Nr3-2015 - Stockholm
3/2015 Ett nyhetsbrev från fastighetskontoret Stadshusets tak får ny lyster Rinkeby-Kista stads delsförvaltning är en växande hyresgäst. Bra arbetsmiljö viktigt även i konstnärsateljéer. parklekar finns det i Stockholm idag – och det ska bli fler. Avtryck 3/2015 Innehåll Parklekar Renässans för stadens parklekar......................2 Notiser......................................................................4 Hyresgästporträttet..............................................5 Historiska avtryck..................................................6 Notiser......................................................................6 Hur ska en bra konstnärsateljé vara?.............. 7 Stadshuset nya tak får annan färg...................8 Tre snabba...............................................................8 79 55 år har parklekens verksamhet varit igång. Först ut var Björns trädgård och Observatorielunden. Felanmälan Anmäl direkt: fastighetskontoret.stockholm.se/felanmälan eller 08-508 286 80. Ring vid akuta ärenden! Ann Ek har jobbat i 36 år i parkleken Ådalen. Hon gläds över stadens nysatsning på parklekar. parklekar finns det i Stockholm idag, och det planeras för fler i nya bostadsområden. Notiser Barns behov tas tillvara i byggandet Fastighetskontoret ska ta fram ett program som ser till att barns perspektiv och behov tas till vara vid ny- och ombyggnad och reno vering, en så kallad barnkonsekvensanalys. Analyser ska göras för de byggnader där barn vistas; skolor, förskolor, bibliotek och andra publika byggnader. – Det handlar mycket om proportioner, säger Pontus Werlinder på fastighets kontoret. Till exempel att sätta fönster på nivåer så att barn kan se ut, att ha räcken i trapphus på flera nivåer eller att duschen i simhallen inte sitter för högt. I mångt och mycket är det liknande krav som ställs på tillgänglighet i stort. n Gör felanmälan på fastighetskontorets webbplats Du vet väl om att fastighetskontoret har en egen webbplats: www.stockholm.se/ fastighetskontoret. Här kan du till exempel söka kontaktpersoner och göra felanmälan eller ansöka om att betala hyran via autogiro eller e-faktura. Här hittar du också information om lediga lokaler och lediga torgplatser och hur du som hyresgäst går till väga om du vill byta en lägenhet som du hyr av fastighetskontoret. På sajten kan du också ladda hem nyhetsbrevet Avtryck digitalt, läsa mer om fastighetsnämnden, fastighets kontoret och vårt hållbarhetsarbete. n 2 Avtryck 1/2015 Renässans för stadens parklekar Oscar och Max, båda 9 år, gillar att det finns massor med roliga saker att göra i parkleken. Den nya politiska majoriteten i Stockholm vill se en ökad satsning på parklekar. Fastighetskontoret ska därför tillsammans med stadsdelarna ta fram en modell för hur man kan bygga parklekshus snabbare och billigare. Dessutom ska parklekarnas användnings område utökas. P arkleken är ett klassiskt och kärt inslag i stadens miljö. För snart 80 år sedan öppnades de första parklekarna, då på försök i Björns trädgård på Söder och i Observatorielunden i Vasastan. Ända sedan starten har parklekens pedagogiska betydelse varit stor. En parklek ska bland annat erbjuda både spänning och trygghet, kanalisera barns och vuxnas behov av fysiska aktiviteter, stimulera sinnen och känslor, underlätta sociala kontakter och ge övning i praktisk demokrati. De pedagogiska ambitionerna höjs nu ytterligare. Tanken är att de nya parklekarna ska få en ännu tydligare profil på lärande och med olika teman. ‒ Det bör vara någon form av profilering. Det gäller såväl byggnaderna som utrustningen och den pedagogiska inriktningen, säger Pontus Werlinder, chef för fastighetskontorets utvecklingsavdelning. Han ser ett stort behov både av att rusta upp befintliga parklekar, många är 40–50 år gamla, och att bygga nytt i nya bostadsområden. ‒ Det är ett hårt tryck på många parklekar och behovet av nya ökar i takt med att staden växer. Parkleken får också ökad betydelse i och med att skolor och förskolor får allt mindre egna lekytor, säger han. Marita