Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd!
Bergsmansbygd i Gamla Norbergs Bergslag, var ett geografiskt skatteområde från 1300 talet som blev aktivt med uppsättande av hyttor. Vid 1600 talets mitt fanns det 116 hyttor i skatteområdet. På den östra sidan, Hedemora delen finns lämningar efter järnframställning på 800 talet. I detta område växte de större hyttorna ock bruken upp med mängder av skogstorp i väglöst land. Torpare skulle ansvara för huggning av kolved och kola densamma i dessa hundratals milor vilka vi idag kan se lämningar efter i de stora skogarna. Torparna skulle även odla upp mark. Lämningar efter detta är idag stora odlingsrösen som en gång var åkermark idag igenvuxna med granskog. Det bildades ett stort antal bergsmansbyar som ägde sina hyttor och hamrar. Ägarna benämndes bergsmän det var de som lade grunden för järnutvecklingen i landet. Några få bergsmansbyar blev större än andra och kunde stå emot att bli uppköpta av de framväxande bruken, men dessa kom i likvida trångmål och blev uppköpta av företag med större kassa. Antal gruvor är otaliga. Det kommer fortfarande fram tidigare okända gruvor från 1300-1400 talet. Gruvarbetare, skogsarbetare, kolare, malmkörare, torpare och alla som odlare upp sin jord, var mestadels stolta över sitt arbete. Jag, Ingemar Udd är född och uppvuxen i ett gruvarbetarhem i Kolningsberg, Norberg. Har beröring till de övriga grupperna även till bergsmännen med anor från elva olika bergsmansläkten inom området. Flertal av skogarna där jag sökt efter historiska lämningar upptäckte jag hade tillhört min förfäder. Historien berikar livet! Citat: Björn Rosenberg. Detta arbete är privat projekt som har pågått i tre år. Ännu inte helt klart, återstår att få färdigt med tre naturskyddsområden. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd! Numrering efter karta. Info Turistmål 2015 2. Vikmanshyttan De tidigaste kända bergsmännen är Lasse Halvarsson och Johan Sonesson år 1537. Se vidare historik: Googel. 3. Skommarbo fäbod efter fäbodstigen kommande från Nyhyttan som går vidare mot skrivarhällarna och förbi Gälbo Fäbod. Skyddad genom fornminneslagen. 4. Skrivarhällarna, plats där pigor och drängar rastade efter fäbodstigen när de buförde korna till sin fäbod. Här skrev många sitt namn och årtal direkt på berget. Platsen är skyddad enl. fornminneslagen.. 5. Gälbo fäbod brukad från omkring 1520 tillhörande Lassbo by. En tidigt känd brukare av fäboden är Hans Olofsson född omkring 1490.Fäbodplatsen är skyddad enligt fornminneslagen. 6. Stubbstäkten med namn efter Lars Andersson Stubb son till Anders Mattson nr8.De äldre grundlämningarna finns närmare sjön. Skyddad enligt fornminneslagen. 7. Naturrastplats 8. Gryckanders torp namn efter en av brukarna Anders Mattson som var barnbarnsbarn till Hans Olofsson Lassbo. Grundlämningar finns en bit upp i bergslänten. Skyddad genom fornminneslagen, 9. Finnfäbodarna tillkom under den finska invandringen i slutet av 1500 talet och början av 1600 talet. Skyddad genom fornminneslagen. 10. Broddgruvorna. I närheten av Nisshyttan Säters kommun. Ett flertal äldre gruvor en gång i tiden tillhörande Norns Bruk. Lättillgänligt med gångvägar och bra information om gruvorna .SE : Googel, Broddgruvorna för mer historik. 11. Rastplats på höjden vid gruvsjön,välordnad . Utsikt över sjön mot Broddgruvorna. 12.Turbo år 1408 omnämnt som “thorisbodha” med hytta ,sedermera med järnhytta, och en kopparhammare. Under 1600 talet uppfördes två stångjärnshamrar . Turbo hade nu blivit ett bruk. “Turbo bruk. På” 1800 talet upphörde stångjärnssmidet och på platsen anlades en träindustri med sågverk och en massafabrik. Se vidare Googel. Turbo bruk Hedemora. 13. Ingvallsbennings by “Ingvallsböning”med lämningar efter hyttor hammarplats, blästerugn från tidig järnframställning, kulturstigar.De tidigaste kända bergsmännen 1537 Axel. Olof Larsson. Lasse Persson. 