Psoriasisförbundet

Posttidning B
WINTER IS COMING
Psoriasisförbundet
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
Tillsammans kan vi hjälpas åt att sprida
information om psoriasis och hur sjukdomen påverkar oss som lever med den.
Testa dina kunskaper och dela
med dig av dina erfarenheter
på PsoriasisKoll.se
Psoriasis
koll.se
En kunskapskampanj från
Netdoktor och Psoriasisförbundet
Psoriasiskoll är en kunskapskampanj från Netdoktor
och Psoriasisförbundet med stöd av AbbVie.
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk
systemsjukdom som har påverkat mitt liv
både fysiskt och psykiskt. Jag tycker det
är viktigt att ha kunskap om min sjukdom.
Det ger mig bättre förutsättningar att få
den vård och det stöd jag behöver för att
leva ett bra och aktivt liv.
NR 5 2014
psoriasistidningen nummer 5 oktober 2014 • riksstämma / world psoriasis day
Jag har
koll på
psoriasis.
Har du?
SERIER
HAR DU KOLL
på psoriasis?
LIFE SCIENCE
växer allt mer
HETSIGT
i landstinget
125 MILJONER
har psoriasis
GUBBAR
i marginalen
DAGS FÖR
riksstämma
Ett stöd i vardagen
STÖD I VARDAGEN
Pfizer är ett forskande läkemedelsbolag som bedriver en stor del av sin
forskning inom området inflammatoriska sjukdomar.
Pfizer erbjuder ett stöd till patienter med psoriasis som behandlas med
ett av våra läkemedel.
Läs mer på www.together.nu
Klimatvård
ENB20130423PSE10
vid psoriasis
Klimatvård är en effektiv rehabiliteringsform för psoriasissjuka som innebär
vistelse under minst tre veckor i varmt och soligt klimat. Rehabilitering via klimatvård ingår i Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av psoriasis.
Psoriasisförbundet anordnar klimatvårdsresor till Teneriffa
i samarbete med Clinica Vintersol. Klimatvården bedrivs vid
anläggningen Mar Y Sol, Los Cristianos på södra Teneriffa.
Under en behandlingsperiod får man ägna tid och kraft åt sin
hälsa utan de stressmoment man omges med i vardagsmiljön.
Hur själen mår har en avgörande betydelse för hudens läkning.
Man möter andra i samma situation, vilket ger trygghet och
styrka.
Målsättningen med rehabiliteringen är att uppnå högsta
möjliga livskvalitet för patienter med psoriasis genom att
• förbättra psoriasisutslagen genom solning
• lära sig mer om sjukdomen och hur man kan leva med den
• få kunskap om kosthållning och fysisk aktivitet.
Om anläggningen Mar Y Sol
Anläggningen har tre pooler, varav en är uppvärmd och utrustad
med ramp och räcken för träning. Mar Y Sol erbjuder även ett välutrustat gym och sporthall. På programmet finns obligatorisk morgongymnastik och vattengymnastik. Patienterna bor 1-2 personer i
varje lägenhet, som är utrustade med pentry, terass och badrum.
På taket finns solterass för nakensolning. Närmaste strand, Playa
de las Vistas, ligger på cirka 20 minuters gångavstånd.
Hur ansöker man?
Respektive landsting fattar beslut om vilka som får åka på klimatvårdsresa. Tala med din hudläkare om vilka kriterier som gäller i
ditt landsting. Läkaren bedömer om behov av klimatvård finns.
Läs mer om hur du går till väga på Psoriasisförbundets webb:
www.psoriasisforbundet.se/behandling.
Psoriasisförbundet förfogar över cirka 150 klimatvårdsplatser/år.
Avresedatum 2015: 15/2, 8/3, 29/4, 11/10, 1/11.
SVARSKORT
Ja tack, jag önskar bli kontaktad för mer information om Together.
Namn: ............................................................................................................................
Frankeras ej
Pfizer AB
betalar portot
Pfizer AB
Att: Ann Thorslund
Telefon: ..........................................................................................................................
E-post: ...............................................................@.........................................................
Svarstalongen kan faxas till 08-550 520 10
Pfizer lagrar och använder de personuppgifter som insamlas från dig. Uppgifterna används för att kontakta dig i
detta ärende, varefter de raderas. Du kan begära information om de personuppgifter som finns registrerade om dig.
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm. E-post: [email protected]
Tel: 08-600 36 36. Fax: 08-556 109 19
www.psoriasisforbundet.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
SVARSPOST
Kundnummer 203 624 31
191 20 Sollentuna
Vi vill ha dig.
Och din syrra. Din mamma. Din granne.
Och kanske din kompis. För tillsammans
kan vi göra världen bättre. Vill du vara
med? Sms:a medlem till   eller gå
in på www.naturskyddsföreningen.se.
Ett medlemskap kostar  kr/mån.
Psoriasisförbundets tidskrift
Årgång 52, nr 5– 2014
Adress
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
Tel 08-600 36 36
Ansvarig utgivare Lars Ettarp
Redaktör & annonsansvarig
Per Hånell
Tel 08 - 556 109 08
E-post [email protected]
Grafisk form & repro Losita Design AB
www.lositadesign.se
Omslagsbild Ali Abdi Aden
Fotograf Björn Folke Johansson
Prenumeration och adress­ändring
i medlemsregistret
Britt-Marie Andersson
Tel 08 - 556 109 09
E-post [email protected]
Prenumerationspris 300 kr helår
Webbplats www.psoriasisforbundet.se
Facebook www.facebook.com/
psoriasisforbundet
Twitter @psoriasistidn
Tryckeri Joma gp, Ljungby
Redaktionen ansvarar inte
för obeställt material och
för­­be­håller sig rätten att
korta i texter och insändare.
Psoriasisförbundet tar
inte ansvar för produkter
och tjänster i tidningens
annonser.
Upplaga 16 400 ex (2014)
ISSN 1404–4056
Innehåll
12
22
4
18
26
34
16
3Redaktion
5 redaktör:
Sista brickans fall
6 ledare:
Psoriasis i backspegeln och framtidens ljus
12 brytningstid skapar möjligheter
Riksstämma, WPD, Psoriasiskoll
16 ung: "Jag vet inte ens vem min läkare är!"
18 ung: Påverka, engagera, skapa gemenskap
20 ifpa: Tillsammans skapar vi en bättre värld
22 richard cook:
Säger det många vet men få vågar säga
26 david appelquist:
Psoriasis och gubbar i marginalen
30 Enormt intresse för NLS-konferens
34 Hetsigt i Stockholms läns landsting
38 nytt & noterat:
Nytt vetenskapligt råd på Läkemedelsverket
39 nytt & noterat:
Fördelade forskningsmedel 2014
42 korsord: Landskapskrysset 1
– vinn böcker
43 korsord: Landskapskrysset 2
– vinn böcker
44 serier
45Korsordsfacit
Passa på att
vinna böcker
på sidan 42
och 43!
REDAKTÖR
Sista BRICKANS fall
S
å är då snart ytterligare ett arbetsår ­
till ända. Kommunikationsmålen som
sattes upp föregående år har nåtts
med råge. Debattartiklar har publi­
cerats lokalt, regionalt och centralt
som gett psoriasis, Psoriasistidningen och
Psoriasis­förbundet uppmärksamhet.
Seminarier, konferenser och läger har
­a rrangerats med positiv återkoppling av ­
både medlemmar och media. En resolution
har baxats igenom WHO-maskineriet och
dia­logen med svenska politiker vad d
­ en
­i nnebär i­ vardagsvården pågår i detta nu.
Webben ­o ch tidningen har fräschats upp ­
och akti­v iteten inom sociala medier t­ illtagit.
Så långt allt gott. Men medlemsantalet
sjunker fortfarande och däri ligger nästa
­stora utmaning. Hur ska förbundet växa i
såväl inflytande som förtroende och gemen­
skap? Hur blir vi utåt en starkare social
­aktör i samhället och inåt en ännu mer
­lyhörd demokratisk organisation? Det är
­alltid lätt att fråga men desto svårare att
svara.
Psoriasistidningen har privilegiet att
agera åt båda håll med läsarna som främ­
sta uppdragsgivare. Hur skapar vi en ännu
starkare gemenskap som fler vill tillhöra? E
­ tt
generellt svar torde vara att vi ska vara mer
öppna för alla som inte bara har sjuk­domen
psoriasis utan också alla de som sympatise­
rar med Psoriasisförbundets värdegrund, mål
och vision.
Nästa år vet vi alla mer om hur detta ut­
vecklar sig externt och internt och Psoriasis­
tidningen kommer att belysa just inflytande,
förtroende och gemenskap.
Geografiskt styr kosan mot Västkus­
ten, Spanien och Skåne samt Kalmar och
Norrbotten men innan det ska riksstämman
(25–26 oktober) och World Psoriasis Day (29
oktober) genomföras och förhoppningsvis en
vit jul äga rum. Tunga event som säkerligen
kommer att ­påverka kommunikativa faktorer
som avsändare, budskap och
­­
kanaler. Till
detta kommer omvärlden med sitt nyligen
genomförda politiska val och ­
dess konsekvenser.
Psoriasistidningen må skruvas ihop av
signerad men är inget extraordinärt utan
läsare, frilansjournalister och annonsörer.
Precis som i de politiska valen där de osäkra
väljarna avgör den sista brickans fall hänger
denna trendiga bibels framgång på majorite­
tens dom runt köksbordet, vid apoteksdisken
och på årsmötet.
I detta nummer av Psoriasistidningen är
som vanligt budskapet att psoriasis är en
kronisk systemsjukdom som kräver god ­
vård vilket kan ringas in genom olika till­
vägagångssätt.
Ett sätt är att besöka den kommersiella
sidan av Life Science-sektorn, ­ett annat att
lyssna då landstingspolitiker träter, en tredje
att möta intensiva professorer som Richard
Cook vid KTH – Psoriasis­tidningen har gjort
alla dessa tre.
Utöver det vill jag välkomna serieteckna­
ren David Appelquist som med vass penna
humoristiskt fångar såväl den lilla som den
stora världen samt nämna att Psoriasis­
tidningen från och med detta nummer är
medlem i Sveriges Tidskrifter.
Båda är bevis på att vi är en professio­
nell tidning som klarar att konkurrera med
­kommersiella tidskrifter. Grattis också till
Tarlan Oskooei, nyvald ordförande i Ung
med psoriasis.
per hånell
Redaktör
5
Psoriasisförbundet i backspegeln
och FRAMTIDENS ljus
K
limatvården var den första
vårdform Psoriasisförbundet
lyckades etablera. Nästa steg var
att vi började vi bygga behand­
lingsanläggningar som visade att
dåtidens kladdiga salvbehandling ihop med
ljusbehandling kunde ske i öppenvård.
Sedan kom bättre och i stort sett kladdfria
salvor. UV-ljusbehandlingen blev effektivare
och kemiska systemläkemedel började prövas.
Som ett resultat av detta växte öppenvården
och antalet inneliggande psoriasispatienter
sjönk år från år.
Genforskningen för olika sjukdomar
började komma igång i slutet av 1980 talet,
men inte för psoriasis. Förbundet frågade
professor Gunnar Swanbeck, vid Sahlgrenska
sjukhuset, om han kunde organisera sådan
forskning. Han svarade ja och ett forsknings­
projekt etablerades. Psoriasisfonden stödde
projektet. Det avslutades efter ett antal år och
presskonferens ordnades där den mest troliga
psoriasisgenen presenterades. En medial full­
träff. Men snart presenterade andra forskare
studier som visade att en rad andra gener
hade väl så stor koppling till psoriasis.
