1. No category

1
Gulahalan 2 Kapitel 8 Fördjupning
Muntlig övning
1. Berätta muntligt om vad du gjorde igår.
2. Välj en egen bild som du berättar om.
Repetition kasus substantiv
Nedan följer repetition på en text som du haft tidigare. Sätt in ordet ’heasta’ i alla kasus
(nominativ, ackusativ, genitiv, lokativ, illativ, komitativ och essiv) och numerus (singularis och
pluralis) i texten. Varje form av ord ska bara finnas med en gång. Se kap 1 för rätt svar.
Mu ____________ lea stáljas. Mu mielas ____________ leat čáppa eallit. Mon luoittán iežan
____________ ja ránnjá maiddái luoitá iežas ____________ gieddái. Mu ____________
namma lea Rauna. Ránnjá čohku ____________ hárjji. Mu ____________ lea vársá, muhto
ránnjá ____________ gal eai leat várssát. Mon láven muhtomin addit jáffuid iežan
____________, muhto dábálaččat lávejit addit suinniid ____________. Mon vuoján dávjá
____________. Ránnjá láve iežas ____________ geasehit muoraid. O, lea buorre go
____________ in dárbbaš.
Personliga pronomen
3. Översätt följande meningar
a) Ge glaset åt honom!
………………………………………………………..
b) Din hund är ute.
………………………………………………………..
c) Hon bakar åt dem (2p).
………………………………………………………..
d) De (två) har ett rött hus.
………………………………………………………..
e) Máret lekte med honom.
………………………………………………………..
f) Jag gav pengar åt dem (5p).
………………………………………………………..
g) Vi (två) lånar deras (2p) bil.
………………………………………………………..
h) Deras (3p) bord är gult.
………………………………………………………..
i) Har du en kniv?
………………………………………………………..
j) Vi (3p) ger byxorna åt honom idag.
………………………………………………………..
k) Jag är rädd för honom.
………………………………………………………..
2
Relativa och frågepronomen
Frågepronomen kan vara t ex:
Mii du namma lea?
(mii - nom sing)
Gean dat lea?
(gean - gen sing)
Mat diet leat diŋggaid? (mat - nom plur)
Vad heter du? (Vad är ditt namn?)
Vems är det?
Vad är det där för saker?
Relativa pronomen kan vara t ex:
Biera, geasa don liikot, lea Ánne viellja. (ill sing)
In ipmir, maid don dajat.
(ack sing)
Bohccot mat ledje doppe eai lean min.
(nom plur)
Biera som du tycker om, är Ánnes bror.
Jag förstår inte vad du säger.
Renarna som var där var inte våra.
Se böjningsmönster för relativa och frågepronomen i liten grammatik (s.16-17)
Sammandragna verb – preteritum
Konstruera muntliga meningar med ett ord från varje ruta. Tänk på att du måste böja de
sammandragna verben i mittrutan efter person, t ex
Mon + riŋgejin + mannan basi
don
Márjá
mii sii
doai
moai
son mon
dii
soai
murret
ollet
firbmet
johttát
vallet
riŋget
ikte
ovddit beaivvi
mannan vahku
diibmá
mannan basi
Adjektiv
Adjektiv kan kompareras, t ex gammal, äldre, äldst. Nedan följer ett exempel ur ordboken på
’boaris’ som sedan används på olika sätt. Detta kan du ha till hjälp när du ska översätta
meningarna nedan.
Ordboken:
boaris boarrás- attr. boares gammal | komp. boarráseabbu pp attr. boarráset || superl.
boarráseamus –sepmos- attr. boarráseamos
Predikativ
singularis
positiv
Son lea boaris.
komparativ Son lea boarráseabbu.
superlativ Son lea boarráseamus.
Han/hon är gammal.
Han/hon är äldre.
Han/hon är äldst.
pluralis
positiv
Sii leat boarrásat.
komparativ Sii leat boarráseapput.
superlativ Sii leat boarrásepmosat.
De är gamla.
De är äldre.
De är äldst.
3
Attribut
singularis/pluralis
positiv
Mon oainnán boares ádjá.
komparativ Mon oainnán boarráset ádjá.
superlativ Mon oainnán boarráseamos ádjá.
Jag ser en gammal man.
Jag ser den äldre mannen.
Jag ser den äldsta mannen.
Adjektiv som används som substantiv
Böjs likadant som substantiv
boaris boarrássingularis
pluralis
nom
boaris
boarrásat
ack
boarrása
boarrásiid
gen
boarrása
boarrásiid
ill
boarrásii
boarrásiidda
lok
boarrásis
boarrásiin
kom
boarrásiin
boarrásiiguin
ess
boarisin
boarisin
boarráseabbu pp och boarráseamus –sepmos- kan också böjas som substantiv.