14. Ängarna platsen där en kvinna byggde en koja mellan två stora stenblock till sig och dottern. Historik om kvinnan och dotterns livsöde finns på platsen. 15. Trollkajsas sten, historik om denna Kajsa finns på platsen. 16. Davidshyttan en äldre bergsmans by med en rik historik bl.a om Sveriges första brännstålverk. Borrverk för tillverkning av bösspipor mm. Personer från Tyskland som var kunniga stålsmeder med namn som Hylpers och Gropp. Se vidare Goggel. Davidshyttan Hedemora 17. Djörkhyttan “Jerkehyttan” hyttlämning där Johan Hansson och Olof Persson år1537 gjorde sitt järn. 18. Dräcke bergsmansby med lämningar efter masugn. Ned -ströms i bäcken grundlämningar efter spiksmedjor. Hyttdamm med rastplats och möjlighet till bad. Tidigast kända bergsmän Erik Enbjörsson.Gamla Hans.Olof Larsson.Nils i Bya. 19. Gränse “Gränsjö” omnämnt 1361 bergsmansby de tidigaste till namn kända bergsmän 1537 var Johan Nilsson.Johan i Svedja.Olof Andersson.Anders Larsson. Malmen togs ifrån gruvorna Norberg malmens väg kan fortfarande följas.Hyttlämningar finns, infotavlor berättar mer. 20. Norns Bruk SE historik: Googel Numreringen är identisk med den på Bergsmansbygds karta från 2014 21. Hörngården ett fd skogstorp tillhörande Norns Bruk, liggande vid vägs ände. Sjön intill erbjuder en fin naturrastplats. 22. Sotbo. Ett välbevarat torp i naturskön miljö ägt av Hedemora skogsallmänning. En plats där filmen Farmen spelades in. Mer om Sotbo finner ni på internet med ett stort antal bilder. I närheten finns en vandringsled som går över gränsen till Västmanland, leden är utmärkt på kartan med grön färg. 23. Gränse äldre namn Gränsjö. En bergsmansby med hytta omnämnt 1361. Tidigast omnämnda bergsmän 1537 är Johan Nilsson. Johan i Svedja. Olof Andersson. Anders Larsson. Senaste uppförda hytta 1600-talet är markerad. Tidigare hyttplats fanns uppströms i bäcken. Totalt antal gårdar blev 7. I myren söder om sjön Gränsen intill lappdammen var samen lappJohans boplats 1698 Synligt för att vant öga, utmärkning på kartan saknas. 75. Birns fäbodar, Lämning efter byggnader. 76. Skedvibacken fd torpplats i ett högt läge med en fin utsikt över området och Stora Norn. Bilder av några av torpen under Vikmanshytte Bruk (klicka för större bild) Ca 100 bilder finns på Ingvallsbennings hembygdsmuseum. Kontakta Gudrun Dammgård för visning. Tel: 0730- 449647 Smedjebackens kommun Bärkebygden. 77. Lövmarkens hyttområde. Sönderkörd hyttruink hyttbacke, rostugnsruin, slaggvarp av masugnsslagg. 81. Lövmarkens bergsmansby Den till namn först kända bergsmannen är Olof Hansson f omkr 1575 därtill går det att lägga till minst två generationer ytterligare, med tanke på att hyttan beskrevs på 1600 talet som urgammal. Byn har ett högt läge med milsvid utsikt åt flera håll. Här kan man se terrassodlingar i bergssluttningen vilka uppodlats genom svedjebränning mest känt från den tidiga finska bosättarna. Inom byområdet finns en äldre timmerlada (1500-tidigt 1600 talet)och spisröse från det tidigaste bostadshuset . Det fanns en gång i tiden 34 byggnader med idag flertal grunder kvar.Ytterligare finns fina stengärdsgårdar som kommer att friläggas från mörk granskog. Info-tavla kommer att finnas på platsen med historik och bilder. Från gårdsområdet leder en stig ut över Trollugnsberget med en utsikt fram till sjöändan av Stora Norn, Norns Bruk. Här finns även den sk trollugnen…. där ens egen fantasi få fritt verka. Valborgsmäss-hällarna (följ stigmärkningen) Lövmarkens Trefaldighetskälla. Vägskyltar finns. Området blir under året ett naturskyddsområde! En guidad tur lämpar sig väl för området. 