolpersonal erbjuds äta pedagogisk lunch i matsalen tillsammans med eleverna. Ansvarig All skolpersonal Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Ungdomar för trygghet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Alla elever på skolan är trygga och välkomna. Tillsammans har vi en miljö som värnar om mänskliga rättigheter, främjar trygghet, kunskapsinhämtning och förståelse för varandra i vardagen. Insats Skolan besöks regelbundet, 2 gånger i veckan ca 4-6 timmar, av Ungdomar för trygghet. Ungdomar för trygghet är anställda av Trygghetscenter i Karlstad kommun. Ansvarig Trygghetscenter i Karlstad kommun och rektor. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 8 Kartläggning Kartläggningsmetoder En undersökning sker på vårterminen bland elever i enkätform. Enkäten omfattar trivsel, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, kränkande behandling och kartläggning av otrygga platser. Undersökningen sammanställs av IT-pedagog, resultatet ses över och analyseras av all personal. Alla elever tar också del av resultatet. Trygghetsvandring med elevrådet, rektor och kurator. Unikum och utvecklingssamtal. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 4 och 7 där en enkät ingår. Elevhälsan besöker regelbundet arbetslagen. Trygghetsteamets möten har en stående punkt om nulägessituationen på skolan. Elevrådet har en stående punkt om trivsel på skolan. Elevskyddsombuden deltar i samverkansgruppen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever på Frödingskolan har anonymt besvarat en enkät under vårterminen. Elevrådsrepresentanter åk 4-9 har deltagit i en trygghetsvandring på skolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Mentorerna delar ut och samlar in enkäterna. När enkäten är sammanställd presenteras den för all personal. Skolsköterska återger resultaten av hälsosamtalen för elevhälsan. Resultat och analys Enkäten har gjorts om från förra året vilket gör att det inte går att räkna ut och jämföra med resultaten/ staplarna från föregående år. 2015 års enkät visar att 88,9 % trivs i skolan. 92,2 % upplever att de är trygga på skolan. 82,4 % tycker det är bra eller mycket bra stämning på skolan. 85,6 % tycker att i stor del att vi behandlar varandra bra på skolan. En del av enkäten var att eleverna fick kryssa i var på skolan de upplever sig otrygga. En sammanställning av svaren utpekade fem områden: skolgården, matsalen, fotbollsplanen, cafeterian och omklädningsrummen. Som uppföljning gjordes en trygghetsvandring där elevrådsrepresentanterna fick beskriva vad som kan vara anledningen till att eleverna ser områdena som otrygga. De fick även komma med förslag på hur områdena kan göras tryggare. Angående skolgården är det mycket bollar och det finns en oro för att eleverna ska få en boll på sig. Det händer även att äldre elever tar bollen från de yngre eleverna utan att be om lov. I matsalen kan det bli liknande situationer där högstadieelever upplevs tränga sig för i matkön. Det kan även vara trångt i matsalen och ett förslag är att det skrivs tider på de upptagetskyltar som finns, för att platserna ska kunna användas när de inte är reserverade för vissa årskurser. Mellanstadiet, som är dem som främst är på fotbollsplanen, beskrev att det ibland 9 blir bråk på fotbollsplanen vilket gör det otryggt. Det blir även en stress att springa till skolan för att kolla klockan och de skulle vilja ha en klocka i anslutning till fotbollsplanen. I cafeterian är det ofta en hög ljudvolym vilket skapar otrygghet. Cafeterian har även en stor yta och ett förslag från eleverna var att skilja av cafeterian mot korridoren på något vis, till exempel med hjälp av möbler eller någon form av skiljevägg. Omklädningsrummen beskrevs som ofräscha vilket inte gör det till en trevlig miljö att vistas i. Andra faktorer som kan skapa otrygghet är att det går att se in i omklädningsrummet när dörren är öppen samt att det är ”öppet” vid duscharna. Det händer även att det sparkas boll i omklädningsrummen. Vi konstaterar att det är viktigt att arbeta vidare med skolans trivselregler och värdegrundsarbete för att skapa en tryggare miljö på vår skola. Förslag som kom fram vid flertalet av områdena, förutom de som står ovan, är att öka vuxennärvaron. Det finns önskemål om att de vuxna ska röra sig mer själva och ha uppsikt under rasterna samt sitta utspridda i matsalen och besöka cafeterian. Ytterligare åtgärder som behövs är tydligare ordningsregler för bollsporter på skolan. 10 Förebyggande åtgärder Trivselregler Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Att samma regler ska gälla på hela skolan. Elever och personal ska vara trygga med att veta vilka trivselregler som gäller på skolan. Åtgärd Vid läsårets start går mentorerna igenom skolans trivselregler med sina klasser samt skickar trivselreglerna hem till vårdnadshavare. All personal och alla elever ansvarar för att trivselreglerna följs och hålls aktuella. Motivering av åtgärd Alla elever och personal på skolan förhåller sig till samma regler och att dessa är kända hos alla. Att skapa en trygg skolmiljö. Ansvarig Skolans personal tillsammans med skolans ledning. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Klotter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling. Mål och uppföljning Alla elever och all personal på Frödingskolan är trygga och välkomna. Tillsammans har vi en miljö som främjar trygghet. Skolan har inget klotter. Uppföljning sker i enkätundersökningen samt i kommande plan. Åtgärd Kommunens grundpolicy är att allt utvändigt klotter ska saneras omedelbart. Invändigt klotter saneras av skolpersonal så snart det upptäcks. Motivering av åtgärd Att skapa en trygg och trivsam miljö. Ansvarig All skolpersonal. Datum när det ska vara klart 2016-09-15 Rastaktiviteter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Att det finns roliga och stimulerande aktiviteter att göra på rasterna. Åtgärd Det finns spel- och lekredskap samt en skolgård med aktivitetsredskap. Motivering av åtgärd Rastaktiviteter främjar till gott kamratskap och god miljö. Ansvarig All skolpersonal Datum när det ska vara klart 2016-09-15 11 Rutiner för akuta situationer Policy På Frödingskolan råder det nolltolerans mot kränkande behandling. Skolan sätter tydliga gränser mot kränkande behandling och dessa gränser är kända av alla. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Kartläggning i form av enkät bland alla elever. Mentorstid varje dag. Rasttillsyn på alla raster. Bemanning café och bibliotek. Elevstödjare. Öppen mottagning regelbundet hos skolsköterska och kurator. Lärarnas arbetsplatser är utspridda i skolan och finns i nära anslutning till eleverna. Trygghetsteamet. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Varje elev har en mentor som eleven och vårdnadshavare i första hand ska vända sig till om de upplever sig blivit utsatta för kränkande behandling. Elever och vårdnadshavare kan också vända sig till: Skolkurator åk 4-9 Isabell Persson, Höstterminen 2015. Rektor åk 4-9, Irene Lidström Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Skyldighet att utreda Skyldigheten att utreda gäller så snart det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt personal. Skolans insatser ska alltid dokumenteras. Åtgärdsprogram Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. 12 Disciplinära åtgärder Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får dock inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i kapitel 5 i skollagen (2010:800). Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen. Om eleven är minderårig måste åtgärderna vidtas med hänsyn till barnets bästa. Exempel på tillåtna åtgärder är tillfällig utvisning, återläsning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning. Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en tillfällig omplacering kan genomföras utan utredning. Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och arbetsmiljöverket. Avstängningen i de obligatoriska skolformerna får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas och får inte pågå längre än en vecka. I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter såsom de sociala myndigheterna eller polisen. 13 Frödingskolans åtgärdstrappa vid beteende som stör trygghet och arbetsro: 1. Samtal/tillsägelse. 2. Mentor samtalar med eleven. 3. Mentor kontaktar vårdnadshavare. 4. Mentor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte. 5. Rektor samtalar med eleven. Samtal kan även ske med vårdnadshavare. 6. Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte. 7. Om beteendet kvarstår kan skollagens bestämmelser om åtgärdsprogram och disciplinära åtgärder bli aktuella. 14 Frödingskolans rutiner som rör kränkande behandling: 1. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska skyndsamt informera rektor. Rektor anmäler till Barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling inkommit samt meddelar när ärendet avslutats. 2. Rektor inleder skyndsamt en utredning. Mentor är den som på rektors uppdrag, i första hand hanterar ärendet. Mentor och/eller rektor för respektive inblandad elev för samtal med elev och vårdnadshavare. 3. Om den kränkande behandlingen inte upphör ska ärendet anmälas till Trygghetsteamet, via kurator. Mentor ansvarar för att information når berörda elevers vårdnadshavare om att anmälan till trygghetsteamet görs. 4. Kurator informerar rektor om att anmälan till Trygghetsteamet inkommit. 5. Trygghetsteamet startar på rektors uppdrag en utökad utredning: representanter från Trygghetsteamet väljs ut för samtal med inblandade elever. 6. Trygghetsteamet ansvarar för att berörda vårdnadshavare får information om de samtal som förts. 7. Rektor beslutar om adekvata åtgärder. I förekommande fall kan skollagens bestämmelser om åtgärdsprogram och disciplinära åtgärder bli aktuella. 15 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Elev och/eller vårdnadshavare som upplever sig kränkt av personal tar kontakt med mentor eller annan skolpersonal som de har förtroende för. Den personal som mottagit ärendet är ansvarig för att informera rektor. Elev och/eller vårdnadshavare kan också vända sig direkt till rektor Staffan Stråhle. Rektor ansvarar för att starta en utredning samt anmäla till barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling inkommit samt meddelar när ärendet avslutats. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att ärenden om kränkande behandling följs upp och utvärderas. I de ärenden som inkommit till Trygghetsteamet sker uppföljning av Trygghetsteamet kontinuerligt tills den kränkande behandlingen upphört. Om den kränkande behandlingen inte upphör måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas intill dess att situationen är varaktigt löst. Rutiner för dokumentation Ärenden där elev kränks av andra elever ansvarar mentor och/eller Trygghetsteamet för att ärendet dokumenteras och förvaras hos rektor. Ärenden där elev upplever sig kränkt av personal ansvarar rektor för upprättning och förvaring av dokumentation. Ansvarsförhållande Mentor eller skolpersonal ansvarar för att uppmärksamma och meddela rektor skyndsamt om kränkande behandling. Rektor ansvarar för att skyndsamt starta utredning och anmäla kränkningen till Barn- och ungdomsnämnden, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera samt återrapportera till barn- och ungdomsnämnden. 16 Begrepp Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: • • • Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Personalen får inte utsätta en elev för straff, repressalier eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 17 Diskrimineringsgrunder Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: • • • Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier • • • • Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] 18 Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: • • • • Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: • • Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 19
© Copyright 2025