1. No category

Koncept för Linnéuniversitetets arbetsplatslösningar
Mars-2015
Förord
Hösten 2014 började en grupp på ca 40 medarbetare på LNU att träffas i
workshopform i syfte att arbeta fram förslag på hur LNU:s framtida arbetsplatsmiljöer
kan formas. Både fakultetsanställd personal och personal från universitetsförvaltningen
deltog, således var både lärare/forskare och administrativ personal representerad.
Det här är ett projekt som berör många. Diskussionerna har stundtals varit livliga i
arbetsgruppen – det är tydligt att behoven är olika beroende på individ och vilka
arbetsuppgifter som vi har. Förhoppningsvis har vi med föreslagna koncept lyckats få
fram miljöer som är attraktiva för oss som arbetar på LNU.
Under februari månad anordnas informationsträffar där konceptförslagen kommer att
presenteras. Fakulteter och universitetsförvaltningens avdelningar kommer även ges
möjlighet att lämna synpunkter på koncepten innan de beslutas av styrgruppen.
Därefter kommer berörda verksamheter själva att få besluta om vilken eller vilka miljöer som man önskar skapa i sina framtida lokaler.
Anna-Stina Örnerstig
Delprojektledare
Inspirerande!
Gemensamt och socialt
”Vi vill ha en centralt belägen attraktiv
mötesplats för alla - forskare, studenter,
administrativ peronal”
”Man kan tänka utifrån upplevelse: vad
vill vi att personalen ska uppleva när de
arbetar här? Vad vill vi att studenterna Attraktivt
ska uppleva? Vad förknippar besökare
av vårt campus?”
Ha roligt på jobbet?!
”Närhet till studenter, närhet till personal, närhet till skrivare, närhet till
kaffeautomat...”
”Gym och personalpub är
bra kvalitéer...!”
Ge en VI-känsla!
MIN NYA ARBETSPLATS
Funktionellt
”Flexibilitet och tillgänglighet - vi vill
ha många olika mötesplatser som är
anpassade efter olika behov”
”Öppet, välkomnande med respekt för olikheter”
”Det känns viktigt att de nya kontoren
tar fasta på en Linné-identitet snarare
än Kalmar-identitet”
”Vi vill ha tolerans för olika
önskemål - alla tycker inte lika”
”Vi hade olika bakgrund och
olika perspektiv”
Flexibelt
”Studentvänligt, mångkulturellt, något
som är hållbart för framtiden ”
”Studenterna är våra
kommande kollegor”
Samverkan
”När man kommer till Linnéuniversitetet
så ska det vara det nya”
Nytänkande
”Det kan vara nyttitgt att studenterna flödar
emellan”
”Det ska kunna fungera även i
Mångkulturellt
ett långt perspektiv”
Hållbart
Vad är viktigt på den nya arbetsplatsen?
Bild från Workshop 1 då deltagarna bland
annat identifierade önskade kvaliteér på den
framtida arbetsplatsen.
”Starkare samband mellan Växjö och
Kalmar - visa att vi är ett universitet”
Inledning
Inledning
I samband med att Linnéuniversitetet planerar för nya lokaler i Kalmar
väcktes också frågan om hur våra framtida arbetsplatser ska utformas för
att på bästa sätt gynna universitetets verksamhet. Detta gäller inte bara en
eventuell nybyggnation i Kalmar utan även när det byggs nytt eller byggs
om på universitetet i Växjö.
Mål och vision
Med de övergripande målen/kraven som utgångspunkt har projektets
mål varit att ge förslag på koncept som ger underlag för att skapa
kreativa, flexibla, attraktiva och väl fungerande arbetsplatser. Den
framtida arbetsplatsen ska vara en god arbetsplats där man ska känna
gemenskap, tillhörighet och innehålla naturliga mötesplatser för personal,
studenter och besökare.
Uppdrag
Styrgruppen beslutade att starta ett delprojekt, som fick uppdraget att
inventera dagens arbetsplatslösningar vid Linnéuniversitetet, undersöka
andra former av lösningar, tillsätta arbetsgrupper som fick delta i fyra
workshops, genomföra en enkät och en beläggningsmätning.