80. Kybackens bergsmansby. Känd från tidigt 1600-tal, med två gårdar varav en finns kvar . Den tidigaste till namnet kända personen är Anders Larsson f 1670. Byn kom att bli av betydelse för omkringliggande gårdar och gruvområde som Östanberg. I Kybacken förlades en skola som var i bruk till 1952 då barnen kunde få skolskjuts till Larsbo. Under 1900 talet åkte handlaren i Larsbo ut en gång i veckan med varor och idkade butiksförsäljning i byn. 78. Östanbergs gruvområde Med gruvor från 1600 talet , flertal gruvhål kan ses. Nedanför berget byggdes under 1800 talet ett vattenhjul med en diameter av 15 meter och en 800 m lång stånggång till gruvområdet, allt för att pumpa vattnet ur gruvorna .Info skylt finns på platsen. Ansvarig för byggandet var konstvaktaren och gruvfogden Anders Gustav Danielsson. Hjulet kan ses på Ludvika gammelgård. Platsen utvecklades till en gruvby med bostadshus, idag borttagna, kvar finns diverse grunder ,källare , bastubyggnad ,vid sjön finns tvättstugan kvar. 82. Björkberget. Ett torp från den finska invandringens tid på 1600 talet, platsen blev omnämnt som finstorpet med ett högt läge och milsvid utsikt. Titta gärna in på vår hemsida eller följ oss på facebook! Hemsida: www.bergsmansbygd.se Facebook, sök på: Bergsmansbygd Exempel: Besöksmål 2015 med upplevelser i gammal historisk bygd. Samverkan med Södra Dalarna Turism i Kommunerna Avesta, Hedemora, Ludvika/Smedjebacken och Norbergs Kommun. På nya kartan finns 110 besöksmål utmärkta med nr. Målen är lättillgängliga genom fina skogsbilvägar och vandringsleder, omfattar även hålvägar som är de äldsta och kan dateras till 1300-talet och är skyddade genom fornlämningslagen. Ridleder med utgångspunkt från Hemshyttan i Söderbärke. Området är rikt på gruvor ca 1500 och hyttplatser från 1200-talet. Från 1527 finns namnen på samtliga brukare av dessa. Hyttor, hammarsmedjor som över århundradena blev stora och utvecklades till bruk. Byar med intakta bergsmansgårdar och lämningar efter skogstorp långt inne på skogarna i väglöst land. Det finns tre speciella platser där människor har varit verksamma som kommer att bli till Naturskyddsområden. Området är rikt på sjöar och berg som erbjuder en fantastisk utsikt. På dessa stora skogar finns lämningar efter samiska bosättningar, boplatser och gravplatser från järnåldern. Vi har de stora rovdjuren - varg och björn - i markerna, liksom älg ock rådjur, skogsfågel som tjäder och orre. Vi ger även möjlighet till att anlita en erfaren naturguide. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd/del 6 Smedjebacken Bärkebygden Numrering efter karta. 83. Jörkesbo hyttplats. Hyttplatsen är i direkt anslutning till väg och en större bäck. se bild. Masugnspipan är övertäckt med jord och bildar en hög kulle ,på den finns en stolpe med skylt Jörkesbo hytta. Anlagd 1639 – 1673 ödelades hyttan. Omkring ca 50 meter går det väg ned till Jörkesbo gård (endast gående) Här finns grundlämning kvar efter bostadshuset,lagård mm. De tidigaste till namn kända boende på platsen år 1676 är Eric Danielsson från Nisshyttan och Margareta Larsdotter från Gessån. 1648-1742. En fantastisk vacker naturrastplats med möjlighet till bad Platsen har blivit förväxlad med nr 84 Tums udde som finns längre söderut. 84 Tums udde. Kör ej dit. 95. Larsbo “Larsboda” 1539 existerade en bergsmans hytta: första kända bergsmannen var Lasse Ingvalson. Hyttområdet väl synligt med slagghögar, masugnens placering intill ån. 94. Larsbo hammarruin, hammaren existerade 1592. 1592 Anlades Larsbo Bruk. 1672 Nedlades Larsbo Hytta. 1907 Nedlades Larsbo Bruk Ägare: 1642 Marcus Kock. Johan Funck ,Elisabet Funck. Arrendator Lars Dahl, 1682 Herman Tersmeden. 1722 Förvärvade sonen Jacob Nicklas Tersmeden blev den siste brukspatron som levde på Larsbo. Han flyttade till Frövi 1794 därifrån till 1902 drevs bruket av förvaltare. Mer historik se Larsbo Bruk och familjen Tersmedens historia. Saxehammar tidigare “Saxi” Platsen är känd genom handlingar från 1352.Saxe hytta med den till namnet tidigaste kände bergsmannen Enbijörn 1558. 