LokalEko 4•2014 Västernorrlands distrikt Ångermanland och Medelpads kommuner Ledaren Visst vill du vara en skogsägare som tar ansvar! Skogsåret 2014 går mot sitt slut. Skogsbruket har präglats av stormarbetet, och runt hörnet väntar nya utmaningar. Hur kommer du som skogsägare att agera när ett ansvarsfullt skogsbruk innebär att du behöver vidta åtgärder som inte är direkt ekonomiskt fördelaktiga för dig? Att ta reda på spridda vindfällen i landskapet kostar, och att lämna den miljöhänsyn som behövs för att nå de skogspolitiska målen, kostar. Det är investeringar som du inte kommer att kunna räkna hem direkt, men som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är avgörande för hur väl vi ska lyckas med vårt hållbara skogsbruk. Under hösten har Skogsstyrelsen kunnat konstatera att stora volymer, för granbarkborrarna dugligt stormvirke, fortfarande ligger spritt i landskapet. Ju bättre vi lyckas oskadliggöra färskt granvirkes duglighet som yngelvirke, desto mindre långvarigt och storskaligt kommer ståndskogsangreppen av granbarkborre bli. Detta kopplar till det övergripande produktionsmålet som är en grundbult i dagens skogspolitik. Det andra viktiga och jämställda målet är miljömålet, samt delmålen för levande skogar. Att lämna hänsynskrävande biotoper eller områden enligt Grön plan, oskadade vattendrag i alla storlekar, oskadade kulturlämningar och så vidare, bidrar direkt till miljömålen. Även här förväntas du som skogsbrukare vidta åtgärder som inte ger direkt ekonomisk vinning, men som är nödvändiga i ett långsiktigt perspektiv. Om vi inte lyckas med miljöarbetet, kan det på politisk nivå fattas beslut om mer omfattande reglering och nya krav kan komma att införas. Men den långsiktiga risken om vi inte lyckas bevara den biologiska mångfalden – med fungerande ekosystem, mångfald av arter och genetiskt spridning – för kommande generationer, är dock ännu allvarligare. Det är också därför det finns internationella konventioner om biologisk mångfald. Det är med pirr i magen jag möter 2015 år och de utmaningar vi har framför oss. I vilken grad kommer vi att lyckas med vårt hållbara skogsbruk? Vad som händer i din skog avgörs av dig, det är ditt ansvar med lagens krav som ram. Vilken typ av skogsägare vill du vara? En som tar ansvar trots att det kostar, hoppas Text: Vanja Strand, distriktschef jag! God jul & Gott nytt år önskar Västernorrlands distrikt Silverkvisten till Anna Marntell Skogsstyrelsens medarbetare Anna Marntell, skogskonsulent i Sundsvall, har fått motta Föreningen Skogens utmärkelse Silverkvisten. Utmärkelsen delas ut till personer som regionalt eller lokalt gjort värdefulla insatser för ett aktivt och ansvarsfullt brukande och nyttjande av skogen. Motiveringen lyder: ” Anna Marntell, Skogsstyrelsen Sundsvall, är en energisk, orädd och drivande person som kan, och vågar, tänka nytt och okonventionellt. Hon arbetar aktivt för ökad samverkan mellan skogens olika aktörer. Anna är en hybrid, dels en jordnära motorsågsinstruktör och skogsägare som gärna jobbar aktivt i den egna skogen, dels en strateg med helhetssyn. Det senare har kommit väl till pass i hennes roller som biträdande länsjägmästare och distriktschef på Skogsstyrelsen. Anna är en stark och uthållig skogskvinna, en viktig förebild i skogen och en mycket värdig mottagare av Silverkvisten. ” Information från Skogsstyrelsen Skogsskador Projektet avslutas och granbarkborren lever vidare Projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk – fokus granbarkborre startades 2011 när granbarkborreangreppet i framför allt Medelpad härjade som värst. Nu är det dags för summering av projektet. Inför projektstarten beviljade Länsstyrelsen i Västernorrland projektpengar motsvarande halva budgeten på 7 miljoner kronor. SCA, Norrskog, Skogssällskapet, Callans trä, Gällö Skog (dåvarande Prima skog), Sveaskog, Miun och Skogsstyrelsen enades om att finansiera den andra halvan av de 7 miljonerna. Nu när projektrapporten skrivs, blir det tydligt hur mycket som har genomförts! Informationsaktiviteter i olika former har inneburit att vi har pratat granbarkborre eller stormskador med 5 200 deltagare. Tidningar, radio och teve har haft cirka 230 inslag med ämne kopplade till granbarkborre och stormskador. Med tanke på att det blåst tre kraftiga stormar under projekttiden så är det kanske inte så konstigt. Information, aktivering, lägesbedömningar och övervakning har varit delar i projektet som kommit väl till pass när dessa stormar inträffat. I projektet har vi testat en helikopter- inventeringsmodell för att få fram överblicksinformation. Vi har också fångat 400 000 granbarkborrar i våra fällor. Projektet har dessutom stöttat fördjupade studier av den dubbelögade bastborren, en skalbagge som haft en mer avgörande roll än vad som kunde förväntas för den dödade granskogen 