Viktigt med forskning
Mona Ståhle tog över och byggde upp ett
team vid Karoliska Institutet inriktad på
psoriasisforskning. 2004 presenterade Lotus
Mallbris en doktorsavhandling som kunde
visa att svårt psoriasissjuka hade en klart kor­
tare livslängd än befolkningen i genomsnitt.
Två år senare så presenterades en undersök­
ning som bekräftade Lotus studie.
Mer forskning framkom om de samsjuk­
domar som är förknippade med psoriasis och
vår internationella organisation International
Federation of Psoriasis Associations (IFPA)
6
samt Psoriasisförbundet organiserade 2006,
2009, 2012 (och även 2015) internationella
vetenskapliga konferenser av toppklass kring
psoriasis och psoriasisartrit.
Forskningsstöd är och förblir alltså en av
förbundets viktigaste uppgifter och forsknings­
fondens ställning måste stärkas ytterligare.
Den nya synen på psoriasissjukdomen ställ­
de Psoriasisförbundet inför nya utmaningar. ­
Nu stod kampen inte bara för att få bättre
och lättillgänglig vård, medicin och social
gemenskap. Nej, nu måste medlemmarna
lära sig att livsstilsförändringar kan förbättra
diagnosen.
Psoriasisresolution
När IFPA i maj i år efter en sjuårig intresse­
politisk kamp lyckades få världens ­
alla medlemländer i Världshälsoorganisatio­
nen WHO att enhälligt anta en resolution om
psoriasis så var det ett oerhört stort framsteg
för oss alla. Den innebär att psoriasis står
på internationellt accepterad grund som svår
kronisk inflammatorisk sjukdom. För att
resolutionen ska bli juridiskt bindande för
medlemsländerna måste en myndighet över­
föra WHO:s syn i nationella riktlinjer.
I Sverige är det Socialstyrelsen som ansva­
rat för detta. Förbundet har uppvaktat Social­
styrelsen flera gånger om detta. Det är enligt
min mening mycket viktigt att riktlinjerna för
psoriasisvård får samma status i samhället
som motsvarande dokument för andra kro­
niska sjukdomar till exempel rörelseorganens
sjukdomar. Därför bör också riktlinjerna för
psoriasisvård utfärdas av Socialstyrelsen.
När detta har skett så kommer nästa
mycket stora uppgift för förbundet och våra
länsavdelningar. Det är att se till att landets
alla landsting tillämpar riktlinjerna fullt ut i
LEDARE
Vi måste se
till att ­landets
alla landsting
til­lämpar rikt­
linjerna fullt ­
ut i verklig­
heten.
illumedic
verkligheten. Jag anser att frågan om behand­
lingsriktlinjer är förbundets i särklass vikti­
gaste intressepolitiska fråga de närmsta åren.
Vägen framåt är fläckvis knagglig
De biologiska medicinerna har inneburit en
revolution för många med svår psoriasis och
psoriasisartrit som innebär att man ofta kun­
nat leva ett nästan normalt liv. Men man kan
ifrågasätta om patienter med lätta till medel­
svåra besvär ska ges dessa typer av mediciner
som påverkar immunsystemet på djupet.
Medicingenerationen efter de biologiska
läkemedlen, som bygger på små molekyler,
är på väg ut på marknaden och är enklare för
patienten att hantera. Tilläggas kan att forsk­
ningen finner allt fler beröringspunkter mellan
psoriasis och andra immunrelaterade inflam­
matoriska sjukdomar (IMID), inte minst inom
medicinområdet. Så nya internationella och
svenska samverkansformer kommer troligtvis
att etableras mellan vårt och andra berörda
förbund.
Allt detta tycker jag är positivt. De svårast
sjuka kan leva allt mer normalt så länge man
tar och tål medicinen och blodproverna är
bra. Men finns det då underlag för att driva
behandlingsanläggningarnas närsjukvård
vidare när de systembehandlade patienterna
blir ”sällanbesökare”?
Ännu viktigare är vad förändringen inne­
bär för Psoriasisförbundet i framtiden? Det
är ju de svårast sjuka som främst har burit
upp förbundet. Kommer förbundet kunna ha
kvar sin folkrörelsekaraktär med frivilliga
krafter som jobbar i förbundsstyrelsen och
i våra läns- och lokalavdelningar? Kommer
läns- och lokalföreningarna kunna ha kvar
och utveckla sina viktiga sociala funktioner
för medlemmarna? Eller blir det som inom
delar av miljörörelsen, att man går med som
medlem i Psoriasisförbundet för att stödja
den goda saken, det vill säga förbundets
påverkans­arbete på olika plan?
Jag är säker på att frågetecken
som ovan kan rätas ut med
strategisk planering och
god framförhållning i
hela förbundet.
lars ettarp
Ordförande
7
Alla medlemmar är viktiga
Ju fler vi är desto starkare blir vi
– Jag har levt med psoriasisartrit i över
30 år. Mitt engagemang i Psoriasisförbundet
har gett mig mycket glädje och
vänner för livet.
/Lennart
– Jag har fått massor av stöd
och information från Psoriasisförbundet. Den kunskapen har gjort att
jag kan hantera min sjukdom.
Jag är inte längre ensam.
/Jobi
Vi finns till för dig
tlf. 08 – 600 36 36
psoriasisforbundet.se
– Jag vill ha kvar mina
fläckar, så att jag får åka på
sommarlägret! :)
/Elsa
– Som medlem i Ung med psoriasis
har jag fått nya vänner, stöd
och kunskap kring min sjukdom.
/Tarlan
NY
HE
T!
Ny behandling av
Psoriasis Fri från kortison
Dermalex® Psoriasis lindrar inflammation, klåda och hudfjällning.
Krämen verkar genom att normalisera kroppens överproduktion
av hudceller.
Kliniskt testad av dermatologer – i genomsnitt resulterade
behandlingen i att symtomen minskade med 68 %.1
Rekommenderas av 7/102
Finns på ditt apotek.
1) PASI based clinical efficacy study of Dermalex Repair Psoriasis topical cream, for the treatment of Psoriasis vulgaris symptoms, in a mono application therapy, 2006.
2) Undersökning gjord av Smartson på uppdrag av Omega Pharma Nordic, bestående av 154 testpersoner. 2013
9
Läs mer på www.dermalex.se
När pressen
blir för stor:
Få stöd från en medförälder.
Ring Föräldratelefonen 020-786 786.
Vår Verksamhet kontrolleras aV sVensk InsamlIngskontroll. Vårt 90 - konto garanterar att dIna pengar anVänds så effektIVt och bra som möjlIgt.
Margit – före detta elitgymnast
Hur mår du Margit?
Vill du berätta hur du har det så kan vi hjälpa dig att må ännu bättre. Ibland
genom att rekommendera en bra produkt, ibland genom att uppfinna något
nytt, som en alldeles gratis abonnemangstjänst. Läkemedelsabonnemang
underlättar för dig som regelbundet behöver samma medicin. Ett par
veckor innan du får slut på ditt läkemedel påminner vi via sms, e-post eller
telefon och ser sen till att allt står packat och klart när du kommer.
Kom in till oss och starta ett abonnemang, eller läs mer om hur vi kan
göra det lättare för dig att må bra, på apotekhjartat.se
Läkemedelsabonnemang
Läkemedelsrådgivning
Solsäker
Resehjälpen
11
RIKSSTÄMMA
Brytningstid
skapar möjligheter
Arbetet med höstens stora arrangemang pågår för fullt. Riksstämman
och Internationella psoriasisdagen har stått i fokus. Psoriasisförbundets
samarbetsprojekt ­Psoriasiskoll, via webben med Netdoktor, är också av största vikt.
Text & foto per hånell
P
å riksstämman i Sollentuna väljs
en ny förbundsstyrelse och de
kommande tre årens riktning
­stakas ut samtidigt som de tre
­föregående åren utvärderas. ­­
Helgen blir alltså både av största vikt
för förbundets verksamhet, mål och
värdegrund.
Den internationella psoriasis­
dagen har blivit en återkommande
högtidsdag men från och med i
år särskild tyngd efter att psoriasis­
­klassats som en icke smittsam sjuk­
dom av WHO och därmed hamnat på den så
kallade­NCD-listan. En utvald dag bland
många andra ­under året tar tid att etablera
men psoriasisdagen kan nog nu anses som
återkommande och given vilket har ett högt
markandsföringsvärde men också möjlighet
för samling inom förbundet.
Webbkampanjen Psoriasiskoll som
Psoriasisförbundet driver under hösten 2014
och våren 2015 tillsammans med företaget
Netdoktor upplyser allmänheten och vård­
professionen om sjukdomen samt samlar in
data som förbundet kan använda i framtida
intressepolitiskt arbete.
12
Riksstämman äger rum i Sollentuna,
liksom fjolårets förbundskonferens, och
­kommer att samla cirka 140 personer från
hela landet.
– Det känns otroligt stimulerande att
ha förberett riksstämman 2014 med
temat "Ett stolt och växande psoria­
sisförbund". Vi har firat 50 år och
riksstämman blir starten på vårt
kommande arbete. Vi har arbetat
intensivt med program, handlingar
och praktiska arrangemang och hop­
pas på en givande stämma, säger om­
budsmannen för föreningsutveckling, Anne
Stiernquist.
World Psoriasis Day
Den Internationella psoriasisdagen, eller
WPD av engelskans World Psoriasis Day, som
äger rum endast några dagar efter riksstäm­
man, växer för var år som går och nu samlar
IFPA, den internationella paraplyorganisa­
tionen för psoriasisorganisationer över hela
världen mer än 50 länder.
– Det är en ynnest att se hur medveten­
heten i världen växer kring immunolo­
giska och kroniska sjukdomar, säger
netdoktor
Barbra B
­ ohannan, kommunikations- och
verksamhets­ansvarig på IFPA och får medhåll
av Björn Folke Johansson, kommunikatör och
grafisk formgivare vid Psoriasisförbundet.
– Vi har vidareutvecklat vår egen idé från
förra året om massutskick till rätt målgrupper.
Affischer och vykort har tagits fram fast i en
uppfräschad variant. Dessutom knyter kampan­
jen ihop både den internationella och den natio­
nella för att få ännu större genomslagskraft.
Förbundskansliet i Stockholm mottar
varje vecka många telefonsamtal samt mejl
med frågor om psoriasis och psoriasisartrit.
Ofta berättar människor att det råder en
stor okunskap inom primärvården gäl­
lande sjukdomar som just psoriasis
och psoriasis­a rtrit.
– När det gäller det mer medi­
cinska hänvisar vi många till be­
handlingsanläggningarna, som den
i Enskede till exempel. I Enskede
har man arbetat med behandling i
över 40 år och är så bra att de borde
ge sig ut på turné till alla vårdcentraler och
fortbilda dem om sjuk­domen, berättar Folke.
Ok, så du ger inga medicinska råd men du
skapar grafik. Vad är egentligen informa­
tionsgrafik?
– Det är ett enkelt sätt att på ett aptitligt
sätt förklara komplicerad information och data.
Varför använder man informationsgrafik ­
i årets Internationella Psoriasisdag?