Arbetsgruppen/metod
I arbetsgruppen deltog personal från samtliga fakultet/NLU och
universitetsförvaltningens avdelningar, både akademisk och T/A-personal
var representerade. Arbetsgruppen har träffats vid fyra olika tillfällen under
hösten/vintern 14/15.
För att arbetsgruppen skulle få en djupare inblick i några nya projekt
arrangerades en gemensam studieresa till Malmö/Lund där man
studerade några exempel på nya arbetsplatser (Skanska, Lunds
kommunhus och Malmö Högskola).
Arbetsmetoden som gruppen har arbetat med är verktyget Designdialog.
Den bestod av en serie workshops där deltagarna gemensamt och under
relativt kort tid utvecklade idéer som sedan arkitekter/processledare
vägde samman och omsatte till en meningsfull utformning.
De ytor som ingår i begreppet arbetsplatslösningar handlar om skrivbord,
skrivbordsstol, förvaring, ytor för möten med kollegor/studenter/externa
besökare samt ytor för utskrifter och förråd.
De olika lösningarna ska enligt projektdirektiven baseras på följande krav:
• Främja lärande och arbetssätt som skapar en kreativ kunskapsmiljö och
som stödjer Linnéuniversitetets utveckling.
• Utgöra en god arbetsmiljö där varje medarbetare känner tillhörighet och
gemenskap.
• Innehålla naturliga mötesplatser för personal, studenter och externa
besökare och samarbetspartners.
• Utformas så att universitetets resurser utnyttjas på bästa sätt.
Hur ska materialet användas?
Materialet ska ses som en samling pusselbitar, som man kan plocka av och
kombinera med varandra för att skapa en god kontorsmiljö baserad på de
behov och funktioner som verksamheten har.
I dagsläget vet vi inte exakt hur byggnaderna kommer att utformas.
Därför har antaganden gjorts för att kunna ge exempel på hur man kan
skapa olika miljöer på olika sätt. Miljön av arbetsplatserna kommer i ett
senare skede även att påverkas av andra pågående delprojekt och var
andra typer av lokaler placeras, till exempel infocenter och olika typer av
lärosalar.
Under arbetets gång har riktlinjerna för delprojektet kompletterats.
Ursprungligen var delprojektets mål att ta fram ett förslag på grundkoncept
för akademisk personal samt ett förslag för T/A-personal. I takt med att
delprojektets arbete fortskred blev det tydligt att det fanns behov av att
revidera målet. Enligt reviderade riktlinjer ska delprojektet presentera tre
till fyra förslag på olika arbetsplatslösningar. Förslagen ska diskuteras på
respektive fakultet/institution/avdelning. Varje fakultet/institution/avdelning
får sedan avgöra vilken eller vilka lösningar som passar deras verksamhet
bäst.
nytta
nytänkande
nyfikenhet
start och mål
vetenskap
LINNÈ-TÄNK
Hamn och världen
Rymd och horisont
Innehåll
Arbetsplatsen
2
Möten
5
Vardagsrum
6
Kopiering/förvaring
7
arbetsbord och personlig förvaring
arbetsrum
arbetsyta
möten
spontana
p
mötesplatser
p
gemensam förvaring
Förslag
Förslag
Mixad zon/möteszon
Färgpalett
Identitetsskapande miljö
8
Om ej annat anges är bilderna hämtade
från Google och är inspirationsbilder som
visar hur en viss miljö skulle kunna se ut.
När bilder är hämtade från bla kända
möbeltillverkare anges ursprung. Bilderna
visar en typ av möbler och ger en
illustration av egenskaper som eftersträvas,
inte modeller eller fabrikat.
kontorspaletten
ARBETSPLATSER
+
MÖTEN
+
V A R D A G S R U M
+
FÖRVARING
Miljöerna innehåller enheter från varje kategori
men ytan fördelas olika
1
Arbetsplatsen
arbetsbord och personlig förvaring
Basen i den administrativa arbetsplatsen utgörs av bord, stol och förvaring.
Genom ett varierat utbud av storlek på bord och förvaring skapas en
möjlighet att komponera arbetsytorna på ett flexibelt och generellt sätt.
