Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte

Källa:SCB
STATISTISKA CENTRALBYRÅNS KUNDTIDNING
2/2015
TEMA:
SCB i
Almedalen
LÄS OM:
SCB:s seminarier där vi
presenterar fakta kring
exempelvis rot, rut och ränte­
avdrag, frånvaron vid större
sportarrangemang och
urbaniseringsmyten.
”Samhällsutvecklingen måste baseras
på kunskap – inte tyckande”
menar Gudrun Schyman och pekar på sin väl­använda fickbok
På tal om kvinnor och män från SCB.
GD HAR ORDET
Nr 2/2015
Källa:SCB
Källa:SCB är Statistiska centralbyråns
kundtidning
Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren,
SCB, 08-506 941 00
Redaktion:
Monica Holmberg, SCB
chefredaktör
019-17 61 67
Maria Sjölander, SCB
08-506 940 53
Redaktionens adress:
SCB, 701 89 Örebro
019-17 60 00
[email protected]
[email protected]
Layout: Ateljén, SCB
Tryck: TMG Taberg, maj 2015
341 271
Källa:SCB trycks i en upplaga av
10 000 exemplar och distribueras
till SCB:s kunder.
Foto omslag: Maria Sjölander
ISSN 1104-8476
URN:NBN:SE:SCB-2015-A08TI1502_pdf
SCB
[email protected]
Box 24300
Besöksadress: Karlavägen 100
104 51 Stockholm
08-506 940 00
Besöksadress: Klostergatan 23
701 89 Örebro
019-17 60 00
SCB:s statistikservice
[email protected]
08-506 948 01
2
”Granskningarna visar att det
finns behov att utveckla och
förbättra framförallt planering, samordning och uppföljning av hela det svenska
systemet för officiell statistik.”
Goda och innovativa
metoder vid SCB
Tidigare i år publicerades två viktiga granskningar av svensk statistik. Den ena var gjord av Eurostat, som en del av en pågående
granskning av statistik-systemen i EU:s medlemsländer.
EUROSTATS REVISIONSGRUPP konstaterar att SCB och andra statistikansvariga
myndigheter (Jordbruksverket, Trafikanalys och Energimyndigheten) i hög grad
lever upp till riktlinjerna för europeisk
statistik. Man pekade också på att SCB:s
verksamhet präglas av flera exempel på
goda och innovativa metoder.
Revisionsgruppen hade även några
kritiska synpunkter och rekommendationer som handlar om hur hela det svenska
statistiksystemet fungerar. De menade
till exempel att det saknas en överblick
över hela statistiksystemet, att det behövs
en struktur för användarkontakter på en
övergripande nivå, samt en bättre tydlighet vad gäller prioriteringar inom hela
statistiksystemet.
Liknande synpunkter om behovet av
att utveckla och förbättra styrning och
samordning av det svenska statistiksystemet framförs också i Riksrevisionens
granskning av den officiella statsistiken.
Riksrevisionen pekar på att det finns en
risk att den officiella statistiken inte ger
en heltäckande bild av samhällsutvecklingen. Regeringen saknar en tydlig plan
och ett helhetsperspektiv på hur den officiella statistiken bör utvecklas. En annan
brist är att det idag inte finns någon extern kvalitetskontroll av officiell statistik.
Granskningarna visar att det finns behov att utveckla och förbättra framförallt
planering, samordning och uppföljning
av hela det svenska systemet för officiell
statistik. SCB kommer att ta en aktiv roll i
ett sådant förbättringsarbete. Samtidigt
förtjänar det att framhållas att granskningarna också styrker att statistiskansvariga myndigheter löser sina uppgifter
väl. Tillsammans producerar vi officiell
statistik som är relevant för användarna,
håller god kvalitet och är trovärdig.
Snart är det åter dags för den årliga
Almedalsveckan på Gotland i början av
juli. Det är en vecka som bjuder på politikersamtal, mängder med seminarier liksom tillfällen för debatt och diskussion
över ett mycket brett spektrum av ämnen
och aktuella frågor.
Även SCB är på plats i Almedalen för
att sprida statistik och öka intresset och
kännedomen om vår statistik. Vi arrangerar seminarier som du kan läsa mer om
i detta nummer av Källa SCB. Vi har också
dagliga aktiviteter i Statistikkiosken, som
är centralt placerad i Almedalsminglet.
Du som är i Almedalen i juli är hjärtligt välkommen till våra seminarier. Eller
titta förbi för en pratstund med SCB:arna
i Statistikkiosken.
Stefan Lundgren
Generaldirektör
Källa:SCB 2/2015
4
9
8
4–5
Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap
– inte tyckande
Det säger Feministiskt initiativs grundare
Gudrun Schyman.
6–14
SCB i Almedalen
Här kan du läsa om SCB:s samtliga aktiviteter under
veckan.
17
Var femte saknar marginal för oförutsedda utgifter
Det visar data från Undersökningarna av levnads­
förhållanden, ULF/SILK för 2014.
18
KREATIV ARENA för medborgare och myndigheter
Civilminister Ardalan Shekarabi om Hack for Sweden
15
Ny statistik om inkomstfördelning
Från och med i år redovisar SCB totalräknad inkomstfördelningsstatistik som bygger på uppgifter om hela
Sveriges befolkning, och data finns för 2012 och 2013.
”– Det är väldigt intressant och roligt
att se myndigheter samarbeta kring ett
arrangemang som det här. Jag hoppas
att Hack for Sweden blir återkomman­
de, med bidrag som kan leda till nytta
för samhället.”
16
19
ALLT blir bättre med modern yrkesindelning
Läs om den nya yrkesnomenklaturen SSYK2012.