– Vi vill belysa att många människor drab­
bas på många olika sätt. Helt enkelt att visa
vardagen för dem med psoriasis och psoriasis­
artrit med siffror och bilder så att både sjuka
kan förklara lättare vad de lever med samt
att vårdpersonal kan behandla utifrån den
senaste forskningen.
Har det varit svårt att göra grafiken?
– Nej, den bygger på informationsgrafik
som IFPA, den internationella paraplyorga­
nisationen för världens psoriasisföreningar,
tagit fram. Sedan har vi i Psoriasisförbundet
översatt, förenklat och lagt till fotogra­
fier av Anne Stiernqvist. Men om affi­
scherna och vykorten ska få maximal
spridning så gäller det att läns- och
lokalavdelningarna sprider dem. ­
– All reklam bygger på upprepning
så det gäller att hamra in sitt budskap
och själv tro på det. Och i vårt fall är det
inte svårt, vi bygger en bättre värld för sjuka,
avslutar Folke.
Psoriasiskoll
Angående webbkampanjen Psoriasiskoll
berättar Veronika Lindberg, intressepolitisk
ombudsman:
– Psoriasiskoll informerar om psoriasis ­
13
RIKSSTÄMMA
och psoriasisartrit men samlar även in frivil­
lig data som kan ligga till underlag för vårt
kommande arbete. Allt handlar om att skapa
förtroende och medvetenhet bland våra med­
lemmar och vårdprofessionen samtidigt som
vi växer som förbund och stärker alla i sina
vårdsamtal. Psoriasisförbundet är och ska vara
en stark aktör för en bättre psoriasis­vård. Att
WPD firar tio år samma år som psoriasisre­
solutionen antogs och vi håller riksstämma
bådar gott, vi befinner oss i en brytningstid.
WHO-resolutionen som antogs under vå­
ren i år anses som ett stort genombrott många
patientorganisationer drömmer om. Resolutio­
nen vittnar inte bara om behovet av forskning
och upplysning, den är också ett gott redskap i
implementeringen av vad den senaste forsk­
ningen säger samt vad upplysningskampanjer
som WPD och Psoriasiskoll vill uppnå.
– Personer med psoriasis drabbas ständigt
av fördomar från sin omgivning. Därför är det
mycket angeläget med en kampanj som kan
öka kunskapen om psoriasis i samhället. Vi
hoppas att såväl politiska beslutsfattare som
sjukvården tar till sig WHO:s nya allvarligare
syn på psoriasis, säger Lars Ettarp, för­
bundsordförande i Psoriasis­förbundet.
Tarlan Oskooei
Trots att 2,5 till 3 procent av
befolkningen i Sverige antas ha
psoriasis eller psoriasis­artrit är
endast några procent av dessa aktiva
medlemmar inom Psoriasisförbundet och
många allmänläkare inom primärvården
misstar sjukdomen för eksem, reumatism ­och
aller­giska reaktioner.
Tarlan Oskooei som med­verkar i
Psoriasis­koll är nyvald ordförande i Ung
med psoriasis. Hon fick psoriasis när hon var
i tioårs­åldern. I dag är hon 23 år och kan
vittna dels om en ständig kamp för att få rätt
behandling, dels om hur sjukdomen påverkar
hennes liv.
Du är postergirl för kampanjen Psoriasis­koll,
hur känns det?
– Det är en ära för mig att få vara kam­
panjens ansikte utåt. Samtidigt är det inte
14
många i min omgivning som vet om att jag
har psoriasis så är det även en stor utmaning
för mig att visa mina utslag då jag är mäs­
taren själv när det kommer till att dölja min
sjukdom.
En del blandar ihop psoriasis med eksem
och psoriasisartrit med reumatism, kan du
förstå det?
– Jag kan absolut förstå att en del blandar
ihop sjukdomarna, förklaringen till psoria­
sis och psoriasisartrit kan vara invecklad.
Jag brukar själv svara att jag har eksem på
armarna om jag skulle få frågan av en okänd
människa. Eksem är det konstigt nog van­
ligare att folk vet vad det är, kan tänka mig
samma sak med reumatism.
– Jag har testat och berättat att det är
psoriasis jag har på armarna då har jag fått
en massa följdfrågor. Det känns som att jag
blottar mig då min sjukdom är en stor del
av mig. Så jag brukar faktiskt använda just
eksem som en flykt för at slippa förklara vad
jag egentligen har för sjukdom.
Vilka råd skulle du ge till den som precis
fått diagnosen psoriasis eller psoriasis­
artrit?
– M itt råd för en nydiagnostiserad
med psoriasis är att man ska gå med
i antingen Psoriasisförbundet eller
Ung med psoriasis beroende på vilken
ålder man är i. Man får ­så mycket mer
information hos förbuden än hos läkaren.
Man känner sig speciell och välkommen
och får ta del i vilken verksamhet som helst.
Till Psoriasisförbundet eller Ung med psoria­
sis kan man vända sig till när ­som, om man
har frågor eller behöver hjälp gällande sin
sjukdom.
– S edan skulle jag även vilja råda en
nydiagnostiserad att inte få panik. Jag fick
tyvärr det när min läkare berättade att jag
fått en kronisk sjukdom. Försök att vända
paniken till en känsla som får dig att förstå
att du inte är psoriasis. Sjukdomen är en­
dast en del av dig och den kommer absolut
inte begränsa dig om du inte tillåter d
­ en ­
att göra det. 
FAKTA
Den andra september lanserades kunskaps­
kampanjen Psoriasiskoll på webbsidan ­Net-­
doktor.se. Kampanjen är ett samarbete mellan
Netdoktor.se, Psoriasisförbundet och Abbvie.
Målet med kampanjen är bland annat att öka
kunskapen att psoriasis är en systemsjukdom och
inte en hudsjukdom. En ytterligare del i kampanjen
är att få in erfarenheter och fakta från människor
som lever med sjukdomen. Tanken är att detta ska
generera debattartiklar, reportage om sjukdomen
samt underlag för förbundets intressepolitiska
påverkansarbete.
Efter bara en månad har redan 11 238 personer
besökt startsidan! 2 322 personer har ­genomfört
hela kunskapstestet och nästan 1000 personer
har lämnat e-post adress och bett att få mer infor­
mation. Intressant att n
­ otera är det stora ­intresset
bland personer som själva inte har psoria­sis.
Nästan 1000 personer som inte har psoriasis har
genomfört testet. Det bekräftar att psoriasis ­är ­
en sjukdom som drabbar hela familjen.
Redan nu kan vi se intressanta resultat från
den undersökning som genomförs i samband ­
med testet. Undersökningen ställer frågor om
samsjuklighet, upplevelse av att leva med psoriasis,
behandling samt ger möjlighet till egna kommentarer. Bland de 2 300 som hittills svarat hittar vi
många intressanta svar.
Undersökningen bekräftar det vi sett i andra
undersökningar; 40 procent är överviktiga, ­
40 procent har problem med lederna, 27 procent
lider av depression, 26 procent har högt blodtryck
och 7 procent har mag- och tarmsjuk­domar.
På frågan om de har fått ­någon rådgivning­om
livsstilsförändringar svarar 72 pro­cent nej. 7
­7
procent svarar att de inte diskuterat mål med ­
sin behandling med sin läkare och 28 procent ­
är missnöjd med sin behandling.
Undersökningen i sin helhet kommer
att ­publiceras på webben våren 2015 samt
­presenteras i Psoriasistidningen.
Citat från undersökningen
”Upplever mig nonchalerad av vården, har fått
söka all info på egen hand och bemötts med att
det finns inget annat att göra när jag fått krämer
som gjort mer skada än nytta. Har därför inte ­
sökt hjälp för min psoriasis igen på över tio år”
”Att som jag ha bra kontakt med kunnig reumatolog är nödvändigt för att stå ut. Önskar bättre
samordning av hud/reumatolog för att slippa
så många kontakter. Klimatvård för alla!”
”I det här utseendefixande samhället är det lite
tufft. Har tackat nej till fester där man ska bada ­
i pooler, om jag ska ha kjol så har jag sminkat ­
till på knäna så att det ska inte synas så mycket.”
”Jag är förundrad över att det enda läkemedel
som sjukvården kan erbjuda för min psoriasis ­
i hårbotten är detsamma som när jag fick
­sjuk­domen för över 40 år sedan, det vill ­säga
­Betnova.”
»Det gäller att tro på sitt eget
budskap, i vårt fall är det inte svårt,
vi bygger en bättre värld
för sjuka.«
15
UNG
Jag vet inte ens
vem min läkare är
Psoriasistidningen pratar psoriasis och behandling
med UNG-medlemmarna Sultane llapjani och Noomi
Lindström. Tjejerna vill att fler står på sig.
Text per hånell Foto privat
H
ur gamla är ni och hur länge
har ni haft psoriasis?
– Jag är 19 år gammal och jag
har haft psoriasis ungefär i tio
år, svarar Sultane.
– Jag är 23 år och haft psoriasis i tio år,
samma med artriten, säger Noomi.
Vad får du för behandling och vilka
behandlingar har du prövat innan
Sultane?
– Jag får ljusbehandling, jag
har använt kortison och massa
med mjukgörande och har även
åkt på två klimatvårdsresor.
Och du Noomi?
– Jag ska precis börja med metho­trexat.
har testat typ alla sorters krämer, ljus­
behandling, klimatvård, även ändrat kosten
och testat aloe vera och sånt.
Många med psoriasis blir deprimerade ­eller
mår dåligt av att människor blir rädda/
tycker utslagen ser hemska ut. Har det hänt
er någon gång?
– I nte att jag har blivit rädd och ledsen
16
­ irekt men prickarna påverkar mig så klart.
d
Till exempel kan jag kanske inte gå till bad­
huset eller typ om jag ska gå på krogen så kan
jag inte alltid ha klänning på mig på grund av
att prickarna syns för mycket, säger Sultane
och Noomi fortsätter.
– Jag brydde mig mycket mer om sånt
förr och har varit med om en del saker, som
att folk tycker att man är äcklig, inte vill
använda samma borste eller flyttar sig
från stolen bredvid. Men nu har jag
mer eller mindre accepterat sjukdo­
men och den kommer alltid vara en
del av mig, och den har gjort mig
starkare, till den jag är idag.
» Inte att jag har
blivit rädd och ledsen
direkt men prickarna
påverkar mig
så klart.«
edic
illum
»Läkarna där ute
i vården behöver
mer kunskap
om sjukdomarna,
oftast kan vi mer
om dem själva.«
Ju mer öppen jag är om sjukdomen desto
mer accepterar människor mig. I dagens läge
använder jag ­till och med sjukdomen i mitt
jobb som säljargument, som att jag är stolt
över den och har mycket kunskap! Mitt sätt
att hantera sjukdomarna är att vända den till
en för­del för mig. Cirka 2,5 till 3 procent av befolkningen har
psoriasis, det betyder cirka 250 000 – 300 000
människor i Sverige. Hur tror ni att det
kommer sig att så många vet så lite om sjuk­
domen då den är så vanlig?
– Jag tror att det är själva sjukvården
som är dålig på att informera om sjuk­
domen, säger Sultane.
– För att de flesta som har
psoriasis inte vågar säga att de
har det, de flesta berättar nog inte
ens för ens nära och kära. Det är
nog många som gömmer den där
ute. Jag vill få ut så mycket informa­
tion om sjukdomen som möjligt för att
mina barn i framtiden inte ens ska behöva
förklara vad det är för sjukdom. Jag berättar
alltid för nya människor att jag har denna
sjukdom, jag vill sprida informationen! De
sista åren har jag även lagt ut bilder och
­i nformation på mitt Instagram och Face­
book. Börjar jag med mina vänner så kom­
mer de sprida kunskapen vidare till sina,
säger Noomi.
