1. No category

Sammanfattning med
tabeller
WEBBVERSION
Kvalitetsbarometern LSS
2015
Upplevd kvalitet i bostad med särskild
service och i daglig verksamhet
Solna stad
Bo Engström
UTREDNINGSSPECIALISTEN
September 2015
Bakgrund
Solna stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört
brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum
under maj-juni 2015 och genomfördes i samarbete med extern konsult,
Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med
funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och
daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala
mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas
möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet,
kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen
har tidigare och gemensamt genomförts vid tre tillfällen i Solna och Sollentuna
(2013, 2011 och 2009). I Sollentuna genomfördes dessutom en pilotundersökning 2007. Resultat från tidigare undersökningar och från andra kommuner i
Stockholms län finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen.
Metod
Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade
besök hos brukarna i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken
har en så kallad stödperson (konsult) assisterat brukaren att besvara ett antal
frågor via en surfplatta. När det gäller de brukare som inte kunnat kommunicera
sin upplevelse via surfplattan och stödpersonen, har deras anhöriga eller gode
män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt
utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post.
Svarsfrekvens och representativitet
Totalt omfattades 166 brukare av undersökningen i Solna. Antalet fysiska
personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var
aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet.
Sammanlagt erhölls 118 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 71 %. År 2013
var den 77 %. I Sollentuna där undersökningen genomfördes samtidigt blev
svarsfrekvensen något högre i årets undersökning (76 %).
I Solna besvarades merparten av samtliga formulär i direktkontakt med brukarna
(80 %). Andelen svar inhämtade i direktkontakt med brukarna var högre i Solna
än i Sollentuna (67 %). Så var även fallet i tidigare undersökningar.
Tabell X1: Översikt urval, svar från olika svarandekategorier och svarsfrekvens i Kvalitetsbarometern LSS i Solna, maj-juni 2015.
Verksamhet



Gruppbostäder
Servicebostäder
Daglig verksamhet
Urval (antal)
Antal svar
direkt från
brukare
19
17
58
42
21
103
2
Antal
förmedlade
svar (ombud)
11
0
12
Total
svarsfrekvens
71 %
81 %
69 %
Omdömen om kvaliteten i boende och daglig verksamhet – som helhet
Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om
verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet.
Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild.
Solna fick dock lite lägre sammanvägda omdömen (värden) jämfört med
Sollentuna inom samtliga undersökta delverksamheter. I förhållande till tidigare
undersökningar inom Solna stad erhölls däremot det bäst uppmätta resultatet
någonsin inom daglig verksamhet. Däremot kunde en tillbakagång konstateras
inom boendet, särskilt inom servicebostäderna. I servicebostäderna erhölls
istället de hittills sämst uppmätta resultaten.
Jämfört med resultaten från de senaste undersökningarna bland kommuner i
Stockholms län placerade sig Solna, totalt sett, i en mittenposition. Med årets
resultat kvarstår däremot Sollentuna bland dem med de jämförelsevis högsta
värdena, se tabell X2. Referensvärde för god kvalitet (= lägsta nivå) motsvaras av
indexvärdet 1,00 i undersökningarna.
Tabell X2: Kvalitetsindex i delverksamheter och totalt i Solna och Sollentuna samt motsvarande i
Nacka, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Verksamhet
Solna
Sollentuna Upplands V.
Nacka
Upplands2015
2015
2014
2013
Bro 2013
1,19
1,23
1,19
1,29
1,07
 Gruppbostäder

