Nr 3 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA R UT B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT IL DA RA N IKAPOLI SF KOT R A INGEN EN ÖR SVENSKA R & INFOR M E Nr 3 · 2015 SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping Coca negra i sommaridyll Som man frågar (forskar) får man svar Många nya narkotika – än fler nya hälsofarliga varor INNEHÅLL Ledaren: Höj beredskapen mot heroinets återkomst............................... 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Svenska Redaktörens spalt.................................................................................... 4 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Coca negra i sommaridyll......................................................................... 6 ANSVARIG UTGIVARE: Oroande stor ökning av heroinmissbruk i USA....................................... 12 Tidskrift Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Rysk roulett med vitt pulver.................................................................... 10 Ledde HD:s nya praxis till mer missbruk av MDPV?.............................. 14 ”Flakka” – ny farlig syntetisk katinon...................................................... 18 SNPF träffade rikspolischefen................................................................ 22 Jubileumskonferens i Göteborg nästa år................................................ 22 Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Niklas Lindroth (NL) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) Tingsrätten förstod allvaret..................................................................... 26 ADRESS: Droghandeln aldrig tidigare större än nu................................................ 46 SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Som man frågar (forskar) får man svar.................................................. 30 SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping....................................... 34 Många nya narkotika – än fler nya hälsofarliga varor............................. 42 Rättsrutan: Utred dig själv och spara tid och pengar............................. 50 Notiser:Cannabis................................................................................. 51 Världen runt............................................................................ 54 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: Är marijuana som röks ett läkemedel?................................................... 61 c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: Manusstopp 1 augusti 2015. Utgivning vecka 38, 2015. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGSBILD: Fotolia. Landet runt.............................................................................. 55 Libertad o Muerte – frihet eller död........................................................ 58 Den nederländska modellen – Harry, inte Dirty Harry............................ 64 Rapport kräver att polisens gatulangningsverksamhet återupprättas i Göteborg........................................................................ 72 Bok- och filmtips..................................................................................... 76 Vad händer med narkotikakontrollen i Afghanistan?.............................. 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Sidan10-11 Rysk roulett med vitt pulver Langare som säljer plastbollar med vitt pulver. Kokain eller heroin? Skillnaden mellan liv och död! Det är någon gång strax efter lunch. Det nybyggda innerstadshotellets blanka fasad glittrar i kapp med Stockholms ström. Helgbesökare, konferensgäster och turister har avverkat den väl tilltagna frukostbuffén. På en av våningarna knackar en städerska försiktigt på dörren till ett hotellrum. Ingen ”stör ej skylt” uthängd. Hon knackar en gång till och väntar. Inget svar. Hon öppnar med sin huvudnyckel samtidigt som hon tar städartiklarna från vagnen. Hon kliver in men ryggar instinktivt tillbaka med ett ”ursäkta”. På sängen ser hon två män som ligger sida vid sida och sover. När hon vänt sig om och är på väg