När ni träffar läkare för er sjukdom, känner
ni att de litar på er och lyssnar på era behov
och upplevelser?
– Nej, det tycker jag verkligen inte, säger
Sultane och tillägger; jag vet inte ens vem min
läkare är egentligen!
– Jag har för det mesta haft bara bra
­läkare men för ungefär ett år sedan gick
jag till en läkare för att jag hade så ont
i ryggen, förklarade då att jag hade
artrit i händerna och undrade om
det kunde vara det. Men läkaren
sa bara att jag behövde en bättre
bh! Jag är ju som jag är så jag ac­
cepterade inte ett sånt svar och nu ett
år senare har jag en jättebra läkare som
lyssnar på vad jag har och säga och vill hjälpa
mig. Men läkarna där ute i vården behöver
också mer kunskap om sjukdomarna, oftast
kan vi mer om dem själva än vad läkarna kan,
avslutar Noomi. 
17
UNG
Påverka, engagera,
skapa gemenskap
Ett trettiotal förväntansfulla ungdomar från hela landet samlades ­
i Göteborg 26-28 september på Ung med psoriasis riksstämma.
Med ny ordförande är man starkare än någonsin.
Text och foto ellinor nordström
D
eltagarna var en mix av gamla
och nya aktiva med samma
gemensamma mål – att påverka,
engagera och skapa gemenskap
för ungdomar med psoriasis och
psoriasisartrit.
På stämman tackades Rudolf Haddad
av efter att ha suttit i ordförande i Ung med
­psoriasis styrelse sedan 2009. Ung med
­psoriasis är otroligt tacksamma för hans
­engagemang och önskar honom ett varmt
lycka till i framtiden.
En ny styrelse valdes och efter omröstningen
gjordes det klart att ordförande­klubban nu
vandrat vidare till Tarlan Oskooei som varit
aktiv medlem i förbundet i många år. Vidare
valdes Anna Näslund, Oscar ­Nilsson, Noomi
Lindström och Filippa ­Söderström till ledamö­
ter och Robert ­Viklund, Sultane Llapjani och
Charlotte Herrmann till ersättare. Den nya val­
beredningen består av Josefin Bradaric, Alice-­
Linnea Suits, Marie Persson och Sofie Persson.
Blandade aktiviteter
Själva huvudnumret var såklart riksstämman,
men även aktiviteter såsom bio, besök på
science-centret Universeum och en föreläsning
18
av dermatolog Tore Särnhult var populära
programpunkter. Deltagarna ställde nyfiket
frågor till Tore om allt ifrån hårfärgning till
vilka mediciner som är på gång att utvecklas.
Psoriasisförbundet representerades av
styrelsemedlemmen Erika Jeppsson som
bland annat talade om hur Psoriasisförbundet
verkar, om samarbete på lokalnivå och hon
poängterade även vikten av att vara engagerad
och aktiv som medlem.
Många bra idéer
Under söndagen arrangerades ett påverkans­
torg där deltagarna skapade diskussions­
grupper för att gemensamt komma med
förslag till hur verksamheten kan bli ännu
bättre.
Många bra idéer lyftes fram och de röda
trådarna handlade om kunskap och gemen­
skap. Att ungdomar med psoriasis och pso­
riasis­artrit ska kunna känna att de inte är
ensamma i sin situation, inte skämmas och
låta sig hindras i livet av sin sjukdom är en
hjärtefråga för Ung med psoriasis och något vi
kommer fortsätta att sträva efter.
Något som belyser hur viktigt detta är
för ungdomarna är ett inlägg som en av val­
UNG
Riksstämman innehölll både lek och allvar. Föreläsningar och utflykter avlöste voteringar.
FAKTA
beredningens nya medlemmar, Josefin Brada­
ric, postade på twitter när hon satt på tåget
hem från Göteborg:
”Härmed tänker jag berätta för om­
världen att jag har en kronisk sjukdom som
heter psoriasis, inget jag kan göra åt förutom
viss behandling. Jag har det i hårbotten och
på kroppen och som svar på den ultimata
frågan: nej, det smittar inte! Har aldrig vågat
berätta detta då jag är rädd för vad folk
ska tycka och tänka om mig. Men efter en
helg med ett helt gäng killar och tjejer med
samma sjukdom så har jag valt att berätta
detta, tack för mig!” 
Är du ung och har psoriasis och behöver stöd
eller bara någon att prata med? Kanske du har
funderingar som inte är medicinska men du
skulle vilja prata med någon i liknande situation
eller fråga hur det är att delta på några av våra
aktiviteter?
Viktor Högberg är medlem i Ung med
­Psoriasis och han är även vår kontaktperson
i Nynäshamn. Kontakta gärna honom via:
­Telefon: 0736-52 48 99
Mail: ­[email protected]
19
IFPA
Tillsammans skapar
vi en bättre värld
Den 29 oktober kan du skänka en slant till Psoriasisfonden, värva en
medlem eller bara berätta om sjukdomen för någon. World Psoriasis Day,
som en gång var en utopi, firas nu årligen i över 50 nationer.
Text susanne hedberg & barbra bohannan Foto ifpa
blivit nekad att gå ombord ett flygplan, då
personalen trodde att hennes sjukdom kunde
vara smittsam. Hon stämde flygbolaget och
vann efter en fem år lång rätte­gång.
Även om mer kunskap är tillgänglig idag,
så är okunskapen fortfarande stor bland all­
mänheten runt om i världen, och tyvärr även
här i Sverige.
Resolution antagen
WPD 2011 i Colombia. Temat för året var Let’s talk
about psoriasis – and take action.
D
e sista åren har mer forskning
­bedrivits om psoriasis och
psoriasis­artrit än de föregående
tjugo åren. Det skrivs och forskas
mer än någonsin och möjligheterna
till god vård har blivit allt fler. Men för bara
några månader sedan kunde vi läsa om hur
en kvinna med psoriasis i Filippinerna hade
20
Ett viktigt första steg till att förbättra kun­
skapen om psoriasis runt om i världen, var
antagandet av psoriasisresolutionen tidigare
i år. Nu erkänns sjukdomen globalt som en
svår, icke-smittsam kronisk sjukdom.
Psoriasisorganisationer runt om i världen
arbetar nu aktivt, tillsammans med IFPA, ­
för att säkerställa att psoriasisresolutionen
implementeras på nationell nivå. I resolutio­
nen så uppmanar man världens regeringar
­och myndigheter att delta i aktiviteter vars
syfte är att sprida information och kunska­
pen om psoriasis.
Resolutionen till och med föreslår att
världens medlemsländer engagerar sig den
29 oktober, det vill säga på World Psoriasis
Day – den internationella psoriasisdagen.
IFPA
Därför är det ett utmärkt tillfälle för ditt
distrikt att kontakta era lokala politiker ­
och bjuda in dem till att delta i era aktivite­
ter den 29 oktober och hänvisa till WHO-­
resolutionen.
Viktigt verktyg
World Psoriasis Day har blivit ett väldigt
viktigt verktyg för IFPA och psoriasis­
organisationer runt om i världen för att
sprida information och kunskap om sjuk­
domen. I samband med att World Psoriasis
Day firar 10-års jubileum den 29 oktober i
år så undrar vi på IFPA vilka våra nästa steg
ska vara för att öka kunskapen om psoriasis
och psoriasis­artrit runt om i världen: Hur
bygger vi en bättre värld för människor med
psoriasis? Vilka verktyg är viktigast i det
arbetet? Ska fokus ligga på till exempel pso­
riasisorganisationer, informationskampanjer,
påverkans­arbete eller utbildning för patienter,
läkare och beslutsfattare?
Vi hoppas att du ger oss din feedback på
hur vi kan bygga en bättre värld för männi­
skor med psoriasis genom att fylla i IFPA:s
globala undersökning som du hittar antingen
på IFPA:s hemsida eller på www.netigate.se/
ifpa/.
Mer än 125 miljoner människor lever idag
med psoriasis och/eller psoriasisartrit. Till­
sammans kan vi hjälpas åt att skapa en bättre
värld för dem alla. 
www.netigate.se/ifpa
surveyannons Psotidningen.indd 1
Scanna koden med din smartphone så kommer du direkt till enkäten!
Hur kan vi bygga en bättre värld för
alla människor med psoriasis och
psoriasisartrit? Var med i IFPAs
globala omröstning och hjälp
oss finna de bästa verktygen!
9/26/2014 12:40:34 PM
21
INTERVJU
Säger det många vet
men få vågar säga
Psoriasistidningen möter Sveriges ende professor i patientsäkerhet.
Hans dom är hård om vi inte prioriterar rätt inom vården. – Like they say
in Game of Thrones; ”Winter is coming”, säger han och ler pillemariskt...
Text & foto per hånell
S
om läkare, forskare och före detta
­I T-designer har Richard Cook ­
en ovanlig bakgrund. Att han
­dessutom är amerikan anställd
vid en svensk högskola
öppnar många möjligheter. Sedan
snart tre år arbetar Cook vid
Kungliga Tekniska Högskolan,
och han trivs bra.
– Jag säger egentligen inget
nytt, jag säger snarare det många
vet men få vågar säga.
Det Cook syftar på är hur man ska lösa
krisen inom vårdsystemet. Istället för kompli­
cerade teoribyggen och politisk retorik riktar
Cook helt och hållet in sig på löner, kompe­
tens och oberoende utvärdering.
– Det tar 10–15 år att bygga upp en kår
av duktiga sjuksköterskor och läkare så vad
som görs nu kan alltså skördas först en halv
generation framåt. Kortsiktigt tänkande är
bland det farligaste som finns. Om ett sam­
hälle inte ständigt investerar i sitt vårdsystem,
tillika skolsystem, så kommer alla former av
tillgångar ganska snart att sina, oavsett om vi
talar hälsa, kunskap, ekonomi eller något så
enkelt som framtidstro.
22
Tror du att den nya patientsäkerhets­
lagen som införs i januari 2015 kommer att
förbättra hälso- och sjukvården i Sverige?
– När jag kom till Sverige fick jag veta att
de hårdaste kritiken man tryggt kan venti­
lera offentligt är, "det finns utrymme för
förbättringar" så jag svarar; det finns
utrymme för förbättringar…
Men hur kan det då ha blivit så fel i
Sverige som är ett av världens rikaste
länder med 200 år av fred och generellt
god hälsa och hög allmänbildning?
– Flera av de där begreppen går att dis­
kutera. Ja, Sverige är ett av världens bästa
länder att leva i och har kanske de bästa
förutsättningarna i världen att ställa om sitt
vårdsystem men det finns många utmaningar
och myter. Till exempel är det ett problem att
så få klarar av att ha olika åsikter och ändå
verka tillsammans. Ta bara Danmark, de är
en mycket mer integrerad del av Europa än
Sverige som ibland nästan verkar vilja vara
något annat än Europa. Där diskuterar man
många frågor ur flera perspektiv utan att det
blir dålig stämning efteråt. Sverige har tyvärr
ganska lågt i tak måste jag säga. Allmänbild­
Cook säger att det arbete som pågått i över 20 år i USA med att förbättra patientsäkerhet sällan burit
frukt. Oftast är tänkandet alldeles för kortsiktigt och huvudmännen alldeles för många. Folkhälsoarbete
kräver både stora ekonomiska investeringar och långsiktig planering
ningen är bra jämfört med många länder lik­
som hälsan men att nationen haft fred i 200
år skulle lika gärna kunna beskrivas som om
man undvikit strid men likväl varit involverad
på olika sätt.