1562 anlades en hamn som ligger i Larsboåns utlopp i Norra Barken. En hammare uppbyggdes 1562. I slutet av 1500 talet anlades Saxehammar. Före 1637 brann Saxehammar, återuppbyggdes av Marcus Kock. Senare kom släkten Tersmeden att bli ägare till Saxehammar jämte Larsbo Bruk. År 1874 köptes Saxehammar av Larsbo – Norn AB I samband med detta lades hyttan ned. Hammarsmedjan moderniserades till lancashiresmide. En ångsåg byggdes. År 1907 lades smedjan ned. Ångsågen kom att finnas fram till 1918 då såldes Saxehammar jämte Larsbo Bruk till Barkens sågverks AB. 1950 köptes de av Billerud AB , Stora Kopparbergs Bergslag AB. (Stora Enso) Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd! Besöksmål/del 7 Smedjebacken Bärkebygd Numren efter kartan. 97. Torrbo bergsmansby. Historik, internet sökord: Torrbo-Shisshyttan. Stimmerbo – Torrbo Hembygdsgården Med bl.a Bellmansgården. För mer historik ,Internet: sökord; Norrbärke Hembygdsförening. Norrbärke Kyrka, från mitten av 1300 talet. Internet: sökord Norrbärke kyrka Flogberget gruvområde / Västra Silvberg, från medeltid. Internet: sökord Stollberg gruvor. ( Östra Silvberg inom Säters kommun.) 98 ? 99. Flatenbergs bergsmansby med hytta. Byn anges vara från 1300 talet, hyttan från 1500/1600 talet . Mycket talar för att en hytta kan ha funnits redan under 1300 talet eftersom gruvbrytning fanns i regionen under denna period. Internet: sökord Flatenbergs hytta. Lokal karta för ovanstående. 100. Lapphällarna. Trolig rastplats för samerna från Västerbergslagen och norr däröver på sina vandringar till Västerås marknad. 101. Söderbärke kyrkby. Kyrkan med sitt vackra läge vid sjön Barken. Med bl.a släkten Tersmedens gravkor. Hembygdsgården. Ett flertal större bergsmansgårdar. Vid området Nor en äldre orörd bebyggelseform. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i historisk bygd! Besöksmål del 8 Söderbärke 85. Hemmings, ett upptaget hemman med hytta redan på 1300 talet. Därefter tillkom en stångjärnshammare. Hyttan fanns där vägbron idag finnes, hammaren fanns uppströms i bäcken. Den till namn först kände brukaren var Nils Larsson. 88. Hällsjöbo, ett torp, närliggande sjöar och myrmarker avvattnades genom en större bäck i vilken Norns hytta som låg vid Hult blev flyttad till 1750 nedlagd 1798. Anledningen till flytten var att komma till närheten av smedjorna i Larsbo. Där gavs bättre möjlighet att använda vattenlederna för frakterna av tackjärnet till Larsbo Bruk. Under 1900 talets början blev en skola förlagd till byn. Området från Hedemora,Norn, Hällsjöbo med angränsande byar mot Norberg och Söderbärke låg i ett väglöst område. 87. Gläfse Bergsmansby, känt från 1300 talet med tre hemman, den äldsta kända till namnet är Lars Nilsson. Omskriven som Lars i Gläfse i samband med 1400 års vårting i Norberg där Lars satt som Tolvman motsvarande dagens nämndeman. Dennes väg var en skogsstig till Norberg vilken finns kvar än idag, utmärkt på kartan. Den är idag skyddad genom fornminneslagen. 91. Bråtens torp. påbörjad odling på 1600 talet. Husgrunder, bostadshus,lagård,stall mm,stora fina stenmurar. Det som har varit åkrar är väl synliga i den stora granskogen. I nv riktning finns det höga Bråtberget med en stor odling i sydläge omgärdat av en fint lagd stenmur. Från bergets topp har man en fantastisk utsikt. Torpet var bebott in 1960 talet. 92. Stora Moren, en bergsmansby från 1300 talet med tre hemman. Hyttan blev under slutet av 1400 /början av 1500 nedlagd i samband med Gamla Hyttans tillkomst där nu folket från St-M fick göra sitt järn. Inom byns område fanns och finns fortfarande ett hemman som från 1534 blev kallat Kronmoren. Anders Larsson från Gäsjö i Norberg socken var ägare till hemmanet. I slutet av 1400 talet skänkte han stället till Vårfrubergs kloster i Eskilstuna,1504 stadfäste sonen Olof Andersson faderns gåva. 1534 tog Gustaf Wasa gården till kronan, därav namnet Kronmoren. Efter den gamla genomfartsvägen finns den gamla skolan, nedlagd 1943. Följer man vägen till den gamla linden och där tar man av till vänster-vänster och går skogsvägen upp i berget, här kan man se hur människor har brutit mark genom århundraden. På gården som idag kallas Lilla Moren finns en lind från 1600 talet. Den planterades av soldaten Springfeldt efter dennes återkomst ca 1640 från 30 åriga kriget. Trädet är Dalarnas grövsta träd 7.5 meters omkrets, Trots att blixten har slagit sönder en del av det 400 hundra år gamla trädet så lever det fortfarande vidare. 