Lorentzon, fastighetsstrateg, håller i utredningen ”Framtidens parklekar” där fastighetskontoret tillsammans med stadsdelsförvaltningarna ska utveckla en pilotmodell för nybyggnad av parklekar. ‒ Syftet är att systematisera byggandet av parklekshus så att processen förenklas och kostnaderna kan hållas nere. Effektivt nyttjande, tillgänglighet och hållbarhet är viktiga aspekter att ta hänsyn till. Det finns bland annat en ambition att parklekarna ska nyttjas mer och av flera olika verksamheter, säger hon. En tanke är att arbeta med olika teman och profiler som kittlar nyfikenheten: energi- och vattenlek, hängmatteskog, inte nudda markenbanor och barfotastig med olika underlag är bara några. ‒ Stadsdelarna kommer ha mycket att säga till om vad gäller vilka teman som blir aktuella och vilka krav som ett nytt parklekshus bör uppfylla, säger Marita Lorentzon. Goda föredömen Ann Ek är fritidsledare på parkleken Ådalen i Vällingby-Hässelby som tillsammans med övriga parklekar i området nyligen belönades med Pingvinpriset, Stockholms stads miljöpris för ett aktivt arbete för minskad klimat påverkan och energianvändning. Parklekarna prisas för att de spridit miljökunskap till både föräldrar och barn genom att i olika aktiviteter hushålla med naturresurser. Bland annat har parklekarna tävlat mot varandra om vem som kan spara mest el och vatten. ‒ Egentligen har parklekarna alltid varit goda föredömen när det gäller att hushålla Avtryck 3 Parklekar – fortsättning från sidan 3 med naturresurser och återvinna material, eftersom man aldrig haft särskilt mycket pengar säger Ann Ek. – De gamla parklekstanterna var till exempel experter på att uppfinna och tillverka stora träspel som inte blåste bort. Spel som i dag blivit kommersiella familjespel. Ann Ek har arbetat i 36 år på parkleken Ådalen och är glad att det nu görs en satsning på parkleken igen efter några magra år. Hon anser att det är en fantastisk mötesplats för både föräldrar och barn. ‒ Framförallt skulle jag vilja se att Byggleken kommer tillbaka, där barn får lära sig att samarbeta om att bygga kojor med mera. Den har ju försvunnit på de flesta ställen i takt med höjda säkerhetskrav och regler, säger Anna Ek. n Parkleken snart 80 år Parkleken har en lång tradition i Stockholm. Nästa år är det 80 år sedan den första parkleken öppnades. Definitionen av en parklek är att den är bemannad med pedagogisk personal, till skillnad från en lekpark. Här är en rad viktiga årtal i parklekens historia. Parklekarna har spelat en viktig roll för barn och deras föräldrar i Stockholm sedan slutet på 1930-talet. Till höger bild från parklek i Gubbängen, nedan parklek i Vasastan. startades parklek på försök i Björns trädgård och Observatorielunden öppnades de första barnhagarna i Fredhällsparken och Hammarbylunden kom den första byggleken, även den i Lilla Blecktornsparken fanns det 78 parklekar och 12 kvartersverksamheter (sammanslagning mellan parklek och fritidsgård) Arkitektskiss: Vida Arkitektkontor De boende på Västra Kungsholmen kan snart få en egen sporthall, eller snarare två. Staden vill bygga två nya hallar under samma tak granne med Kristinebergs slottspark och i anslutning till Essingeleden. De två så kallade Kristinebergs hallarna ska bli fullstora 40 x 20 meter och även inrymma konferensavdelning och ett större rum för spontanidrott. Just nu pågår arbetet med att ta fram detaljplan och ett genomförande beslut kommer tidigast nästa år. I så fall kan hallarna stå klara 2019. n Hållbarhetspris till Vasakronan 4 Avtryck 1/2015 Foto: Ola Hedin Vasakronan är årets v innare av priset ”Två blir mer”. Fastig hetsbolaget prisas för sitt aktiva hållbarhetsarbete med sina hyresgäster genom så kallade Gröna hyresavtal. Tillsammans med hyresgästerna Naturvårdsverket och Sida har Vasakronan bland annat minskat energianvändning, ökat käll sortering och underlättat cykelpendling för medarbetarna i fastigheten Tre vapen i Stockholm. Priset, som är instiftat av Stockholms stads forum för hållbara fastigheter och Sweden Green Building Council, ska stimulera fastighetsägare och fastig hetsförvaltare till ett aktivt hållbarhetsarbete i samarbete med hyresgäster och andra brukare. Priset delades ut för första gången i fjol. n Staden ansvarar för LSS-boenden Ulla Hirsch anser att samarbetet mellan stadens förvaltningar fungerar utmärkt när nya LSS-boenden tas fram. Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är staden ansvarig för att ordna bostäder åt personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. I Stockholm sköts det av stadsdelsförvaltningarna. Målet med LSS-boenden är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt, men ha tillgång till vårdpersonal och hjälp med dagliga behov. LSS-boenden kan vara antingen i en gruppbostad med flera lägenheter eller i ett eget serviceboende. permanentades försöket med parklek på nio platser under sommaren startades den första året runt-öppna parkleken i Lilla Bleck tornsparken på Södermalm öppnade den första skolgårdsleken på Abrahamsbergsskolan i Bromma finns det 55 parklekar kvar i Stockholm men nya planeras och gamla ska rustas upp. Notiser Nya sporthallar på Kungsholmen Hyresgästporträttet Stor renovering av Kulturhuset och Stadsteatern Vägvinnande samarbete om LSS-boenden Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning och fastighetskontoret har utvecklat ett framgångsrikt samarbete för att lösa stadsdelens behov av LSS-boenden. Vi verkar tillsammans för att medborgarnas behov ska bli tillgodosedda på bästa sätt, säger Ulla Hirsch, lokalstrateg på Rinkeby-Kista stadsförvaltning. Kulturhuset med Stadsteatern ska de närmaste åren genomgå en omfattande renovering för att uppgradera de tekniska installationerna till dagens krav. Värme, vatten, avlopp och delar av ventilationen behöver bytas ut. Även Kulturhusets alla fönsterglas ska bytas. Fönstren uppfyller inte dagens krav på personsäker het och energieffektivitet. Dessutom ska brand säkerheten i fastigheten förbättras och asbest och pcb saneras bort. Just nu görs en omfattande inventering för att avgöra exakt vad som ska göras och i vilken ordning. Renoveringsarbetena beräknas starta någon gång under 2016 och pågå i fyra till fem år. Arbetena utförs i etapper för att minska störningarna på verksamheten i byggnaderna så gott det går, säger projektledaren Lars Westerberg. Vi måste också ta extra hänsyn eftersom de är kulturmärkta. n E fterfrågan på så kallade LSSboenden för personer med funktionsnedsättning har länge varit större än tillgången. Stadsdelsförvaltningarna, som ansvar för dessa boenden, har därför fått kommunfullmäktiges uppdrag att öka antalet grupp- och servicebostäder i staden. Tidigare har Stockholms stad i huvudsak hyrt denna typ av bostäder men i takt med att det byggts färre hyresrätter har staden börjat köpa in bostadsrättslägenheter som hyrs ut till stadsdelsförvaltningarna och används som LSS-boenden. Motsvarande gäller förskole lokaler i tättbebyggda områden där Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB) inte kan förvärva egna fastigheter. Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning är en av fastighetskontorets just nu många expansiva hyresgäster. De närmaste tio åren planeras drygt 4 000 nya bostäder bara i Kista, vilket också innebär ett stort behov av gruppbostäder, serviceboenden och förskolor. Ulla Hirsch, lokalstrateg på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning är mycket nöjd med samarbetet med fastighetskontoret och stadens övriga förvaltningar. ‒ Fastighetskontorets medarbetare har den Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning har ett ökat behov av gruppbostäder, serviceboenden och förskolor. tekniska kompetens som vi saknar. De bevakar fastighetsägarfrågorna medan vi kan koncentrera oss på att vara hyresgäster, säger hon. Stadsdelsförvaltningen meddelar exploa teringskontoret när den har behov av nya LSSboenden och förskolor. Exploateringskontoret kommer överens med den byggherre som fått markanvisning. Därefter detaljplaneras lägenheterna i samarbete mellan i huvudsak stadsdelsförvaltningen, byggherren