Trygghetsplan/Plan mot kränkande behandling Bredbyns förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning och utvärdering Information om trygghetsplanen Upptäcka, utreda och åtgärda Arbetsgång vid kränkande behandling eller trakasserier Årlig plan Främja och förebygga B Bakgrund Vad står begreppen för Diskrimineringsgrunder Mål och vision Förskolans läroplan Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde. (Lpfö 98, 2.1) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98, 2.1) FN:s barnkonvention Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Verksamhetens vision: På vår förskola ska alla både barn och vuxna känna sig välkomna. Vi ser olikheter som en tillgång. Ingen ska känna sig diskriminerad eller kränkt. Alla barn ska kunna känna sig trygga i förskolan och bemötas och behandlas med respekt. På vår förskola är alla barn allas barn, dvs. alla vuxna har ett ansvar för att alla barn har det bra och blir sedda. Vi vuxna bemöter andra på ett välkommande sätt för att därigenom vara förebilder för barnen. När barnen uttrycker empati och omtanke om varandra, uppmärksammar vi vuxna den positiva gärningen. 1. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan. 2. Alla på förskolan ska arbeta aktivt med att stärka barnens självförtroende och självkänsla. 3. Alla barn ska känna sig respekterade, att de blir lyssnade på och att de kan lita på de vuxna. 4. Alla har lika värde och ska bli sedda för den de är, oavsett bakgrund. Inflytande och delaktighet Trygghetsplanen upprättas, följs upp och ses över i samverkan med all personal, barn och föräldrar. Det har stor betydelse att arbetet med trygghetsplanen förankras bland alla inblandade. Kartläggning, uppföljning och utvärdering Förskolechefen har ansvar för att planen efterföljs, utvärderas och för att det tas fram en ny varje läsår. • Vi i personalen observerar barngruppen både i inom- och utomhusmiljö och därefter diskuterar vi i arbetsgruppen vad vi sett och upplevt. • Personalen intervjuar några av de äldsta barnen på förskolan (4-6 år). Våra intervjufrågor: Var känns det roligast att vara? Var känns det tråkigast att vara? Vem leker du med? Är du rädd någon gång på förskolan? Var i så fall? • Varje år genomförs en föräldraenkät. Vid utvecklingssamtalet har föräldrarna också möjlighet att lämna synpunkter. • Mot slutet av vårterminen gör varje arbetslag en utvärdering i sin barngrupp. • Utvärderingen diskuteras därefter i hela personalgruppen. Vid det tillfället går vi även igenom och kartlägger alla diskrimineringsgrunder. • Utifrån den samlade kartläggningen upprättas den nya årliga planen. • Trygghetsplanen är ett levande dokument. Vid terminstarter kommer ofta nya barn till förskolan. Utifrån detta kan arbetet med likabehandling komma att förändras för att bättre passa den nya barngruppen. Information om trygghetsplanen • Vi diskuterar trygghetsplanen vid höstens första personalträff, dessutom informeras alla ev nyanställda/vikarier/VFU-studenter • Vi informerar om trygghetsplanen vid höstens föräldramöte. • Planen delas ut i sin helhet vid inskolning och finns dessutom tillgänglig på varje förskola. Upptäcka, utreda och åtgärda Upptäcka genom • Att vara där barnen är. • Att ha daglig kontakt med föräldrarna • Att vara uppmärksam på förändringar i barns beteende. • Att lyssna på barnen och ta dem på allvar. • Att observera barnen • Att intervjua de större barnen. Utreda genom • Att prata med barnen • Att prata med alla berörda, barn och föräldrar • Analysera orsaken Åtgärda genom • Att prata med barnet/barnen. • Att visa att man inte accepterar negativt beteende. • Att utöka observationer och delaktighet i barnets/barnens aktiviteter. • Att ha en tät dialog med föräldrarna. • Att vid behov ta hjälp av specialpedagog eller någon annan ur EHT. • Att kontakta socialtjänsten vid behov. Arbetsgång vid kränkande behandling eller trakasserier • All personal ska omedelbart ingripa om ett barn utsatts för kränkande behandling av något annat barn eller av vuxen. • Ansvarig personal samtalar med det utsatta barnet för ett kartläggande samtal. Vad har hänt? När händer det? Hur ofta? Vem/vilka är inblandade? • Samtal med andra inblandade barn och med andra vuxna i verksamheten för att ta reda på hur var och en uppfattar situationen. • Samtal med alla inblandade för att tillsammans komma fram till en gemensam lösning. Det är den utsatte som har rätt att ställa krav. • Efter cirka en vecka har vi ett uppföljningssamtal. • Vid kränkningar kontaktar barnets ansvarspersonal föräldrarna efter samtalen och informerar om situationen och hur det har gått. Förskolechefen informeras och OSIS-blankett skickas till Karin Hellholm. • Om situationen upprepas kallar vi berörda vuxna till samtal. Detta samtal ska vara förberett av personalen via dokumenterad kartläggning och förslag till fortsatta åtgärder. Resultatet av samtalet blir grunden till en åtgärdsplan som skrivs under av föräldrar/vårdnadshavare samt personal. Finns behov ska även förskolechef finnas med. • Känner vi att vi inte kan lösa problemet söker vi extern hjälp, exempelvis via EHT. Vi dokumenterar alla möten och åtgärder. Åtgärder om personal kränker barn Om personal utsätter ett barn för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar förskolechefen för utredningen. Årlig plan Främja och förebygga Metoder för att undvika kränkningar. • Vi visar djup respekt för barnet och har en övertygelse om att barnen föds med en stark drivkraft att göra gott. • Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen. (ej