93. Resmoren. En intill-liggande bergsmansby från 1300 talet med namn efter Res Erik Andersson kommen från Siljanstrakten. Byn består av tre bergsmanshemman med en gemensamt ägd hytta vid en skogsbäck, platsen är återfunnen och slyröjd. Byns placering på berget ger en milsvids utsikt. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i historisk bygd! Besöksmål del 9 Numrering efter karta. Info turistmål 2015 Söderbärke 102. Uvberget. På västra sidan av vägen finns området efter koppar- gruvorna Den tidigaste till namnet kände brukaren var kopparbergs-mannen Peder Bergh, inflyttad från Norberg på 1380 talet. I Norberg-var han en av delägarna till frälsehyttan Nolansjö "Nordansjö." Internet sökord uvberget i söderbärke. 103-104. Hemshyttan. En mycket gammal bergsmansby sök på internet. Sökord Hemshyttan Söderbärke. Kontakt: [email protected] eller 070-658 44 31 Hemshyttans hemsida 107. Lämningar efter stångjärnshammaren. 106. Älgsjöbo, Gamla hyttan. Idag en stor jordkulle,lämning av slagg. 108. Vad. En äldre bergsmansby med hytta, byggnader från 1400 talet som fortfarande finns kvar. Intressant läsning finns på internet, sökord Vad i Söderbärke. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd! Del 10 Besöksmål, numrerade efter kartan. 24. Älgberget Naturreservat, urskog. Sökord internet Natur och naturreservat i Norberg. 25. Tackhärad. Bergsmansgård med hytta delvis lämning efter hyttan samt masugnslagg. Två källare för förvaring av tackjärnet. De tidigaste till namnet kända bergsmännen är Hvite Mårten, Peder Knutsson 1538. År 1947 påbörjades nedmonteringen av gårdens byggnader, ägare var då Fagersta Bruks AB. En större loftbod flyttades till Norbergs hembygdsgård, idag kallad Tackhäradsboden. 26. Engelbrektsstenen och bergsmansbyn Ingolsbenning. Byn bestod av fem bergsmansgårdar med en gemensam hytta. Byns tillkomst troligt tidig 1300 tal möjligt tidigare enär den låg nära Grådö skans i Dalälven öster om Hedmora. Tidigast till namnet kända bergsmännen 1538 är utöver familjen Engelbrekt Peder Jonsson, Olof Nilsson, Benct Eriksson, Lasse Nilsson Mer info på internet, sökord :Engelbrekt. I området finns flertal historiska lämningar. 27. Domänreservat 28. Gustav Adolfstenen med kungliga kronan. Stenen finns efter den urgamla vägsträckningen mellan Hedemora och Rabbatsbenning/ Olofsfors 29. Rabbatsbenning / Olofsfors År 1539 var det fyra bergsmän som drev hyttan vid namn Pål Finne, Olof Pålsson, Gudmund Pålsson.1602. Bergsmansbyn utvecklats till ett bruk med en ny hytta samt en hammare.1898. Köptes bruksegendomen av Svanå Bruk . Lämningar efter hyttan och hammaren finns i bäcken nedströms bron. 30. Gåsmyrberget. Naturreservat högt berg med god utsikt varifrån det går att se gruvlaven i Garpenberg. I berget finns ett större och ett mindre kvartsbrott. Wasagrottan, historien berättar att Gustav Vasa övernattade i grottan under sin flykt till Dalarna. Det finns alltid ett uns av sanning i botten av historierna. Här kan vi förhålla oss till att Gustav W tog hjälp av bergsmännen för att undgå de danska soldaterna. Bergsmännen var de som kände sina marker och dåtida vägar. Bruksleden går genom reservatet. 