och fastig hetskontoret. Fastighetskontoret hyr sedan ut de färdiga lägenheterna till stadsdelsförvaltningarna, som i sin tur hyr ut till de boende. Lägenheterna i gruppbostäderna och serviceboenden har samma grundstandard som övriga lägenheter i huset. LSS-boendena måste dock kompletteras med brandlarm och sprinklersystem och verksamhetsanpassas för taklyftar och resningsstöd i badrum. ‒ I dessa frågor får vi bra hjälp från fastig hetskontoret att välja material och produkter av god kvalitet. Det kan bli något dyrare i början men lönar sig i längden eftersom under hållskostnaderna blir betydligt lägre, vilket alla i staden tjänar på. Det är också viktigt att dessa verksamhetsanpassningar görs i samband med bygget och inte senare. Det skulle bli mycket dyrare Under våren tar Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning i bruk en ny gruppbostad med lägenheter i ett helt våningsplan i det lägre av de två Kista torn strax norr om Kista galleria. Dessutom planeras redan för två nya grupp boenden, tolv serviceboenden och tre f örskolor i det nya bostadsområdet Kista äng. ‒ Det händer fantastiskt mycket nu vilket är roligt eftersom det finns ett stort uppdämt behov av LSS-boenden, säger Ulla Hirsch. n Avtryck 5 Historiska avtryck Hammarbystugan i Nackareservatet, vykort från 1950-talet. Sturehofs slott kan bli vattencentrum Bild: Nacka lokalhistoriska arkiv Pastorns gossar lade grunden till Hellasgården Det område som i dag är Nackareservatet har anor ända från Vikingatiden. Vid Söderbysjöns östra strand finns ett gravfält som vittnar om det, och här har man också funnit rester av en stockbåt från början av 1000-talet. Nacka ström, bruket och sedermera Nacka gård har spelat en central roll i områdets utveck ling, där det strömmande vattnet och den energi det gett varit den viktigaste resursen. Här lät Gustav Vasa omkring år 1557 bygga en hammarsmedja och hit var Sveriges centrum för kruttillverkning förlagd en bit in på 1600-talet. Kvarnar, mässingtillverkning och klädvalkning är andra näringar som drivits med hjälp av Nacka ström. Jordbruket på Nacka gård har alltid gett mager utdelning och området har präglats av ständiga rättstvister på grund av åtskilliga uppdämningar, utdikningar och kanalgrävningar som gjorts för att förse Nacka ström med mer vatten. 1939 köptes hela egendomen Nacka gård av Stockholms stad. Jordbruket lades ned och verksamheten blev ett renodlat skogsbruk. Hellasgårdens friluftsverksamhet har anor från 1898‒1899 då pastorsadjunkt Ernst Klefbeck tog med sig sina konfirmander till Källtorpssjön för friluftsliv och sportövningar. Föreningen som först kallades Pastorns gossar blev sedermera Sim- och Idrottsklubben Hellas. 1942 fick föreningen tillträde till Hellas gården och då togs även den första bastubygg naden i bruk. Hellasgården är med sin synliga liggtimmerstomme ett uttryck för det nationalromantiska stilideal inom sportstuge- och friluftsrörelsen som gällde vid den tiden. n är styrdokument som ska säkra att fastigheten förvaltas och underhålls på bästa sätt för framtida generationer. ‒ Vi har tidigare gjort vårdprogram för bygg nader och vill se om metoden även fungerar på en skogsfastighet, säger Marita Lorentzon fastighetsstrateg på fastighetskontoret. Nackareservatet är egentligen två, ett i 6 Avtryck 1/2015 Nacka och ett i Stockholm. Fastighetskontoret äger och förvaltar reservatet i Nacka. Vård programmet ska innehålla både en nulägesbeskrivning och en prioritering av åtgärder. Inventeringen görs bland annat med hjälp av kartor från 1700-talet och framåt. ‒ Förhoppningen är att Stockholmarna ska få ökad kunskap om områdets historia. Vårdprogrammet kan även innebära att vi öppnar upp gamla igenvuxna odlingsmarker och frilägger gamla stigar. n Utställningshallen är något av hjärtat i ateljéföreningen wip:stockholm. Här är det Erik Sigerud som visar sina senaste verk. Lena Flodman och Anna Ridderstad (t h) ser fram emot ökad trygghet och stabilitet för stadens konstnärer. Viktigt med långsiktiga lösningar Många av stadens konstnärer arbetar