ut ur rummet får hon plötsligt en känsla som hon inte riktigt kan ta på. Det är något som är fel. De har strumpor och byxor på sig. Uppenbarligen en hård festkväll. Men det är något annat som inte stämmer. Hon stannar till och sneglar över axeln. På bordet framför sängen ser hon en plastförpackning. Hon ser också linor med vitt pulver som ligger intill. Hon har sett det förut och tycker alltid att det är lika jobbigt. Hon vet att det är hotellets policy att rapportera. Samtidigt är hon rädd att det ska avslöjas att det är hon som är orsaken till att polisen kommer dit. I hennes gamla hemland är narkotikabrottslingar inte att leka med. Men det är något mer som inte stämmer. Det är tyst. Alldeles för tyst. Hon tvekar bråkdelen av en sekund innan hon vänder sig om. Hon tar några försiktiga steg framåt, in i rummet. Med darrande röst lyckas hon klämma fram ett ”hallå”. Männen ligger fortfarande blick stilla. Nu ser hon att de har bara överkroppar. Färgen i deras ansikten är blekgrå förutom läpparna som är mörkt lila. Det var inte bakfyllan som sövt männen. Det var döden. Trodde att det var kokain de sniffade. Dog av heroinöverdos. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 En mättad marknad Sedan slutet av 2010 har det skett en nästan explosionsartad utveckling i tillgången på heroin och kokain i Stockholm. Orsakerna till detta har diskuterats. Vad beror det på? Det finns inget enkelt svar på frågan. Ingen enskild avgörande faktor kan förklara. Sanningen ligger nog i flera samverkande olyckliga omständigheter. Att omvärldsfaktorer påverkar är självklart. Herointillförseln till Europa minskade av förklarliga skäl i efterdyningarna av 9-11-invasionen i Afghanistan. Från 2001 och ett antal år framåt lamslogs produktionen. Smugglingsvägar och logistik Kan du se skillnad på heroin- och kokainbollarna? slogs sönder. Samma sak gällde kokaintillförseln. Alla narkoterrorister fick plötsligt luppen på sig. Det tog några år för de organiserade internationella nätverken planlöst omkring. Med slitna kläder och oförsiktigt När snålheten bedrar visheten att hitta nya vägar. tillvägagångssätt sökte de upp missbrukare och bjöd Vad är nyckeln till en framgångsrik narkotikapolitik? I en tid av minskad tillförsel av narkotika, påbörjaut den narkotika som de hade fått till försäljning. De Även om det finns grader av skillnad i synsätt så är nog des sakta men säkert en nedmontering av de tillgångsgreps på löpande band. En del av dem med så mycket de flesta balanserade narkotikaforskare i världen i stort reducerande krafterna. Narkotikapoliser på alla nivåer som hundra narkotikabollar på fickan. Problemet var sett överens. En framgångsrik narkotikapolitik, i vart tunnades ur mer och mer. bara att för varje person som greps så kom två nya in fall i teorin, vilar på tre huvudsakliga grunder. Man I början av 2014 var resurstillgången av de prickade på marknaden. Vid förhör med knarksäljarna visade måste reducera efterfrågan, tillgång och skada. Grovt narkotikaspecialisterna reducerade till ungefär en treddet sig ofta att de inte hade någon kontroll på vad de förenklat kan man säga följande: Se till att människor jedel av den som fanns tio år tidigare, 2004. Stockholm hade i bollarna. Kokain och heroin huller om buller. inte börjar knarka. De som ändå har börjat knarka ska skiljde inte ut sig utan var i detta fall en spegel av den påverkas att sluta. Se till så att så lite knark som möjbild som fanns i övriga riket. Effekten blev dock inte ligt finns tillgängligt. Färre som exponeras för knark Hur vet du vad som är i bollen? tydlig på en gång. Detta berodde på att de hårt arbeinnebär färre narkomaner. Se till så att de på somdrogmarknadens ändå tande narkotikapoliserna slet mer och mer. De jobbade efterfrågsida”. Det kan tolkas James är en ”kurs för kurs”-student från Australien. knarkar inte dör. Behandla deras sjukdomarsom så att mer effektivt samtidigt som vissa chefers ”kreativa Han kom till Sverige i sällskap med sin flickvän som att de MDPV är särskilt attraktivt som rusmedel för inte sprider dem vidare. Ge dem behandling för