4.
a) Översätt följande meningar till samiska. Ta även hjälp av utdragen ur ordboken nedan.
b) Hitta själv på samiska meningar med hjälp av adjektiven nedan och dess böjningar.
a) Idag är det kallt.
…………………………………………………………
b) Köp den största fisken!
…………………………………………………………
c) Hundarna är fetare än katterna.
…………………………………………………………
d) Han har en lång käpp.
…………………………………………………………
e) Ta inte den nyaste tröjan!
…………………………………………………………
f) De (4p) är smala.
…………………………………………………………
g) Byxorna är varma.
…………………………………………………………
h) Det här är en mjukare kudde.
…………………………………………………………
i) Det där är mina nyaste och dyraste skor.
…………………………………………..
buoidi idd attr. buoiddes fet | komp. buoiddit buoiddibu- attr. = || superl. buoiddimus ss s attr. =
čoaskkis čoaskás- attr. čoaska kylig, kall | komp. čoaskáseabbu pp attr. čoaskáset || superl. čoaskáseamus –
sepmos- attr. čoaskáseamos
dimis dipmás- attr. dipma mjuk, vek | komp. dipmáseabbu pp attr. dipmáset || superl. dipmáseamus –sepmosattr. dipmáseamos
gievra vrr attr. gievrras stark, kraftig | komp. gievrrat gievrrabu- attr. = || superl. gievrramus ss s attr. =
guhkki hk attr. guhkes lång | komp. guhkit guhkibu- attr. = || superl. guhkimus ss s attr. =
ođas ođđas- attr. ođđa ny | komp. ođđaseabbu pp attr. ođđaset || superl. ođđaseamus –sepmos- attr. ođđaseamos
4
liekkas lieggas- attr. liegga varm, uppvärmd | komp. lieggaseabbu pp attr. lieggaset || superl. lieggaseamus –
sepmos- attr. lieggaseamos
seaggi kk attr. seakka tunn; smal | komp. seakkit seakkibu- attr. = || superl. seakkimus ss s attr. =
stuoris stuorrá- attr. stuora stor, högfärdig | komp. stuorit stuoribu- attr. = || superl. stuorimus ss s attr. =
Beaiveálgu
5. Översätt ”Beaiveálgu” med hjälp av ordlistan på webben. Nedan finns några grammatiska
förklaringar som också kan vara till hjälp.
Anders Larsen Beaiveálgu
Birra ovtta vuollegis beavddáža čohkkájedje vihtta máná ja borre gilvvu. Sii gazze buohkat ovtta
gáris liekkaduvvon báhcán mállebihtá. Dat lei dal oainnus ahte sis ii váilon borranhállu. Sis ii
lean gal jura álo borramuš luohkkun. Gárri guorranii mihá johtilit. Eadni dal ieš čohkká omman
gáttis ja boraha uhca nieiddažis, gean son doallá askkistis. Son bálkkastaddá duollet-dálle
čalmmi beavddi guvlui go mánát borre.
Go mállegárri guorranišgođii, de dadjá eadni: ”Guđđet dal Ábui dan moadde bastte!” Ja Ábo
vieljat ja oappát orustedje. Dušše guovttes vel eaba máša. Gaccasteaba vel ovtta bastte. Ábo
nirve sudnuide. De heittiiga soai ge, njoalusteigga basttiideaskka ja bijaiga daid eret. Ábo lei ge
nuoramus bárdni. Son lei eatnis čalbm-bealle. Eadni ii diehtán ieš ge man buorre son galggai leat
sutnje. Go mánát borre ovtta gáris, de lávii eadni álo geahččat bearrái amas Ábo, gii lei uhcimus,
govssáhallat.
Några grammatiska förklaringar till texten:
Birra ovtta vuollegis beavddáža
’beavdi’ är avlett till beavddáš som betyder ’litet
bord’ pga postpositionen ’birra’ böjs det i genitiv till
’beavddáža’
vihtta máná
räkneord + substantiv böjs på ett speciellt sätt, se
liten grammatik (s. 14), här står det i nominativ
boraha uhca nieiddažis
’uhca/unna’ gör att substantivet måste ha formen
’nieiddaš’ (se ovan). I samiska kan man dessutom baka
in tillhörighet i ordet, sk possessivsuffix. I detta fall är
ordet i genitiv singularis och detta possessivsuffix
’nieiddažis’ betyder hennes/hans
askkistis
lokativ singularis, possessivsuffix hennes/hans
guorranišgođii
ändelsen –goahtit betyder ’att börja’ det verbet avser
basttiideaskka
ackusativ pluralis, possessivsuffix deras (två pers)
eatnis
genitiv singularis, possessivsuffix hans/hennes
uhcimus
adjektivet ’uhci’ är komparerat och står i superlativ,
dvs ’minst’