Ergonomin på en arbetsplats är viktig och därför ska exempelvis skrivbord
vara höj-och sänkbara.
storlek arbetsbord
Skrivbordtillägg:
1
- Bordshylla som tillfällig förvaring
2
3
- Laptopupphängning
- Vinkel som förlängning av bordet
- Bordsskärm för avskärmning
förvaring fast arbetsplats
förvaring ej fast arbetsplats
Gemensam förvaring,
öppen hylla eller låst skåp
Personlig förvaring
låsta skåp
Vid en fast arbetsplats har man
den personliga förvaringen i
skåp/hylla bakom skrivbordet
(se bild t.v )
Höj- och sänkbart arbetsbord (från Edsbyn)
Personlig/gemensam förvaring vid arbetsplats (från Edsbyn)
Höj- och sänkbart arbetsbord (från Horreds)
Personlig förvaring vid flexibel lösning
(från Horreds)
Laptopupphängning (från Aktivmiljö)
Vid en flexibel lösning har man en
gemensam öppen förvaring, och en
förvaring med låsbara skåp för sina
personliga tillhörigheter
(se bild t.v)
Tillfällig förvaring vid ex mindre skrivbordsplats (från Horreds)
2
arbetsrum
Med arbetsrum syftar man på en avgränsad del som man kan stänga en
dörr till, där det finns en eller ett fåtal arbetsplatser. Dessa arbetsplatser
används för fokuserat arbete.
Variation av storleken av rum ger en flexibiitet i användandet i de olika
kontorsmiljöerna. Alla platser med stora eller medelstora skrivbord kan
användas under en hel arbetsdag medan de mindre rummen främst
används som som telefonrum eller tillfälliga arbetsplatser.
1. arbetsrum 7-8 m2
Illustrationen visar:
1. Arbetsrum med plats för stort bord, stol, förvaring samt en besöksstol.
2. Mindre arbetsrum med plats för stort bord, stol och förvaring utan
besöksplats.
2. arbetsrum 5-6 m2
3. Litet arbetsrum/telefonrum med mindre skrivbord.
4. Litet kontorslandskap med stora bord och personlig förvaring.
Se föregående sida för exempel på arbetsplatsens möblering.
3. arbetsrum 2,5 m2
4. arbetsrum 25-26 m2
1. arbetsrum med besöksstol
3. litet, tyst arbetsr
3
um
4. delade arbetsrum
arbetsyta
En arbetsyta, liksom arbetsrummen är tänkt att framförallt användas för
enskilt fokuserat arbete, men kan i vissa fall integreras med de sociala
ytorna. Det är viktigt att omgivningen till de öppna arbetsplatserna förses
med akustiskt dämpning för att uppnå en behaglig ljudnivå.
I anslutning till arbetsytorna ska det finnas rum dit man kan gå för mer
fokuserat arbete, tystnad eller för att prata i telefon. Det bör även finnas
fåtöljer och/eller soffor med höga ryggar för mer avskildhet.
1. arbetsyta enskilt arbete/koncentrationsarbete
Illustrationen visar:
1. Arbetsytorna har stora eller medelstora bord med möjlighet till förvaring,
antingen i närheten av eller direkt anslutning till bordet.
2. Denna typ av platser kan planeras i närheten av ex pentryt. Arbetsytan
är främst avsedd för projektarbete/avstämning men kan även nyttjas
för enskilt arbete med låg koncentrationsnivå ex genomgång av mail.
3. Gästarbetsplatser med tillfällig förvaring.
2. arbetsyta enskilt/projektarbete
1. arbetsyta (från Martela)
2. arbetsyta (från Martela)
3. arbetsyta tillfällig plats/gästplats
2. Bord för projektarbete (från BSK arkitekter)
3. gästarbetsplats (från Martela)
4
möten
Det ska finnnas ett varierat utbud av mötesrum avseende storlek, inredning
och utrustning. Bokningsbara mötesrum används till planerade möten
och projektarbete. I en flexibel kontorslösning finns även ett utbud av
obokningsbara rum för korta möten eller tillfälliga arbetsplatser.
1. mötesrum 2-4 pers
Illustrationen visar:
1. De små mötesrummen ska gå att använda bla till onlinemöten. Därför
bör även de små rummen vara utrustade med tekniska hjälpmedel. Då
man behöver ett vilrum finns det möjlighet att inreda ett
mötesrum med soffa för vila.