sitt bebokföring” med mål och siffror gav illusionen av att studerar juridik och är inskriven på Stockholms unimissbrukarna. Ökningen i förgiftningsfall speglar en roende. stora resurser satsades och att arbetet var framgångsversitet. James vet inte riktigt vad han vill göra med sitt ökning av det aktiva missbruket, som i sin tur underDen svenska narkotikapolitiken har varit bland rikt. liv. Han har softat runt hemma i Australien och bara lättats av att det blivit rättsligt sett mindre riskabelt för den mest framgångsrika internationellt sett. distributörer Detta har Högsta domstolen spelade in en avgörande boll. Den hängt med då han tycker att Sverige är ett stort äventyr. att hantera MDPV efter den nya praxbland annat uppmärksammats av UNODC i isen. rapporten praxis som numera halverar straffen och i praktiken Nu är James gripen efter att ha köpt sex bollar med vitt Det noteras även att MDPV har en högre benäfrån 2006 ”Sweden´s successful drug policy genhet - a review tillåter dubbla mängder narkotika för grovt brott blev pulver. Langaren har plockat ut dem ur munnen och än många andra katinoner och amfetamin att of the evidence”. avgörande. En uppgivenhetssignal från det svenska stoppat ned dem i hans ficka. Vid snabbtest av de utge upphov till psykosfall som kräver akutmedicinskt Vad var då nyckeln till vår framgångsrika narkosamhället fortplantade sig snabbt ut i Europa. Nu blev seendemässigt exakt likadana bollarna visar det sig att omhändertagande. tikapolitik? Jo väldigt enkelt. Sverige kom från en den svenska kapitalstarka knarkköparmarknaden mer fem av dem innehåller heroin och en kokain. kulturen. Under senare år har GICpå etablerat sig som Under 2011 fastställde Högsta Domstolen ny praxis för värld 1960-talet där det mesta av fokuset låg på intressant än någonsin. De västafrikanska nätverken James uppger att han har rökt lite gräs, tagit en Annorlunda marknadscykel farlighetsbedömningen och straffmätningen för narkoav de källorna i vårt land till information skadereduktion. När läkarnas legalförskrivningshysteri responderade blixtsnabbt. Med Schengens fria rörligdel ecstasy och provat kokainennär hanviktigaste var hemma i att HD jämställt MDPV och katinon med amfettikabrott avseende MDPV och en del andra preparat. om nya droger GIC:sgräns er- så kom till slut enGenom passerade skammens motreakhet som skydd kom en mindre armé av gästarbetande Australien. James har den senaste tiden käntoch sig deras lite missbrukseffekter. Då sades bl.a. att syntetiska katinoner, såsom mefedron farenheter viktigaHan underlagtion. för bl.a. FolkhälsomynDenna reaktion innebar att samhälletamin valdeoch att övriga centralstimulantia har man anlagt en knarkförsäljare till Stockholm. Plötsligt var de bara på nedstämd och därför har han provat att taärheroin. samma farlighetsbedömning för en heterogen grupp, och MDPV, skulle anses vara lika farliga som amfetadigheten förslag om klassning av nya narkotika. styra upp de skadereducerande åtgärderna och samtidigt plats. Unga afrikanska män med hopp om ett bättre liv. röker på folie eller blandar med tobak.vid James får fråoch man min vikt för vikt. Det betydde att gränsen för grovt narhar tidigare MDPV orsa- skedde på efterfrågesomom en hur kraftfull satsning och till-har dessutom gjort det baserat endast på den En del av dem medvetna om varför de kommit. Andra gan hur han vet vilket pulver Författarna som är i bollarna. ”Det skrivit fysiska massan (vikten), inte på antalet missbruksdoser. kotikabrott i fråga om MDPV-innehav flyttades från 20 ”dramatisk ökning av behovet av medicinsk gångsreducerande åtgärder. Informationskampanjer, hitlurade med löfte om hederliga jobb som förbyttes vet man inte och det vet nogkade inteenlangarna heller”, kan en missbrusdos vanligen vara 50 – gram till 500 gram. Den senare mängden motsvarar i akutsjukvård bland etablerade amfetaminmissbrukare vårdinsatser samt insatser från rättsväsendet För gickamfetamin hand till narkotikaförsäljning. Cyniskt utnyttjade under svarar han uppgivet. Den ingripande polismannen för100 milligram, för MDPV 5 – 30 