2010 och 2011. Ett väl inarbetat samarbete inom projektet har underlättat och effektiviserat det arbete som följer av till exempel kraftiga stormar. Södra Sverige hade sina stormar för knappt 10 år sedan och har samlat en mängd erfarenheter från det arbetet. Dessa erfarenheter samt de skötselråd som idag förordas för att minska risken för kommande stormskador på beståndsoch fastighetsnivå, har vi försökt att ta till oss och sprida vidare. Storm ser vi som den främsta orsaken till massförökning av granbarkborre och därmed granbarkborredödad skog. Granbarkborrehotet är idag större än tidigare under projekttiden. Efter sommarens fällfångster och observationer bedömer vi att vi kommer att ha fler övervintrande granbarkborrar än de senaste tre åren. Sommaren 2014 fanns det gott om virke för insekterna att föröka sig i. Det var en varm sommar som också innebar att granbarkborren kunde föröka sig med två generationer. När temperaturen stiger i början av maj 2015 kommer granbarkborren att Personal & adresser Lycka till! Text: Alf Pedersen, projektledare Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk – fokus granbarkborre Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/Äga-och-bruka/Lokala sidor Redaktör: Karin Palmgren www.skogsstyrelsen.se söka nya träd för att föröka sig i. Finns det råa vindfällen kan dessa nyttjas, annars kommer stående skog attackeras. Inför 2015 behöver skogsbruket därför städa undan all vindfälld grövre gran som fortfarande inte är angripen eller rå, det vill säga har vit underbark. Många ”ögon” i skogen behövs när barkborren svärmar i maj. Frigör resurser för bekämpande avverkningar maj-juli. Fortsatt skogsskadeförebyggande arbete i samverkan mellan skogsbrukets olika aktörer kommer att ske inom ramen för Skogsskadenätverk Västernorrland. Nätverket är öppet för alla intresserade. Som projektledare avslutas min del – tack till alla för visat intresse, engagerat deltagande och idogt arbete. Skogsbrukets strävan för att hantera granbarkborreangrepp, stormskador och andra skador fortgår dock. Vi har under knappt fyra år haft ett enormt fokus på detta, nu bygger det vidare arbetet på er passion och uthållighet. Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand Viktigt lokalisera vindfällena Det har varit ett händelserikt år och 2014 har framför allt handlat om efterdyningarna av stormarna som härjade i slutet av föregående år. Många skogsägare i länet drabbades, främst i Medelpad och värst längs Ljungans dalgång, men även i Ångermanland då främst i Ådalen och utmed kusten. Mycket har skrivits och diskuterats om detta ämne i tidigare nummer av SkogsEko och andra medier. Det har visat sig att samarbete är viktigt, men också att den enskilde markägaren ser över sin fastighet. Skadade granbestånd har prioriterats. Ett storartat arbete har utförts på många håll och enorma mängder stormfällt granvirke har transporterats ut från skogarna och extra resurser har nyttjats. Tyvärr har dock inte kapaciteten räckt till, så det finns fortfarande mycket stormfällt granvirke kvar. En stor del av granar med rotkontakt kommer vara lämpliga som föryngringsplatser för granbarkborrar kommande år. Vi känner till att mycket planeras att upparbetas under vintern och våren, men högst troligt finns det även stora mängder som inte är påträffade än. Det är den vida rumsliga fördelningen i landskapet och den stora mängden lämpligt föryngrings- material som bidrar till att risken är stor för framtida angrepp av granbarkborrar på stående skog. Därför är det viktigt att så många som möjligt tar en tur i skogen för att lokalisera främst större grupper av vindfällen i produktionsskogen så att möjligheten finns att kunna ta hand om de skadade träden. Stora ekonomiska värden står på spel för många skogsägare om inte det skadade virket upptäcks och upparbetas i tid. Text: Anders Engström Hänsyn till miljön – hur ser det ut efter avverkningen? Under 2014 arbetar Skogsstyrelsen med återkoppling till köpare, planerare och entreprenörer för att tillsammans följa upp hur hänsynen till miljön ser ut efter en avverkning. Samtal förs på plats om vad som var bra och vad som kunde gjorts bättre. De senaste åren har myndigheter, skogsbruket och ideella föreningar gemensamt tagit fram målbilder för miljöhänsyn och dessa var klara i slutet av 2013 (se www. skogsstyrelsen.se/miljohansyn). Nu fortsätter arbetet med att företagen ska implementera dessa målbilder i sina verksamheter och i samband med det också utbilda sin personal. Allt detta görs för att underlätta arbetet med att leva upp till den svenska skogspolitiken, som bygger på frihet under ansvar. Alla aktörer i skogsbruket, inklusive skogsägare, förväntas ta sitt ansvar och göra mer än lagen kräver för att nå målet för våra Svenska miljömål. Jag har tillsammans med Jonas Sjödin från