Vilka myter är det du talar om?
– Myter kanske är fel ord men gängse
berättelser som blir sanningar finns i alla
­kulturer. I Sverige får man till exempel
ständigt höra från både höger och vänster att
landet är det mest jämlika i världen trots att
just sjuksköterskor och lärare, de två vikti­
gaste yrkena, är kraftigt underbetalda utifrån
respektive utbildningsnivå och samhälls­
ansvar. Dessa yrken hade aldrig varit så lågt
betalda om det inte vore för att majoriteten
som arbetar inom dessa sfärer är kvinnor.
»Idag arbetar
många sjuksköterskor övertid för
att dryga ut sin
­ordinarie lön
vilket är helt
sinnessjukt.«
23
illumedic
INTERVJU
Richard Cook
rekommenderar sjukvårdspolitikerna att bland
annat satsa på högre löner för
vårdpersonal och mer arbete med
patient­bemötande och arbetsmiljön.
Din specialitet är patientsäkerhet. Vad har
det med tidigare resonemang att göra?
– Jo, lösningen förutom bra utbildnings­
system och fler oberoende utvärderings­
möjligheter är att höja lönerna. Om sjuk­
sköterskorna skulle få dubblade löner inom ­
tio år så skulle det attrahera fler av de smar­
taste och mest hängivna från universiteten
och därmed skulle nivån höjas på alla fronter
inom vården. Idag arbetar många sjuksköter­
skor övertid för att dryga ut sin ordinarie lön
vilket är helt sinnessjukt.
Men hur skulle det gå till rent praktiskt,
­vården är ju både offentlig och privat idag?
– Ä h, den är nästan uteslutande offentlig,
det privata är endast några få pirayor som
24
naggar det offentliga i kanten. D
­ et som är
egendomligt är dock att nästan alla s­ juk­­vårdsystem i västvärlden påminner om var­
andra, till exempel är det ingen astronomisk
skillnad mellan USA och Sverige som alla
svenskar tycks tro.
Finns det något land som du skulle peka ­
ut som förebild?
– Nej, inte egentligen. Västvärlden har
kunskap och teknik som inte finns i utveck­
lingsländer men istället stora byråkratiska,
etiska och finansiella problem som kommer
att få enorma konsekvenser då befolkning­
arna lever allt längre. I utvecklingsländerna
å andra sidan åker de allra rikaste alltid
utomlands då de behöver vård och de fattiga
INTERVJU
får dela på smulorna som är över. Oavsett
vilken nation man talar om så brukar jag
säga att det inte finns någon quick fix, det är
egentligen det enda man vet säkert, resten av
framtiden är bara en kvalificerad gissning.
Så vad rekommenderar du att svenska
­sjukvårdpolitiker bör besluta om?
– Sluta att arbeta i slutna enheter som
­skapar en känsla av isolerade öar, det är
­negativt både för vårdpersonalen och patien­
terna. Investera mer pengar i löner för vård­
personalen och arbeta mer med arbetsmiljön
liksom bemötandet av patienterna. Fortsätt
att hålla hög nivå på vårdutbildningarna
och samarbeta mer mellan akademi, klinik,
politik och näringsliv. Inte lägga så mycket
ansvar på de anhöriga samt erkänna ojämlik­
heten som råder. Skapa oberoende ickepolitisk
utvärdering med rätten att offentlig publicera
vad som inte fungerar inom såväl privat som
ideell och offentlig hälsosektor.
Vad är det vanligaste misstaget i daglig
­sjukvård i Sverige?
– Det finns ingen enda sak. Det finns
tusen, kanske tio tusen saker. Vi föreställer
oss att patientsäkerheten är en fråga om att
döda drakar. Men det finns inga drakar att
döda. Vardagsproblemen är mer som myggor.
Mestadels irriterande, ibland smärtsamma
men sällan livshotande.
Har du psoriasis eller känner du någon ­
som har det?
– Jag har inte psoriasis. Men jag har haft
många patienter som har psoriasis och har
nära vänner som lider av det. Kliniskt är jag
imponerad av två saker: graden av artrit som
kan existera trots minimala hudskador och
den hjälp som moderna mediciner kan ge.­­
Jag är gammal nog att minnas när den
tillgängliga behandlingen var hemskt: inte
mycket effekt och fruktansvärda biverk­
ningar. M
­ odern behandling är inget annat ­
än e­ tt mirakel. 
Richard Cook är
59 år, har tre barn,
sex barnbarn
och kommer
ursprungligen från
Wisconsin. På
fritiden tycker han
om att vara med
familjen, se på film
och lyssna på jazz.
»Sjuksköterskor och lärare är ­kraftigt
underbetalda utifrån respektive
utbildningsnivå och samhälls­ansvar.
Dessa ­yrken hade aldrig varit så
lågt betalda om det inte vore
för att majoriteten som arbetar inom
dessa sfärer är kvinnor.«
25
INTERVJU
Psoriasis & gubbar
i marginalen
Psoriasistidningen möter film- och serietecknaren David
Appelquist som är medlem i förbundet sedan 2005.
Ohälsa får aldrig hindra humor.
Text per hånell Illustrationer david appelquist
K
an du berätta lite om dig själv?
– Jag heter David Appelquist
och har arbetat som filmtecknare
de senaste 16 åren. Det började
med långfilmen Hundhotellet
år 2000 och därefter har det rullat på. Jag
har medverkat i en lång rad olika filmprojekt
däribland alla kortfilmer om Lilla spöket
Laban, Lilla Anna och långa farbrorn och nu
senast den tecknade filmen om Emil och Ida i
Lönneberga.
26
När började du teckna?
– Ä nda sedan mellanstadiet har jag fyllt
marginalerna i skolböckerna med gubbar och
andra märkliga figurer, så även filmtecknar­
bladen, det gäller att hålla tecknarhandleden
mjuk och smidig. Nu får ni läsare av Pso­
riasistidningen ta del av några ”gubbar ur
marginalen”.
Har du psoriasis?
– Jag har haft psoriasis de senaste 25 åren
och nu är jag nyss fyllda 50. I 25 års tid har
jag hunnit med att träffa en hel
del olika hudläkare och behandlat
min psoriasis med i första hand
Daivobetsalva och gel. Men jag
har upplevt att det bara blivit värre
och värre och förra vintern var
kroppen helt täckt av ”prickar”.
Jag träffade då en ny läkare som
rekommenderade UVB-solning,
tre gånger per vecka i åtta veckor.
Jag påbörjade denna behandling
i april i år hos den professionella
och trevliga personalen i Psoriasis­
förbundets lokaler i Malmö. Efter
två veckor slutade jag behandla
INTERVJU
– Ända sedan mellanstadiet
har jag fyllt marginalerna i
­skol­böckerna med gubbar
och andra märkliga figurer.
27
INTERVJU
En sen sommarkväll vid havet
i ett förfinat semesterparadis
»Sommaren var bra med mycket
sol och salta havsbad (och utan
prickar), men nu märker jag att
prickarna liksom smyger
sig fram igen och det främst
på knän och arm­bågar.«
28
INTERVJU
med salva och efter åtta veckors ljusbehand­
ling med UVB-solning fanns det inte kvar en
enda tillstymmelse till prick på kroppen.
Hur mår du nu?
– Sommaren var bra med mycket sol och
salta havsbad (och utan ”prickar”), men
nu märker jag att prickarna liksom smyger
sig fram igen och det främst på knän och
arm­bågar. Nu vet jag i alla fall hur effektivt
UVB-ljusbehandling fungerar på mig, så jag
tar kanske en åttaveckorsbehandling nästa
vår igen.
» Efter två veckor behandling
med UVB-solning slutade jag
behandla med salva.«
Har du någon särskild förebild som film/
serietecknare?
– Som filmtecknare är det svårt att inte
nämna Walt Disney, Djungelboken och
Aristocats. 1974 såg jag Dunderklumpen på
bio en gång och lyssnade på skivan, som det
kändes, ett oändligt antal gånger. Jag var
som liten oerhört förtjust i Hasse & Tage och
lyssnade massvis på skivan med 88:öresrevyn
och senare även Svea Hund.
– När jag bänkade mig framför TV:n på
julafton 1975 och fick se den tecknade filmen
om Karl-Bertil Jonssons julafton kändes det
som jackpot . Tage Danielssons röst och berät­
telse i kombination med helsvensk animation i
regi av Per Åhlin och hans PennFilm Studio.
– Bland filmtecknarförebilder bör jag även
nämna Richard Williams, som arbetade som
huvudanimatör i filmen Vem satte dit Roger
Rabbit? och den japanske animatören/regis­
sören Hayao Miyazaki.
– På serietecknarsidan är den förste och
störste förebilden Don Martin, som jag upp­
täckte i en klasskompis storebrors exemplar
av tidningen Svenska MAD. Ansikts­uttrycken
i Don Martins figurer och de härligt ångest­
fyllda inåtkrökta tårna tilltalade mig oerhört.
Senare har jag även kommit att uppskatta teck­
nare som Robert Crumb och Will Eisner. 
29
NLS-DAYS
Enormt intresse
för NLS-konferens
890 besökare från 26 länder deltog under NLS-konferensen
på Stockholm Waterfront för att träffa företag, forskare,
och investerare inom Life Science-industrin.
Text & foto per hånell
5
70 företag deltog vilket resulterade i över
1 600 schemalagda möten under den två
dagar långa konferensen. En ny rapport
om den nordiska Life Science-industrin
presenterades av konsultföretaget EY. I
rapporten framgår det att Norden som region
tillsammans har den näst största pipelinen
i Europa, det vill säga projekt som testas i
klinik.
Jan-Olof Jacke.
30
– Det enorma intresset för konferensen och
antalet anmälda affärsmöjligheter visar dels
hur het den nordiska Life Science-industrin
är just nu med många projekt och affärer på
gång, och dels att Nordic Life Science Days
har blivit en naturlig mötesplats för att hitta
de här affärerna, säger Jonas Ekstrand, ­
VD för Sweden BIO.
Stort självförtroende
Förutsättningarna för vård och hälsa för­
ändras ständigt och klimatet för entre­
prenörer kräver snabb anpassning till nya
­regulatoriska, finansiella och kliniska
villkor. Till­sammans bildar de nordiska
­nationerna världens tolfte största Life
­S cience-region vilket visade sig i självför­
troendet trots den begränsade populationen.
USA är dock fortfarande ohotad etta på
världsmarknaden vilket också återspeglas i
de största bolagens namn, huvud­säten och
marknadsföring.
En höjdpunkt under konferensen i Stock­
holm var seminariet Redefining Early Stage
Investments som leddes av Dennis Ford,
vd och grundare av Life Science Nation,
USA. Seminariet belyste hur investerings­
Nicole Hanzon.
31
NLS-DAYS
Dennis Ford.
situationen för nystartade biotech- och med­
tech-företag håller på att förändras.
– Många forskare och medicinskt kunniga
tror att forskning bara handlar om sin egen
idé och sitt egna laboratorium men så är det
ju inte. Forskning är inget enmansjobb, man
måste vara ett lag. Ett lag med flera olika
sorters kompetens.