säga inte) • Vi respekterar barnets känslor och hjälper dem att sätta ord på dem. • Vi behandlar barn och varandra som vi själva vill bli behandlade. • Vi pratar med varandra, inte om varandra. • Vi stärker barnens förmåga att säga ifrån. • Vi tar barnens konflikter på allvar. Vi skuldbelägger inte barnen utan hjälper dem att hitta alternativa lösningar. • Vi har kontinuerliga samtal med vårdnadshavare om barnets vistelse på förskolan. • Varje barn har en utsedd pedagog som har ett extra ansvar för dess trivsel och utveckling. • Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en trygg miljö både inne och ute. • Vi är uppmärksamma, lyhörda och delaktiga i barnens aktiviteter. • Vi samtalar, reflekterar och arbetar med hjälp av sagor/dramatisering/filmer kring relations- och värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. • Vi uppmuntrar barnen att prata med, lyssna på och hjälpa varandra. • Barnen är delaktiga i att skapa sina egna kompisregler, som sätts upp på väggen. Vårdnadshavarna informeras om reglerna. Dessa metoder utgår vi alltid ifrån, utöver detta kommer vi under året särskilt att jobba med: Barnets delaktighet Artikel 12 ur barnkonvention ”Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder.” 1) När konflikter uppstår finns vi vuxna nära, men avvaktar för att ge barnen möjlighet att själva hitta en lösning. Vi går in och hjälper dem att själva finna en lösning om det behövs. Vi pratar om hur man uppträder mot varandra och hur man på ett fint sätt bemöter sin kompis. 2) Det är en självklarhet att man säger hej till den som kommer. Vill barnet vara med en kompis som redan är inne i en aktivitet och där utrymme saknas för fler, är det pedagogernas uppgift att hitta något annat som kan engagera. 3) Vi är öppna mot varandra, vi uttrycker oss på ett trevligt sätt och är hänsynsfulla i vårt bemötande. Vi tränar oss på att ge och ta positiv och negativ kritik på ett ödmjukt sätt. 4) Alla barn uppmuntras att prova alla typer av lekar och aktiviteter. Vi vill stärka och höja barnets självkänsla. 5) Vi vill vara en lyhörd personal som strävar att anpassa vår verksamhet efter barnets intressen. Om du som förälder är orolig tag då kontakt med ditt barns kontaktperson eller någon annan personal på den förskola ditt barn går på. Viktiga telefonnummer: Ansvarig för verksamheten: Per-Erik Hägglund (förskolechef) tel. 070-560 23 72 Barn och elevombudet(BEO): Tel. 08-586 080 00 Diskrimineringsombudsmannen (DO): Tel. 08-120 20 820 Bakgrund Likabehandlingsarbete handlar om barnens mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk: • diskrimineringslagen och • 6 kap i skollagen. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en trygghetsplan medan det i skollagen framgår att verksamheten årligen ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering, som arbetet mot kränkande behandling. Syftet med planarbetet ska vara att främja barnens lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder eller ålder. Dessutom ska arbetet förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn orättvist och ger honom/ henne sämre förutsättningar än ett annat barn i samma situation och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av till exempel funktionshinder eller en förälders sexuella läggning. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara om en flicka går före i kön till en förskola med motivering att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara • fysiska (slag, knuffar) • verbala (hot, svordomar, öknamn) • psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) • texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, internet) Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan röra sig om turtagning, val av material/lek etc. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunder Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön samt sexuella trakasserier av barn. Exempel på diskriminering på grund av kön kan vara då flickor får mindre talutrymme än pojkar. Det kan också vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till barnets könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bisom heterosexuella. Var uppmärksam om ett barn blir retad av de andra barnen för att han tycker om att klä sig i klänning. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ett exempel på att ett barn blir trakasserat pga sexuell läggning kan vara att barnet blir retad för att barnets mamma lever i ett samkönat förhållande. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Var uppmärksam om barnen bildar grupper baserade på olika attribut ”Här får bara de som har långt hår vara med” eller ”Bara de som har blå ögon får vara med”. Religion och annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Förskolans verksamhet skall präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Annan trosuppfattning Begreppet innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Undervisningen i förskolan ska vara fri från konfessionella inslag. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Diskriminering pga funktionshinder kan vara att ett barn inte kan/får följa med på en skogsutflykt på grund av detta. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Exempel på åldersdiskriminering kan vara att de äldre barnen tillåts styra över de yngre barnen. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder till exempel vid indelning i grupper/klasser utifrån barnens och elevernas ålder eller om det finns ett berättigat syfte med särbehandlingen t ex säkerhet. Moälvens förskolor 130701