Metoder vid SCB
Röjandekontroll av alla statistikmaterial
Statistics in a changing world – Towards 2020 and beyond
Nästa år är det SCB:s tur att anordna Nordiskt statistiker­
möte. Konferensen äger rum 22–24 augusti 2016 på
Waterfront i Stockholm. Huvudtemat som är “Statistics in a
changing world – Towards 2020 and beyond” består av fyra
underteman:
n The
n
n
n
role of statistics in society
Interaction with users
Data collection
Efficient statistical production
Sista dagen för abstracts är den 31 oktober. Du hittar mer
information på www.scb.se/nsm2016/
Källa:SCB 2/2015
3
Samhällsutvecklingen
måste baseras på kunskap
– inte tyckande
Det säger Feministiskt initiativs grundare Gudrun Schyman och visar upp
sitt exemplar av SCB:s fickbok om jämställdhet ”På tal om kvinnor och
män”. Källa:SCB träffar henne för att prata om feminism, jämställdhet och
betydelsen av statistik.
P
olitikern Gudrun Schyman är idag egenföretagare och arbetar med att
utbilda och hålla föreläsningar
i jämställdhetsfrågor och diskrimineringsfrågor. Dessutom
är hon fortfarande aktiv inom
Feministiskt initiativ som
partiledare och handledare.
Gudrun Schyman beskriver sig
själv som en förändrare och
det var under hennes utbildning på Socialhögskolan på
1960-talet som hon började
inse att hon kunde vara med
och påverka samhället.
– Den feministiska ideologin bygger på en mycket stark
förändringskraft att lämna
gamla könsstereotyper och
patriarkalt tänkande som finns
i de intima, de samhälleliga
och de internationella relationerna. Som förändrare vill jag
få till stånd en utveckling så att
vi kan modernisera både vårt
samhälle och våra relationer,
förklarar hon.
Gudrun Schyman definierar
feminism som en ideologisk
bas för en analys utifrån kön
och makt, för att se hur det ser
ut och varför det ser ut som det
gör i samhället. Utifrån den
analysen kan man sedan for-
4
mulera en politik för förändring där jämställdhet är målet.
Långt kvar till målen
Så här lyder regeringens mål
för Sveriges jämställdhetspolitik: ”Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor
och män ska ha samma makt
att forma samhället och sina
egna liv”. Utifrån detta arbetar
regeringen efter fyra delmål:
n En jämn fördelning av makt
och inflytande
n Ekonomisk jämställdhet
n Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
n Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra.
– Det är ju väldigt få som
inte skriver under på regeringens jämställdhetsmål, men det
är många som backar när man
talar om vad som behöver göras. Många tycker till exempel
att vi redan har kommit väldigt långt i de här frågorna här
i Sverige och ifrågasätter om
vi verkligen behöver göra mer.
Men det är en myt – statistiken
visar svart på vitt att vi inte är
framme vid målen, tvärtom
har vi långt kvar. På vissa områden står utvecklingen still och
inom andra områden går vi till
och med bakåt. Jag tycker därför att det är oerhört viktigt att
vår samhällsutveckling baseras på kunskap och inte på en
massa tyckanden, säger Gudrun Schyman och håller fram
fickboken ”På tal om kvinnor
och män”.
Fickboken är tummad och
ser välanvänd ut. Gudrun Schyman berättar att hon använder
den jämt och ständigt när hon
träffar andra – just för att visa
FAKTA
Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ bildades år
2005 av bland andra Gudrun
Schyman. I valen 2014 tog partiet
plats i EU-parlamentet och i 13
kommuner runt om i Sverige. FI
driver en politik för människors lika
rättigheter och möjligheter oavsett
kön, hudfärg, etnicitet, klass, sexualitet, funktionalitet, könsuttryck eller religiösa övertygelse. Partiledare
är Sissela Nordling Blanco och
Gudrun Schyman.
I Almedalen finns Feministiskt initiativ på Donners plats varje dag
mellan kl. 16-17 och arrangerar ett
partiledartal måndagen den 6 juli.
Källa:SCB 2/2015
GUDRUN SCHYMAN
Född: 1948
Familj: sambo, två barn, ett
barnbarn och en bror
Yrke: egenföretagare
Favoritstatistik: Fickboken ”På
tal om kvinnor och män”
att här finns det kunskap om
hur vårt samhälle ser ut idag.
– För att nå jämställdhet behöver vi nämligen förstå vägen
dit. Men det finns fortfarande
många som inte förstår att det
är ett kunskapsområde likväl
som hållbarhet. Det är därför
jämställdhetsstatistiken är
ovärderlig och guld värd – den
ger en samlad och generell
bild av hur saker och ting faktiskt förhåller sig till varandra i
verkligheten.
Politikernas ansvar
Med internationella mått mätt
anser Gudrun Schyman att Sverige är ett bra land att leva i om
man ser till kvinnors möjlighet
till utbildning, arbetsliv och
föräldraskap. Men hon tycker
också att det är upprörande att
vi inte har kommit längre.
– Till exempel har vi fortfarande en tydlig uppdelning
i könsroller, när det gäller
representation i näringslivet
ligger vi pyrt till, inkomstskillnaderna mellan kvinnor och
män har ökat och mäns våld
mot kvinnor förekommer i
lika hög grad här som i våra
grannländer och andra länder
i västvärlden.
Gudrun Schyman påpekar
att det är viktigt att förstå att
delmålen i jämställdhetspo-
Källa:SCB 2/2015
Foto: Maria Sjölander
Gör i sommar: är husföreståndarinna när mitt hus på Österlen
förvandlas till ett slags bed &
breakfast för nära och kära.
litiken hänger ihop med varandra och att vi måste arbeta
med alla frågor samtidigt.
Hon är trots allt optimistisk
och hoppas att det har skett
förändringar i riktning mot
jämställdhetsmålen om tio år.
– Det handlar framför allt
om att synliggöra samband
och sammanhang på den
strukturella nivån i samhället, för det är där vi måste fatta
de avgörande besluten. Jag
ser också framför mig att man
måste göra upp planer för när
målen ska vara klara.
Allmänhetens medvetenhet
om jämställdhetsfrågorna ökar
i takt med att politiken lyfter
frågorna. Men Gudrun Schyman uttrycker viss oro över att
kunskapsnivån har sjunkit.
