1. No category

Byggnadsstyrelsens informationer
Kombikontor
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Byggnadsstyrelsens informationer T:115
5
Dokumentetsdatum
Ärendebeteckning
1990-07
504-269187
Projektnamn
ektnamn (ev förkortat)
BYGGNADSSTYRELSEN
Framtidens kontor
Projektledare , upphovsman (män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Jan Thews, projektledare
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Husbyggnadssektionen
Konsult: Svante Sjöman, Kontorsplanering AB
projektnr 996502 829
Tekniska byrån har under 1989 bytt namn till Tekniska enheten.
Dokumentets titel
övriga uppgifter
Kombikontor
den 1 juli 1990. Se vidare längst bak i denna skrift.
Byggnadsstyrelsens nya publikationssystem gäller fr o m
Huvudinnehåll
1denna rapport, framtagen inom utvecklingsprojektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR
Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns kombikontor. Rapporten redovisar även
byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus.
Nyckelord
Akustik, arbetsrum, arkitektur, belysning, flexibilitet, framtid, golv, inredning, installation, kommunikation, kontor, luftbehandling, miljö, ombyggnad, personalutrymmen, statisk elektricitet, säkerhet, terminalarbetsplatser, ventilation
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst
Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08 031 040 090-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 59 10
40 sidor
omslag
Red
Ref
Henrik Waldenström
0 Byggnadsstyrelsen 1990
Jan Thews
Ann Westerman
Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-783 10 00
104 46 build S
08-783 1 1 80
1
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 115
KOMBIKONTOR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖ RORD
2
1
1.1
1.2
1.3
BAKGRUND
Historik
De första kombikontoren
Dagsläget
3
2
2.1
2.2
2.3
2.4
KOMBIKONTOR
Vad är kombikontor
När passar ett kombikontor?
När passar inte ett kombikontor?
Generalitet
5
3
3.1
3.2
AREOR OCH KOSTNADER FÖR OLIKA
KONTORSFORMER
Allmänt om areor och kostnader
Areajämförelser mellan olika kontorsformer
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ
Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse
Administrativ miljö
Social miljö
Fysisk miljö
Kontorets image
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
INSTALLATIONSSYSTEM 1 KOMBIKONTOR
Allmänt om olika system
Ventilation, värme/kyla
El, tele och data
Belysning
Integrerade lösningar
17
6
KOMBIKONTORETS ENHETSRUM
21
7
OMBYGGNAD AV OLIKA HUSTYPER TILL
KOMBIKONTOR
Generella och speciella problem
Möjligheter att bygga om till kombikontor
7.1
7.2
BILDBILAGA
7
23
nr 1-21
Byggnadsstyrelsens
nya publikationsserier
9
25
1990
40
2
FÖRORD
Industrins kontor planeras idag i mycket stor utsträckning som kombikontor. Arkitekt SAR Svante Sjöman, AB Kontorsplanering Stockholm,
har medverkat i utvecklingen av kombikontorskonceptet ifrån första
början på 70-talet. Han har medverkat som rådgivare i ca 60 st kombikontorsprojekt inom Norden. I denna funktion har han hjälpt beställaren och
dennes konsulter. Han har även själv som arkitekt ritat flera kombikontor. Under åren 1976-79 deltog han i utvecklingsarbetet av kombikontoret, vilket bedrevs av en grupp konsulter och företag under benämningen
Mathildagruppen.
Aven inom den statliga sektorn efterfrågas nu kombikontor i allt fler sammanhang. För att möta denna efterfrågan på ett kvalificerat sätt har byggnadsstyrelsens tekniska enhet påbörjat ett utvecklingsprojekt, Framtidens kontor, för att öka kunskapen om programmering och projektering
av nya kontorsformer.
I denna information, framtagen inom projektet Framtidens kontor, redovisar arkitekt SAR Svante Sjöman sina erfarenheter från industrisektorns
kombikontor. Rapporten redovisar även byggnadsstyrelsens erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser med traditionella kontorshus.
3
1 BAKGRUND
1.1
Historik
Under 50-talet växte kontoren i storlek och kom att utformas med en
allt bättre utrustning och inredning för kontoret. Det traditionella cellkontoret var den helt dominerande planformen, inte minst inom statlig
förvaltning.
Kontorslandskapet introducerades i Sverigel965 och byggdes under tio
år. Under denna period började man diskutera ljus, ljud, luft och layout.
Nya begrepp infördes: ljudabsorberande undertak, skärmar, växter,
pausplatser mm.
BILD1
Kontorslandskap
År 1970, när kontorslandskapet stod på sin höjdpunkt, utgav Personaladministrativa rådet (PA-rådet) resultatet av en mycket omfattande utredning av svenska kontorslandskap. Till en del byggde utredningen
sina rön på en tidigare utredning av ett större försäkringsbolag i Svenge. Man tillämpade också delvis de kriterier som en tysk undersökning,
Quickborner Teams, använt för att i 68 punkter beskriva och definiera
kontorslandskapet. Begreppet 4L-kvalitet myntades.
Med de fyra L:en avses:
Ljudet - akustik - och bullerförhållanden,
Ljuset - belysning, bländning, ljusfärg m m,
Luften - värme- och ventilationstekniska förhållanden,
Layout - utformning av inredning och rumsmiljö.
Quickborner Teams 68 punkter tog förutom de 4L:en även upp kommunikationsleder, arbets- och informationsflödet, kontorshjälpmedel,
den sociala miljön jämte akustiska och visuella störningar.
Man fann bl a att den 4L-kvalitet, som var en förutsättning för ett bra
kontorslandskap, i själva verket bara var 2.5L kvalitet. Med 2.5Lkvalitet menas att kvaliteten i själva verket inte var fullgod , dvs att ett
eller flera L inte nådde upp till den standard som ansågs nödvändig för
ett modernt kontorslandskap.
I mitten av 70 -talet växte kritiken mot kontorslandskap, delvis som en
följd av PA-rådets utredning och negativa kritik i olika massmedier.
Man klagade bl a över ljudstörningar, rökning, stress och allmän otrivsel. Medbestämmandelagen innebar att de anställda fick ökat gehör för
dessa synpunkter. Kontorslandskapet blev impopulärt och byggandet
av kontorslandskap gick tillbaka.
Vid samma tidpunkt påbörjades datoriseringen av många arbetsuppgifter. Terminalarbetsplatsen skapades, vilket ställde nya krav på kontorets teknik. Bland annat infördes komfortkyla för att motverka värmen
från all teknisk utrustning.
BILD5
4L-kvalitet
4
På grundval av erfarenheterna från cellkontor och kontorslandskap utvecklades under slutet av 70-talet kombikontoret. Målsättningen var att
kombinera fördelarna och försöka undvika nackdelarna med respektive
kontorsform. Kombinationen av kontorslandskapets öppenhet, flexibi-
litet och goda kommunikationer med cellkontorets arbetsplatser i ett
eget arbetsrum, blev den lösning som såväl medarbetare som företagsledning kunde acceptera.
1.2 De första kombikontoren
Två uppmärksammade kombikontor byggdes under slutet av 70-talet:
BILD 2
Canon
BILD3
Zander & ingeström
-
Canon Svenska AB, Stockholm
1978,120
kontorsarbetsplatser
(Tengbom arkitekter AB),
- Zander & Ingeström, Stockholm 1979, 700 kontorsarbetsplatser,
(Lennart Bergström Arkitektkontor AB).
1.3 Dagsläget
Kombikontoret har nu (1989) byggts under tolv år och är numera en
vanlig modell i Norden vid nyproduktion av kontor för industrin.
Mycket ofta siktar man också mot en kombikontorslösning vid ombyggnad av äldre kontor. Ofta år kontorslandskapet utgångspunkt för
industrins kontor. Efter personalens påverkan med önskemål om egna
arbetsrum blir kombikontoret en bra kompromiss.
Idag finns ca 200 större, nybyggda kombikontor, främst i Sverige,
Norge och Finland. Intresset för kombikontoret har nyligen vaknat i
övriga Europa.
Byggnadsstyrelsen har hittills endast i mindre omfattning byggt kombikontor. Inom statlig förvaltning är utgångspunkten cellkontor. Varken
arbetsgivare eller personal önskar numera kontorslandskap, varför det
vanligaste hittills har varit att fortsätta med cellkontor. Kombikontor är
ännu för okänt, vilket delvis förklarar skillnaden i intresse för kombikontor mellan industrin och statlig förvaltning.