– Forskaren i vit rock ska inte ringa, mejla
och marknadsföra slutresultatet, det ska en
helt annan person göra. Detsamma gäller
investering och distribution, säger Dennis
Ford på bred amerikanska och fångar allas
intresse.
Populär föreläsning
Ytterligare en talare som drog stor publik
var Jan-Olof Jacke, VD för AstraZeneca AB.
Detta i synnerhet efter att företaget ­avvisat
Pfizers miljardbud för några månader ­sedan.
Att Life Science-sektorn är en naturlig
part vid sidan om akademi och offentlig
verksamhet blir allt mer uppenbart även i
Sverige.
32
Talarna kom från hela världen och repre­
senterar hela spektrat från mindre företag
och stora globala spelare till akademi och
myndigheter.
– Tillsammans gav de en bild av hur
hela Life Science-branschen förändrats både
vad gäller finansiering och inom de terapi­
områden som lyfts under konferensen, säger
en nöjd Sara Gunnerås, program­a nsvarig för
Nordic Life Science Days. 
»Forskning är inget
­enmansjobb, man
måste vara ett lag.
Ett lag med flera olika
­sorters kompetens.«
Behandlingar
ingår i priset!
Behandlingsresor
En liten bit in i den skyddande Kotorbukten ligger
vårt välkända behandlingscenter Institut Igalo ***,
perfekt beläget vid strandpromenaden. Hit reser
du för behandlingar och rehabilitering i härlig
Medelhavsmiljö med mycket sol och skönt klimat.
På centret tjänstgör en stor stab av läkare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Deras
professionalism i kombination med välrenommerade
behandlingsmetoder gör att många gäster kommer
tillbaka år efter år. Psoriasis och reumatisk värk är
några exempel på sjukdomar som centrets personal
har stor erfarenhet av.
Miljontals flickor och kvinnor får inte bestämma över sin egen kropp.
Varje dag könsstympas till exempel tusentals unga flickor. Andra
säljs för att uppfylla någon annans sexuella önskemål. De våldtas,
utsätts för trafficking och tvingas in i prostitution. Brist på vård under
förlossning och osäkra aborter leder till att hundratusentals dör varje år.
Nu är det hög tid att flickor och kvinnors rättigheter respekteras –
av regeringar, i samhället och av sina egna familjer. För mänskliga
rättigheter gäller alla, alltid.
NU VET DU
Avresa från Stockholm och Köpenhamn 11/4, 25/4,
19/9, 3/10, 17/10 2015. 15 dagar. Pris från 14.995:-.
MäNskligA rättigheter gäller AllA
AMNESTY.SE/NUVETDU
Boka på grandtours.se eller 08-24 15 25.
33
POLITIK
Hetsigt i Stockholms
läns landsting
Att det råder personalbrist i Stockholms läns landsting
är alla överens om men lösningarna varierar.
Sjukvård och trafik väger tungt i huvudstaden.
Text & foto per hånell
D
agens Medicins chefredaktör
Christina Kennedy navigerade
skickligt under tidningens sjuk­
vårdsdebatt med de sju partierna
som sitter i Stockholms landstings­
fullmäktige dagarna innan valet. I valtider
tycks utrymmet alltid vara för knappt och då
tillfällen för frågor kommer vill publiken lika
gärna hålla anföranden som representanterna
i panelen.
Många från olika patient­organisationer­­
samt medicinjournalister och politis­
ka tjänste­män hade valt att komma
till Bonnierhuset för att lyssna
på skiljelinjerna mellan blocken.
Vissa spörsmål var tydligare än
andra medan en del egentligen ­inte
alls skilde partierna åt.
Viktigaste inom vården just nu
Det måste finnas möjlighet till lönekarriär ­
för sjuksköterskor, sade Gustav Hemming,­
(C) och var starkt kritisk till S och V.
På frågan vad som är allra viktigast inom
vården just nu­svarade partierna: V: Jämlik
vård, S: Mer personal, MP: Mer resurser,
C: Personal­för­sörjningen, FP: Kompetens­
34
försörjningen, M: Bra jobb­politik, KD: ­
Jämlik och rättvis vård.
Alliansen klargjorde sedan att de vill
fortsätta att höja lönerna för specialistsjuk­
sköterskor och alla som på något sätt fort­
bildar sig, en idé initierad av Anna Starbrink
(FP). Satsningen har dock stött på kritik då
ingångslönerna för sjuksköterskor fortfarande
anses låga i förhållande till ansvar och utbild­
ningsnivå, likt lärare och poliser. Satsning­
arna skulle alltså stå emot varandra. Något
som Filippa Reinfeldt (M) slog ifrån sig
och menade att Vårdförbundet under
20 år i huvudsak varit intresserade av
att höja just lägstalönerna. Men även
Vänsterpartiet hade fokus på högre
ingångslöner.
– Sjuksköterskornas krav på 25 000
kronor i ingångslön är fullt rimligt. Här
i Stockholm har sjukhusen bildat en kar­
tell för att hålla nere ingångslönerna, sade
Håkan Jörnehed, (V), och tillade beskt
frågan om fri konkurrens inte inkluderade
fri lönesättning?
Ella Bohlin (KD) och Gustav Hemming
(C) antydde även att läkarna måste arbeta
mer.
Alliansen har med stöd av Miljöpartiet regerat
i många år i Stockholms läns landsting.
– Jag tror att det finns läkare på våra ­sjuk­hus som kanske borde schemaläggas ­­mer, sade
Gustav Hemming, något som möttes av
­­ både
skratt och sura miner i publiken.
Oense om vårdvalet
Ytterligare en fråga som vållade
strid i landstingsdebatten var vård­
valet. Alliansen vill bygga ut fler
vårdval i specialistvården medan
Vänsterpartiet vill avskaffa vårdva­
let och Socialdemokraterna delvis vill
begränsa det. Miljöpartiets Helene ­
­ berg l­ovade att inte lägga ner några vård­
Ö
val. Social­demokraternas Helene Hellmark
Knutsson underströk att vårdvalen måste ­
få en bättre geografisk spridning och a­ ll­tid ställas mot allas bästa.
– Specialistvårdvalen har kon­cen­
trerats till Stockholms innerstad.
De måste också kunna finnas ute i­
närsjukvården nära där människor­
bor. Vi kan behöva ge högre ersätt­
ningar för dem som etablerar sig i
­socio­ekonomiskt utsatta områden, sade
Helene Hellmark Knutsson. 
Valresultatet för Stockholms läns landsting
Vänsterpartiet 7,7 procent
Kristdemokraterna 5,6 procent
Socialdemokraterna 26,4 procent
Sverigedemokraterna 5,9 procent
Miljöpartiet 9,9 procent
Alliansen behåller alltså makten ytterligare
en mandatperiod i landstinget vilket kan bli
problematiskt då Stockholms Stad och Sveriges regering kommer att styras av de rödgröna och de tre nivåerna ofta möts i större
beslut som rör sjukvård och infrastruktur.
Feministiskt Initiativ 2,6 procent
Centerpartiet 4,3 procent
Folkpartiet 8,3 procent
Moderaterna 28,2 procent
FAKTA
35
O M D U T r O r AT T
D U ä r f U L , h e LT
vä r D e Lö S O c h AT T
BLåMärKen är en
D e L Av vA r DAg e n …
…så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du
fått höra hur ful och misslyckad du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske tvingas du bortförklara skråmor och
blåmärken inför vänner och arbetskamrater? Kanske är din frihet så begränsad att du inte kan umgås med vem du vill?
I så fall är du inte ensam. Den här typen av brott förekommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar
av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000.
Då har vi ändå inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld.
Vi vill göra fler medvetna om att det här är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra
en anmälan. Men om du vet hur det går till och vad som händer efteråt kan det kännas lite lättare. På polisen.se/komtilloss
hittar du all information om hur du ska göra om du eller någon i din omgivning far illa.
Polisen verkar för att ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag
som du känner igen . . . S K A
D U A B S O L U T KO M M A T I L L O S S .
Läs mer om brott i nära relationer på polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14 eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112.
Undrar du varför ditt
läkemedel byts ut?
När du hämtar ditt receptbelagda läkemedel på apotek blir
du ofta erbjuden ett likvärdigt läkemedel till ett lägre pris.
Detta kallas generiskt utbyte. Läkemedel byts ut för att ingen
ska behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel, varken
du eller samhället.
Samma verksamma ämne
och medicinska effekt...
... men olika namn,
utseende och pris
Ett tryggt
byte på apo
tek
läkem
- likvärdigt
edel till lägst
pris
När du hämtar
ditt receptb
ofta erbjud
en ett likvärd elagda läkemedel på
apotek blir
igt läkemedel
kallas generis
du
till ett lägre
kt utbyte.
pris. Detta
Vill du ha mer information?
Fråga efter foldern om bytet, den finns
även på www.lakemedelsverket.se/utbyte
NYTT & NOTERAT
Nytt VETENSKAPLIGT RÅD vid Läkemedelsverket
 Läkemedelsverkets vetenskapliga råd är nu inrättat efter
att läkemedelsnämnden för
humanmedicin avvecklades i
slutet av 2013.
Det nya rådet har ingen
beslutande funktion, utan är
en rådgivande instans som ska
komplettera myndighetens
egna medicinska och vetenskapliga kompetens. Rådet ska
också fungera som brygga till
nationell hälso- och sjukvård
meddelas i ett pressmeddelande. LV:s vetenskapliga råd är en
utveckling av den tidigare Läkemedelsnämnden för humanmedicin, en nämnd har funnits
sedan 1970-talet och haft både
rådgivande och beslutande
uppdrag, men som avvecklades
vid årsskiftet. Det nyinrättade
vetenskapliga rådet för humanläkemedel är ett rådgivande
organ. Syftet med rådet är att
ge LV ett utökat medicinskt
vetenskapligt stöd och bredare
förankring i sjukvården i viktiga
läkemedelsrelaterade frågor.
– Vi får också möjlighet till
bra återkoppling på vår egen
utveckling av vetenskapliga frågeställningar, metodologi och
omvärldsanalysarbete, säger
Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi.
Rådet består av 18 ordinarie
ledamöter med kunskaper i
ämnesområden av betydelse för
myndighetens arbete och som
arbetar aktivt med läkemedelsfrågor. De har alla vetenskaplig
kompetens och lång erfarenhet inom läkemedelsrelaterad
sjukvård.
För sammansättningen har
det varit viktigt med att få både
regional spridning, representation av en rad relevanta kunskapsområden och att ledamöterna inte har nära kopplingar
till varken myndighetens eget
arbete eller kommersiella aktörer.
Varje ledamot sitter på ett
treårigt förordnande som
kan förlängas maximalt
två perioder.
Ledamöter
Anders Svenningsson
Specialist i neurologi, ­Neuroc­entrum, Universitetssjukhuset i
Umeå.
um
i ll
38
ed
ic
Bengt Curman
Specialist i
invärtes­medicin
och medicinsk
gastroenterologi,
Danderyds sjukhus,
Stockholm.
Björn Wettermark
Apotekare, Enheten ­för analys
och utvärdering, hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, Stockholms Läns Landsting.
Ellen Vinge
Specialist i klinisk farmakologi,
nätverket Sveriges läkemedelskommittéer (LOK), Landstinget
i Kalmar län.
Göran Petersson (adjungerad)
Specialist i öron-näs-hals-­sjuk­
domar, eHälso­institutet, Linné­
universitetet, Kalmar.