i dag i äldre lokaler som är i behov av upprustning. Fastighetskontoret utreder därför hur tillgången på bra ateljéfastigheter kan tryggas. S Källa: Förslag till vårdprogram för kulturlandskapet i Nackareservatet i Nacka. Nackareservatet får vårdprogram Fastighetskontoret ska ta fram ett vårdprogram för hur kulturmiljön Nackareservatet ska förvaltas framöver. Vårdprogram Stockholms stad har planer på att göra ett lärandecentrum för vatten i Sturehofs slott i Botkyrka. Tillsammans med Lettland görs en EU-ansökan om ett gemensamt Baltic Sea-projekt. Vi tänker oss en experiment- och vattenverkstad i mindre skala, som ett Tom Tits i miniatyr. Vatten är en profilfråga och tanken är att barn och vuxna här ska lära sig om vattnets kretslopp och sambanden i naturen, säger Lars-Edwin Andersson på fastighetskontoret. – Eftersom Sturehofs slott ligger på mark som är skyddad vattentäkt och gränsar till Stockholm Vattens stora reningsverk vill man undvika omfattande buss- och bil trafik till slottet. Tillsammans med Botkyrka kommun och Stockholm Vatten utreds därför möjligheten att anlägga en gångoch cykelväg mellan slottet och Norsborgs tunnelbana. I dag används Sturehofs slott endast för enstaka visningar, och som kafé sommartid. n Stadsarkivet får nygammal entré Stadsarkivets reception och foajé på Kungsklippan har moderniserats samtidigt som den återställts till ett skick som mer påminner om Gunnar Asplunds originalutförande. Bland annat har innertaken och receptionsdiskar plockats bort och entrén blivit mer öppen och luftig. Dessutom ger ny led-belysning och belysningsstyrning en mer effektiv energianvändning. n tockholms stads fastighetskontor fungerar som hyresvärd för många av Stockholms konstnärer. Staden har ett uttalat mål att stödja konstnärlig ateljéverksamhet. Samtidigt behöver flera ateljébyggnader och produktionsverkstäder för konstnärer få nya lokaler för att ge plats åt fler bostäder i staden. Lars-Edwin Andersson, affärsutvecklare på fastighetskontoret, ansvarar för utredningen God Ateljè som har till uppgift att skapa ändamålsenliga lokaler för konstutövare. Dessutom pågår ytterligare två utredningar om ateljéstöd och hyressättningsprinciper för kulturlokaler. ‒ Huvudfrågan är hur vi ska skapa bra ateljéer för konstnärerna att arbeta i med rimlig hyresnivå för dem. Konstnärer bör ha lika god arbetsmiljö som andra yrkeskårer, säger Lars-Edwin Andersson. Under sommaren har fastighetskontoret skickat ut en enkät till nästan 300 konstnärer om hur de vill att deras arbetsplats ska se ut i framtiden. Resultaten sammanställs nu. ‒ Enkätsvaren ger oss en ökad kunskap om konstnärernas önskemål och vilka åtgärder som är viktigast till exempel när vi renoverar eller bygger om. Anna Ridderstad är ordförande och Lena Flodman är styrelseledamot i Stockholms största ateljéförening wip:sthlm. Föreningen har 90 medlemmar och disponerar sedan år 2006 drygt 3 500 kvadratmeter ateljéer och andra lokaler i en tidigare industri- och lagerlokal i Årstaberg. De båda är glada att det tas ett samlat grepp om stadens ateljéer. ‒ Det är viktigt för Stockholms kulturliv att det finns ett ateljébestånd med bra arbetsmiljö där man kan arbeta professionellt. Vi har en bra dialog med Stockholms stad och känner att vi tas på allvar. Liksom flera andra ateljéföreningar har wip:stockholm också ett utgående hyreskontrakt. 2019 måste de flytta när industriområdet rivs och ger plats åt cirka 700 nya bostäder och en skola. För dem är det viktigt, förutom att arbets miljön är bra, att konstnärsateljéer ligger nära goda kommunikationer och att det finns lasthissar, lastkajer och möjlighet att komma åt med lastbil. Men det man först och främst frågar efter är trygghet och stabilitet. ‒ När vi får en ersättningslokal är det viktigaste därför att det blir en permanent lösning. Konstnärer arbetar ofta med långa deadlines inför utställningar, vilket kräver arbetsro. Att flytta en ateljéförening är ett jättestort projekt, som tar mycket tid och energi från arbetet. n Flest konstnärer hos fastighetskontoret