Följande byggnadsstyrelseprojekt
med kombikontor var färdigställda
under 1988:
BILD4
kv. Vega
- Stockholms universitet, kv. VEGA, ombyggnad,
- Lunds Tekniska Högskola, avd. arkitektur,
- Chalmers Tekniska Högskola , avd. arkitektur.
5
2 KOMBIKONTOR
2.1
Vad är kombikontor?
Kombikontorets grundide bygger på principen att alla arbetsrum är
lika stora (2.3 m x ca 3.9 m) och att alla arbetsrum gränsar mot en inre
öppen gemensam yta. Denna gemensamma yta (hädanefter kallad "vardagsrum") innehåller alla gemensamma funktioner inom kontoret såsom kopiatorer, telefax, printrar, CAD-arbetsplatser, arkiv, postfunktioner, sammanträdesplatser, pausplatser mm. Gränsen mellan rummen
och vardagsrummet består av en glasad vägg för att främst ge en god
kontakt mellan arbetsrummen och vardagsrummet. På så sätt tillförs
också vardagsrummet dagsljus.
Utanför rummen finns ingen korridor, utan gångytan skapas på samma
sätt som i kontorslandskapet, dvs genom placering av inredning och
utrustning i kontorets vardagsrum.
Kombikontorets planlösning innebär att flexibiliteten ökas både via enhetsrummen (organisationsförändringar
kan göras utan flyttning av
mellanväggar i kontoret) och via vardagsrummets mångsidighet. Dessutom ökas den visuella kontakten dels genom de glasade väggarna,dels
genom vardagsrummets närhet och öppenhet. Tanken är att kombikontoret ska kombinera cellkontorets ostördhet med kontorslandskapets
stora flexibilitet och goda kontakt mellan medarbetarna.
Under de senaste 3-4 åren har det byggts flera konventionella cellkontor, vilka har en glasad vägg mellan arbetsrummen och utanförliggande
korridor. Denna typ av cellkontor var ganska allmän under 40- och 50talet. En sådan glasvägg är ofta störande för medarbetarna i kontoret
(främst visuellt men också akustiskt) eftersom gångtrafiken tvingas att
passera nära utanför glasväggarna samtidigt som individen inte har
något eget intresse att bevaka i korridoren. Störningen kan bli så stor att
affischer, kartor, möbler etc spontant placeras framför den glasade
väggen som skydd mot korridoren. Problemet accentueras om korridoren utgör förbindelseled mellan olika husdelar och därför trafikeras av
många okända personer.
Man ökar ibland arbetsrummens bredd från ca 2.3 m till 2.6 eller 2.9 m
(motsvarar modulmåtten 24M respektive 27M och 30M). Denna ökning av rumsbredden år kostsam utan att fördenskull alltid ge verkliga
förbättringar i funktion.
Ett undantag är arbetsplatser där man hanterar format större än A3
(297x420 mm). Där har problemet lösts på tre olika sätt:
- arbetsplatserna placeras i ett gemensamt storrum,
- ett mindre ritbord placeras i arbetsrummet; ett större ritbord placeras
i vardagsrummet nära arbetsrummet,
BILD 6
Rum med mindre
ritbord
- arbetsrummen utförs konsekvent med större bredd, antingen samtliga arbetsrum eller enbart de som kräver en större arbetsplats.
Ett annat undantag är når man bakom arbetsplatsen vill ha en andra
arbetsplats med större djup t ex för terminalarbete.
6
2.2 När passar ett kombikontor?
Kombikontoret bygger på öppenhet och föutsätter att man i jämförelse
med cellkontor kan föra över arbetsfunktioner från det egna rummet till
det gemensamma utrymmet.
Kombikontoret är idealiskt för arbetsplatser där kommunikation mellan
arbetstagarna behövs för att ge impulser och information som annars
inte skulle ha efterfrågats. Kombikontorets öppenhet klargör snabbt
vilka som finns inne eller år upptagna med telefon eller besök. Detta
sparar söktid särskilt på arbetsplatser där personalen ofta är ute på
uppdrag.
En byggnad som passar till kombikontor "r vara allmängiltig till sin
uppbyggnad och systemlösning. Den "r medge kända kontorsformer
inom byggnaden och kan därigenom passa de flesta typer av verksamhet.
2.3 När passarinte ett kombikontor?
Ett traditionellt cellkontor kan passa bättre än kombikontor t ex i nedanstående fall:
- arbetet ar konfidentiellt,
- gemensamma kontorsytor behövs inte,
- gemenskapen saknar betydelse.
Kontorslandskap eller storrum kan vara att föredra i följande sammanhang:
- hörbar kontakt behövs mellan medarbetarna,
- arbetsuppgifter/arbetsmaterial behöver delas,
- social gemenskap eftersträvas,
- omgruppering av personal sker ofta.
Den sociala gemenskapen kan ha stor betydelse för trivseln vid utpräglat rutinarbete.
2.4 Generalitet
För att förändringar i verksamheten ska kunna genomföras fordras att
kontorbyggnader ges generalitet och flexibilitet. Byggnadens mått och
systemlösningar "r medge andra kontorsformer ån den från början
planerade. Erfarenheten visar att storrum ärr statiska och att behovet av
ytterligare storrum sällan uppkommer. I och med ökande krav från
medarbetarna på eget rum sker snarare en ombyggnad av ursprungligen
planerade och insprängda storrum till vanliga kombikontorsrum, samtidigt som ny kontorsteknik gör detta möjligt.
7
3 AREOR OCH KOSTNADER FÖR
OLIKA KONTORSFORMER
3.1 Allmänt om areor och kostnader
Mycket ofta kalkylerar företagen sin kontorskostnad efter den
per kvm man erbjudits. Det är en tämligen dålig måttstock
kontoret egentligen kommer att kosta totalt per år. Ett kontor
hyra, men med dåligt lokalutnyttjande blir oftast dyrare än
med ett effektivt tillvaratagande av kontorsarean. Ett bättre
byggnadens effektivitet år hyran per anställd.
kallhyra
för vad
med låg
en lokal
mått på
För totaleffektiviteten hos arbetsplatsen tillkommer omätbara faktorer
såsom lokalens geografiska läge, personalledning, motivationen hos
personalen, sjukfrånvaro, personalomsättning m m. Personalkostnaden
är ca tio-falt högre än lokalkostnaden. Mindre än 3/4 av lokalkostnaden
utgörs av byggkostnaden (kapitalkostnad) vilket innebär att en ökning
av personalens effektivitet på 7% motsvarar hela årskostnaden för investeringen i ett nytt kontor. Kan man genom utformningen av lokalerna påverka motivationen hos personalen, sjukfrånvaron etc får det
snabbt en gynnsam effekt på totalekonomin.
3.2
Areajämförelser mellan olika kontorsformer
Vid areajämförelser nedan avses endast de utrymmen som finns i en
normal kontorsvåning med kontorsrum, kommunikationsutrymmen,
utrymmen för gemensamt bruk, hygienutrymmen, areor för trappor,
hiss och schakt. I exemplet jämförs schematiskt två olika kontorsformer i två olika kontorshus med samma lokalprogram. Kontorshusens
former och mått representerar de vanligast förekommande för respektive kontorsform. (OBS att jämförelsen är ett räkneexempel och inte ett
uttryck för KBS areanormer.)
Båda kontoren inrymmer 26 st arbetsplatser i egna arbetsrum. I cellkontoren förutsätts en fördelning av arbetsrummens storlek så att 60%
har ett 2-modulsrum, 30% ett 3-modulsrum och 10% ett 4-modulsrum
- en gängse fördelning i moderna cellkontor. I kombikontoret förutsätts att ca 5% av medarbetarna har ett 4-modulsrum, övriga har 2-modulsrum. En modul = 1,2 m modulmått i fasad (12 M), 2 moduler =
2,4 m (24M) etc.
För gemensamma behov tillkommer:
-
arkiv, ca 20 kvm,
kopiering, ca 10 kvm,
data, printer mm, ca 20 kvm,
förråd, kontorsmateriel, ca 10 kvm,
konferensrum, ca 20 kvm,
pausrum, ca 20 kvm,
hygienutrymmen,
utrymmen (likvärdiga) för hiss, trappor och schakt.
BILD7
Kostnadssamband
8
Resultatet av areabe " ningen är följande:
BILD 8
Cellkontor, enkeloch dubbelkorridor
Kombikontor
Cellkontor, enkelkorridor:
620 kvm
Cellkontor, dubbelkorridor: 690 kvm (med ca 40 kvm disp. yta).