30. Bjurfors tidigare Håkoneböning. År 1539 omnämnt med hytta och fyra bergsmän vid namn Lasse Jönsson,Nils Slotthorn, Finweder, Lasse Håkansson. Mer info se internet, sökord Bjurfors. En kort historik över Bjurfors mässingsbruk! Platsen har sitt ursprung från fyra Bergsmanshemman i Håkansböning ( Håkansbenning) omnämnt i skrift 1431. Här fanns hytta och stångjärnshammare. De tidigaste kända bergsmännen med namn är från 1539 Lasse Jönsson, Nils Slotthorn, Finweden, Lasse Håkansson. Omkring 1630 inköptes Bergsmansbyn med hyttan och samtliga skogar av Riksdrotsen Magnus Brahe. År 1648 inköptes Håkansbenning av Myntmästaren Markus Kock Avesta, sonen Myntmästaren Isak Cronström (Kock) anlade mässingsbruket 1667 och ändrade bynamnet till Bjurfors. Kopparmalmen togs från gruvorna i Bockberget tillhörande Stripåsens gruvfält. Mässingsbruket nedlades 1836 och egendomen såldes till Löjtnanten och Greven J A Mörner. Mörner avled 1875 och är begravd vid Norbergs kyrka. 1878 -05-01 såldes Bjurfors Bruk till Svanå Bruk för 450 000 kr Bjurfors ingår i Salmonsåns naturreservat. Väl värt ett besök. En guidad tur är att rekommendera! Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd av Riksintresse! Del 11 Besöksmål nr enligt kartan. 32. Grevensberg naturreservat: info, Internet sökord Grevensberg 33. Fröbenbenning: info. internet sökord Fröbenbenning 34. Digerkällan – hälsokällan som blev kuranstalt. Info, internet, sökord Digerkällan i Norberg. Mer om källan i Norbergsboken, en sockenbeskrivning. 35. Lapphyttan: den äldsta kända järnhyttan i världen. Info. sökord Lapphyttan i Norberg. 36. Hyttplats. äldre, bör vara i ålder som Lapphyttan, själva masugns-platsen blev överlagd av en bilväg, lämningar består av hyttslagg. 37. Nyhyttan. Med en järnhytta, på 1600 talet utvecklades platsen till ett bruk med kopparhytta, gjuteri,sågverk och efterhand med skola. Intressant läsning om platsen SE internet, sökord Nyhyttan i Norberg. 38. Werlingsbergs hytta: Under 1600-talet den största hyttan inom Norbergs bergslag. Se vidare omfattande historik Norbergs bergslag och Häreds hytta. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i historisk bygd av riksintresse! Del 12 Numrering efter kartan. 40. Långgruvan. Gammalt gruvsamhälle med tidig gruvbrytning under en kort tid på 1700 talet. Återupptaget 1884 nedlagt 1948 ägare Fagersta Bruks AB Ett samhälle med stora bostadshus, skola, post, mataffär Konsum. 41. Ekorrbo ett gruvtorp tillhörande Långgruvan. Enligt historien omnämnt på 1400 talet, där den överlevande familjen Engelbrekt bosatte sig i samband med att danska soldater brände ned Ingols- benning. 42. Oxberget. Med koppargruvorna där Bjurfors Mässingsbruk hämtade kopparmalmen. 43. Stripåsen Gruvområde från tidig medeltid med ett antal mindre gruvor som Engelbrekt tog sin malm ifrån på 1300.1400 talet. 42/43 se Internet. Sökord Stripåsen Norberg. 44. Gyvorna naturreservat, bl,a ett kalkbrott med rik flora. Klicka på länken: Stripås_Koppargrufva så kommer du till en flersidig pdf. Klicka på backpilen för att sedan komma tillbaka till hemsidan. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd. Del 13 45. Polhemshjulet är en sevärdhet från vattenkraftens dagar. Se vidare internet: sökord Polhemshjulet i Norberg. 46. Högfors Bruk. Redan under 1300 torde det ha framställts järn på platsen. Högfors nämns enligt källorna första gången 1464 då Svarte Sigge Jönsson ägde hyttan. 1545 började produktionen öka när Gustav Vasa gav Peder Olsson och Lasse Mårtensson tillstånd att få anlägga en stångjärnshammare på platsen. Egendomen ägdes då av Birger Nilsson Grip som är en avknoppning från familjen Bonde, med den mer kände Karl Knutsson Bonde. Det finns blygsamt med info om Högfors på internet: sökord Högfors i Norberg. Historik finns i privat arkiv, en guidad tur är att rekommendera. Se www.bergsmansbygd.se Länk: guidningar Lämningar från järnbrukstiden samt många byggnader inklusive herrgården finns kvar. 47. Rosendal. Bergsmansby omnämnt 1371 som Rosindal med hytta. Byn är till stor del intakt från bergsmanstiden. De tidigaste till namn kända bergsmännen från 1539 är Olof Hansson, Henrik Finne, Lasse Hommar och Jöns på kyrkans hemman. 