milligram. Dessutom storleksordningen 10 000 missbruksdoser MDPV. Västerås våren 2012”. i hand. Så småningom uppnåddes en slags balans där traffickingliknande förhållanden av nätverk som redan söker förstå och frågar James iom han inte är rädd för amfetamin ofta utblandat, medan MDPV i förekomI SNPF:s tidskrift (nr. 4-2013) varnade Per-Erik I den senaste artikeln noterar författarna under situationen gickatt från kaos till någon form avärkontroll. fanns i Sverige. att dö av en överdos eller feldosering. James funderar mande partier kan ha en renhet på upp till ca 90 procent. Lundberg för att den nya praxisen redan då hade gjort perioden januari 2010 – oktoberMen 2014dåvar varMDPV då ochden nu är nu. Sverige är på god väg De nyanlända knarksäljarna var till en början lätta en stund och svarar lika uppgivet som tidigare: ”Yeah Författarna påpekar att nya droger ofta följer en det svårare för polisen att bekämpa MDPV, att detta särklass vanligaste förekommande specifikt namngivatt sparka ned sig själv från toppen. Den situation som att upptäcka. I Stockholms innerstad vandrade de whatever, alla ska vi dö någoni gång” marknadscykel på något år. De dyker upp som legala medel hade börjat missbrukas av gamla amfetaminister na substansen i det totala materialet av nya nätdroger substanser, säljs och missbrukas en tid, kontrolleras samt att man hade sett flera fall av svåra förgiftningar som angavs vid telefonfrågor. Dessa utgjorde omkring som narkotika (vissa som hälsofarliga varor) och med MDPV efter att ny praxis etablerats. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 11 8 procent av de totalt 7 000 drogrelaterade samtalen. försvinner sedan när hanteringen blivit straffbar och MDPV-frågorna kom till 90 procent från sjukvården. därmed riskabel. Det gäller etylfenidat, metoxetamin Beträffande MDPV:s effekter skriver författarna att Ledde HD:s nya praxis till mer missbruk av MDPV? ➲ Giftinformationscentralens erfarenheter I en aktuell artikel i Läkartidningen (maj 2015) beskriver överläkaren Erik Lindeman och apotekaren Karin Feychting, båda vid Giftinformationscentralen (GIC), hur HD:s nya praxis påverkat läget ute i missbruks- PRODUKTION OCH TRYCK: MDPV skiljer sig från kokainet genom mångdubbelt större potens. De noterar att man kan ”förmoda att MDPV:s renodlade och kraftfulla verkan på [hjärnans belöningssystem] haft ett avgörande inflytande Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonberg.se ISSN 1101-6817 3.15 Årgång 28 och 3-MMC. Förloppen framgår tydligt av diagrammet. Med MDPV förhåller det sig annorlunda. MDPV har ökat sedan efter narkotikaklassningen (2010) och särskilt efter HD-domen (2011). Författarna noterar att ”[D]enna generalisering av straffvärdet över en heterogen grupp substansgrupp skapar incitament att identifiera och handla med droger som uppfyller följande kriterier: 1) substansen är minst lika eftertraktad som indexsubstansen [= den mest kända typdrogen i gruppen, JH anm.], samt 2) substansen är avsevärt mycket mera potent än indexsubstansen, vilket medför en lägre påföljd för en missbruksdos.” Författarna skriver också att ”[m]ycket talar för att MDPV uppfyller dessa kriterier” samt att det finns en tidskorrelation mellan HD-domen och MDPV:s uppgång. Det synes som om langarna anpassat sig till att leverera mest och kraftigast rus bland missbrukare till lägst straffhot för sig själva. Som svar på den inledande frågan kan man tolka resultaten som ett stöd för slutsatsen att HD:s nya praxis har lett till ett ökat missbruk av MDPV. Jonas Hartelius Referens: Lindeman, Feychting (2015): MDPV: ny missbruksdrog som kommit för att stanna?, Läkartidningen, 4 maj. TYPOFORM ”Svårare stoppa MDPV efter HD:s domar” I en artikel i Läkartidningen (4 maj 2015) skriver två experter vid Giftinformationscentralen om hur förekomsten av MDPV-fall bland telefonförfrågningar påverkats av HD:s praxisändring 2011. De noterar att ”nätdroger” ofta förekommer i marknadscykler som varar något år. Medlen dyker upp, missbrukas, klassas som narkotika och försvinner därefter ofta från marknaden. Så är under senare år