Kombikontor (21.6 x 24.0): X520 kvm (med viss överyta).
Kombikontoret ger minst area huvudsakligen beroende på att 2-modulsrum kan användassom enhetsrumi så stor utsträckning.Detta i sin
tur möjliggörs genom placering av bla sammanträdesfunktion för besök i vardagsrummet. Kombikontoret ger dessutom de kortaste gångavståndenmellan medarbetareoch till gemensam utrustning.
9
4
KOMBIKONTORETS TOTALMILJÖ
4.1
Allmänt om miljöbegreppen och deras betydelse
Nedan redovisas ett koncept för kombikontoret under rubrikerna admi-
nistrativ, social och f ysisk miljö.
Den fysiska miljön med sin 4L-kvalitet utgör enbart en del av det totala
begreppet "miljö" och bidrar bara delvis till människans tillfredsställel-
se i kontorsarbetet. Sannolikt betyder den administrativa och sociala
miljön mer i detta avseende. Däremot bidrar den fysiska miljön till att
underlätta och effektivisera arbetet.
Totalmiljön påverkas inte bara av nya byggnadstekniska lösningar utan
även av att arbetets hjälpmedel snabbt utvecklas, förändras och förbilligas och av att människans attityd till arbetet ändras tekniskt, socialt och
politiskt. Ett eget arbetsrum med en egen telefon var en utopi för bara
några decennier sedan...
4.2
Administrativ miljö
Den administrativa miljön på kontoret kan lättast beskrivas med några
nyckelord:
- organisation
- externa besök
-
säkerhet
kopiering, självservice
kaffehantering
arbetsrutiner
befattningsbeskrivningar
status
reglementen
utbildningsplaner
ekonomisystem
tjånsteställningssystem
nåmndverksamhet
facklig verksamhet.
Listans längd kan mångdubblas, men för diskussionen kring olika kontorsformer torde följande nyckelord vara av störst intresse:
Organisation
Idag sker organisationsförändringar snabbare än någonsin förr. Orsaken år att kringvärlden ständigt förändras och det gäller "att hänga med"
för att inte tappa mark. Det ställer stora krav på kontorets flexibilitet så
att det är möjligt att flytta om personalen, helst över en natt. Att flytta
mellanväggar för att anpassa kontoret till en ny organisation år kanske
möjligt - men dyrt.
BILD 9
Aln hänger ihop
lo
Flyttbara mellanväggar finns i många olika fabrikat och de år visserligen flyttbara men fordrar ändå kvalificerad arbetskraft. En flyttning för
ett rum kan medföra följdflyttningar i flera andra intilliggande rum.
Härtill kommer problem med ljudöverkörning mellan rummen eftersom ljudtätning mot golv, yttervägg och tak sällan görs tillräckligt
noggrant.
Kombikontoret möter kravet på snabb förändring med ett enhetsrum.
Hos Zander & Ingeström (700 arbetsplatser), har endast ca 20 mellan-
väggar flyttatsunderen tio-årsperiod.
Status
För denna faktor finns ingen allmän vägledning annat än att status idag
inte är lika starkt knutet till rumsstorleken som förr. Olika lösningar har
projekterats för privata företag (kombikontor):
- endast VD får 4-modulsrum,
- endast VD får 4-modulsrum, gemensamma " VIP-rum" (mer påkostade sammanträdesrum) för avd.chefer,
- VD och avd.chefer får 4-modulsrum,
- funktionen avgör vilka som ev. behöver större rum.
De flesta industriprojekthar stannatför de två översta lösningarna.I de
fall då sekreterarrummet är genomgångsrum till VD och motsvarande
befattningar har sekreteraren ofta också ett 4-modulsrum.
I nybyggda statliga projekt (cellkontor) programskrivs normalt följande:
- GD; 5-modulsrum,
- byråchefer; 3-modulsrum,
- avd.chefer; 3-modulsrum,
- funktionen avgör i övrigt.
Externa besök, säkerhet
Av säkerhetsskälväljer man ofta idag en lösning som innebår att extema besök (så långt det år möjligt av praktiskaskäl) hänvisas till konferenscentra kring de neutrala utrymmena intill entrehallen och
receptionen . Eskortering av besök från receptionen till arbetsrummet är
ett annat sätt att bibehålla säkerheten. Låsta trapphus, där man möter
gästen vid dörren på våningsplanet, förekommer också.
En annan sida av säkerheten är att myndigheter , lagar och försä kringar
för olika handlingar kräver förvaring i stölds " a lokaler , arkiv etc.
Detta gäller såväl vanliga handlingar som disketter och databand.
För att inte störa vardagsrummets öppenhet " r arkiv i kärnzonen undvikas. I stället "r man använda brandklassade skåp eller s" erhetskåp.
Om arkivrum år nödvändiga "r dessa göras demonterbara och placeras direkt intill de rum de betjänar.
11
Om vardagsrummet innehåller stöldbegårlig utrustning kan antingen
dessa låsas till inredningen eller kontoret skalskyddas. Inbrott eller
stöld i ett kombikontor är ganska sällsynta eftersom kontorsytorna är
ganska öppna och medger en god överblick kring avvikande händelser
under kontorstid.
Kopiering, självservice
Möjlighet till självservice erbjuds i högre grad i de öppna och halvöppna kontoren, eftersom gångavstånden oftast är mycket korta och den
synliga kontrollen över verksamheten/hjälpmedlenår
omedelbar; man
kopierar papper själv, hanterar arkiven utan hjälp av speciell personal,
man skriver egen text med hjälp av PC eller ordbehandlingsmaskin,
man hämtar och lämnar sin egen post vid poststället i vardagsrumet,
man gör iordning nytt kaffe om man tar det sista, osv. Utvecklingen går
mot att självservicen successivt byggs ut så att alla, oberoende av
tjänsteställning, kan klara sig själv.
Kaffehantering
Kaffehanteringen har länge varit en ömtålig punkt, eftersom verksamheten stannar ,under en kvart/halvtimme när kaffet serveras under förmiddagen och eftermiddagen. I ett kombikontor är det möjligt att ta en
paus när som helst under dagen, eftersom närheten till det egna arbetsrummet är kort och det rinns möjlighet att avbryta pausen för att exempelvis svara i telefonen. Den tidsbestämda och samfällda kaffestunden
(social samvaro) fyller inte lika stor funktion i det öppna kombikontoret.
Arbetsrutiner
Vid en flyttning till ett nytt kombikontor har två mönster utkristalliserats. Den ena innebär att vardagsrummet är mycket litet utnyttjat.
Egentligen återfinns där bara sociala funktioner såsom pausplatser och
allmänna sittplatser. Det andra mönstret visar ett kontor med livlig
verksamhet i vardagsrummet där människor ständigt är i rörelse mellan
arbetsrummet och kompletterande funktioner i vardagsrummet.
I det första fallet har man flyttat från det gamla kontoret till det nya,
utan att utnyttja den potential som vardagsrummet innebär. Det kan
också innebära att kombikontorsformen var fel kontorsform för verksamheten. Därför är det viktigt att i planeringen studera vilka arbetsrutiner som kan förändras genom det verktyg som vardagsrummet utgör.
Helheten ska upplevas som lättarbetad och naturlig.
4.3
Social miljö
En risk som människan utsätts för i kontor med avancerade tekniska
hjälpmedel är att hon isoleras från mänsklig kontakt och istället kommunicerar med datorn. Det gäller särskilt rutinarbete vid terminal.
Kombikontorets öppna miljö skapar bättre möjlighet till spontana kon-
takter mellan medarbetarna. Den fysiska närheten till arbetskamraterna
- korta gångavstånd och gemensamt vardagsrum - kan om övriga förutsättningar finns underlätta relationerna. Man kan säga att lagandan
ges möjlighet att utvecklas.
BILD 10
Kaffepaus
12
4.4
Fysisk miljö
Den fysiska miljön kan beskrivas med några nyckelord:
lokalisering,
marken utanför,
byggnad,
ljus,
ljud,
luft,
layout,
material,
färgsättning,
kontorsmaskiner,
städning.
Byggnad
Kombikontoret ställer två krav på byggnaden. Det ena kravet är att
bredden inte får vara för liten när man ska utnyttja kontorets mitt,
vardagsrummet, för olika funktioner och kommunikationsytor. 16,8 m
(multipel av 1,2 m) har visat sig vara ett bra breddmått med hänsyn till
ekonomi, funktion och layout. I ett sådant kontor fördelar sig areorna i
rum och vardagsrum ungefär lika, vilket generellt visat sig vara en bra
fördelning (exempelvis BOSCH, Kista).