2. De större mötesrummen kan även nyttjas som projektrum. De kan
placeras i anslutning till en projektvägg. Rummet kan vid behov kan
öppnas upp och fortsätta ut i intilliggande yta.
2. mötesrum/projektrum 6-8 pers
3. Den inbyggda sittgruppen kan användas som antingen mötesyta, yta
för samvaro eller en mer avskiljd hörna för exempelvis läsning.
1. litet mötesrum
1. soffa med fällbara armstöd för litet
mötes/vilrum (från Materia)
5
2. mötesrum/projektrum
2. mötesrum/projektrum (från MER)
2. projektvägg/kreativ vägg
3. semiöppen mötesyta (Vitra)
P R O J E K T V Ä G G
3. Semiöppen mötesyta 2-4 pers
Vardagsrummet
spontana mötesytor
För att stärka samvaron, interaktionen och gemenskapen på arbetsplatsen
finns olika typer av spontana mötesplatser där man kan träffas i förbifarten
eller stanna en längre stund. Liksom mötesrummen kan flera av dessa ytor
utnyttjas som tillfälliga arbetsplatser i en aktivitetsbaserad lösning.
1. bibibliotek
2. pentry
Kaffeautomat
Illustrationen visar:
1. Biblioteket är en lugn social del där det finns en hemmakänsla, bokhyllor
och sköna sittplatser.
2. Kaffepentryt ska vara litet, då det utgör ett komplement till det
gemensamma lunchrummet.
3. Sittgrupper och soffor med höga ryggar placeras i anslutning till de
öppna arbetsplatserna för att dela upp ytor. De ger även avskilhet vid
enskilt arbete ex läsning.
Bordshöjd ca 900 mm
Hyllor höjd ca 1200 mm
Höga hyllor
4. De låga förvaringshyllorna dubbelutnyttjas genom att de även kan
användas som ståbord, lägga ut material eller sätta ner sin kaffekopp på.
3. sittgrupp/soffgrupp
2. Biblioteksdel (från Kinnarps)
4. ståyta
2. Kaffepentry med sittgrpper
Förvaring/ståbord
2. sittgrupp och soffor med hög rygg för avskildhet (från Vitra t.h och Materia t.v)
6
Förvaring
gemensam förvaring
1. Kopiering/förråd
Förvaringsbehov finns både för personlig och gemensam förvaring. Den
personliga förvaringen (se s.4) finns antingen i anslutning till arbetsplatsen
eller i ett gemensamt utrymme beroende på kontorslösning. Förvaringen
kan vara öppen eller låst.
Förvarig av kontorsmaterial,
gemensamt material samt
kopiering/skrivare/etc
Illustrationen visar:
1. Ett kopieringsrum med förvaring av kontorsmaterial.
2-3. Gemensam förvaring för ex arbetsmaterial och böcker .
Förvaringssystemen/hyllorna placeras strategiskt för att skapa en
avskärmning för arbetsplatserna och samtidigt vara transparanta för
bibehållen öppenhet.
2. Hyllor
Biblioteksdel där man
kan förvara gemensamt
material för gruppen.
Låg förvaring, kan
utnyttjas som ståplats
för ex snabba möten
då man kan lägga upp
material.
3. Hyllor
a. Hyllor
b. Låga förvaringshyllor/
ståbord
c. Tillfällig förvaring för
material och ytterkläder
för gästarbetsplats
a
3. förvaring i gemensamt utrymme (från Edsbyn)
3. gemensam förvaring (från Sweco)
3. tillfällig förvarig till gästarbetsplats
(från Martela)
b
c
b
3. gemensam förvaring (från Martela)
7
3. Förvaring/ståbord
Förslag
kontorsmiljöer
Forskning visar att kontorstypen i sig har stor betydelse. Anställda i cellkontor (eget rum) och flexibelt kontor mår
bäst och trivs bäst med sin arbetsmiljö. Benämningen flexibelt kontor är ett samlingsbegrepp för flexibla kontorstyper
som exempelvis kombikontoroch aktivitetsbaserat kontor. Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare, anser
att kontorstypen har stor betydelse för de anställdas välmående. Cellkontor och flexibelt kontor är två skilda
kontorstyper som kan tyckas stå i direkt motsats till varandra. Men trots detta menar hon att de båda typerna ger
individen god möjlighet att utöva så kallad egen kontroll, till skillnad mot de tradiotionella kontorslandskapen.