fallet med etylfenidat, metoxetamin och 3-MMC (se diagrammet). Däremot har MDPV (som narkotikaklassades 2010) ökat sedan HD:s nya praxis. Statistiken ger stöd åt slutsatsen att marknaden anpassat sig till den väsentligen högre tröskeln för grovt narkotikabrott. Diagram: © Typoform. Sidan 14-15 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Metylendioxipyrovaleron (MDPV) utvecklades som potentiellt läkemedel av den tyska firman Boehringer Ingelheim på 1960-talet men kom aldrig i medicinskt bruk. Omkring år 2004 uppmärksammades MDPV på missbruksmarknaden som en ny designer drog med legal status. En period såldes medlet som ”badsalt”. Det förekommer som vita eller svagt bruna kristaller, ofta med en jord- eller fiskliknande doft. MDPV-ruset har liknats vid amfetamin- eller kokainrus. MDPV:s ruseffekter varierar från en allmän känsla av stimulans och kraft, även sexuell stimulering vid lägre doser. Vid höga doser förekommer kraftig upphetsning med oro, pulsstegring, temperaturhöjning m.m. Det finns omfattande rapportering om intensivmissbruk (”binging”) med upprepat intag, vilket är en stark indikation på beroende. MDPV kan framkalla psykoser och livshotande förgiftningar. MDPV är narkotikaklassat i Sverige sedan 2010. Foto: Polisen Söderort. Ny praxis har satt gränsen för grovt narkotikabrott mycket högre. Under senare år har Västerås kommit i fokus för ett missbruk av MDPV, som sprider sig bland ungdomar och orsakar svåra förgiftningar. Kriminalkommissarien Per-Erik Lundberg har bevakat narkotikautvecklingen i Västerås och Västmanland i mer än 20 år. Han var en av de första att beskriva den nya epidemin med missbruk av MDPV, som började för ett par år sedan. Många förgiftningar När intervjun görs i början av augusti har Västerås på en vecka haft sex svåra förgiftningsfall med MDPV. Två hade inträffat helgen innan. I maj var antalet 12, i juni 6 och i juli 15. Lundberg säger att MPDV-förgiftningar nu tillhör vardagen för både polisen och sjukhuset på så vis att man räknar med att de skall förekomma. Även andra undersökningar, som frekvensen av google-sökningar på MDPV och sjukhusstatistik, pekar på ett omfattande missbruk och intresse för MDPV i Västmanland. I en undersökning av de vanligaste slagen av narkotika räknat i antalet beslag för 2012 fann Lundberg att MDPV kom först, sedan cannabisharts 10 000 doser Med HD:s nya praxis går gränsen för grovt narkotikabrott vid innehav av 500 gram MDPV. Lundberg har räknat ut att det kan bli minst 10 000 doser i missbrukarledet. För Lundberg och hans kolleger betyder den nya HD-praxisen att de måste arbeta mer med att visa hänsynslösheten i varje enskilt fall. Detta har inte hunnit sätta sig inom organisationen. Men, framhåller Lundberg, det kan vara möjligt att peka på att langare säljer till missbrukare som är svårt beroende, att missbrukarna riskerar att snabbt hamna i refill-beteende med kontrollförluster m.m. Hösten 2013 påpekade Per-Erik Lundberg i SNPF:s tidskrift för att Högsta Domstolens nya praxis för grovt narkotikabrott avseende MDPV gjort det svårare att bekämpa detta medel samtidigt som antalet allvarliga förgiftningar ökat bland MDPV-missbrukare. I en aktuell artikel i Läkartidningen i maj 2015 skriver två experter från Giftinformationscentralen om hur antalet rapporterade förgiftningar med MDPV ökat sedan HD ändrade praxis. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 15 1 Ledaren Höj beredskapen mot heroinets återkomst Som alltid är det de ungas liv som sätts på spel i fotspåren av narkotikabrottslingarnas giriga och hänsynslösa härjningar. Döden gör sig ständigt påmind oavsett om det sker i krigsliknande tappning bland internationella drogkarteller eller bland alltför unga som intagit preparat vars avlivningspotential vore solklar om de varudeklarerats efter vetenskapliga undersökningar. Nyligen har den svenska dödsfallsundersökningen för narkotika presenterats. Skrämmande siffror när man ser antalet unga som dominerar den statistiken. Det får inte stanna vid att bli bara statistik. Ibland kan det komma överraskande dödsfall när nya okända medel