I ett smalare kontor tvingas oftast kommunikationsytorna intill de glasade väggarna med störningsmoment som resultat (se 2.1).
Ett bredare hus innebär att byggnadens planmått blir mer eller mindre
kvadratisk för att samma areafördelning skall uppnås. Ett exempel är
Zander & Ingeström, Stockholm med modulmåtten 21,6 x 24,0 m,
vilket rymmer 26 arbetsrum å 10 kvm på en totalyta av 520 kvm.
Nackdelen med den kvadratiska formen är att arbetsgruppens storlek
måste stämma med antalet rum i kvadraten för att inte inplaceringen av
företagets olika avdelningar och arbetsgrupper skall försvåras. En något för stor avdelning måste dela på sig och får några arbetsplatser i en
annan kvadrat. En något för liten ger svårnyttjade rum som blir "över" i
kvadraten.
BOSCH nya huvudkontor i Kista planerades för en kontinuetet mellan
de olika byggnadsdelarna så att avdelningarna kan växa in i angränsande huskroppar, utan de "psykologiska" gränser som ett trapphus eller
en korridor kan utgöra.
Byggnadsstyrelsen anger i Utredningsbyråns information nr 13 en preferenszon för husbredd på 12 -18 m.
Det andra kravet på byggnaden är att modulindelningen i fasad "r
vara en multipel av 1,2 m eller 2,4 m när arbetsrummet bredd är ca 2,4
m. Med fasadmodulen 1,2 m kan man visserligen skapa ett 3-modulsrum trots mer komplicerad teknisk installation, men installationen måste vara anpassad till en tätare fasadmodul. Med fasadmodulen 2,4 m
erhålls en större frihet till varierande fönsterstorlekar i fasaden. Exempel på 2,4 mär KONS i Kista, där man vid projekteringen valde bort
möjligheten till 3-modulsrummet.
13
Fri höjd till undertak är oftast 2.4 m, men 2.5 m förekommer också, i
synnerhet där vardagsrummet visuellt uppfattas som stort. Ett annat sätt
att få större upplevd höjd i vardagsrummet är att låta installationsskenor ligga på höjden 2.4 m, men placera ljudabsorbentsskivorna på
högre höjd på regelverk under bjälklaget.
Ljus
Dagsljus och utblicksmöjlighet är viktiga för människans trivsel och
vä lbefinnande . I ett kombikontor har man dagsljus från ena sidan av
arbetsrummet och utblicksmöjlighet åt båda. Detta minskar sannolikt
betydelsen av den fria utsiktens innehåll.
Det "svåraste" L:et att bemästra ar det artificiella ljuset. Man har själv
svårt att bedöma vad som år dåligt eller bra ljus. Många faktorer
påverkar människans seende ; ljusets färg , riktning, bländning, kontrast,
luminans och ögonens status.
Det enklaste receptet för bra belysning vid en arbetsplats, speciellt vid
bildskärmsarbete, är en rätt placerad allmänbelysning, som är kompletterad med flera flyttbara platsarmaturer bestyckade med lågenergilampor. Man kan då själv skapa sig en egen ljusmiljö genom att prova
sig fram (se kapitel 5.4).
Ljud
Kontorsarbetaren är ofta känslig för ljudstörningar. Främst gäller detta
mänskligt tal (telefon , sammanträden) som effektivt stör koncentrationskrävande arbete.
I kontorslandskapet undvek man störningar från andras tal genom att
hindra förståelsen av innehållet . Det senare åstadkoms genom ett sammanlagrat bakgrundsljud från alla mekaniska, rasslande maskiner!
Kombikontoret tillkom till stor del som ett bättre svar på ljudproblemet. Kontorslandskapet flexibilitet finns kvar i ett visserligen mindre
vardagsrum. Den visuella överblicken finns också kvar vid de glasade
väggarna. Och priset - ljudstörningarna - elimeneras till stor del med
glaspartierna. Vid behov av koncentration kan man stänga om sig i eget
arbetsrum.
För kombikontorets glaspartier är det normala ljudisoleringskravet 25
dB på dörren och 5-6 mm glas i partiet. Om glaspartiet är öppet uppåt
"r absorbenter finnas i taket ovanför.
Hög absorbtion i tak och golv minskar till stor del ljudöverhörningen.
Ändå har man diskuterat " ljudkonditionering" från högtalare med s.k.
"pink noice" och också genomfört det i vardagsrummen i ett mycket
stort kombikontor med gott slutresultat enligt projektledaren (Norsk
Hydro , Oslo). (Övrig litteratur: Törrönen, HK! Tekniska Högskola.)
14
Man kan också med "enklare" medel tillföra kontoret ett bakgrundsljud
från ventilationen under förutsättning att ventilationsljudet är konstant
och fritt från låga frekvenser. I ett projekt (DRAS , Raumo , Finland)
påtalade VD och hans sekreterare att överhörning tvärs över vardagsrummet var besvärande. Det uppmätta bakgrundsljudet var lågt, ca 35
dB(A), vilket överensstämmer med högsta tillåtna nivå enligt byggnadsstyrelsens Krav och råd. Detta ökades emellertid till ca 45 dB(A)
genom att fläkthastigheteni ett fan-coil system forceradespå ett strategiskt ställe. Overhömingen försvann utan några negativa synpunkter
på bakgrundsljudet.
Luft
Dålig luft, hög temperatur och andras rökning toppar klagomålen på
"de 4L :en". Sådana klagomål har ibland haft sin förklaring i missnöje
med t ex företagets administrativa miljö. Istället för att klaga på arbetsledning etc , utpekar man dålig luft som orsaken till dålig trivsel.
Nya system för att ventilera bort dålig luft och skapa dräglig temperatur
individuellt har kommit under de senaste åren (se kap 5.2).
I kombikontor med glaspartier till tak är det möjligt att öppna det egna
fönstret i rummet, utan att detta skapar obalans i ventilationssystemet.
Vid större tryckskillnader utomhus/inomhus , vilket bara undantagsvis
förekommer , stänger man dörren till kontorsrummet.
Layout
Med layout avses den inre gestaltningen av kontoret, dvs placering av
rum, arbetsplatser, möbler, kontorsmaskiner, mindre och större arkiv,
pausplatser, gröna växter och skärmar etc.
Layout, arbetsrum
Arbetsrummet (2,3 x ca 3,9 m) kan idag möbleras för de allra flesta
funktioner inom ett kontor (undantag år arbetsplatser som kräver större
och fler arbetsytor för exempelvis ritningar, se 2.1). Arbetsrummet kan
dessutom inredas på ett mångskiftande sätt för en och samma funktion,
tack vare det utvecklingsarbete som kontorsmöbelindustrin lagt ned på
just kombikontorets inredning.
Datoriseringen har hittills inte inneburit att pappersmängden i kontoret
minskat, snarare har den ökat i takt med förbättrad teknik. Utrymmesbehovet för hyllförvaring år idag större än före datoriseringen. Det
ökade behovet av förvaring kan tillgodoses genom fler hyllmeter i
arbetsrummen och /eller i vardagsrummen.
BILD 11
Vardagsrum
Layout , vardagsrum
Vardagsrummets layout kan jämföras med kontorslandskapets.Skillna-
den ärratt vardagrummetinte behöver förses med permanentaarbetsplatser. I vardagsrummetmöts brukarensfunktionellakrav och arkitektens estetiska uppfattning om layouten. Det är mycket troligt att arkitekten inte känner igen den ursprungliga layouten efter några månader
eftersom möbler och maskiner har flyttats runt och så "r det vara. Vardagsrummet är en levande del av kontoret som ständigt "r anpassas
till nya arbetsrutiner, nya maskiner och ny arbetsorganisation.
För att få ut det mesta av husets inbyggda kapacitet "r man utarbeta en
bruksanvisningför användningenav vardagsrummet
. Man "r också
utbilda någon eller några lokalansvariga hos hyresgästen.
15
Vardagsrummet
"r hållas fritt från all fast installation, trapphus, schakt,
hygienutrymmen mm, så att ytan odelat kan användas för gemensamma
kontorsfunktioner.