Norra Skogsägarna besökt ett hygge för att titta på miljöhänsynen efter avverkning. Vi pratade om hur planen såg ut före avverkningen och om den följdes under arbetets gång. Kantzon mot tjärn och på höjden avsatt naturhänsyn. På hygget som vi besökte fanns många bra exempel på att miljöhänsynen lyckats. Till exempel hade kulturstubbar, 1,3 meter höga, lämnats längs en fäbodstig så att den tydligt syntes. Man hade även rensat bort ris från stigen. I anslutning till stigen vid ett brant parti hade man valt att lämna en större dunge med träd och död ved och över bäcken hade man gjort en stockbro. Vi diskuterade även förbättringsmöjligheter, till exempel att anslutningen till stockbron, som var ett utströmningsområde mellan bäcken och fastmarken, skulle behövt bättre underlag av stockar och ris än vad som var fallet. Då hade man kanske kunnat undvika de körskador som nu fanns där. Stigen var också skadad vid en av de tre basvägsöverfarter som gjorts. Här funderade vi på om det hade räckt med två överfarter där det var fastare mark. Alternativet var att de hade behövt lägga mer ris, i synnerhet där stigen skadats, för att skona denna. Entreprenörerna får nu i uppgift att återkomma och återställa de delar som går att fixa till. Detta är ett exempel av många, där vi i dialog kom fram till vad som var bra och vad som kan förbättras. Tankar som kan komma till nytta vid framtida avverkningar och på sikt förbättra förutsättningarna för miljöhänsynen och för att uppnå våra Svenska miljömål. Text: Eva Jörgensen Skogskonsulent Örnsköldsvik Skogens Mästare 2014 korad i Västernorrland! Nu har tävlingen Skogens Mästare avgjorts. I Västernorrland blev Kiörningskolan klass 7:2 vinnare. Första pris var 10 000 kronor. Onsdagen den 22 oktober genomfördes finalen i tävlingen Skogens Mästare i Västernorrland. Finalen ägde rum vid Skedomskolan i Sollefteå. Skogens mästare riktar sig till alla sjundeklassare i Västernorrland. Vinnaren är den klass som har förvärvat mest kunskaper om skog under hösten, både teoretiskt och praktiskt. De klasser som tog sig till final var: Alneskolan, klass 7C, Örnsköldsvik Kiörningsskolan, klass 7:1, Härnösand Kiörningskolan, klass 7:2, Härnösand Matfors skola, klass 7C, Sundsvall Tävlingen startade vid höstterminens början. För att kvalificera sig har klasserna skrivit kunskapstest och uppsatser om skog. Dessutom har de sammanställt en samling av löv och barr från så många trädslag som möjligt i elevernas närmiljö. Totalt 16 klasser var med i kvalificeringsomgången. I finalen fick lagen genomföra olika teoriprov samt praktiska övningar i provstationer utomhus. Förutom en Skogens mästare-statyett fick vinnande laget 10 000 kronor till klasskassan. Andra till fjärde pris var 5 000, 3 000 respektive 2 000 kronor. Fakta Skogsstyrelsen stödjer och är engagerad i Skogen i skolan. Arbetet med SiS ett strategiskt verktyg för att nå målgrupperna barn, ungdomar och lärare. Skogsstyrelsens syfte med Skogen i skolan är: • Att öka kunskapen om, intresset av och förståelsen för skogens alla värden, såsom skogsbruk, miljö, hälsoeffekter, friluftsliv samt att lyfta fördelarna med skolskogen som uterum i undervisningen. • Att tydliggöra för ungdomar de möjligheter till arbete inom skogssektorn som finns för såväl kvinnor som män och därigenom öka intresset hos ungdomar att söka sig till utbildningar inom det skogliga området. Skogsstyrelsen har fokus på att öka intresset bland flickor för det skogliga området och i förlängningen öka jämställdheten inom skogssektorn. • Att stimulera och inspirera yngre generationer till ökad vistelse i utemiljöer, däribland i skogen. Detta leder i förlängningen till bättre folkhälsa och livskvalitet. Körklara på gatuavdelningen i Sundsvalls kommun! SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Från och med 1 januari 2015 krävs kompetensbevis för att använda motorsåg. Nu har Skogsstyrelsen utbildat samtliga på gatuavdelningen på Sundsvalls kommun som innefattas av det nya kravet och de är därmed körklara inför nästa år! Arbetsmiljöverket har skärpt kraven på de som arbetar yrkes- mässigt med motorsåg så från och med 1 januari 2015 krävs dokumenterad kunskap för att få använda motorsåg. Vi på Skogsstyrelsen i Västernorrland erbjuder utbildningar för motorsågskörkort på flera nivåer för att täcka det behov som finns. I och med det nya kravet har efterfrågan på utbildningar för motorsågskörkort har varit stor under hela året. Gatuavdelningen på Sundsvalls kommun är ett av flera arbetslag som För mer information och anmälan har kompetensutvecklat sig hos oss och de är nu körklara för ring 020–35 90 00 motorsågskörkort nivå A, B och C. För dig som ännu inte har maila [email protected] gått utbildning och tagit det körkort du behöver, är det högtid eller besök www.skogsstyrelsen.se/produkter att anmäla sig!