48. Hyttplats med lämningar efter två hyttor med historik på plats. 50. Lämningar efter stångjärnshammare tillhörande Persbo gård. 51. Fångstgrop. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd. Del 14 52. Persbo “Pedersboda” bergsmanshytta till – Persbo Bruk. Den tidigaste till namn kände bergsmannen är Olof Pedersson 1538. I området fanns även en kronohammare ägd av Gustav Vasa. År 1541 gav G.W. sin skrivare Bengt i Norberg order om att på kommande vårvinterföre sända stångjärn till Askersund från sin ägandes hammare och därifrån fraktas vidare med båt till Vadstena för bygget av slottet. Lämningar finns efter två hyttor, kvarn, hammarsmedja med nr 50 på kartan. Gården drev även ett för regionen större jordbruk. Mer historik ,se vidare internet sökord: Persbo Bruk i Norberg ” Erik Tunelds Geografi öfver Konungriket Sv. Billbergs hemsida. Intressant läsning. 53. Hembygdsgården Karlberg. 54. Nya Lapphyttan. Se internet: sökord Nya Lapphyttan. Järnet på Lapphyttan . Bergslagens Medeltidsmuseum. Järnförsök pågår 25/6 -7/7 2015 Ett besök är ett måste ” en stor upplevelse” 55. Bojmossen ett äldre gruvområde. Ligger i Lapphyttans närområde, med fina vandringsstigar. 56. Galgbacken. Historisk information finns på hembygdsgårdens museeum. 57. Örtjärns hytta, i bäcken nedströms skogsbilvägen. Fynd: en skärva vitt stengods från en importerad bägare från Siegburg i Tyskland daterat till perioden 1350-1450 (Magnus Elfendal) fyndet antyder att det har pågått aktivitet på platsen från 1500 talet. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd. Del 15 58. Malinterna gamla namnet för: ST Malmkärra 1539 De tidigaste till namnet kända bergsmännen är Peder Jönsson. Peder Eriksson. 1600-50 ytterligare en hytta anlagd. 1664 Malmkärragruvan och Silvtjärnsgruvan omnämns som öde. 1650 – 1700 Båda hyttorna läggs ner. En av hyttorna anlades före 1539. Byn bestod av tre Bergsmanshemman. Byns tillkomst bör ha varit under 1300 talet, därigenom stämmer det bättre med närliggande byar som Bråfors och Västra Djupkärras tillkomst. 59. Naturresrevatet Silvtjärn. Med en speciell mosse och växter. se vidare internet sökord: Silvtjärn Reservatet har även Silvtjärnsgruvorna som tillhörde Malmkärra. En del av gruvorna är från 1500 talet då Gustav Wasa gav besked till bergsmännen att dom skulle söka efter ädlare metaller ex silver. 60. Malmkärragruvan. Blev pga ras nedlagd 1937 ,raset skedde under ett söndagsdygn, raset kom sig av att det blev hål i botten av sjön ST Malmtjärn och vattnet strömmade in i gruvan. 61. Barkmangruvan. Sannolikt en av de äldsta gruvorna. För att nå Nr 59- 60-61 rekommenderas Gruvvägen /vandringsled från Kolningsberg gamla gruvfält: se skyltar ,lederna finns utmärkta på Bergsmansbygds karta. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd. Del 16. Naturreservatet Klackberg i Norberg. Tidigare namn Mons Ferri ( Stålberget) Omskrivet 1303 i samband med ett jordbyte mellan Riksmarsken Torgil Knutsson och Kung Magnus Eriksson vilket gjorde att kungen nu blev ägare till ett stort markområde. Detta kom att delas upp på många fler ägare till lämpliga områden. Även bergs och hyttbruket fick nu en kraftig uppgång. I ovan nämnda berg bröts det malm redan under 1100 talet. Se mer på Internet, sökord: Naturreservatet Klackberg. Väster om naturreservatet ca 1.5 km finns nya och Gamla Kolningbergs Gruffält. Ta gärna vandringsleden Bruksleden – Bergsmansleden till området med info: tavlan. De båda lederna kan ni även följa till Naturreservatet Silvtjärn. Se mer:Internet sökord : Kolningberg,Norberg 63. Flängan gamla namnet Flängione. Den tidigaste till namnet kända är Mons Erson som ägde ett bergsmanshemman vilket klassades som ett helt mantal, ca 600 ha. Han var ensam ägare till hela byn. Vid 1539 års skatteuppbörd stod Mons ensam för hyttan. Hyttan var placerad vid bäcken som rinner igenom byn. 1742 nedlades hyttan, ca 250- 300 år gammal. Tidigare hytta fanns nedströms i bäcken. Högskolan i Umeå har gjort utredningar och åldersbestämt bosättningar på platsen till 900-talet. Bergsmansbygd är äventyr och upplevelser i gammal historisk bygd. Del 17. 