Alla fasta utrymmen i kontorets mitt medför att kommunikationsströmmarna nödgas följa de glasade väggarna. I de fall då fasta utrymmen
måste förläggas i kontorets kärnzon är det önskvärt att de förläggs nåra
gavlarna eller områden där trafikintensiteten är låg. Detta gäller även
"rum i rummet" som kan behöva byggas för att åstadkomma t ex sammanträdesdel eller arkiv.
Material, städning
Når man diskuterar materialval och städning är det främst golvet man
har i åtanke. I ett kombikontor tillkommer en ny aspekt: de glasade
väggarna till arbetsrummen, där fingrar och handflator sätter sina spår
främst i området runt dörrkarmen.
De glasade väggarna brukar rengöras en gång per år eller vartannat år,
litet beroende på hur personalen själv kan avlägsna fingeravtryck. En
torr trasa och en dusch fönsterspray jämte en minuts arbete är det som
vanligtvis behövs. De glasade väggarna utsätts inte för samma nedsmutsning som fönstrens innerglas eftersom den statiska elektriciteten,
som drar till sig luftpartiklar, är betydligt lägre i glasväggen.
Golvbeläggningen
har av akustiska skäl ofta varit textil av en kvalitet
där varken bindmatta, lim eller fibrer får innehålla några allergenaämnen. Dessutom ska textilmattan vara permanent antistatisk, dels för
människans välbefinnande och dels för maskinernas. Ett textilgolv dämpar stegljud och luftljud och bidrar därigenom till en god akustisk miljö.
Ett textilt golv "r vara syntetiskt och av god kvalitet. Mattan måste
skyddas från utomhussmuts och väta genom utbytbara gångmattor i
entren. Mattan måste dammsugas med riktig utrustning och fukt får inte
förekomma i mattan eftersom mattan då blir en grogrund för kvalster
och därmed uppstår allergirisker för människor.
Ifall en medarbetare drabbas av allergi i kontoret är det sannolikt att
också andra orsaker än själva den textila mattan som ger besvär. Kontrollera då städmetoden och städfrekvens i första hand. Man kan också
pröva att förse medarbetarnas rum med cirkulationsaggregat med absolut filter. Det har även föreslagits jonisering av luften varvid luften runt
jonisatorn inom en radie av 2-3 meter anses bli fullständigt partikelfri.
I många kombikontor har man valt att utesluta fönstergardiner och
istället ersätta dem med både utvändig och invändig solavskärmning
(mellanliggande persienn). Utvändig solavskärmning används främst i
syd- och västläge. Byggnadsstyrelsen anser dock fönstergardiner motiverade med tanke på risk för reflexer i terminalskärmar
Färgsättning
Väggen framför skrivbordet "r ha dämpad ljusreflexion så att luminanskontrasten i synfältet inte blir för stor. Dessutom "r bakgrunden
(väggens kulör) till bildskärmen vara anpassad till bildtextens kulör.
Enklast sker det med tygklädda väggtavlor som appliceras i inredningens väggsystem och år flyttbara vid rumsbyte. Kulören i dessa väggtavlor kan också med fördel variera för att ytterligare understryka den
personliga prägeln i det egna arbetsrummet (se Utredningsbyråns information nr 9 Kontorsdatorutrustning).
16
4.5
Kontorets image
Med kontorets image menas hur en kontorsbyggnad
och interiör kan återspegla företagets verksamhet.
till volym, fasad
Kontorsbyggnader kan enligt en engelsk definition delas upp i:
-
speculative venture to be rented (spekulationsbygge),
custom-designed building (bygge för en viss hyresgäst).
Den första byggnaden saknar ofta egen karaktär och är strängt moduliserad. Den andra gestaltas i mycket fria och obundna former i avsikt att
ge byggnaden ett unikt utseende för att på så vis ge företaget en identitet, en image.
Byggnadsstyrelsen intar en tredje ståndpunkt genom att å ena sidan
eftersträva byggnader med en grundläggande teknisk flexibilitet kombinerad med stor generaltitet - liknande spekulationsbyggenas. Å andra
sidan finns en ambition att gå de statliga hyresgästerna till mötes och
tillhandahålla mer unika byggnader med egna profiler.
BILD 12
Anticimex
Kombikontoret
begränsar
i viss mån arkitektens
frihet genom fasadens
modulindelning på grund av innanförliggande enhetsrum. Dock medger en övergång från fasadens "svåra" 1,2 m till 2,4 m en betydande
lättnad för fasadgestaltningen.
Att projektera ett kontor mot alltför hög grad av "custom design" är ett
vågspel - vad händer när företaget flyttar och fastigheten ska säljas
alternativt övertas av annan myndighet/hyresgäst? Kan den nya hyresgästen ta en byggnad i anspråk som så tydligt förknippas med tidigare
brukare?
BILD 13
Riksdagshuset
Image kan även omfatta en grupp av hus. De statliga ämbetsbyggnader-
na som grupp har i image ändrat karaktär från att vara mäktiga och ofta
påkostade äldre byggnader till mer ordinära och moderna kontorshus
med neutrala och ibland något monotona fasader. Många, särskilt företrädare för den yngre generationen, förknippar de långa korridorerna
BILD 14
och de monotona fasaderna med byråkrati, uniformitet, hierarki etc,
Gamisonen
begrepp som man anser vara typiska för statsförvaltningen. Det finns
svårigheter inom vissa offentliga sektorer att rekrytera personal.
Når statsförvaltningen vill öppna sig mot allmänheten och betona serviceandan finns anledning att välja lösningar som kan bidra till att spegla
den nya inriktningen.
Kombikontorets image av öppenhet, samarbete, laganda och informella
kontakter kan vara en väg att tydliggöra de nya ambitionerna och
samtidigt göra arbetsplatsen mer attraktiv.
17
5
INSTALLATIONSSYSTEM
KOMBIKONTOR
5.1
Allmänt om olika system
Fyra olika vägar finns för att försörja ett kontorsrum med luft, el, tele,
data och belysning:
-
från
från
från
från
tak,
fönsterväggen,
golv,
korridorväggen.
Ett vanligt sätt är till-och frånluft i korridorundertak med in- och utblåsdon i varannan 1,2 m-modul. Korridoren används som frånluftskanal. Radiatorer i yttervägg ger värme. Kanalisation under fönster
finns för el, tele, data och belysning. Fasta armaturer i tak (25-40 W/
kvm installerad effekt ) kombineras med platsbelysning.
Detta traditionella sätt skapar en del problem:
• Stora mängder friskluft behövs för att klara värmebelastningen från
människa, maskiner, belysning och solvärme (alternativt måste luften kylas).
Snedbelastning drabbar arbetsrum där det ena i samma regleringszon kan ha en värmeavgivning kring 1000-1500W och det andra
bara 200-300W.
• Fönsterkanalisationen tar plats (0,5-1 kvm/rum) och blir med tiden
en "snabbtelefon" mellan rummen (dåligt utförd montering och isolering).
• 4flexibel belysning med stor värmeavgivning.
Vid fullskaleprov i kombikontor som bedrevs under 1977-78 framkom
att det krävdes en rejäl akustisk absorbtion i både vardagsrum och arbetsrum för en garanterad ostördhet bakom de stora och enkla glasytorna mellan arbetsrum och vardagsrum. Lösningen blev ett nedpendlat undertak med absorbenter av hög kvalitet. Att fästa dessa direkt mot
bjälklagets undersida gav inte tillräckligt resultat eftersom absorbentens förmåga försämras vid ett sådant montage. All installation placerades i taket och därmed användes den zonen även för ventilation och
kablage för el, tele och data samt belysning.
Ett problem var att utforma ventilationen så att arean för kanalerna
kunde hållas inom måttliga gränser och utrymmet mellan undertak och
bjälklagets undersida därmed inte bli för stort. Önskemålet var ett helt
slätt undertak utan nedbyggnad orsakad av installationer. Problemet
löstes så att värme/kyla transporterades till varje enskilt rum med vatten, vilket medförde att nödvändiga luftmängder till kontoret kunde
BILD15
Arbetsrum
18
reduceras till de luftmängder som fordrades av hygieniska skäl (ca 2030 kbm luft/rum/h). Tilluftskanalerna kunde dessutom vara oisolerade
eftersom tilluften inte längre var kall, vilket annars kan förorsaka kondens.
Rummen försörjdes med el, tele och data via undertaket och nedföringsstav. Belysningen frän tak minimerades till en enda armatur, vilken
kompletterades med bordsarmaturer av lågenergityp.