– Alla som vill arbeta med
jämställdhet borde skaffa och
läsa SCB:s fickbok På tal om
kvinnor och män. Det här är en
otroligt bra kunskapsbas som
visar hur det står till, avslutar
Gudrun och håller återigen
upp sitt exemplar av fick­
boken.
Maria Sjölander
FAKTA
På tal om kvinnor och män
Fickboken ”På tal om kvinnor och
män” gavs ut första gången 1984
och ges ut vartannat år av SCB. Utifrån aktuell statistik beskriver den
kvinnors och mäns verklighet på
många olika områden i samhället
ur ett jämställdhetsperspektiv. Mer
information hittar du på scb.se.
5
PROGRAM
SCB har arrangerat seminarier under Almedalsveckan sedan 2001. SCB:s uppgift är att utveckla, framställa
och sprida statlig statistik. Vi ska förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande,
debatt och forskning och öka kunskapen om statistikens betydelse för samhället. Vi gör det för att sprida
statistiken och bilden av hur Sverige ser ut idag, öka kunskapen om statistikens betydelse för samhället och
för vår demokrati.
I år arrangerar vi nio seminarier och deltar även i Pensionsmyndighetens seminarium om Pensionsålder.
Du hittar oss på Best Western Strand Hotell, Strandgatan 34 och vi har dessutom dagliga aktiviteter i
Statistikkiosken på Cramérgatan, mitt emot högskolan.
Måndag den 29 juni
Tisdag den 30 juni
Onsdag den 1 juli
11.00–12.00
10.00–10.45
13.30–14.30
Klarar sjukvården framtidens
Jämställdhet ur ett livsperspektiv
Pensionsålder – hur länge lever vi
kompetensbehov?
Vad döljer sig bakom siffrorna när det
och hur länge ska vi jobba?
Bristen på specialistsjuksköterskor i
gäller löneskillnader, pappadagar och en
Arrangör: Pensionsmyndigheten. SCB:s
Skåne blir allt större. Vad finns det för
könssegregerad arbetsmarknad?
befolkningsstatistiker Lena Lundkvist
förklaringar? Vad krävs för att säkra det
deltar på seminariet. Nowas trädgård,
framtida personal- och kompetensbe-
11.00–11.45
hovet? Ett seminarium i samarbete med
Kvinnor, män och lön.
Region Skåne.
Hur utvecklas löneskillnaden?
Vad säger den officiella lönestatistiken
Kronstallgränd 4,
Torsdag den 2 juli
13.00–14.30
som ofta används för att visa löneskill-
10.00–11.00
Vem får jobb och vem får göra
naderna mellan könen i kronor och
Personer med funktions­nedsättning
avdrag? – tema rot, rut och
procent? Lönestatistiken kan också
i demokratin
ränteavdrag
användas till djupare analyser – som hur
Kan personer med funktionsnedsättning
Vem får jobb i rot- och rutbranschen?
skillnaden har utvecklats över tid och
medverka i demokratin? Det gäller såväl
Hur många jobbar inom branschen och
vad detta beror på. Ett seminarium i sam­
valdeltagande som deltagande i den
vem driver företagen? Hur ser fördel-
arbete med Medlingsinstitutet.
representativa demokratin i egenskap
ningen av rot, rut och ränteavdrag ut för
av folkvald. På seminariet deltar represen­
individer, för olika typer av hushåll och
13.00–14.00
för hela landet?
Hög, låg eller ingen invandring – hur
tanter från Myndigheten för delaktighet.
ser framtiden ut?
13.00–14.00
15.00–16.00
Hur skulle alternativa antaganden om
Urbaniseringsmyten
Ökar frånvaron vid större
hög, låg eller ingen invandring påverka
Bilden av urbaniseringen som en stän-
sportarrangemang?
samhället? På seminariet deltar även
digt pågående omflyttning från land
Hur påverkas frånvaron från arbetet
representanter från Arbetsförmedlingen.
till stad har bytt mönster. Hur ser den
vid större evenemang såsom OS eller
svenska urbaniseringen ut och hur
fotbolls-VM? Hur ser frånvaron ut gene-
14.00–15.00
mycket handlar om perspektiv och
rellt och vilka skäl är vanligast när man är
Blir man mer integrerad i
definitioner?
borta från jobbet?
Östersund än i Kalmar?
Var och med vad arbetar utrikes födda,
och är de överutbildade för det arbete
de utför?
6
6
Källa:SCB2/2015
2/2015
Källa:SCB
Måndag den 29 juni 11.00–12.00
OSKAR NILSSON, SCB OCH ANDERS AXELSSON, REGION SKÅNE
Klarar sjukvården framtidens
kompetensbehov?
Bristen på specialistsjuksköterskor i Skåne blir allt större. Vad finns det för förklaringar?
Vad krävs för att säkra det framtida personal- och kompetensbehovet?
av de insatser som Region Skåne planerar för att
klara framtidens kompetensbehov.
I den färska rapporten som presenteras i Almedalen ingår även statistik från Arbetsförmedlingen
samt uppgifter från arbetspendling mellan Sverige
och Danmark/Norge – uppgifter som bygger på ett
samarbete mellan ländernas statistikbyråer.
Foto: Bengt Flemark
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Vi tänker oss att detta intresserar främst journalister, politiker, landstingspolitiker och övriga politiskt intresserade.
Oskar Nilsson Anders Axelsson
Foto: iStock
Region Skåne har under en period upplevt en
ökad brist på sjuksköterskor generellt och särskilt
för olika typer av specialistsjuksköterskor. Dessutom visar SCB:s prognoser (Trender och Prognoser
2014) att det nationellt finns risk för en tilltagande
brist på sjuksköterskor. Men beror bristen på svagt
intresse för att utbilda sig till sjuksköterska, eller
beror det på allt för få utbildningsplatser eller
beror det på att vården har svårt att attrahera och
behålla personal?
