Tillbaka (ll skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasi0ande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka (ll Skolan 2015 Hemmasi?are? A? tänka på i arbetet: -‐Deﬁni(on -‐Forskning -‐Orsaker -‐Varningstecken -‐Kartläggning -‐SIP -‐Mo(va(on -‐Kom ihåg -‐Komma vidare Vad kan vi göra? -‐Samverkan -‐Föräldrar -‐Nyckelmetoden Rä?viseperspek(vet www.hemmasi?are.se Hemmasi0are? www.hemmasi?are.se Deﬁni(on En hemmasi?ande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. Familjen känner (ll frånvaron men har svårt a? förändra situa(onen. Eleven deltar inte i skolan eller annan ak(vitet utanför hemmet och det tar oXa lång (d a? bryta isoleringen. www.hemmasi?are.se Hemmasi0ande Skolk •  Starka känsloreak(oner kopplat (ll skolnärvaro exempelvis ångest, vredesutbro?, depression eller soma(ska symtom. •  Föräldrarna känner (ll frånvaron. •  Avsaknad av an(socialt beteende. •  Hemmet anses vara en trygg och säker plats. •  Barnet är villigt a? u\öra skolarbete på hemmaplan. •  Ingen utpräglad ångest eller rädsla för a? närvara i skolan. •  Barnet döljer sin frånvaro för föräldrarna. •  An(socialt beteende, oXa i sällskap av likasinnade vänner. •  Under skol(d är barnet oXast inte hemma. •  Saknar intresse för skolarbete och skolpresta(oner. www.hemmasi?are.se Forskningen •  Kontextberoende förståelseram som skiXar eXer kultur och ”trend”. Från modersneuros (ll neuropsykiatri. •  Lika lång historia som den allmänna skolgången. •  God prognos för de som kommer (llbaka •  Homogent symtom för en heterogen grupp individer. •  Föräldrarna har en sämre psykisk hälsa och är hemma dag(d mer än andra föräldrar. •  Interna(onellt fenomen (ex Hikikomori, DN 140402) •  Särskild utredare om elever med problema(sk frånvaro utsedd av Regeringen (Regeringen Promemoria 150901) www.hemmasi?are.se Antal Omfa?ning/Kostnad Lågt räknat 1650 elever läsåret 2008-‐2009. Finns tendens (ll en ökning (Skolverket, 2010). Sjukanmäld och hög ströfrånvaro ej inräknad. Kostnad 10-‐15 milj/elev som inte hi?ar (llbaka (ll skolan (Nilsson, 2014). www.hemmasi?are.se A? kategorisera skolproblem – en (llbakablick Moralisk/religiös diskurs (1800 – talet) Fåne, Idiot, Sinnesslö, Nagelbitare, Lat, Fahg, Ta?arunge, Oböjlig, Stygg, Vanar(g, Utomäktenskapliga barn Psykologisk/medicinsk diskurs (Ddigt 1900 – tal) Halvidiot, Trög, Dum, Imbecill, Undermålig, Låg IQ, Svagbegåvad Pedagogisk/medicinsk diskurs (1930 – talet) Psykopat, Skolkare, Ordblind, Störd, Vänsterhänt, Psykiskt eXerbliven Social/psykologisk diskurs (1960 – talet) Lä?rörlig, Hämmad, Aggressiv, Neuro(sk, Förhärdad, Dagdrömmare, Fabulerande, Skolvägrare, Läs – och skrivsvårigheter, CP Biomedicinsk diskurs (1990 – talet och framåt) Psykiskt utvecklingsstörd, Begåvningshandikapp, ADHD/damp, Aspergers, Toure?es, Dyslexi, Dyskalkyli (ur Hjörne & Säljö: A? platsa i en skola för alla) www.hemmasi?are.se Orsaker Sammanställningen bygger på egna erfarenheter och nu(da forskning Skolan
Individ Socialt/Familj • 
Lärarrela(onen • 
Temperament • 
Nära rela(oner • 
Skolpersonal • 
Introvert/Extrovert • 
Konﬂikt inom familjen • 
Struktur • 
Intressen • 
Föräldrars inställning • 
Ru(ner • 
Psykiatrisk diagnos (ll skolan • 
Mobbning • 
Neuropsykiatrisk diagnos • 
• 
Kompisar inom familjen Missbruk/psykisk ohälsa • 