Detta medför att de anställda har högst hälsostatus i dessa miljöer. De som var mest nöjda med kontorets sociala
samvaro och interaktion var de som arbetade i flexibelt kontor. Minst nöjda var de som arbetade i cellkontor.
rörelsemönster i byggnadsvolym Universitetskajen
Förutsättningarna för gestaltningen av de nya kontorsmiljöerna på Universitetskajen i Kalmar och Campusområdet i
Växjö varierar avseende utformning, husdjup och ljusinsläpp mm (se bild t.h rörelsemönster).
Genom att komponera ihop delar av paletten ges exempel på tre kontorsmiljöer som illustrerar olika husdjup.
Miljöerna A,B,C har skapats utifrån följande förutsättningar:
•
•
•
•
arbetsplats för min 20 personer
lokalyta ca 235 m2 - ger ca 12 m2/person
arbetsytan har kommunikationsstråk för passage
alla fasta arbetsplatser ska ha tillgång till dagsljus
Illustration plan 3 invändigt rörelsemönster i framtida universitetsbyggnader i Kalmar.
Förutom arbetsmiljöerna visas också ett exempel på en mixad zon som är ett komplement i miljö B och C eftersom
möten med studenter och besökare då inte sker vid arbetsbordet.
A. Cellkontor
20 pers ca 12 m2 per person
Korridor öppen för studenter/besökare att passera
Möte med studenter kan ske på rummet
B. Kombikontor
20 pers ca 12 m2 per person
Korridor kan vara öppen för studenter att passera
Möte med studenter/besökare sker i den mixade zonen
C. Aktivitetsbaserad kontorslösning
20-25 pers ca 10-12 m2 per person
Korridor stängd för studenter att passera
Möte med studenter/besökare sker i den mixade zonen
Bild från Martela
8
A. cellkontor
Vad är cellkontor? Cellkontor är enskilda arbetsplatser i rum som med
fördel ligger längs med byggnadens fasad för att ha tillgång till dagsljus.
Planlösningen karrakteriseras av långsmala enkel- eller dubbelkorridor.
Denna typ är bäst lämpad för de som sitter största delen av sin arbetsdag
vid sin arbetsplats med koncentrationskrävande arbete.
Vad finns det för fördelar?
•
Hög hälsostatus
•
Självständigt och koncentrerat arbete
•
Avskildhet
•
Personlig plats och prägel
•
Egen kontroll
Vad finns det för nackdelar?
•
Ej flexibelt för framtida förändringar
•
Sämre informationsflöde/öppenhet
•
Ytkrävande
•
Ej varierande miljö
•
Stöder ej interaktion och möten
x 20
9
x1
x1
x1
vy miljö A
10
B. kombikontor alt. 1
Vad är kombikontor? Denna typ av lösning har ingen strikt rumslig
definition. Arbetsplatserna kan bestå av både enskilda rum och
öppen arbetsyta. Ofta är de enskilda rummen mindre då mer yta
ges gemensamma utrymmen och mötesytor. Man kan se det som en
kombination mellan öppen arbetsyta och cellkontor där man har en
personlig arbetsplats och en gemensam yta för interaktion/projektyta.
Kombikontoret ger en förutsättning för både självständigt arbete och
arbete i grupp.
Vad finns det för fördelar?
•
Personlig plats och prägel
•
Stödjer interaktion och möten
•
avskildhet
x 12
11
x2
Vad finns det för nackdelar?
•
Ej flexibelt för framtida förändringar
•
Ytkrävande
x1
x1
x1
x1
x1
x2
vy miljö B
12
C. aktivitetsbaserad kontorslösning (ABW)
Vad är en aktivitetsbaserad kontorslösning? En aktivitetsbaserad kontorslösning är en
typ av flexibelt kontor där man inte har någon fast arbetsplats utan väljer arbetsmiljö
efter arbetsuppgift och behov. Det finns färre ”vanliga” arbetsstationer än medarbetare,
men generallt fler arbetsytor av varierande karaktär. Dimensioneringsgraden av antal
arbetsplatser bygger på närvaro- och aktivitetsanalys under en vanlig arbetsdag.
