Restless legs – nyupptäckt samsjuklighet med psoriasis Myrkrypningar i benen, smärtor och starkt behov av att röra på kroppen. Restless legs är delvis ärftligt – och nu visar en studie att många med psoriasis är drabbade. Men symtomen går att behandla. Text: Maja Lundbäck Publicerad i Psoriasistidningen nr 4, 2015 Du ligger stilla och ska precis somna när en plågsam känsla av sprattelbehov i benen infinner sig. Du tvingas röra på kroppen för att minska på obehaget och du påbörjar ett nytt försök att komma till ro. Har du svåra symtom kan du periodvis vakna flera gånger per natt av krypningar och behov av att röra på kroppen. – För en del drabbade räcker det att sitta stilla för att märka av besvären. Då kan det vara svårt att gå på teater, bio eller middagsbjudningar eftersom man måste röra på sig. Det är svårt att flyga eftersom man måste upp och vandra. Men sömnproblemen brukar vara jobbigast och kan innebära ett stort lidande. Sover man inte så fungerar man inte, säger Jan Ulfberg, överläkare och forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Universitetssjukhuset i Umeå. Problemet är troligtvis restless legs, eller Willis-Ekboms syndrom, som sjukdomen ibland kallas. Nya forskningsresultat som publicerats i European Journal of Dermatology, pekar på att det kan finnas ett samband mellan restless legs och psoriasis. – Vår studie pekar på att det är vanligare med restless legs bland patienter med psoriasis, säger Caroline Schell, psykolog och specialist i neurologi vid kliniken Steinenberg Reutlingen i södra Tyskland. I studien ingick 600 personer från Tyskland, varav hälften hade psoriasis. I gruppen med psoriasispatienter hade 17 procent restless legs jämfört med endast fyra procent i kontrollgruppen. – Det är viktigt att förbättra livskvaliteten hos de patienter som har den här multikomplexa sjukdomen psoriasis, säger Caroline Schell. Tillsammans med de andra forskarna bakom studien har hon därför ett förslag. – Vi förelsår att man börjar screena patienter med psoriasis för att upptäcka restless legs. Det är en samsjuklighet som går bra att behandla, säger hon. Tidigare studier har visat på samband mellan restless legs och andra sjukdomar som reumatoid artrit, atopiskt eksem, ms och långt framskriden njursjukdom. – Vi anser att restless legs bör erkännas som en nyupptäckt samsjuklighet tillsammans med psoriasis. I framtiden skulle det vara intressant att se om nyare former av psoriasisbehandlingar påverkar svårighetsgraden av restless legs hos de som drabbas, säger hon. I Sverige är runt tio procent av alla kvinnor samt fem procent av männen drabbade av restless legs, de flesta med lindriga symtom. Precis som vid psoriasis är ärftligheten viktig. – Ungefär 60 procent har släktingar som också är drabbade, säger Jan Ulfberg. Mellan två och tre procent av befolkningen har svåra besvär. – De har mycket smärta med i bilden och det stör sömnen påtagligt, säger han. Risken att drabbas av sjukdomen ökar med åldern, oftast handlar det om vuxna, men för vissa debuterar den redan i barndomen. – Mellan en till tre procent av alla barn har restless legs, oftast i lättare former. De är ofta väldigt aktiva, har svårt att vara stilla, har sömnproblem och problemen kan vara svåra att skilja från adhd, säger han. Orsaken till restless legs kan också vara en brist på vitaminet B12, folsyra eller ännu oftare järnbrist, vilket kan vara en av anledningarna till att kvinnor är överrepresenterade bland de drabbade, eftersom många förlorar mer blod – och därmed järn – i samband med menstruation än kroppen hinner bygga upp. Så många som var tredje gravid kvinna är tillfälligt drabbade av restless legs, även om de då ofta är övergående. Det är viktigt att först kontrollera om det är frågan om järnbrist. Det är enkelt att kontrollera kroppens järnnivåer med ett ferritintest, det räcker med ett stick i armvecket. Men det finns ett problem. Trots att man kan ha ”normala” järnnivåer så räcker det inte – många behöver mer för att må bra. – De här patienterna har svårt att få in järnet i hjärnan. Därför behöver de mer järn än andra personer och det är många inom vården som inte känner till detta, säger Jan Ulfberg. I så fall kan järntabletter eller järnspruta vara räddningen – och kanske lösningen som gör att man blir av med sina myrkrypningar. – För en kvinna som menstruerar håller en dos järnspruta i sex månader, säger han. Järntabletter är också bra, men det kan ta upp till ett halvår innan tabletterna börjar ge effekt. Järnsprutan ger effekt på några veckor. Då märker man snabbt om det var det var orsaken bakom de obehagliga myrkrypningarna. En förklaring till att höjda järnnivåer kan fungera som botemedel är hormonet dopamin. – Dopaminet är beroende av andra substanser för sin bildning, som järn. Detta hormon sänks på natten, det ingår i den biologiska rytmen. Man antar att de som lider av restless legs får en större sänkning än andra och att det ger de typiska symtomen för restless legs, säger Jan Ulfberg. När man tillsätter järn kan det vara så att dopaminnivåerna inte sjunker lika mycket nattetid, varför symtomen med myrkrypningar försvinner. För alla patienter fungerar inte tillförsel av järn, men även för den här gruppen finns hjälp att få i form av mediciner. Det handlar i så fall om så kallade dopaminerga läkemedel, som används vid Parkinsons sjukdom. Dessa har visat sig fungera mycket bra, med minskat lidande som följd. Läkemedel och behandling vid restless legs: Järntabletter/järnsprutor Dopaminerga läkemedel: pramipexol eller ropinirol, samma som vid Parkinson, fast lägre mängd. Dopaminagoniskt plåster: neupro. Fakta: Tecken på restless legs: Myrkrypningar i benen eller armarna Stickningar i benen eller armarna Behov av att röra på dig Svårt att sitta still länge Smärta i ben eller armar Obehaget kommer på kvällen och natten Du vaknar upp på natten med behov att röra på dig Du har en släkting med liknande problem
© Copyright 2024