Med nya typer av bjälklag och/eller undergolv, med nya belysningsk" lor, med ny ventilationsteknik, med fönster med ytterst lågt k-värde
etc, öppnas helt nya möjligheter till teknisk försörjning av kontor. I
några kontor har man helt kunnat eliminera all installation under fönstret (även värme) i syfte att spara våningsyta och göra rummen lättare
att inreda (Slakteriförbundet, Stockholm).
5.2 Ventilation, värme/kyla
Ett modernt kontorshus behöver i princip ingen värmetillförsel förutom
till tappvatten. I stället behövs kylning i princip året runt med undantag
av helger och nätter samt arbetsdagen efter lördag-söndag eller efter en
långhelg. Orsaken är att moderna husår täta, har mycket lågt k-värde i
yttervägg och fönster samt att människor, maskiner och belysning tillför betydande mängd värme till kontoret under arbetstiden. Med en
tung byggnadsstomme kan också stora mängder energi lagras för att utjämna värme- och kylbehovet under natt och dag. Tillförsel av värme
från maskiner ökar just nu i takt med maskinernas prestanda, dessutom
ökas antalet maskiner. Man kan förmoda att kylbehovet kommer att
vaxa.
Behovet av kyla gäller huset som helhet medan enstaka arbetsrum,
beroende på varierande värmebelastning, kan behöva värme eller kyla.
BILD 16
Fan-coil i undertak
Något hittills använt enhetligt sätt att ventilera, värma och kyla ett
kombikontor kan inte skönjas i annat avseende än att arbetsrummen i
allmänhet har försetts med individuell möjlighet till värme eller kyla
och då mycket ofta med vatten som energibärare. Vanligtvis har använts en s k fan-coil ovan undertak i varje arbetsrum. Denna är ansluten
till en termostat som påverkar vattentemperaturen. Fan-coilen har också en manuellt styrd reostat vilken påverkar fläkthastigheten. Man kan
således forcera värme/kyltillförsel genom att öka fläktens hastighet.
Detta relativt dyrbara system kan försvaras av att rummen år enhetsrum
och installationssystemet således kan följa modulmåttet 2,4 m (inte
1,2 m) och inte behöver påverkas av väggflyttningar. Att installera ett
fan-coil-system i ett traditionellt cellkontor med olika rumsstorlekar
skulle bli alltför dyrt och komplicerat.
Vardagsrummen kan ha några få fan-coil-apparater med enbart kyla.
Tilluften sker via arbetsrummen. Evakueringen placeras centralt i vardagsrummet. Frånluften frän arbetsrummen går via undertaket (det glasade väggpartiet slutar i så fall vid undertaket).
19
Den enda fråga som ofta har kommit upp vad gäller fan-coil-systemets
ventilation i ett kombikontor, är huruvida man ska tillåta rökning i
vardagsrummen eller inte. Några problem med rökning i arbetsrummen
tycks man oftast inte ha haft.
Andra tänkbara system för kylning ärrvia kylbafflar och/eller kyltak.
5.3
El, tele och data
Ett kombikontor medger en enkel installation för el, tele och data eftersom rumsmodulen ar enhetlig och alla uttag följer en strikt modul. I det
fall då arbetsrummet är större, dvs 4-modulsrum, finns i rummet dubbel
uppsättning av alla uttag. Rummet kan då vid behov delas i två stycken
2-modulsrum.
Vid planering av kombikontorsrummet har man hitintills utgått från att
rummen behöver akustisk dämpning (se 4.4) vilket har medfört ett nedpendlat undertak. Ovan detta undertak kan all kabeldragning för el, tele
och data förläggas. Nedföringen av el, tele och data kan behandlas på
samma sätt som i kontorslandskapet, dvs via nedföringsstavar fritt i
rummet eller fast placerade intill lämplig vägg. Installationens längd för
kablar kan i något fall bli längre än om man använder fönsterkanalisation. I gengäld sparar man in kostnaden för den dyra fönsterkanalen
(dels kostnad för själva kanalen dels kostnad för förlorad rumsarea) och
dess sekundära problem med överhörning mellan rummen. Om man inte
använder fasadkanalisation kan byggnadens totala breddmått minskas
med ca 0.5 m (eller utnyttjas bättre).
Denna installation finn i flertalet kombikontor inom den privata sektorn
(exempelvis Slakteriförbundet, Johanneshov).
För tele tillkommer ett speciellt önskemål; telefonernas ringsignal "r
kompletteras med en visuell signal (televerkets standard) synlig från
vardagsrummet och bäst placerad ovan eller intill dörren till arbetsrummet. Det har visat sig att det är ytterst svårt att lokalisera varifrån ringsignalen kommer när man vistas i vardagsrummet och därför behövs den
blinkande lampan (som med fördel kan lysa med fast sken när man
pratar i telefonen). I en del större kombikontor har man dessutom 4-5 st
olika färger på lamporna för att lättare kunna identifiera sin egen signal.
5.4
Belysning
Samma kriterier på bra belysning gäller för kombikontoret som för alla
andra kontor, men för kombikontoret tillkommer några speciella lösningar och krav:
• Takarmaturen i arbetsrummet (2 x 36W, excentrisk, nedpendlad, med
uppljus) kan vara fast installerad ca 40 cm innanför ytterväggen.
• Arbetsrummet kan med fördel förses med nedpendlad belysning
ovanför besöksbordet.
• Takarmaturerna i vardagsrummet måste vara flexibla och kunna
flyttas av medarbetarna själva.
BILD 17
Belysning
20
• Allmänbelysningen i vardagsrummet kan vara relativt låg ca
300-400 lux. Armaturerna placeras endast där de gör nytta. Komp
lettering kan göras med växtbelysning som samtidigt kan vara
ledbelysning när kontoret släcks (skilda kretsar).
• Samtliga armaturer "r förses med egen strömbrytare. En strömställare vid dörrkarmen till arbetsrummen behövs inte. Genom de glasade väggarna kommer tillräckligt med allmänbelysning in till rummet för att man skall kunna lokalisera armaturens strömbrytare.
Platsbelysning (2 st normalt) kan fästas till inredningens väggsystem och blir härigenom mer användbara genom längre räckvidd.
De stjäl då heller ingen bordsyta.
5.5
BILD 18
Exempelpå
installationssystem
Integrerade lösningar
Under 80-talets senare hälft har lanserats ett nytt system för kabeldragningar, som placerar allting under ett installationsgolv, inklusive ventilation. Systemet ger uppenbara fördelar:
• Installationen är lätt att nå och arbeta med.
• Rätt uttagspunkt kan finnas för varje rum.
BILD 19
Installationsgolv
Alviks Strand
• Belysningen kan koncentreras till golvet för alla armaturer i rummet. Dessa kan utföras för både direkt och indirekt belysning.
I vardagsrummet kan man undvika tråkigt hängande ledningsdragning från undertaket.
• Ingen vatteninstallation för vattenburen värme och kyla.
• Lättare att hantera s k sjuka hus genom den inspektion och rengöring
som kan göras av kanalisationen (golvet).
21
6
KOMBIKONTORETS ENHETSRUM
Kombikontorets enhetsrum år, oavsett detaljmått, ett relativt litet arbetsrum; den fria rumsarean är ca 9 kvm (2,3 x 3,9m). (Med frirumsyta
avses den del av rummet som år inredningsbar.I den typ av rum där
fönsterkanalisation är installerad måste rumsytan öka med 0.5-0.7 kvm
för att kunna hysa jämförbar inredning.)
Att skapa ett enhetsrum med dessa begränsade mått i ett konventionellt
cellkontor år diskutabelt. De medarbetare som är vana vid ett större
rum (framförallt 3-modulsrum), upplever enhetsrummet som mycket
litet. Synpunkter som ofta framförs är att man inte vill "stirra in i
väggen " och att rummet frambringar en känsla av klaustrofobi samt att
man varken får tillräcklig plats för besökare eller plats för det " personliga" arkivet.
De utrymmesbehov för t ex besöksplatser eller arkiv, som inte kan tillgodoses i kombikontorens enhetsrum, bereds plats i vardagsrummet.
Andra invändningar mot små enhetsrum har man i kombikontoren
bemött på följande sätt.
Med speciell hänsyn till kombikontorets förutsättningar har möbelindustrin utvecklat en ny kontorsinredning. Den bidrar till att ett enhetsrum i kombikontoret skiljer sig från det tidigare 2-modulsrummet i
cellkontoret på några väsentliga punkter:
Väggen framför skrivbordet kan inredas med väggtavlor, anslagstavlor, hyllor för olika användning etc.