www.hemmasi?are.se Sociala nätverk Vad kan vi göra? www.hemmasi?are.se Samarbete/Samverkan •  Olika nivåer = team, organisa(on, andra aktörer/myndigheter •  Samverkan = rela(oner snarare än dokument •  VEM gör VAD? •  SIP = ska upprä?as för den som har behov av -‐ insatser från både hälso-‐ och sjukvården och socialtjänsten www.hemmasi?are.se Föräldrarna • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Stark oro för barnets hälsa/liv. Lågt förtroende för skolan Ensamma och inte sedda Önskar snabbare agerande från skolan Röd tråd/kon(nuitet Sjukskriver, men vill ha hjälp Anpassat si? vuxenliv (ll barnets situa(on Psykisk ohälsa www.hemmasi?are.se www.hemmasi?are.se Nyckelmetoden vilar på kunskap från det pedagogiska och det psykosociala fältet. Den teore(ska grunden är kogni(v, psykodynamisk och sociokulturell. Metoden är e? förhållningsä? och e? arbetssä? som innebär e? tä? tvärprofessionellt arbete där eleven beﬁnner sig via fysiska möten, sociala medier och digitala hjälpmedel. SyXet med metoden är a? underlä?a för professionella a? hantera problema(ken. www.hemmasi?are.se Ledstjärnor v  Alla ungdomar har rä?, oavse? färdighetsnivå, a? (llskansa sig kunskap. Det är vi vuxna som måste hi?a lämpliga vägar för a? den ska kunna nå fram. v  Isolering från omvärlden är inte främjande för den personliga utvecklingen och den psykosociala hälsan, a? motverka den är a? verka för en ljusare fram(d. v  Genom a? ge respekt och ansvar (ll en annan person ger man denna människa möjlighet a? växa i sig själv. Vi ska all(d kommunicera direkt med den unga, som själv ska få möjlighet a? u?rycka sina behov och önskemål. Fungerar inte det vi (llsammans planerat ska vi i första hand rannsaka oss själva och be den unga om råd. v  All hjälp är bra hjälp, men bara om den kommer vid rä? (dpunkt. Det är den ungas behov som ska styra vår (ming i arbetsgången, inte våra egna ambi(oner och önskemål. Det är lä? a? bli snabb i besluten när man vill go?, men a? ta det lugnt och fokusera på a? först skapa rela(on och kunskap är mer eﬀek(vt. www.hemmasi?are.se Resultat 1 års avgränsat resultat med Nyckelmetoden för unga mellan 14-‐20 år: • 
• 
• 
• 
• 
12 elever, 4 ﬂickor 8 pojkar. Hemma under 1.5 -‐ 5 år på hel(d. 11/12 följde sin planering. 10/12 bröt sin isolering och kom vidare (ll skola/behandling. 17/19 betyg på 6 nyinskrivna. Totalt 33/37 på samtliga elever. www.hemmasi?are.se Uppstart • 
• 
• 
• 
• 
Preliminär bedömning Elevens medgivande Sekretess 3 fysiska möten Kartläggning – psykosocial och pedagogisk www.hemmasi?are.se Det prak(ska arbetet •  Veckoscheman och långsik(g målsä?ning •  Uppföljning/utvärdering var 4:e vecka •  Fysiska träﬀar varvade med Skype, chat, mail •  Digitala verktyg/Sociala medier •  Breddad kunskapsbedömning i samverkan www.hemmasi?are.se Kartläggning med fyrfältsmatrisen Vad vinner eleven? Vad slipper eleven? Stanna hemma Lyckas med dataspel. Uppmärksamhet från förälder. Behålla självbilden av a? kunna om man bara vill. Lugn och ro i trygg miljö. Få bestämma sysselsä?ning själv. Få känna sig unik och inte som andra. Vad mer? Sve?ningar, magont. Komplicerade kompisrela(oner. Känna presta(onsångest. Oroa sig för närstående som också är hemma. Förklara frånvaron. Verkligheten i form av betyg, fram(dsstress, vuxenlivet. Vad mer? Gå Dll skolan Roligt, vänner. Uppleva nya saker. Kunskaper och färdigheter. Betyg. Hopp om fram(den. Vara en del av något större. Känna sig som andra. Vad mer? Ha tråkigt. Vara ensam utan jämnåriga. Undra vad andra gör och pratar om. Konﬂikter hemma. Känna sig ensam, utan förälder. Vad mer? www.hemmasi?are.se Pedagogisk kartläggning Lärande= Innehåll, drivkraX, samspel (Illeris, 2007) • 