I sitt arbete med en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi har Region Skåne i samarbete med
SCB tagit fram ett kunskapsunderlag om hur sjuksköterskornas arbetsmarknad ser ut i Skåne.
I studien redovisas utflödet från utbildningssystemet, hur arbetspendling och flyttningar påverkar
tillgången på sjuksköterskor, hur vanligt det är att
man byter yrke och om det finns någon ”sjuksköterskeflykt” till Norge.
Vi presenterar också prognoser för några sjuksköterskegrupper med sikte på 2025 i Skåne, som
barnmorskor, distriktssköterskor m.m. samt några
Hur påverkar utbildningsinsatser, arbetspendling och flyttningar tillgången på sjuksköterskor?
Källa:SCB2/2015
2/2015
Källa:SCB
77
Måndag den 29 juni 13.00–14.30
THERESE HEDLUND, SUSANNE GULLBERG BRÄNNSTRÖM,
JOHAN LINDBERG OCH HANS HEGGEMANN, SCB
Vem får jobb och vem får göra avdrag?
– tema rot, rut och ränteavdrag
Vem får jobb i rot- och rutbranschen? Hur många jobbar inom branschen och vem
driver företagen? Hur ser fördelningen av rot, rut och ränteavdrag ut för individer, för
olika typer av hushåll och för hela landet?
SCB ger en bred bild av hur rot- och rutbranscherna ser ut. Hur många jobbar och hur har
utvecklingen sett ut de senaste åren? Vilka jobbar
och vilka driver företag inom dessa branscher?
Stämmer det att utrikes födda kvinnor jobbar
inom rut-branscher och inrikes födda män inom
rot-branscher?
Vi kommer att presentera uppgifter som tidigare inte har publicerats – materialet blir unikt för
detta seminarium.
Hur ser fördelningen av rot, rut och ränteavdrag
ut för individer, för olika typer av hushåll och för
hela landet? Vi kommer att visa vilka grupper som
tar del av skattereduktioner och hur det påverkar
inkomstfördelningen. SCB ger här en samlad bild
och visar hur summan av rot, rut och ränteavdrag
fördelas på individer, olika typer av hushåll och regionalt över landet.
Hur påverkar de tänkta förändringarna rot- och
rutsystemen? Vi lyfter fram olika alternativ på
seminariet.
Therese Hedlund
8
Susanne Gullberg Brännström
Foto: iStock
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Vi tänker oss politiker, journalister, intresseorganisationer
och en intresserad allmänhet.
Johan Lindberg
Hans Heggemann
Källa:SCB 2/2015
Måndag den 29 juni 15.00–16.00
GABRIELLE LARSSON OCH ANNA BROMAN, SCB
Ökar frånvaron vid större sportarrangemang?
Hur påverkas frånvaron från arbetet vid större evenemang såsom OS eller fotbollsVM? Hur ser frånvaron ut generellt och vilka skäl är vanligast när man är borta från
jobbet?
Med statistik från Arbetskraftsundersökningarna
(AKU) beskriver vi vilken påverkan större evenemang så som OS eller fotbolls-VM har på frånvaro
bland de sysselsatta. Föredraget tar sin utgångspunkt i hur frånvaron från arbete ser ut i Sverige
generellt, men även vilka skäl som är vanligast till
varför man inte är på jobbet.
Resultaten kommer att redovisas utifrån män
och kvinnor, olika åldersgrupper och tid på året.
Huvudfokus ligger sedan på en fördjupad analys
av sjukfrånvaro, frånvaro på grund av föräldraledighet/VAB, komp- /flexledighet eller semesteruttag
påverkas av att det pågår ett större sportevenemang.
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Det är med all sannolikhet ett brett intresse från allmänheten, men också från journalister och arbetsmarknadens
parter.
Anna Broman
Foto: iStock
Gabrielle Larsson Vilka är skälen till att man inte är på jobbet?
Källa:SCB 2/2015
9
Jämställdhet del 1: Tisdag den 30 juni 10.00–10.45
LENA BERNHARDTZ, SCB
Jämställdhet ur ett livsperspektiv
Vad döljer sig bakom siffrorna när det gäller löneskillnader,
pappadagar och en könssegregerad arbetsmarknad?
Vi vill belysa jämställdheten och ojämställdheten
mellan kvinnor och män med hjälp av stati­stik.
Har kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv, närmar vi oss de fyra jämställdhetsmålen som riksdagen har ställt upp?
Är chefer mer eller mindre jämställda än andra
när det gäller exempelvis inkomster och uttag av
föräldrapenningdagar?
Vi vill med seminariet öka förståelsen för behov
av jämställdhet – att faktiskt alla i samhället tjänar
på jämställdhet. Vi presenterar färska siffror och vi
beskriver utvecklingen över tid, där det är möjligt.
Jämställdhet del 2: Tisdag den 30 juni 11.00–11.45
SOFIA LÖFGREN, SCB OCH JOHN EKBERG, MEDLINGSINSTITUTET
Kvinnor, män och lön. Hur utvecklas
löneskillnaden?
Vad säger den officiella lönestatistiken som ofta används för att visa löneskillnaderna
mellan könen, i kronor och procent? Lönestatistiken kan också användas till djupare
analyser – som hur skillnaden har utvecklats över tid och vad detta beror på.
Seminariet grundar sig på den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin och Medlingsinstitutets årsrapport Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014?
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Vi tänker oss kvinnor och män, beslutsfattare, journalister
och samhällsdebattörer i publiken.
Foto: Ester Sorri
Ämnet är ständigt aktuellt och debatteras frekvent
i medierna. Inom politiken diskuteras huruvida
det faktiskt händer något – om än långsamt, eller
händer det inte något alls?
I årets regleringsbrev har Medlingsinstitutet
fått ett särskilt uppdrag att undersöka om de centrala löneavtalens konstruktion haft någon effekt
för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor
och män. På basis av detta ska en diskussion initieras för att främja parternas arbete med att minska
genusrelaterade löneskillnader.