64. Thorshammar. Se internet. Sökord: Thorshammars verkstad. Därefter – Byggnadsminne. Ekomuseum Bergslagen. 65. Nordansjö hytta: Se internet, Sökord: Nordansjö hytta och följande rubriker en expose` över Bergslagen. Det börjar bli dags att presentera Bergsmansbygd: historik om hyttans tidiga ägare. m.fl. 66. Flikens Hytta med Färdestugan. Äldre namn: Flijkene/Flykenne. Den till namnet tidigaste kände bergsmannen är Simon Dalkarl 1539. Se vidare på internet. Sökord: Flikens hytta. Wikipedia,m.fl. 67. Öster Djupkärra äldre namn Diwpaterna. Det är dock inte förrän 1539 man skiljer på öster repektive väster Djupkärra. 1400 Diwpaterna, äldsta belägg. 1539 Hytta upptagen i redovisning för uppbörden av den årliga räntan Bergsmän Olof Puttra. Olof Andersson. Där var två bergsmanshemman. En bergsmansgård finns kvar idag. 1600-50 ytterligare hytta anläggs. 1650- 1700 En hytta ödeläggs. 1740 Den andra hyttan ödeläggs. Bergsmansbygd är äventyr i gammal historisk bygd, del 18 68. Gäsjö - tidigare namn Gässe. Från Bergsmanshytta till ett järnbruk. De tidigaste till namnet kända bergsmännen var år 1538 Lasse Olsson, Anders Olsson, Hakon.,Lasse Hakonsson. Gässe är omnämnt 1361 med hytta. 1300 talet var ett expansivt århundrade gällande tillkomst av hyttor i Norbergs bergslag. I de skriftliga källorna dyker namnet Gäsjö upp 1432 då Petrus Gäse uppräknas som tomrättsskyldig för mark i Norbergsby gällande en handling bevittnat av bl.a Engelbrekt. År 1461 satt Aasmund i Gäsjö i nämnden för laga ting i Norberg. Petrus och Aasmund var verksamma som bergsmän liksom Anders Larsson som 1484 innehade bergsfogdeämbetet. Under åren 1617,1628,1631 tillkom tre hamrar. Lämningar finns kvar hyttan och en hammarsmedja. Under 1600-1700 talets krig som Sverige förde tillkom flertal pålagor gällande skatter som gjorde lönsamheten låg för bergsmännen.Nu blev det möjligheter för nya ägoförhållanden av bergsmansbyar med hyttor och hamrar. Gällande Gäsjö tillkom namn som Brita Sneckenberg, Daniel Gustav Svedberg Paul Tottie. 1885 övergick ägandet till Svanå Bruk därpå till Surahammars Bruk och ASEA Nuvarande markägare är Bergvik Skog AB. Skogsarealen var 1885 4700 tunnland omräknat till hektar 2 350 ha. 69 Äldre hyttplats. Med slagglämningar efter östra sidan av bäcken som rinner ut i hyttsjön. Västra sidan grunder efter torpbebyggelse. Guidad tur kan erhållas. www.bergsmansbygd.se Bergsmansbygd är äventyr i gammal historisk bygd, del 19 70. Fragg. Bergsmansby från början tre större gårdar. Norrgården, Mellangården, Södergården med stora skogsarealer och hytta. Till gårdarna hörde även fäbodar på respektives marker. Hoppus fäb hörde till Norrg, Spjutzeboda hörde till Mellang. Söderg fäb, bör ha legat efter gamla vägen mot Norberg. Fragg omnämnt i skrift 1463.. Notering om byn även 1361. Den äldre hyttplatsen finns efter vägen in till besöksmål Nr 90, som enligt muntlig uppgift ska vara från 1200/1300 talet och belägen på Mellangårdens och Kronomark. År 1644 anläggs en hammare. 1688 ca läggs hammaren ned. Hyttan läggs ned 1874. Därefter uppfördes ett sågverk. De tidigaste till namnet kända bergsmännen var år 1539 Lasse Ersson, Lasse Persson, Nils Skräddare. 71. Sågplats i sågån. 89. Samisk kultplats. 90. Spjutsbo. Spjutzeboda fäbod. Ca 1620 blev Per Nilsson och Barbro Hemmingsdotter de första boende på platsen. 1645 var avstyckningen från Mellangården i Fragg klar. På byplatsen finns idag fotografier över gårdarna. I nära anslutning finns en samisk boplats och dito grav . Genom området går det en hålväg från 1300 talet. Byplatsen är ett naturskydds-område. Bästa hälsningar Ingemar Udd Projektledare 070-6014283 [email protected]
© Copyright 2024