Håkan Hanberger
Specialist i infektionssjukdomar,
Univer­sitetssjukhuset i Lin­
köping.
Håkan Wallén
Specialist i kardiologi, invärtesmedicin samt klinisk farma­
kologi, Hjärtkliniken, Dande­r­yds sjukhus, Stockholm.
Ingemar Engström
Specialist i barn och ungdomspsykiatri Örebro Läns
Landsting, sak­kunnig Statens
medicinsk e­ tiska råd.
Jan Håkansson
Specialist i allmän­medicin och
distrikts­läkare, Krokom.
Kristina Gemzell-Danielsson
Specialist i obstetrik och gynekologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Lena Flyckt
Specialist i psykiatri, Karolinska
institutet.
NYTT & NOTERAT
Fördelade FORSKNINGSMEDEL 2014
 Psoriasisfonden och Gösta A
Karlssons 60-års-fond stödjer
vetenskapliga projekt som
syftar till att öka kunskapen
om psoriasis och psoriasisartrit,
psoriasissjukas levnadsvillkor
och utveckla bättre behandlingsmetoder.
Under 2014 delades det ut
två miljoner kronor till forskningen kring psoriasis och
psoriasis­artrit.
Här ­följer en förteckning
över fördelade medel från de
forskningsfonder som Psoriasisförbundet förvaltar.
Gerd-Marie Alenius 50 000
kr, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Undersökning av
komorbiditet, särskilt kardiovaskulär, vid psoriasisassocierad
ledsjukdom.
Liv Eidsmo
350 000 kr, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Skin
resident disease memories in
psoriasis formed by ­tissue resident T-cells.
Psoriasisfonden
Charlotta Enerbäck 300 000,
Hälsouniversitetet i Linköping,
Psoriasis: The dermal lesion and
genetic predisposition.
Gerd-Marie Alenius 100 000
kr, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Svenska Psoriasisartritregistret. Kliniska och
pato­f ysiologiska studier ­
vid psoriasisartrit.
Mona Ståhle
700 000 kr, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Psoriasisepidemiologi, genetik, biologi
och samsjuklighet.
Gösta A Karlssons
60-års-fond
Liv Eidsmo
100 000 kr, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Skin
resident disease memories in
psoriasis formed by tissue resident T cells.
Mona Ståhle
300 000 kr, Karolinska
­Universitetssjukhuset, Solna
Psoriasis- epidemiologi, genetik,
biologi och samsjuklighet.
Linnea Zou
100 000kr, Södersjukhuset,
Stockholm. Psoriasis, alkohol
och neurotransmittorer. 
colourbox
Maria Unenge Hallerbäck
Specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Enheten för
neuropsykiatrisk behandling
och habilitering, Barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken,
Karlstad.
Mef Nilbert
Specialist i medicinsk onkologi,
RCC syd, Lund.
Mikael Hoffmann
Specialist i klinisk farmakologi
samt i infektionssjukdomar, Stif-
telsen nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI), Linköping.
Mona Landin Olsson
Specialist i invärtesmedicin och
endokrinologi, lasarettet i Lund.
Monica Bergqvist
Sjuksköterska, Sektionen
för omvårdnad, Karolinska
institutet, och Stockholms läns
landsting.
Nina Nelson
Specialist i barn och ungdoms-
medicin, neonatologi och
barnkardiologi, Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborg.
Per Ljungman
Specialist i invärtesmedicin
samt hematologi, Hematologi Centrum, Karolinska
­Universitetssjukhuset, Solna.
Susanna Wallerstedt
Specialist i klinisk farmakologi
vid Sahlgrenska sjukhuset ­
i Göteborg.
39
Psoriasis kan drabba
huden, lederna
och självkänslan
Ditt bidrag behövs.
Stöd Psoriasisfonden
med en gåva.
Pg 90 00 66-2
www.psoriasisforbundet.se/psoriasisfonden/
Stöd forskningen, köp
Psoriasislotten
Psoriasislotten ger vinster för många
Köp Psoriasislotten och stöd den viktiga
forskningen kring psoriasis och psoriasisartrit.
Genom att köpa lotten gör du en insats för
forskningen och för Psoriasisförbundets
informationsarbete kring psoriasis.
Du kan dessutom vinna från 2 000–35 000 kr
eller fina varupriser.
Bestäl
l
i dag!
Psoriasislotten kostar 25 kr/st och kan beställas
hos Psoriasisförbundets försäljningskontor
i Karlstad på tel: 054–18 86 91 eller via
www.psoriasisforbundet.se/psoriasislotten
VILL
INGEN
FALLA I
VIA
OMVÄG
HUNDDJUR
I DET
VILDA
KAN
VARA AV
MAJS
ARBETAR MED
FÄRGSÄTTNING
OCH MÖBLERING
GRANNTJEJENS
SPRÅK
INVÄNDNING
DEN VAR
HELT
LUGN
ÄR
EN
NYPA
FYLLER
SJÖARNA
BRUKAR
BUSA
GNÄLL!
KAN VARA
KORN
FRÄTA
IN MED
SYRA
NALLA
FÅR ATT
MÅ ILLA
KRANSEKRET
NÅGOT
KORTA
TESTAR
LÄGGNING
KVÄVE OGILLAS
I SYPÅ
STEMET TENTAN
TÄTORT
GLAD
MELODI PRISALTERNATIV
SPEL
KORT
HITTAS
PÅ
MENYN
I TVÅ
DELAR
STUDIETID
DÄR FINNS
TOMTAR
OCH TROLL
SOM EN
PRICK PÅ
KARTAN
URAN
KAN FELPARKERING GE
LAND
MED
STATER
ÄNDPLATS I
EKA
ÄR
KATTLIVEN
FIN ÄNDPLATS
IDKA
KVÄLLSUNDERHÅLLNING
KAN HA
GAMLA
ANOR
GER
SKAV
HÅRIGA
HUVUDGÄST
SPETÄLSKA
SÄNKA
DÄRFÖR
EXKLUSIVT
KRIGISK
ÖSTERSUNDSBO?
GÖR
RENT
HUS
DET KAN
BARNET
VARA
UTAN
ETT STRÅ
MITT I
NATTEN
I BOMBER
GÅR VISST
FÖR
VÄSEN
BÖR INGEN DÖMAS
KORTKOMMANDO
VÅGSTYCKENA
BLEV
SKEPP
AV
RÖVARE
LIKGILTIGHET
TAR
GÄRNA
DANSSTEG
INNEHA
BESÄTTNINGSMAN
BÖR
FYLLAS
FÖRE
RESA
LÄNGTA
TILL MED GAMMAL
HÄST
EFTER
FLYGER
I
LUFTEN
STRID
OM
HERRAVÄLDE
STYRDE
I ÖST
ANNUELLT
GULDPENG?
© Bulls
KORSORD
Landskapskrysset 1
Två vinnare utses till korsord 1 och vinsten är ett bokpaket med medicinskt tema från Horn ­Publishing
och Studentlitteratur. Rätt svar ska vara Psoriasistidningen tillhanda senast den 30 november. ­Adressen
är som vanligt Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm.
42
KORSORD
Landskapskrysset 2
DRAGIT SITT
STRÅ TILL
STACKEN
FÖRVARINGSKÄRL
HAR
KAPITALRÖRELSE MÅNGEN
STINS
FLITIG
FISK?
RÄTT I
OST
KOM I
MORSE
DÄRVID
KAN MAN
GÖRA NÅGOT GOTT
VAR
TIA
FÖRR
FUNKTTIONÄRSSYSSLA
LIGGER
INTE
KUSTNÄRA
BEFRIA
FRÅN
HÖLJE
HYSER
MÅNGA
ÖRTER
MODERSMÅL
FOR THOR
MED
RISMARK
FADER
DÄR DE
SAKNAS
MUTANT
VANLIG
TYP AV
MORAL
KAN VARA
EN INVÄNDNING
UPPDRIVNINGSPLATS
KLÄTTRAR PÅ
VÄGGARNA
RAKELS
SYSTER
FISK
SPRIDER
UT
KAN
FÄLLA
TRÄD
SVENSK
ROMANRIDDARE
EGO
MODE
VÄXT
DRAGARE
BÄRS
KLAGAN
STANNAR
INTE I
VÄXTEN
ÄR MER
ÄN EN
GÅNG
BRUKAR
RÄKNAS
UTROP
SLÅR
TILL OCH
FRÅN
TILLLÅTAS
FÅ
HÅR I
PANNAN
RÄCKA
STÖTA
PÅ
FINNS
UPPTÄCKTER
BETRAKTAR
KAN GÅ
UPP
OCH NER
NÅGOT
I HÄSTVÄG
PANNVECK
DROG
PÅ MUN
STYRESMAN
BRÅDSKANDE
HAR EN
PRYDLIG
TANDRAD
GÖR
VATTEN
MED
NATRIUM
FOLK
FÖRE
DETTA
KORT
SES PÅ
FRI FOT
SKURMEDLET
GLED
LYSER
MER
GUL PÅ
VISSA SMAKLIG
FÄLT
GÖR
DEGAR
MODERN
TEKNIK
SÅDANA
SKINN
BÖR MAN
UNDVIKA
ALKFÅGEL
ÄR
MÅNGEN
VÄDERLEK
SKALTON
DEN ÄR
GULLIG
KORTORD
DET UTGÖR
AKTIER
SÄLJA UT
STRÄVAR
BAKÅT
© Bulls
FYLLER
SKOLÅRET
Tre vinnare utses till korsord 2 och vinsten är boken Tolerans från Hydra förlag. Rätt svar
ska vara ­Psoriasistidningen tillhanda senast den 30 november. Adressen är som vanligt
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm.
43
SERIER
knight features. www.knightfeatures.com
Baker street
Ensamma mamman
Knasen
Zits
PSYCH
101
JAG
GILLAR
DET!
BRA ATT
VETA!
©2008 Zits Partnership Distr. KFS/Bulls
VEM LYSSNAR
VI PÅ, JEREMY?
44
RADERA
Korsordsfacit
GOTT
OMDÖME
JÄMFÖRELSEMÅTT
DAGORDNING
B O L A
R
I G
A S K E
T A N
O R D
R E A
VÄL
TILLTAGEN
ETUIET
UTAN
HULL
FORMULERING
I SJÄLVA
VERKET
RIKTIGT
BEGÅVAD
G
E
N
I
A
L
LITEN
KÖR I STRÄCKT PLATSAR ÄROCH
STORI
PÅ
STADEN SEGLET KYRKAN KÄRNFULL
S S K
L K O
O R
G T
L A G
I T E
M
BALANSHJUL
UNGE
FÖRFLYTTNING
HÅLLER
IHOP
KOPPAR
SENTENS
A
T
O
M
SNO MEN
INTE ILA
KORALLBYGGEN
R
E
V
MEST
SER
SLIPAD
VISSA
UPP FÖR NÄRMAST
DÖRREN
U F
A
R
S
T
G U
O
D
A
S P
T I
LÄKEVÄXT
SÄTT
DIG TILL
HÄST!