Lena Bernhardtz
10
Sofia Löfgren
John Ekberg
Källa:SCB 2/2015
Migration och integration, del 1: Tisdag den 30 juni 13.00–14.00
ANDREAS RANEKE, SCB
Hög, låg eller ingen invandring
– hur ser framtiden ut?
Hur skulle alternativa antaganden om hög, låg eller ingen invandring
påverka samhället?
På seminariet presenterar vi befolkningsprognosen 2060 – med fokus på migration. Hur skulle
alternativa antaganden, hög, låg eller ingen invandring påverka samhället?
Vi presenterar också en befolkningsprognos
som tidigare inte har publicerats – med ett speciellt framtaget migrationsalternativ. Syftet är att
beskriva migrationens påverkan på befolknings­
utvecklingen.
Vid seminariet deltar även Arbetsförmedlingens
ansvariga för att kommentera vad förändringar
inom migrationen kan innebära för arbetsmark­
naden i samhället.
Migration och integration, del 2: Tisdag den 30 juni 14.00–15.00
THERESE HEDLUND OCH SUSANNE GULLBERG BRÄNNSTRÖM, SCB
Blir man mer integrerad i Östersund än i Kalmar?
Var och med vad arbetar utrikes födda och är de överutbildade för det arbete de utför?
På detta seminarium berättar vi om utrikes föddas
integration på arbetsmarknaden. Vi visar hur integrationen på arbetsmarknaden ser ut bland olika
grupper av utrikes födda genom att bland annat
undersöka hur de försörjer sig. Vi undersöker även
om integrationen på arbetsmarknaden skiljer sig
åt mellan olika delar av landet.
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Vi tänker oss att särskilt beslutsfattare och sakkunniga
är intresserade av seminariet, liksom journalister och en
intresserad allmänhet. Man kan dessutom följa befolkningsprognosen i SCB:s Statistikkiosk under Almedalsveckan.
Andreas Raneke
Susanne Gullberg Brännström
Källa:SCB 2/2015
Therese Hedlund
11
Torsdag den 2 juli 10.00–11.00
MIKAELA JÄRNBERT OCH JOHAN WILÉN, SCB
Personer med funktionsnedsättning i demokratin
Kan personer med funktionsnedsättning medverka i demokratin? Det gäller såväl valdeltagande som deltagande i den representativa demokratin i egenskap av folkvald.
SCB fick 2014 ett antal regeringsuppdrag med
syftet att ta fram statistik och analys gällande funktionsnedsatta inom politiken.
För att belysa folkvaldas situation har en undersökning gjorts bland folkvalda under föregående
mandatperiod, både avhoppade och de som haft
sitt uppdrag under hela mandatperioden.
På seminariet deltar representanter från
Myndigheten för delaktighet.
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN?
Vi tänker oss att detta intresserar journalister, politiker, politiskt intresserade samt organisationer och myndigheter
som arbetar med frågor kring politiskt deltagande och
situationen för personer med funktionsnedsättning.
Johan Wilén
Foto: Matton
Mikaela Järnbert
12
Källa:SCB 2/2015
Torsdag den 2 juli 13.00–14.00
STEFAN SVANSTRÖM, SCB
Urbaniseringsmyten
Bilden av urbaniseringen som en ständigt pågående omflyttning
från land till stad har bytt mönster.
Under en tid har en sanning börjat etableras – Sverige har den snabbaste urbaniseringen i Europa,
enligt EU:s statistikkontor Eurostat. Man hänvisar
också till detta i den politiska debatten. Via olika
organisationer kan man läsa: ” I tysthet pågår en
modern folkvandring från land till stad där jobben
och utbildningarna finns.”
Men hur ser den svenska urbaniseringen ut och
hur mycket handlar om perspektiv och definitioner? Utifrån SCB:s underlag går det att påvisa att
den urbanisering som det talas om idag har bytt
mönster, jämfört med den urbanisering som rådde
på 1960-talet, då vi hade en tydlig omflyttning från
landsbygden till tätorter.
Det råder en dynamik både vad gäller tätorternas
befolkningstal och landsbygdens befolkningsförändringar som beror på var i landet man befinner
sig, samt avståndet till större befolkningscentra.
Med stöd av geografiska verktyg och metoder
kan urbaniseringens mekanismer analyseras och
förklaras, utifrån ett komplext underlag med to­talt
10, 7 miljoner individer, på en detaljeringsgrad som
tidigare inte låtit sig göras.
VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER DU DIG I ALMEDALEN?
Jag tror att det intresserar riks- och regionalpolitiker, sak­
kunniga, intresseorganisationer, journalister – men också
intresserad allmänhet.
Foto: iStock
Stefan Svanström
Källa:SCB 2/2015
13
STATISTIKKIOSKEN
– SCB:s statistikservice för alla Almedalsbesökare
I Statistikkiosken får du hjälp att hitta siffrorna alla talar om! Du hittar oss alla dagar
mellan 11.00–16.00 på Cramérgatan, plats 319, mitt emot högskolan.
HITTA RÄTT SIFFROR
VISUALISERA! – STATISTIK PÅ KARTA
måndag 29 juni till fredag 3 juli
mellan 11.00–16.00
onsdag 1 juli 13.00–14.00
SCB:s främsta uppgift är att förse Sverige med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. De
flesta av dessa siffror är offentliga. Tillsammans tar
vi fram dagsaktuella siffror om Sverige. Vad vill du
veta?
DU BEHÖVS I STATISTIKEN
onsdag 1 juli och fredag 3 juli
mellan 11.00–16.00
Varför behövs du som individ eller just ditt företag
i statistiken? Vad händer med samhällsbyggnaden
och demokratin när man förlitar sig på statistiska
resultat som inte är representativa? Prata med våra
insamlingsexperter om just dessa frågor!
Om vi säger att cirka tre procent av Sveriges yta är
bebyggd – säger det dig någonting? Om du ser en
karta över landet som visar att denna yta knappt
motsvarar Skåne och Blekinge län, och att resten
av landet är obebyggt, så ökar förståelsen markant
när du kan visualisera informationen.