Fastighetskontoret är hyresvärd för 191 konstutövare med en yta på drygt 10 300 kvadratmeter. Stadsholmen, Stockholmshem och Familjebostäder är kommunala bolag som också hyr ut ateljéer. Avtryck 7 Tre snabba med Gabor Paise är en av dem som jobbar med att lägga om taket. Foto: Niklas Palmklint Åsa Öttenius Stadshusets nya tak får annan färg Delar av Stadshusets tak har fått ny lyster. Det ursprungliga ärggröna taket på Stadshusets norra sida mot Hantverkargatan har bytts ut mot ny blänkande kopparplåt. – Det gamla taket som är original från 1923 var infäst i undertaket med klamrar som började gå sönder. Det skulle kunnat leda till att takplåtar lossnat och riskerat att ramla ned, berättar fastighetskontorets projektledare Jesper Lexius. Sammanlagt handlar det om 1 200 kvadratmeter kopparplåt som nu bytts ut till en kostnad av cirka fem miljoner kronor. Stadshuset södra tak renoverades för ett tiotal år sedan. ‒ Någon gång under nästa år planerar vi även att lägga om taket in mot borggården. Men det är inte lika bråttom, säger Jesper Lexius som berömmer hantverkarna som utför takbytet. ‒ De är otroligt skickliga hantverkare. De gamla takplåtarna innehåller stämplar med information om de cirka 3 000 personer som var med och bidrog till finansieringen av det ursprungliga koppar taket. Pengarna i projektet var nämligen slut. De gamla plåtarna har klippts ned till A4-format och sparas i Stadshustornet. Den nya delen av taket kommer förmodligen inte att få samma färg som det ursprungliga taket, i alla fall inte på länge. ‒ Det beror på att luftkvalitén i Stockholm blivit så mycket bättre. Vi vet därför inte vilken färg det till slut blir och hur länge det dröjer. Redan nu kan man dock ana att de delar av taket som byttes ut i våras fått en något mörkare nyans. Samtliga fönster på den norra fasaden har också renoverats och målats om. n Ny fastighetsdirektör och chef för fastighetskontoret Hur ser du på ditt nya uppdrag? – Fastighetskontoret har en betydelsefull roll i staden och ett spännande och viktigt uppdrag som förvaltare av fina och unika fastigheter i Stockholm. Jag ser verkligen fram emot att vara en del av det uppdraget. Det jag sett hittills är en mycket professionell, engagerad och kompetent organisation. Det är en bra grund att stå på för att vi ska kunna fortsätta utveckla vårt samarbete med våra kunder och vara det stöd i fastighetsfrågor som kunderna vill ha. Du har tidigare, bland annat, jobbat på SISAB med stadens skolfastigheter. Vilka likheter och skillnader ser du, om du jämför dessa fastigheter med fastighetskontorets fastighetsbestånd? – Nu, liksom i min tidigare roll, har vi ett uppdrag som intern fastighetsägare, där flertalet av våra kunder är olika verksamheter inom Stockholms stad. I mitt förra uppdrag koncentrerade vi oss på skolor och förskolor. Fastighetskontorets lokal- och fastighetsbestånd är bredare. Stockholm växer kraftigt, hur är ditt arbete viktigt för att staden ska kunna fortsätta växa på ett jämlikt och hållbart sätt? – Fasighetskontoret är en viktig aktör, dels som fastighetsägare i större utvecklingsområden men också när det gäller att hållbart förvalta och utveckla det befintliga byggnadsbeståndet samtidigt som Stockholm växer och utvecklas i rekordfart. Våra lokaler och byggnader är spridda över hela staden och vi ska bevara och utveckla dessa efter de villkor som råder på platsen. Vårt uppdrag är självklart att stötta kommunal verksamhet och service med rätt lokaler men det handlar också om att skapa trygghet i och kring våra fastigheter och att ta ansvar för exempelvis strandbad, parklekar och naturreservat. n Avtryck – ett nyhetsbrev från fastighetskontoret i Stockholms stad Postadress: Box 8312, 104 20 Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 2 Telefon: 08-508 270 00 Webb: stockholm.se/fastighetskontoret Ansvarig utgivare: Åsa Öttenius Chefredaktör: Anna Wahlström [email protected] 08-508 268 12 Produktion: Blomquist Projektledning innehåll: Sitrus Text: Hans Hellberg Foto: Lennart Johansson om inte annat anges
© Copyright 2024