Servicebostäder
1,17
1,36
1,27
1,31
-

Daglig verksamhet
1,38
1,45
1,38
1,44
1,18
Genomsnitt (oviktat)
1,25
1,35
1,28
1,35
1,13
Vägt genomsnitt
1,29
1,40
1,30
1,38
1,14
Positiva och negativa aspekter i olika verksamheter
Inom såväl boendet som daglig verksamhet ställdes frågor om brukarnas
upplevelser av aspekter avseende nämnda målsättningar i lagstiftning.
Sammanlagt undersöktes 14 aspekter, med viss variation i avseenden mellan
boende respektive daglig verksamhet.
Positiva aspekter - ljuspunkter
Aspekter som erhöll särskilt positiva omdömen i gruppbostäderna gällde att
brukarna trivdes i sina bostäder, upplevde att de fick stöd och hjälp med det de
behövde, även ifråga om fritidsaktiviteter, se tabell X3. Bland de svarande i
gruppbostäderna var yngre personer och män något mer positiva i Solna.
3
Tabell X3: Positiva aspekter med kvalitetsindex mycket över referensvärdet (värden lika med 1,50
+) i Solna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes.
Gruppbostäder
Servicebostäder
Daglig verksamhet
Trivs i bostaden (1,82)
Får stöd efter behov (1,68)
Får stöd i fritidsaktiviteter (1,58)
Trivs i bostaden (1,88)
Trivs med grannar (1,88)
Bestämmer själv kring kläder (2,00)
Bestämmer själv kring mat (1,53)
Bestämmer själv kring sovtider (1,53)
Ej rädd för personal (1,53)
Tycker om verksamheten (1,58)
Får stöd vid behov (1,55)
Känner sig lyssnad på? (1,55)
Vet vad som ska göras (1,52)
Ej rädd för personal (1,52)
I servicebostäderna gällde de särskilt positiva omdömena att brukarna trivdes i
bostaden och med grannarna, själva bestämde kläder, mat och sovtider och i
mycket liten omfattning kände någon form av rädsla för personal. Bland de
svarande i servicebostäderna var dock kvinnor betydligt mindre positiva än män i
Solna.
I den dagliga verksamheten framfördes särskilt positiva omdömen kring vad
brukarna tyckte om verksamheten som helhet, upplevde sig få rätt stöd och hjälp
av personalen, kände att personalen lyssnade till deras synpunkter, visste vad de
skulle göra under dagarna (tydlig struktur) och att de i mycket liten omfattning
kände någon form av rädsla för personal. I Solnas dagliga verksamhet var
skillnaderna i nöjdhet marginell mellan könen. När anhöriga och gode män
förmedlat svaren var dock svarsbilden mer negativ än då brukarna svarat själva.
Negativa aspekter - problemområden
När det gäller aspekter där brukarna och deras ombud i betydligt högre grad var
negativa, med indexvärden under referensvärden, redovisas de i tabell X4. I
gruppbostäderna gällde de negativa omdömena framförallt upplevelsen av stöd
och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang i
närsamhälle och omvärld). Detsamma gällde möjligheten att byta kontaktman i
boendet, om kontakten inte upplevdes fungera bra. Tillkommer gör också
upplevelsen av möjligheterna att kunna bestämma kring mat och måltider.
Tabell X4: Negativa aspekter med kvalitetsindex under referensvärdet (värden under 1,00) i Solna.
Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes.
Gruppbostäder
Servicebostäder
Daglig verksamhet
Stöd med samhällsinformation (0,15)
Möjlighet att byta kontaktperson (0,64)
Bestämma mat (0,85)
Stöd med samhällsinformation (-0,53)
Möjlighet att byta kontaktperson (0,13)
Känner sig lyssnad på (0,82)
Vågar visa missnöje (0,82)
Stöd i fritidsaktiviteter (0,94)
Stress (0,68)
I servicebostäderna framkom också mer negativa omdömen kring upplevelsen av
stöd och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang
i närsamhälle och omvärld). Detsamma gällde möjligheten att byta kontaktman i
boendet, om kontakten inte upplevdes fungera bra. Därutöver framkom negativa
omdömen kring upplevelsen av att känna sig lyssnad på och kring att våga säga
till om något är fel (visa missnöje). Dessutom var omdömena mindre positiva
kring stödet i fritidsaktiviteter.
I den dagliga verksamheten framkom endast mer negativa omdömena kring
brukarnas upplevelse av att behöva skynda i arbetet (förekomst av stress).
4
Utöver nämnda aspekter framförde också flera brukare egna synpunkter på
verksamheten. Många synpunkter var positiva. När det gäller de mer kritiska
handlade de bl.a. om personalens förhållningssätt. I daglig verksamhet även om
arbetskamraterna.
Gemensamma problemområden
Om informationen från den aktuella undersökningen jämfördes med utfallet i
andra kommuner, framkom vissa generella mönster. Bland de aspekter som var
problematiska, där omdömena var mer kritiska, fanns flera som också förekom
på andra håll. Inom gruppbostäderna gällde det främst att få stöd och hjälp med
samhällsinformation, upplevelsen av möjligheterna att kunna byta
kontaktperson och att bestämma kring mat. I servicebostäderna gällde det också
att få stöd och hjälp med samhällsinformation samt upplevelsen av
möjligheterna att byta kontaktperson. Inom den dagliga verksamheten förekom
kritiska omdömen kring möjligheterna att välja mellan olika maträtter på flera
håll. Utöver dessa generellt problematiska områden, förekom också
beröringspunkter med andra kommuner i andra kritiska avseenden, men i
mindre omfattning.
Slutord
I Solna stad var det fjärde gången som en utifrån kommande granskning och
kartläggning av brukarperspektivet genomfördes med den aktuella metoden
inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. I stora drag kunde
undersökningen genomföras enligt plan, om än med ett lite lägre deltagande än i
den närmast föregående. Även denna gång upplevdes undersökningen som ett
positivt inslag i vardagen av många brukare; de kände sig ”sedda och
betydelsefulla”. Ett positivt bemötande och intresse för undersökningen fanns
också bland personal i många verksamheter.
5