kommer i cirkulation. De allra flesta narkotiska preparaten finns det dock kunskap och erfarenhet kring, men framförallt saknas vad som krävs för att trycka tillbaka trender som återkommer, vilket borde vara till stor nytta när vi nu tyvärr ser heroinets starka återkomst. I USA där trender alltid startar har man de senaste åren haft en explosionsartad utveckling av heroinmissbruk och följaktligen enorma mängder överdoseringar bland unga med dödlig utgång. Från Afghanistan rapporteras det om planteringen av nya förädlade opiumvallmon och skörden kommer att bli all time high. Sedan något år har heroinutbudet ökat rejält även i vårt land, och ofta är de aktiva langarna motsvarande kriminella som skötte insmuggling och distribution förra gången för 10 till 20 år sedan som återigen härjar i narkotikamiljöerna. Problemet är att det har underlättats för dem inte bara genom att de blivit mer erfarna och förslagna utan tack vare olika domar i Högsta domstolen. Sverige hade en bra tillämpning av en bra narkotikalagstiftning, men i ett nafs så rycktes mattan helt överraskande undan av ett justitieråd som såg världen med andra ögon och banan öppnades för mindre risker, efter smärre anpassningar, för dem som 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 tillhandahåller narkotika. Strafflindringar med hälften för viss narkotikabrottslighet kommer att göra det mer attraktivt att ge sig in som aktiv i distributionsnäten och kommer att gynna de som med narkotika förstör livet i förorterna. I en rättstat är det HD som äger vissa beslut och det vore direkt grundlagsstridigt för politiker att komma med pekpinnar. Det man kan undra är dock om det ändå inte var politikerna som låg bakom den nya tolkningen, medvetna om vad som komma skulle när man tillsatte vissa justitieråd. Det har mumlats om att vissa i regeringsställning som tidigare visat nyliberala idéer på narkotikaområdet haft en ”hidden agenda”. Således en utmaning för undersökande journalistik att titta till. Återigen kommer det med all rätt att ställas förväntningar på polis, tull och åklagare att hantera en ökande problematik med heroinet, så det är hög tid att förbereda sig med resurser och strategi. Blir det någon kompensatorisk åtgärd eller förändring efter HD-domarna? Det råder nu verkligen en akut situation och politiken måste engagera sig tydligare i frågorna kring narkotika, om inte annat som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det finns nämligen efter succession att antal lediga platser, med uppdraget ansvar och engagemang i narkotikafrågan, för politiker oavsett partifärg att besätta. Anders Stolpe Vice Ordförande Info från styrelsen Föreningsambassadörer efterlyses Svenska Narkotikapolisföreningen har alltid varit ett känt begrepp för de poliser och tullare som ägnar stor del av arbetstiden åt narkotikabekämpning. Men för övrig personal inom rättsväsendet är föreningens arbete med utbildning och information inte lika känt och alla anställda inom rättsväsendet, och numera även elever vid polisens grundutbildning, kan med fördel bli medlemmar i SNPF. För att få hjälp sprida kunskap om SNPF och föreningens verksamhet och även i syfte att öka antalet medlemmar, har styrelsen beslutat att i år utse ett antal ”föreningsambassadörer” runt om i landet. Redaktörens spalt Vår förhoppning är • att föreningens ambassadörer ska sprida informationsmaterial om SNPF som styrelsen tillhandahåller • och att i samråd med styrelsen arrangera ett halv- eller heldagsseminarium i sin region. SNPF står för alla kostnader i samband med seminarierna. Föreningsambassadörer som är behjälpliga med ovanstående arbete erbjuds fritt deltagande vid nästkommande års stora utbildningskonferens som hålls i slutet av april/början av maj. Välkomna att anmäla ert intresse att bli ambassadör för SNPF till [email protected]. Ny hemsida Som ett led i vår strävan att få bättre kontakt med våra nuvarande medlemmar och även värva fler nya medlemmar, lanserar SNPF en ny modern hemsida som är uppbyggd med senaste teknik. Den är tillgänglig i såväl mobiltelefoner som läsplattor och