Den glasade väggen mot vardagsrummet ger arbetsrummet en ökad
känsla av luftighet.
• Rummets djup (istället för bredd) utnyttjas till besöksplats.
• Rummet med måtten 2,.3 x 3,9 m kan inrymma upp till 19 hyllmeter A4 -förvaring (normalt behov är 6-10 hm).
Naturligtvis kan den nya inredningen användas även i mer traditionella
cellkontor , med samma positiva effekter.
Man "r tänka sig noga för innan man ökar arbetsrummets bredd från
2,4 m till 2,7 m eller 3,0 m. Inte bara arbetsrummets storlek utan även
vardagsrummet påverkas. Ökning av rummets bredd medför följande:
.
Med bibehållenbyggnadsbredd16.8 m ökarvåningsytanper arbetsplats med 2.5 kvm resp 5.0 kvm.
• Arbetsrummet rymmer inte fler hyllmeter förvaring. Inte heller lämnas plats till fler besökare eller för annan funktion.
BILD 20
Arbetsrum.
Möbleringsalternativ
22
• Andel yta per anställd i vardagsrummet ökar med 12.5% resp 25.0%
utan att funktionella behov finns för detta.
• Gångavstånden ökar med samma procenttal som ovan.
• Avståndet mellan skrivbord och förvaring bakom ryggen ökar från
1.08 m till 1.38 resp 1.68 m, vilket medför att man vid sittande arbete inte kan nå sitt arkiv utan att rulla med stolen eller ställa sig upp
(undantag, se 2.1 samt när man har bord för terminalarbete bakom
skrivbordet).
Möbelindustrins ansträngningar har lett till att små kontorsrum (2,3 x
ca 3,9 m) kan inredas med 100-150 st olika utbytbara produkter. Behov
av större rum kan därför ofta tillgodoses med att medarbetarna i stället
bygger upp sin egen arbetsplats utifrån arbetets krav.
BILD 21
Kombinationsprogram
för inredning
Många kontorsrum inreds alltför ensartat och blir därför onödigt trista
och monotona. En arbetsplats med bildskärm och tangentbord kan till
exempel inredas på ett tiotal olika sätt i kombikontorets 2-modulsrum.
Varje lösning svarar mot terminalarbetets olika karaktär och egenart
och även mot användarens sätt att utnyttja terminalen med hänsyn till
andra arbetsuppgifter.
23
7
OMBYGGNAD AV OLIKA HUSTYPER
TILL KOMBIKONTOR
7.1
Generella och speciella problem
En ombyggnad av ett äldre kontor medför ofrånkomliga kompromisser
på grund av varierande byggnadsmått, oregelbunden fasadmodul, ofta
inkonsekvent stomuppbyggnad, olyckligt placerade trapphus och schakt
jämte underdimensionerad installation för el och vent. Ofta stöter man på
oförutsedda problem nar ombyggnadsarbetet har kommit igång. Det gäller i synnerhet om fastigheten/huset ursprungligen var avsett för annan
verksamhet än kontor.
Vid ett flertal ombyggnadsprojekt har svårigheterna främst varit olämplig fasadmodul och /eller att innerväggarna varit bärande. En konsekvent
ombyggnad till kombikontor går då inte att genomföra med ett hyggligt
slutresultat. Har kan man istället försöka genomföra kontorsiden med
skärmväggar i akustiskt dämpande eller glasat utförande. Det ställer dock
stora krav på ljudklimatet då skärmväggen (ca 180 cm hög) inte nämnvärt dämpar ljudet mellan de olika arbetsplatserna. En s k ljudkonditionering kan emellertid innebära att man visserligen hör ljud från angränsande arbetsplatser men inte kan uppfatta vad som sägs. En sådan ljudkonditioneringen åstadkoms med ett brus i de frekvensområden som
mest effektivt "stör ut" talets uppfattbarhet (se 4.4). Försök med ljudkonditionering pågår. Åsikterna om sådana åtgärder år delade.
7.2
Möjligheter att bygga om till kombikontor
Allt mer avancerade tekniska hjälpmedel i kontorsarbetet och ökningen
av antalet organisationsförändringar leder till ombyggnad eller flyttning
i allt snabbare takt. Många kontor tvingas till ombyggnad trots att de kan
betecknas som relativt moderna (15-20 år).
Till detta kommer ett ansenligt fastighetsbestånd som är betydligt äldre
och som kan betecknas som omodernt och nedslitet. Om man bortser från
behov att modernisera installationerna år ett vanligt önskemål att öppna
kontoret och skapa mer luft och rymd. Då personalen vanligen motsätter
sig kontorslandskap blir lösningen ofta ett kombikontor.
Det finns, något förenklat, fyra typer av kontorsbyggnader, vilka kan bli
föremål för ombyggnad:
- cellkontor med dubbla korridorer,
- kontorslandskap,
- äldre kontor och ombyggda lägenheter,
- cellkontor med mittliggande korridor.
Möjligheten till ombyggnad till kombikontor följer normalt uppräkningen ovan så att den översta typen i tabellen är enklast att bygga om medan
det för den nedersta år omöjligt på grund av bristande breddmått. De
flesta kontor med dubbla korridorer är dessutom från 1960-talet, då
fasadmodulen 1,2 m redan tillämpades.
24
Kontorslandskapet har ofta sådana mått att en ombyggnad ärr möjlig till
kombikontor med förbehållet att vissa rum kommer att hamna i husets mitt,
visserligen med visuell kontakt med fönster, men på flera meters avstånd. Å
andra sidan år kontorslandskapets fönster (om de bibehålls) inte öppningsbara och normalt alldeles för stora för ett kombirum. De riktigt stora kontorslandskapen fordrar en v" genomtänkt lösning innan ombyggnad kan ske;
ofta slutar ombyggnaden med att kombirum byggs i husets mitt (fortfarande
med indirekt kontakt med fönstren) och mindre kontorslandskap orienteras
till ytterväggen och fönster. Man har att välja på en arbetsplats endera nåra ett
fönster eller i eget rum. Samma metod kan användas vid äldre fastigheter
med lämpligt husdjup, men med olämplig fönsterindelning i fasad.
När det gäller äldre, oregelbundna och komplicerade hus finns ingen generell
regel annat ån att höga skärmar ofta får ersätta fasta väggar. Moderna skärmsystem har både glasade element och skjutdörrar i glas för att skapa öppenhet, ljus och luftighet.
Ett kontor med mittkorridor och breddmått kring 11 meter är svårt att bygga
om till kombikontor. Rummen blir för grunda och vardagsrummet upplevs
bara som en bred korridor.
BILDBILAGA
nr 1-21
26
BILD 1, övre:
Kontorslandskap
BILD 2, undre: Canon
Iw
27
BILD 3, övre: Zander & Ingeström
BILD 4, undre: kv. Vega
zs
BILD 5, övre:
4L-kvalitet
BILD 6, undre: Rum med mindre ritbord
--kvalitet
jus
jud
Ur'k,
LonrIv
lox.
6oo-1ooo
Tvg J l
o,3
Fterk:langsttd
ndir
Tev&ptor 19-23°G
eti
Loittgt;
M\rgh-tHot
ayout
v
dfrit
L
tg
50
30'+D°kwimsb
20cw/SEk
s var sonthest
'Pa 0otvytan nyed91,.oct' %elekpwt.
Spa
åts
bonuu.ht. ar
»!*TJa rowi3"
bete b.Tct'tck kevs för
tets tfce
29
BILD 7: Kostnadssamband
BYGG-LOKAL-VERKSAMHETSKO STNAD %
101
%00
joo
100
Trsp-styr 4,2
Energi 9
El 8,7
Övrigt 18
90
Drift 8
Vent 6,6
80 -
Underhåll 7
VA VVS 5,7,
Bygg övrigt 5,9
70Målning
Målning 3,0
30
60 -
Yttertak 10,3
Balkar/pelare 3,8
50
Innervägg 9,3
40
Bjälklag 16,6
Räntor 52
Löner 72
I
- Inredning1
30
20
l01
I
Yttervägg 24,
BYGGKOSTNAD
I
I
Am o rt. 24
LOKALKOSTNAD
Hyror 9
VERKSAMHETSKOSTNAD
30
BILD 8: Cellkontor, enkel- och dubbelkorridor
samt nederstKombikontor(Zander& Ingeström)
A
D KONF D
A K. S
26 ARB.PL. 620 M2 GÅNGAVSTÅND
56 M
KONF
DISP DISP
CO
D
A
S
K
A
D
26 ARB.PL. 690 M2 GÅNGAVSTÅND
40 M
PAUS
26 M2/ ARB.PL.
1. ARBETSPLATS
2. KONFERENS
3. TERMINAL
4. ARKIV
1
ss .
s
24 M2/ ARB.PL.
•
3
v
a
0
5. RITBORD
6. ARKIV/COMPACTUS/
1. SKRIVBORD
8. TERMINAL
9. BESÖK/FIKA/
10. KAPPRUM
11. PENTRY
»
7
6
12. ENTRE
9
1
KOMBIKPNTOR
(21.6X24.0):530 M2
PAUS
31
BILD 9:
Allt hänger ihop...