FÖRVRÄNGDA
T
H O
M
U T
E
K N
ENKELPREFIX
KÖRD PÅ
DÖRREN
GÅR I
LEDNINGEN
STICKVAPEN
SKRATT
TILL
VARDAGS
R
B U R G
O N O
K A S T
L
T O
I V A R
G A R V
HAN GER
KLAPPAR
KAN STÅ PÅ EN DEL
ANTECKNINGSBLOCK
ÄR VISS
KUNSKAP
GÖR INTE GAMMAL
KÄRLEK SÄGS DET
MUTANT
BRYTS
I MOSSAR
TOSSA
LJUDFRÅGA
ÄR VÄL
VIB- FAVORITRERA RÄTTEN
S
K
A
K
FÖREKOMMER
MED
SPOTT
LÖSER
FÄRGER
KÖTTBIT
BRUKAR
TACKA
FÖRE KLIPPNINGEN
KAN
HOPPAS
PÅ TUR
TAL
Y
T T
T
R
A K
T A
L
T A
I S
V A
O
L O
I D
N E
NÖJESPLATSER
KORTBENT
JYCKE
DIKT
RÄCKA
DAMPLAGGET DANSKA
SUND
B
L
U
S
E
N
B
Ä
L
T
VID
DEN
TIDEN
N
KURAGE
FALUMAN
SNART
MED
KORT
BÖR EN
FARSFIGUR
VARA
VARIERAR
I OLIKA
BÖCKER
INTA
TÅRTA
FAR
SCOUT PÅ
M
K O M I
S I D A N
D
S O
S N O
M
A L N
P L I
P O S T
A N S E
B E N
R O
E R S Ä
T R O
R E M D
B O
Y
LÄDERTYP AV
MYCKET UNGA
RÅDJUR?
SAGT
KNIPA
P
Ä G E R
L L
E
D O M S
S S A S
T A X
E
F
S U R
D V R I
R A D
E N
G G
L
A V
D Å
E R
DEN
BÄR PÅ
FLEST
ÅR
TAR BORT
RYNKOR
ORD
LAGERLOKAL
ÄR
KUFEN
SOM
MEST
ROPAR OM
NATTEN
UTAN
BOJOR
KAN
RYKTEN
VARA I
FÖRFÄRAN
KÄNDE
SKULD
HAR
MJÖLK
MED TIDEN
SAGLADE
FÖRE
SIFFRA
U B
R
G E
O R
T
L O
A S
N A
D N
N
VILL INGEN GOTT
O
N
D
ARBETE
OCH
VILA PÅ
SJÖN
SOM
SAGAN
HÖRS
MASSOR
IBLAND
PULVRISERAT
LITEN
TOMTE
BRUKAR
SMÖRKNIV
NÄR MEN
INGEN
TIDSFRÅGA
M
A
T
A
R
KNOPPNINGSTID
© Bulls
BETALAR
AB
IN
Kryss 2 nummer 4 2014
Svenska Re har arbetat med rehabilitering mer än 40 år. På Gran Canaria finns
det jämna klimatet som ger de bästa
förutsättningarna för att rehabilitera
både kropp och själ.
Psoriasisprogrammet riktar sig till personer med
psoriasis och psoriasisartrit. Programmet syftar till
att ge högsta möjliga livskvalitet för personer med
psoriasis genom att läka ut huden och uppnå en
långvarig förbättring kombinerat med fysisk aktivitet
och utbyte av erfarenheter.
Programmet genomförs av Svenska Res team som
består av sjukgymnaster, sjuksköterska, samtals­
EN
SORTS
PRESSBYRÅ?
HAR
IDOL
STÅLPINNE
STRÄCKA
PÅ
ARMEN
BÖR MAN
HA PÅ
SIN
HUND
BLIR
MÅNGEN
AVI
MENA
HÅRSKILJARE
SÅDAN AKTIVITET
GÄLLER DET
FÖRFLUTNA
TA TAG
I BÅTEN
VILKEN VATTENSTÄLLE
BYTA
UT
&
BRUKAR
PRÄSTER
ÄVJA
KRÄVER
INTE
KEDJA
REDE
LITEN
OCH
OBETYDLIG
BRUKAR
SIG
SYNDEN
SJÄLV?
S
T
R
A
F
F
A
DEN ÄR
UTAN FÖR
A
K
T
E
R
N
GULD
KORT
K
A
L
L
B
A
D
H
PENDYL
GJORDE
DET FÖRKYLDA
BARNET
BADPLATS
L
A
T
I
N
MYCKET
DÅLIGA
U
S
Ä L
T A
T
I F
K L
A U
G
F O
U R
S N
K A
BEATLESTIDEN
OGRÄSMEDEL
ÄTS
LUREN- UNDER
DREJERI MÅRTEN
SVAMPSTÄLLE
PLUGGADE
MÅNGA
FÖRR
BEHÖVER
KONTAKT
IBLAND
SURRAR
Ä
S E T
E X T I
L A
K I V
U T T A
T
U R
I G
B
A B E
Å S
R
T
A G
T Y P
O R A D
R
N Å
LUGNT
PÅ
VATTEN PRICKEN
SLÄKT
BLIR OFTA
INLAGD
SÖNDER
BLIR
ÖKÄNDA KORS VÄG MÅNGEN
SKIDA
S V
O T A
S I L
G L
G
A
L A D
I L
R
I
N
G
E
N
SPEL
KORT
BARNABRÅK
MUNTERT
LÄNGRE I
DEN KAN
SÅRA
STRÖMLÖS
KRYPTON
GRILLPLATS
MEN
ISFIGURER
HAR EN
OMKRETS
KÄNNER
ALLA?
PÅ
KORNET
VIRVLAR
VID DEN
TIDEN
NÅGON
KORT
KLIPPA
LÖVTRÄD
KRÄVER
TUR FÖR
ATT ÅTERVÄNDA
H
A
L
L
A
N
D
KAN
UPPVERKA
TRÄDDE
UPPLYSANDE PRÅLIGT
N S
E T
Å
T T
S A
A D
R E
STYRDE
ÖSTERUT
© Bulls
Kryss 1 nummer 4 2014
terapeut, kostrådgi­
vare, läkare och
psykolog.
Koncentrationen på
den egna rehabili­
teringen, avståndet
och miljön ger goda
långtidseffekter.
För program och övrig info:
info@svenska­re. se eller tel: 08­ 20 55 10
Artillerigatan 6, 114 51 Stockholm
Se även www.svenska­re.se
45
70%
fetthalt
Decubal clinic cream:
Klassisk kräm för daglig vård
av torr och känslig hud. Kan
användas från topp till tå av
både vuxna och barn. Finns
också i pumpflaska.
38%
fetthalt
Decubal lipid cream:
En närande kräm med 70 %
fetthalt för mycket torr och
problematisk hud. Krämen
förbättrar elasticiteten och hjälper
huden att behålla sin naturliga fukt.
Rekommenderas av Astmaoch Allergiförbundet. Finns
också i pumpflaska.
Torr hud behöver effektiv och samtidigt skonsam vård. Decubal är en komplett hudvårdsserie
för både ansikte och kropp. I 40 år har vi utvecklat milda och vårdande produkter för torr
och känslig hud, i nära samarbete med dermatologer. Produkterna är fria från parfymer,
färgämnen och parabener och säljs bara på apotek.
Fri från parfymer, färgämnen och parabener.
D E C 149_ D E C 2013
Speciellt utvecklad för torr hud.
Ett stöd i vardagen
STÖD I VARDAGEN
Pfizer är ett forskande läkemedelsbolag som bedriver en stor del av sin
forskning inom området inflammatoriska sjukdomar.
Pfizer erbjuder ett stöd till patienter med psoriasis som behandlas med
ett av våra läkemedel.
Läs mer på www.together.nu
Klimatvård
ENB20130423PSE10
vid psoriasis
Klimatvård är en effektiv rehabiliteringsform för psoriasissjuka som innebär
vistelse under minst tre veckor i varmt och soligt klimat. Rehabilitering via klimatvård ingår i Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av psoriasis.
Psoriasisförbundet anordnar klimatvårdsresor till Teneriffa
i samarbete med Clinica Vintersol. Klimatvården bedrivs vid
anläggningen Mar Y Sol, Los Cristianos på södra Teneriffa.
Under en behandlingsperiod får man ägna tid och kraft åt sin
hälsa utan de stressmoment man omges med i vardagsmiljön.
Hur själen mår har en avgörande betydelse för hudens läkning.
Man möter andra i samma situation, vilket ger trygghet och
styrka.
Målsättningen med rehabiliteringen är att uppnå högsta
möjliga livskvalitet för patienter med psoriasis genom att
• förbättra psoriasisutslagen genom solning
• lära sig mer om sjukdomen och hur man kan leva med den
• få kunskap om kosthållning och fysisk aktivitet.
Om anläggningen Mar Y Sol
Anläggningen har tre pooler, varav en är uppvärmd och utrustad
med ramp och räcken för träning. Mar Y Sol erbjuder även ett välutrustat gym och sporthall. På programmet finns obligatorisk morgongymnastik och vattengymnastik. Patienterna bor 1-2 personer i
varje lägenhet, som är utrustade med pentry, terass och badrum.
På taket finns solterass för nakensolning. Närmaste strand, Playa
de las Vistas, ligger på cirka 20 minuters gångavstånd.
Hur ansöker man?
Respektive landsting fattar beslut om vilka som får åka på klimatvårdsresa. Tala med din hudläkare om vilka kriterier som gäller i
ditt landsting. Läkaren bedömer om behov av klimatvård finns.
Läs mer om hur du går till väga på Psoriasisförbundets webb:
www.psoriasisforbundet.se/behandling.
Psoriasisförbundet förfogar över cirka 150 klimatvårdsplatser/år.
Avresedatum 2015: 15/2, 8/3, 29/4, 11/10, 1/11.
SVARSKORT
Ja tack, jag önskar bli kontaktad för mer information om Together.
Namn: ............................................................................................................................
Frankeras ej
Pfizer AB
betalar portot
Pfizer AB
Att: Ann Thorslund
Telefon: ..........................................................................................................................
E-post: ...............................................................@.........................................................
Svarstalongen kan faxas till 08-550 520 10
Pfizer lagrar och använder de personuppgifter som insamlas från dig. Uppgifterna används för att kontakta dig i
detta ärende, varefter de raderas. Du kan begära information om de personuppgifter som finns registrerade om dig.
Bellmansgatan 30, 118 47 Stockholm. E-post: [email protected]
Tel: 08-600 36 36. Fax: 08-556 109 19
www.psoriasisforbundet.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
SVARSPOST
Kundnummer 203 624 31
191 20 Sollentuna
Posttidning B
WINTER IS COMING
Psoriasisförbundet
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
Tillsammans kan vi hjälpas åt att sprida
information om psoriasis och hur sjukdomen påverkar oss som lever med den.
Testa dina kunskaper och dela
med dig av dina erfarenheter
på PsoriasisKoll.se
Psoriasis
koll.se
En kunskapskampanj från
Netdoktor och Psoriasisförbundet
Psoriasiskoll är en kunskapskampanj från Netdoktor
och Psoriasisförbundet med stöd av AbbVie.
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk
systemsjukdom som har påverkat mitt liv
både fysiskt och psykiskt. Jag tycker det
är viktigt att ha kunskap om min sjukdom.
Det ger mig bättre förutsättningar att få
den vård och det stöd jag behöver för att
leva ett bra och aktivt liv.
NR 5 2014
psoriasistidningen nummer 5 oktober 2014 • riksstämma / world psoriasis day
Jag har
koll på
psoriasis.
Har du?
SERIER
HAR DU KOLL
på psoriasis?
LIFE SCIENCE
växer allt mer
HETSIGT
i landstinget
125 MILJONER
har psoriasis
GUBBAR
i marginalen
DAGS FÖR
riksstämma