datorer. Allt material från den gamla hemsidan kommer efterhand att överföras till den nya. Den nya hemsidan är enkel att bygga ut och komplettera med nya funktioner. Vi efterlyser därför idéer och förslag på funktioner som ni saknar på hemsidan idag. Web-adressen är som tidigare www.snpf.org och ni är mycket välkomna med era synpunkter. I detta nummer av tidningen medverkar följande externa skribenter Jon Franzén, GÖTEBORG sid 58 Petter Ankarberg och Max Hector, VÄXJÖ 64 I vårt moderna samhälle är det viktigt att beslut bygger på fakta. Och vilka är det som ansvarar för faktauppgifterna? Jo forskarna, en grupp människor vars åsikter aldrig ifrågasätts i medierna. Men vissa så kallade forskare borde aldrig få denna publicitet eftersom deras uttalande lätt kan uppfattas som en sanning. Här är ett exempel. Den brittiska dagstidningen The Independent skrev den 8 april 2015 om ett norskt forskarpar, Teri Krebs och Pål-Örjan Johansen, som hävdade att det saknas belägg för att användning av psykedeliska droger som ecstasy och magiska svampar är skadligare än att cykla eller spela fotboll. De ansåg att psykedeliska droger borde användas som läkemedel för att behandla annat allvarligt missbruksberoende. Det norska paret är kända drogliberaler och deras åsikter om psykedeliska droger hade fått legitimitet genom att först bli publicerade i the Lancet Psychiatry journal. Kan vi lita på information som sprids här i Sverige? Socialstyrelsen har nyligen utrett omfattningen av läckaget av läkemedelsnarkotika från substitutionsbehandlingarna. Åsikterna om läckage går isär och man hade hoppats på en seriös undersökning. Så blev det inte och vi har sett det som en skyldighet att bemöta Socialstyrelsens ovetenskapliga slutsatser (sidan 30). Jag efterlyser ofta små texter till tidningen från er läsare. Någon tänker ”men inte ska väl jag ….?” Tänk absolut inte så, utan bara skriv om ni har något ni vill förmedla. Alla bidrag är välkomna. Jag önskar alla en trevlig sommar. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 3 Coca negra i sommaridyll Coca negra, eller svart kokain, är en blandning av kokain och ämnen som tillsätts för att dölja färgen på kokainet. Ofta färgas narkotikan helt svart. I syfte att dölja Att kamouflera är ett sätt att förvirra narkotikasökhundarna vid kontroller. De snabbtester som görs initialt vid misstanke om narkotika kan inte anses helt tillförlitliga när det handlar om svart kokain. Vid transporter anges innehållet vara aktivt kol, toner eller gödningsmedel. Försändelserna kommer oftast från Sydamerika. En laboratorierapport som upprättats i det beslag som artikeln handlar om, beskriver hur man renat beslaget på ett tämligen enkelt sätt. Man lyckades separera materialet till ett svart och ett gråvitt pulver. Det svarta pulvret gav inget utslag för kokain medan det gråvita pulvret innehöll ansenliga mängder kokain. Orust Det är en varm sommardag i slutet av juli månad 2014. Platsen är ön Orust och på en gårdsplan vid ett hus står en ensam man. Han heter Mats och kan vara vem som helst men granskar man honom närmare i sömmarna ser man ett brokigt förflutet. Han har sysslat med olika affärsprojekt, många av dem på fel sida om lagen. Han är också utbildad pilot, har bott utomlands, suttit i amerikanskt fängelse och varit polisagent i USA. Mats har placerat sig vid sidan av sin svarta Chrysler. På morgonen har han kört från sitt hem i södra Skåne till Orust där han nu befinner sig. Han har ett angeläget ärende. Tomas, som är ägare till huset är inte hemma. Han befinner sig på ett sjukhus i Göteborg där hans flickvän är inlagd. Just den här julidagen ska hon förlösas med ett planerat kejsarsnitt. Det är ett scenario som passar Mats alldeles utmärkt. och lätt att prata med. Deras samtal glider ofta in på personliga saker och Tomas berättar att han snart ska bli pappa. Han nämner också att flickvännen ska förlösas med planerat kejsarsnitt och vilken dag det ska ske. Tomas anar inte att informationen utnyttjats av Mats, i syfte att ensam ta emot försändelsen. Illavarslande information Tomas känner sig långt ifrån