BILD 10: Kaffepaus
Allt hänger ihop ...
Lokalg
Materiel
Ljus
Ljud
ADM.
FYSISK
Luft
Layout
Maskiner
-Yttre onvdden
L;4;;;;;; ; '
:
Organisationsplan
Befattningsbeskrivncriar
Reglementen
Utbildningsplaner
Ekonomisystem
Arbetstid
Tjanstestölln. system
Namnvaksamhet
SOCIAL
Motivation, normer
Förväntningar, roller
Kontakta , relationer
Stamning, status, traditioner
Informella
grupper, attityder
32
BILD 11: Vardagsrum
33
BILD 12 : Anticimex
,»
á
35
BILD 15, övre: Arbetsrum
BILD 16, undre: Fan-coli i undertak
44
4
0
4
4
0
36
BILD 17, övre:
Belysning
BILD 18, undre: Exempel på installationssystem
3. FAT-rumsenhet, 100 % Tt.
4. Termostat-FAT
5. Retur aller
6. Baffei mellan till-och frånluftzon
8.
By-pass
Returluft
9. MIROSS Installat s
10. FAT-rumsenhet, 100 % cirkuladon
37
BILD 19: Installationsgolv, Alviks Strand
38
BILD 20: Arbetsrum. Mäbleringsalternativ med klädskåp
MAD
z1.2.%Z, Orm} 3Åct:;oL3M
OLILh
tVMSIJU
zM
2/to
36o
,3S0
300
1
360
EX.
trt Pil..
1,MobuL&)k1
30
PAc .O14T0
MAD
SAEETB
TSE
k.1,V,a.1NG
390
h20
,
39
BILD 21: Kombinationsprogram för inredning
A
N
e
M
M
M
.1
N
bb
rN
•
N
M
EQ,
//
\
ww09
b
4
PI
N
F
M
-
/
ti
e
+0
E
M
ti
0
w 09
•
•
A
r
ww Z8-0L9
/
/1b0
F
0
N
40
Tidigare utg ivna informationer frän byggnadsstyrelsens
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
11
12
14
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
27
28
29
30
31
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
63
64
65
66
67
tekniska enhet (f d byrå)
Titel
Datum
Nr
Titel
Datum
Värme för ventiler
79-04
80-12
79-04
85-06
79-06
68
69
70
71
75
76
77
Dilatationsfogar eller sprickarmering
Relationstal
Värmeåtervinning - luftbehandling
Planlösningar vid tre statliga verk - en studie
Tegel
Bildkommentarer till Beskrivningsnytt Hus 1985
Bredbandsnät för data, video och talkommunikation
Konstruktionsberäkningar - Redovisningsexempel
Beklädnadsskivor 1987
Värmeåtervinning - projektuppföljning
Aluzink på Tomteboda - erfarenheter del 2
Bildkommentarer till Beskrivningsnytt Hus 1986
Rumstemperatur - uppföljning av injustering
Skjutväggar, blockväggar och vikväggar
Kylanläggningar - vägledning för projektering
Färg - lösningsmedelsburna och vattenburna
Handikappinventering - regler
Markskötsel, KBS-Lund
Årlig fortbildning för byggare 1987-88
Kontrollplan för byggnadsarbeten - praktisk
tillämpning
Kontrollplan
Heltäckningsmattor och allergi - UTGÅR
Handikapphissar - produktinformation
Femledarsystem
Arbetsmiljöundersökning - ett exempel från
Umeå universitet
Värmepumpsystem - uppföljningsmätning
Sprinkler
Installationsgolv
Frescati - landskapsutredning
Planerad fastighetsdrift - en uppföljning
inom KBS
CAD-projektering - med persondator
Framtidens kontor - arbetseffektivitet och
fysisk miljö
Ventilation i storkök - inventering av
typlösningar
Datoriserade fastighetssystem
Mätning av föroreningar
86-02
85-10
85-04
85-11
86-10
85-12
Handikappanpassning - Befintligabyggnader
Avfallshantering
Handikappnormer
Avfallshantering 2, förbättring i befintliga
byggnader
Musiklokaler akustik
Klimat
Radon
2-modulsrummet
Avhärdningsanläggningar
Specialvatten
Lägesbestämning
Frånluftssystem - Djurrum
Varmvattenförbrukning
Abonnerad värmeeffekt, kontorsbyggnader
Träbränsleeldning
Radonförekomst - Översiktlig kartläggning
Terminalarbetsplatser
Värmekulvertar
Klimat - Kontorsrum
Färgval - Invändig underhållsmålning
Gastvättfilter
Göteborgs postterminal styr- övervakning
OT-System - Optimal tidstyrning av värmeanläggningar
Klimatrum - Riktlinjer för projektering och
provning
Vent. modifiering - Normaldragskåp
Dragskåp, dragbänkar
Projektuppföljning - erfarenheter från
byggande och brukande
Korridordörrar - brandcellsgränser
Handikapplanering - ombyggnad
Fönster - årskostnader
"Mjölby-projektet"
Byggnadsprogram - exempel
Fönsterkarmar - stabilitet
Mellanväggar
Produktinformation ur handikappsynpunkt
Temp och luftfuktighet - kontorslokaler
Luftfuktighet - laboratorielokaler
Infraljud, luftjoner
Luftfuktighet - kontorslokaler
Laboratorievägg - Utförande med installationszon
Värmepumpar - befintliga hus
Målbeskrivning, Ny- och ombyggnadsprojekt
Museiklimat
Pannanläggningar - projektering
Bevattningsanläggningar
Reglerspjäll
Energiuppföljning ASS Västra skogen
Oljeeldade pannor - spetskraft
Mobila centraler - reservkraft
Elvärme - sommartid
Rumstemperatur - injustering
Energisparåtgärder vid dragskåpsventilation
Aluzink på Tomteboda - erfarenheter
Dataprojektering - CAD-teknik
Överklorsyra - kanalutformning
Dragskåp typ LAF
Driftrapportering
Yttertak - underhåll och kompletteringar
Gällivare AC - driftuppföljning, värmepumpar
Effektivt areautnyttjande - planlösningsstudier
i Garnisonen
79-10
80-07
79-07
79-08
79-10
79-10
79-12
80-05
80-05
80-08
80-08
80-08
83-02
80-09
80-10
80-12
80-11
81-06
81-06
82-10
81-07
83-03
85-10
81-10
81-10
82-01
83-06
82-06
82-06
83-09
82-10
83-02
83-02
83-02
83-02
83-03
83-09
82-12
83-03
83-05
84-04
83-10
83-09
83-09
83-09
84-03
84-01
86-12
86-03
83-11
84-03
84-03
84-01
84-01
84-06
84-09
78
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
86-02
86-01
87-04
86-11
86-03
86-12
87-02
87-02
87-01
87-04
87-05
87-06
87-12
87-09
87-09
88-01
88-12
88-06
88-11
89-04
89-06
89-04
89-06
89-08
90-02
89-11
89-11
90-01
90-05
------------------------------------------------------------------------------------
Nytt publikationssystem 1990-07-01 gäller fr o m nr 111.
T:115
Kombikontor
90-07
T:116
Framtidens kontor - teknik och service
90-07
T:117
Kontoret i morgon - arbetet och tekniken
90-07
T: 115
Byggnadsstyrelsens informationer
1990-07
I denna rapport redovisar Svante Sjöman sina
erfarenheter från industrisektorns kombikontor.
Rapporten redovisaräven byggnadsstyrelsens
erfarenheter av kombikontor liksom jämförelser
med traditionella kontorshus.
BYGGNADSSTYRELSEN
Kombikontorär framtagen vid byggnadsstyrelsens tekniska enhet
och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer".
Redigeringoch layout:: A-info, Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 500 ex .
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm, sep 1990.
Upplysningar om byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet
, tel 08-783 11 53.
Adress : Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.