Kartan kan förklara statistik som är svår att
beskriva på annat sätt. Kartor tillför mervärde i
presentationen av statistik. Tabeller kan inte visa
geografiska dimensioner, och det kan vara svårt att
förhålla sig till en siffra. Visualisering är ett sätt att
underlätta för läsaren att sortera, att snabbt skapa
intresse, och i förlängningen bidra till en djupare
förståelse.
Kom och titta på kartor och lyssna på Stefan
Svanström från SCB – och lär dig mycket mer om
Sverige!
ANMÄL DIG REDAN IDAG!
Årets sommarskola i statistik – nu i augusti!
Sommarskolan i statistik äger rum den 26–28 augusti på Örebro
universitet, som också är SCB:s medarrangör.
Årets tema är Hard to Survey Populations. Huvudföreläsare är Steven Heeringa, University of
Michigan, och Roger Tourangeau, Westat.
Anmäl dig redan nu, sista dag är 15 juni. Mer information hittar du på Örebro universitets
webbplats: oru.se/hh/summerschool2015
14
Källa:SCB 2/2015
STATISTIKNYTT
Ny statistik om inkomstfördelning
Urvalsundersökningen Hushållens ekonomi, HEK har sedan 1975 tjänat
som källa till SCB:s officiella inkomstfördelningsstatistik. I år redovisar SCB
även totalräknad inkomstfördelningsstatistik som bygger på uppgifter om
hela Sveriges befolkning, och data finns för 2012 och 2013. Från och med
nästa år ersätts HEK helt och hållet av denna nya undersökning.
STATISTIKEN BESKRIVER inkomsternas fördelning för olika typer av hushåll, hur skatter
och sociala transföreringar påverkar denna
fördelning samt hur dessa mönster förändras
över tid.
Den nya undersökningen är registerbaserad
och bygger på administrativa data från bland
annat Skatteverket och Försäkringskassan.
Statistiken är totalräknad med uppgifter från
folkbokföringen och det medför möjlighet till
regional redovisning. Det innebär också en viss
uppsnabbning och kostnadseffektivisering
av statistiken, när telefonintervjuer ersätts av
admi­nistrativa data.
kallas bostadshushåll. Dessutom finns en mindre
förändring i mätningen av disponibel inkomst.
Detta sammantaget leder till tids­seriebrott i
statistiken.
Skillnader mellan undersökningarna
Utvecklingen över tid är oftast av stort intresse
för användare och förändringar i undersökningar innebär risk för tidsseriebrott i statistiken.
Den stora skillnaden mellan undersökningarna, förutom byte av källa, är olika hushålls­
begrepp. I HEK mäter man det faktiska boendet
som kallas kosthushåll. I den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken, kallad TRIF, bygger hushållet på hur man är folkbokförd och
Läs om hushållens ekonomi på scb.se. Där hittar du också
PM:et Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik.
Effekter på inkomstfördelningen
Den övergripande bilden är att inkomstspridningen är något större i HEK än i TRIF. Resultaten tyder även på att de olika inkomstbegreppen påverkar skattningarna förhållandevis lite,
medan däremot skiftet av hushållsbegrepp
påverkar resultaten i riktning mot lägre inkomstspridning.
MER INFORMATION:
Johan Lindberg
[email protected]
FAKTA
SKILLNADER HEK OCH TRIF
HEK
TRIF
UrvalTotalräknad
Faktiskt boende
Folkbokfört boende
KosthushållBostadshushåll
Disponibel inkomst
Disponibel inkomst
• Underhållsbidrag samlas • Underhållsbidrag simuleras
in via intervju.
via modell.
Källa:SCB 2/2015
DISPONIBEL INKOMST
Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och
skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa
transfereringar. Den inkomst som redovisas i statistiken är
ofta ekvivalerad, vilket innebär att ett viktsystem används
för att relatera hushållets konsumtion till dess sammansättning. I praktiken innebär det att den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller
för hushållet.
15
STATISTIKNYTT
Allt blir bättre med modern
yrkesindelning
Vi träffar statistikerna Susanne Gullberg Brännström och
Sofia Löfgren vid SCB och undrar helt enkelt, vad som blivit bättre
med nya yrkes­nomenklaturen SSYK2012. Svaret är lika enkelt – ALLT.
DEN NYA KLASSIFICERINGEN
är modern och detaljerad. På
området it har flest förändringar skett. Tidigare fanns en kod
för it-chefer och fyra för övriga
yrken inom området. Nu finns
två koder för chefer och tolv för
yrkesvarianter. Vid den senaste
uppdateringen SSYK96, fanns
knappast spelproducenter och
internet var i sin linda.
– Statistiken blir alltså så
mycket bättre – nu vet vi hur
många systemutvecklare det
finns och även vilken lön de
har.
Det finns också yrken som
har förvunnit som egen kod.
Ett exempel är Körsnär som
nu redovisas tillsammans med
andra skräddare. För att få en
egen kod krävs bland annat ungefär 1 000 utövare.
– Fotomodell hade tidigare
egen kod, nu hittar vi dem i
samma yrkesgrupp som Eventsäljare och demonstratörer.
De demonstrerar helt enkelt
kläder.
Vi ser att Massörer för djur
är på stark frammarsch men
de är fortfarande för få för att få
en egen kod. Vid förra omläggningen 1996 var motsvarande
Massörer av människor en
mindre grupp . Massörer och
frisörer redovisades tidigare
på samma kod, men har nu
fått egna koder. Det kan ändå
bli svårt att säga hur många de
är eftersom statistiken främst
16
Susanne Gullberg Brännström och Sofia Löfgren, statistiker vid SCB, beskriver den moderna yrkes­
indelningen.. Foto: Monica Holmberg
kommer att redovisas för anställda och många i båda dessa
yrken är egna företagare. Även
Pizzabagare har förändrats. De
redovisades tidigare tillsammans med Bagare – idag finns
de istället i en egen grupp tillsammans med Gatuköksarbetare, och även här är de flesta
egna företagare.