•  Normerade test •  Bedömning för lärande (BFL) – forma(vt förhållningssä? •  Fånga de generella ämnesövergripande förmågorna i läroplanen •  ”Skjuta med hagelbössa” för a? få så många målträﬀar som möjligt •  Intressestyrda uppgiXer (ll grund för den grundläggande och kon(nuerliga kartläggningen www.hemmasi?are.se A? tänka på i arbetet www.hemmasi?are.se Varningstecken • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Sjukskrivningar, oXare och längre än vanligt Historia med många skolbyten Mental ohälsa/missbruk hos närstående Elevens förmåga ≠ omgivningens krav Svårigheter a? själv lösa problem Svårigheter med förändringar och övergångar Svårt med kompisrela(oner www.hemmasi?are.se Faktorer som främjar elevers skolnärvaro • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Fungerande system för bokföring av frånvaro Ak(v och engagerad elevhälsa Goda ru(ner, genomtänkt dokumenta(on An(mobbningsprogram Sms – eller telefonkontakt med vårdnadshavare och elever Snabba hembesök för a? hi?a orsaken (ll frånvaron Snabba insatser där skolarbetet hela (den får chans a? fortsä?a och eleven är delak(g Tillgång (ll samtalsstöd Fördjupade pedagogiska kartläggningar Särskilt fokus vid lärarbyten och klassbyten Tillgång (ll lärare/mentor med mer personlig kontakt, god rela(on (ll lärare Tänka (ll inför klassbildning ”Jag ser dig”, ”Du är en del av e? team” Stödundervisning i möjligaste mån i det gemensamma klassrummet Rörelsepauser, massagestunder, avspänningstekniker Konﬂikthantering, kommunika(on, problemlösningsstrategier Begreppskort, ritprat, seriesamtal, sociala manuskript, sociala berä?elser OBS! stor varsamhet vid eventuell ”utbrändhet” Kartläggning • 
• 
• 
• 
• 
Psykosocial Pedagogisk Tidigare utredningar Skolhälsovårdsjournaler Aktuella och (digare kontakter med Socialtjänst och BUP www.hemmasi?are.se SIP • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
”Decenniets reform!” SYFTE -‐ a? säkerställa samarbetet mellan huvudmännen Lagstadgad sedan 2010 i både HSL (3f§) SoL (2 kap. 7 §) Soc och Bup ska ta ini(a(v (ll SIP Närstående, elevhälsa, förskola och skola kan föreslå a? SIP ska startas Utan dröjsmål = inom några dagar Samtycke = förutsä?ning Huvudansvarig ska utses u(från familjens önskemål och insatsernas u\ormning SIP – mall: sök på www.ksl.se www.hemmasi?are.se Mo(va(on •  Känsla -‐ Mo(va(on -‐ DrivkraX •  Hi?a triggern – ”Det är inte kört” •  Delak(ghet •  LyX framsteg men… •  Undersök motstånd •  Orka ro båten vidare www.hemmasi?are.se Några sista Kom ihåg • 
• 
• 
• 
• 
Kom i rä3 (d Tro på processen Glöm inte det visuella Trotsa din känsla Orka all(d lite mer www.hemmasi?are.se Krysmynthas kluriga •  Pubertet i ”osynk” •  Sexuell iden(tet •  Maten! www.hemmasi?are.se Komma vidare •  Utvärdering •  Överlämning •  Inför skolstart •  Uppföljning www.hemmasi?are.se Rä^ghetsperspekDvet •  FN:s Allmänna förklaring: art. 26. •  FN:s Barnkonven(onen: art. 28-‐29. •  Skollagen: 1 kap. •  Salamanca 2006 www.hemmasi?are.se Tack för Er uppmärksamhet! www.hemmasi?are.se [email protected] www.krysmyntha.se Krysmyntha Sjödin Marie Gladh 0709-‐5617 62 0700-‐875388
www.hemmasi?are.se