Analyserna utgör underlag vid dimensionering och utformning av arbetsytorna. Denna
typ av lösning förutsätter en väl utvecklad IT-teknik, samt olika typer av stödfunktioner
och backuprum för att arbetsmiljön ska fungera.
Vad finns det för fördelar?
•
Hög hälsostatus
•
Möjlighet till avskildhet
•
Stödjer interaktion och möten
•
Flexibelt för framtida förändringar
•
Egen kontroll
x2
x2
13
x4
Vad finns det för nackdelar?
•
Ingen personlig arbetsplats
•
Ingen personlig prägel
•
Planering av arbetsuppgift, val av arbetsplats
x6
x1
x2
x4
x1
x1
x1
x1
x8
vy miljö C
14
B. kombikontor alt. 2
Alternativt förslag till kombikontor
42 pers 576 kvm (13,7 kvm/pers)
Utgångspunkten i detta förslag är att illustrera kombikontor för en större
enhet om ca 40 personer, med en djupare husbredd (lika alt C).
Alternativet visar på varierande möjligheter att disponera ytan mellan
fakulteter/institutioner och medger också en större möjlighet till flexibilitet
och samverkan mellan grupperna, se figur nedan.
Ytans utformning medger en hög flexibilitet inför förändringar.
Exempel på disposition av yta
FAKULTET 1
1.
FAKULTET 2
FAKULTET 3
2.
3.
15
x 22
x4
x4
x4
x1
x1
x1
x2
B. kombikontor alt.2
flexibilitet
ABW
Vidareutveckling av förslag kombikontor alt. 2 - flexibilitet
60 pers 576 kvm (9,6 kvm/pers)
TYST ZON
KONCENTRATIONS
ZON
TYST ZON
Förslaget visar en aktivitesbaserad kontorslösning på samma yta som
kombikontor alternativ 2. Med en enklare anpassning av ytan skapar man
en tydlig uppdelning i zoner av arbetsytorna.
I den aktivitetsbaserade lösningen uppskattas ytan ge plats åt ca 60
medarbetare.
AKTIV ZON
16
D. mixad zon
Vad är en mixad zon? En yta för interaktion och möten mellan människor
- studenter och kollegor/besökande. Den mixade zonen kompletterar
arbetsmiljöerna (kombikontor och aktivitetsbaserat kontor) med externa
mötesmöjligheter utanför arbetszonen.
Den mixade zonen är utformad för att gynna både spontana och
planerade möten. Det finns mötesrum i varierande storlek där man kan ha
planerade möten, handledning, privata samtal eller presentationer. Den
mer avslappnade delen med sköna sittgrupper och kaffeautomat är viktig
för att få studenter och kollegor från andra delar av universitetet att känna
sig välkomna. I kontorslösningar där studenter och lärare inte möts på ett
kontorsrum är denna del en viktig förutsättning.
arbetsplatser
Ger en yta som man kan koppla till
en eller flera arbetszoner.
Om man vill koppla den mixade
zonen till flera arbetszoner kan
man ta bort ett mindre mötesrum.
ARBETSZON
MIXAD ZON
x1
17
x1
x1
x1
STUDENTER
färgskala
En del av identitetsskapandet, både för fakulteten för sig men också för
universitetet som helhet, är färger som återkommer i arbetsmiljön.
Vi har valt att illustrera en färgskala som kopplas till Linné och Smålands
natur. Nedan finns inspirationsbilder som visar hur man skulle kunna
applicera denna färgskala i en kontorsmiljö och hur man få in växtligheten
i byggnaden.
Förutom detta kan man använda sig av glasdekor för att ge ytterligare en
dimension till Linné-identiteten. Här kan låta fakultetspecifika motiv vara ett
tema i hela universitetet. Glasdekoren ger också ett visst insynsskydd och
kontrastmarkering.
Bilderna visar på en färgskala som
man skulle man skulle koppla till
Linné-andan med inspiration från
den omgivande naturen.
Inspirationsbilder
Bild från Murman Arkitekter
Färgskalan
Färgskalan
Växtvägg
Bild från Monroedesign
Identitetsskapande glasdekor
18
FEBRUARI 2015