Tidigare var Tränare och
sportutövare i samma grupp,
det gjorde att medelåldern
blev väldigt missvisande. Idag
har vi också separerat kommunikatörer och journalister.
Dagens klassificering är mer
jämställd. Tidigare fanns betydligt fler yrkeskoder för traditionellt sett manliga yrken.
För Maskinoperatörer fanns
en rad koder men för Undersköterskor bara en. Nu finns
det färre industriarbetarkoder
eftersom det har skett stora förändringar i dessa yrken.
>
FAKTA
Under 2014 infördes den nya yrkesnomenklaturen SSYK2012, där
bland annat nya yrken finns med.
Det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett riktigt sätt. Ett stort
arbete har gjorts, och nu i samband
med att lönestatistiken och yrkesregistret för 2014 publiceras är förändringen klar. Läsa om ”Bättre lönestatistik” i Källa:SCB nr 2/2014.
Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK bygger på en internationell yrkesstandard. En reviderad
version med namn SSYK2012 har
tagits fram tillsammans med bland
andra Arbetsförmedlingen. Systemet grupperar individer efter yrken
och klassificerar efter arbetsuppgifter. Den kan användas för att
organisera information om lediga
platser, arbetssökande och yrken.
Källa:SCB 2/2015
STATISTIKNYTT
Undersköterskor har idag sex
koder, där man särredovisar exempelvis arbete inom hemtjänst och
på sjukhus. Även läkare har fått
fler koder, exempelvis AT-läkare
och specialister.
Vem avgör indelningen?
Vi står på en internationell grund,
men det är SCB som beslutar om
den nationella klassificeringen.
Exempelvis har vi ingen nytta av
koden Byhövding!
Arbetet är gediget och vi samråder med Arbetsförmedlingen
och bransch­organsationer.
Vilka reaktioner får ni från
användare?
Det finns en stor förväntan! Nu redovisade vi alltså först lönestatistiken med den nya klassificeringen,
och nästa vår redovisar vi antal
efter yrken för helår 2014 – en viss
eftersläpning men då får vi med
den regionala nivån.
Vilka nya möjligheter ser ni för
våra läsare och kunder?
Statistiken blir bättre i och med
att man kan hitta sitt yrke lättare
och jämföra sig med sin egen eller
andra grupper. Yrkesprognoserna
blir bättre. De ligger till grund för
utbildningssatsningar och annan
samhällsplanering.
Tidsseriebrott är naturligtvis
ett problem, men efterhand blir
det nya tidsserier med nya SSYK.
Vem har tillgång till
uppgifterna?
Alla har tillgång genom databaserna och efterfrågade tabeller och
diagram. Allt om klassifikationen
hittar du på scb.se/ssyk/
Var femte saknar marginal
för oförutsedda utgifter
En av fem svenskar saknar ekonomisk marginal för
oförutsedda utgifter. Det visar data från Undersök­
ningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC för 2014
som publicerades den 26 maj.
U
ngefär var femte person
svarade nej på frågan om
man skulle klara av att
betala en oväntad utgift på 11 000
kronor inom en månad, utan att
låna eller be om hjälp.
n Det är vanligare att kvinnor saknar kontantmarginal, 21 procent
jämfört med männens 17 procent. Yngre, ensamstående med
barn, personer med kortare
utbildning och utrikes födda
saknar i större utsträckning
kontantmarginal.
n Det är fler yngre än äldre som
saknar kontantmarginal. I åldersgruppen 25–34 år saknar var
fjärde kontantmarginal och var
tionde i åldersgruppen 65–74 år.
n Ensamstående med barn saknar
oftare marginal för oförutsedda
utgifter jämfört med sammanboende, varannan ensamstående med barn jämfört med
knappt en av tio sammanboende.
n Var fjärde person med förgymnasial utbildning saknar
kontantmarginal, jämfört med
var tionde med eftergymnasial
utbildning.
Undersökningen baseras på en
kombination av telefonintervjuer
och registerdata. Publiceringen
omfattar drygt 120 tabeller inom
områdena boende, ekonomi,
fritid, föreningsaktiviteter, hälsa,
sociala relationer, sysselsättning,
arbetsmiljö och trygghet.
Läs mer:
Undersökningarna av levnadsförhållanden
(ULF/SILC): scb.se/ulf
Thomas Helgeson
[email protected]
Saknar kontantmarginal, efter hushållstyp, 2014. Procent
80
procent
70
60
50
40
30
0
män
10
kvinnor
20
Monica Holmberg
samtliga
hushåll
ensamstående
utan barn
ensamstående
med barn
sammanboende
utan barn
sammanboende
med barn
Källa: SCB, ULF/SILC 2014
Källa:SCB 2/2015
17
Helmul vann kategorin ”Bästa visualisering” och VARSKO ”Hack for Sweden Award”.
KREATIV ARENA för medborgare
och myndigheter
SCB är en av 20 myndigheter bakom Hack for Sweden. Initiativet har för
andra året i rad inspirerat studenter, datajournalister och utvecklare att med
hjälp av myndigheters öppna data skapa nya appar och tjänster. Helgen
15–16 mars öppnades dörrarna för 90 deltagare från hela Sverige som fick
träffa myndigheternas dataexperter och tävla om Hack for Sweden Award.
AV TOTALT 27 bidrag i Hack for
Sweden 2015 byggdes 20 av SCB:s
data. Laget Hemul, vinnare av
priset i kategorin ”Bästa visualisering”, skapade med hjälp av
statistik från SCB en applikation
till Hemnet som ger information
om området runt bostaden man
är intresserad av. Appen hjälper
bland annat till att hitta valresultat, nöjdhet med kommunens
insatser, mängden nederbörd
och om det finns badplatser i
närheten.
SCB bidrog med öppen data
till Hack for Sweden i form av
hela Statistikdatabasen, som är
tillgänglig via ett programmeringsgränssnitt kallat API (Application Programming Interface).
Via API:et kan SCB:s statistik utan
kostnad exempelvis användas för
att bygga appar för smarta telefoner eller nya webbtjänster.
– Vår ambition med Hack for
Sweden är att inspirera till att
använda myndigheters öppna
data för att skapa nya appar och
tjänster som vi själva inte skulle
18
kunna komma på. Det ger också
ett tillfälle att visa upp vår statistik och vad man kan använda den
till, säger Sara Brinkberg, biträdande projektledare för Hack for
Sweden.
Prototyp för att söka
statistik
Ännu ett bidrag skapat med statistik från SCB är tjänsten Fråga
Sverige som vann juryns specialpris för ”Bästa tekniska höjd”.
Fråga Sverige är en sök- och analystjänst som visualiserar flera
olika myndigheters data genom
en enda sökning. Resultatet presenteras med grafer, likt Google
Knowledge Graph och Apple Siri.
För att enkelt kunna söka efter
informationen och jämföra data
har både en språklig och en matematisk modell lagts på.
Varningstjänst vann
första pris
Priset ”Hack for Sweden Award”
delades ut till laget bakom tjänsten Varsko av IT-minister Mehmet
Kaplan. Tjänsten informerar om
olyckor eller katastrofer genom
sms, mejl eller sociala medier på
kommun- eller länsnivå. Nu väntar en resa till San Francisco och
Silicon Valley för de fyra segrande
studenterna från Linköpings universitet, Johan Holmlund, Emma
Melander, Olivia Kassander och
Erik Sandrén.
Positiv feedback
Många önskar se att Hack for
Sweden arrangeras nästa år igen.
Ardalan Shekarabi, Sveriges civilminister, är en av dem.
– Det är väldigt intressant och
roligt att se myndigheter samarbeta kring ett arrangemang som
det här. Jag hoppas att Hack for
Sweden blir återkommande, med
bidrag som kan leda till nytta för
samhället, säger han.
Josephine Harold,
praktikant vid SCB
Källa:SCB 2/2015
METODER VID SCB
Röjandekontroll av
alla statistikmaterial
Statistisk röjandekontroll är metoder för att se till att inte upp­
gifter om enskilda individer eller företag ska gå att utläsa ur
redovisad statistik eller statistiska material. Med röjande menas
då att en utomstående får ny kunskap om en egenskap hos
en enskild. Ett röjande kan till exempel ske genom att en uppgift om någon enskild framgår från en tabell eller genom att uppgiften
tas fram av någon som ”lägger pussel” med statistiska material och information från annat håll.
R
öjandekontrollen behövs för att hindra
röjanden och bevara statistiksekretessen. Myndigheter som producerar statistik är skyldiga enligt 24 kap. 8 § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) att upprätthålla
sekretess för uppgifter som kan hänföras till
en enskild. Statistik får därför endast offentliggöras eller levereras om den har gått igenom
en skadeprövning och vid behov skyddats mot
röjande.
Sekretessen och röjandekontrollen är också
viktiga för statistikens kvalitet. De ger nämligen uppgiftslämnarna en grund för att känna
förtroende för att uppgifterna skyddas. Det i
sin tur ger förutsättningar för god svarsfrekvens och god svarskvalitet. Med genomförd
röjandekontroll kan statistiken spridas utan
att hindras av röjanderisker, och därmed ökar
tillgängligheten för användarna.
Röjandekontrollen ska ses som en process.
Där ingår hela arbetsgången med skadeprövning, skydd och bedömning av kvalitet. Figuren
här intill visar schematiskt hur olika moment
kommer in. Processen ska gås igenom för alla
statistiska produkter.
Skadeprövningen består av två delar: dels bedömning av sannolikheten för att uppgifter kan röjas om någon enskild (fysisk eller juridisk person), dels bedömning av om uppgifter som kan
röjas medför skada eller men för någon enskild.
Skyddandet kan göras på olika sätt, såsom att
utelämna eller ”förgrova” uppgifter som skulle
kunna röja enskilda. Det gäller att minimera
skyddets inverkan på statistiken under villkoret att risken för röjande hålls acceptabelt låg.
Källa:SCB 2/2015
För vägledning i röjandekontroll rekommenderas Handbok i statistisk röjandekontroll, utgiven
i år av Rådet för den officiella statistiken. Målgruppen för handboken är i första hand de som
framställer och sprider statistik eller statistiska
material, men även andra intresserade kan ha
nytta av handboken som du hittar på scb.se.
Jörgen Brewitz
[email protected]
Röjandekontroll: processen och dess olika
moment
Skadeprövning
Bedömning av
röjanderisk
Krävs
skydd?
Bedömning av
skaderisk
Nej
Ja
Skyddande
av data
Bedömning
av kvalitet
Godtagbar
kvalitet?
Ja
Nej
”Åtgärd krävs”
”Överlämna”
19
Avsändare: Statistiska centralbyrån 701 89 Örebro
B
DET HÄR ÄR KPI
Varje månad tar SCB reda på om priserna i Sverige har gått upp eller ner. Genom att samla in prisuppgifter på vanliga varor och tjänster tar vi fram konsumentprisindex (KPI). För att veta vad vi ska
mäta har SCB tagit fram en ”varukorg” som innehåller fördelningen av de varor och tjänster som
svenska konsumenter köper.
Jämför dig med korgen och se om du statistiskt sett är en vanlig konsument.
Alkoholhaltiga
drycker och tobak
Hälsooch
sjukvård
Transport
Livsmedel och alkoholfria
drycker
Kläder och skor
Rekreation och kultur
Post och
telekommunikationer
Boende
Diverse varor och
tjänster
Restauranger och logi
Inventarier och hushållsvaror
Utbildning
facebook.com/statisticssweden
20
Källa: Konsumentprisindex februari 2014, SCB
Källa:SCB 2/2015