bekväm med situationen kring paketet. Enligt vad Mats berättat, ska paketet innehålla vattenreningsartiklar från Kina. Att låta leveransen gå till Tomas adress, är enligt Mats ett sätt att spara tid då mottagaren bor i Göteborgstrakten. Tomas tycker det verkar skumt och blir stressad. Han googlar på Mats namn och det han får läsa gör honom mycket illa till mods. Bland annat får han veta att Mats är dömd i USA för 32 kg kokain som påträffades i hans bostad när han bodde i Los Angeles. Han har suttit häktad i Costa Rica i en narkotikasak. Det finns mycket mer att läsa men det räcker för Tomas som är chockad. Tankarna snurrar och han vet inte riktigt vad han ska göra. Samarbete över gränserna Ett pussel ska läggas Trots sommaridyllen och den till synes utåt lugne Mats råder det full aktivitet på helt andra platser än där han befinner sig, men det har han ingen aning om. Pusselbitar ligger utströdda, färdiga att läggas. Mats fokus ligger helt och hållet på den lantbrevbärare som snart skall komma med ett eftertraktat paket. Det är dock inte Mats som står som mottagare utan det företag Tomas driver. Vad ingen av de inblandade vet, är att Europol några dagar tidigare informerade Tullverket om att det skulle anlända ”carbon based additive” (aktivt kol) i cylindrar till olika mottagare i Storbritannien, Kanada och Sverige. Försändelserna kom från Ecuador. Bruttovikten var 90 kg, varav 30 kg kokain. I England lyckades man lokalisera paketet men på mottagningsadressen fanns ingen. Huset var obebott. Innehållet i försändelsen gav utslag på kokain i snabbtest Ett febrilt arbete tar vid för att spåra mottagaren i Sverige och hos ett transportföretag blir det napp. Det finns ett paket som är adresserat till Tomas företag på Orust och deklarationsuppgifterna på detta är samma som på det paket som påträffats i Storbritannien ett par dagar tidigare. Det visade sig också att paketet till Tomas företag just levererats en halvtimme tidigare till en person på Orust. Ett telefonsamtal Goda grannar Ett par dagar tidigare ringer Mats upp Tomas och berättar att ett paket ska komma till Tomas företag. De två känner varandra ytligt sedan tidigare genom viss affärsverksamhet och talas vid i telefon då och då. Tomas är en social person och tycker att Mats är trevlig 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Lantbrevbäraren dyker så småningom upp vid Tomas hus. Mats är fortfarande lugn. Han står beredd och kvitterar försändelsen. Vad han kanske inte förutsett är att Tomas uppmärksamma grannar undrar vem den okände mannen är. De vet att Tomas är på sjukhuset, Den förpackning som lantbrevbäraren levererade till Mats och som innehöll coca negra, svart kokain. blir oroliga och ringer upp honom. När Mats förstår att de pratar med Tomas, ber han att själv få tala med honom. Tomas, som antagligen blir ännu mer oroad, förklarar att han känner Mats. Det är lugnt. Problemet är ur världen, åtminstone tillfälligt. En bra kontakt att ringa Tomas är nu mycket skärrad. Mats har verkligen tagit emot ett paket i företagets namn och det som han läst om Mats på nätet får honom att agera. Han kontaktar en polis han känner och berättar om vad som hänt, att det är Mats som hämtat paketet samma dag. Han informerar polisen om vad han fått veta om Mats. Polisen har nu fullständigt namn på mottagaren. Säkert nöjd med att allt flutit så bra hittills funderar nog inte Mats på att något kan gå snett. Helt ovetande om att Tomas just då talar i telefon med en polis, sätter han sig i sin Chrysler och kör tillbaka mot Skåne. I bilen finns ett paket, vars innehåll inte är vattenreningsartiklar från Kina. Mats dyrbara last är svart kokain, värt flera miljoner och det har rest hela vägen från Ecuador via Panama till Sverige. Lantbrevbärare och vittne Efter telefonsamtalet från Tomas, åker hans polisbekant ut till huset på Orust. Genom samtal med grannarna, får han veta att lantbrevbäraren varit där och levererat ett paketet till en man som fanns vid Tomas hus. Samma person har sedan kört därifrån i en svart SUV. Lantbrevbäraren lokaliseras och förevisas ett passfoto på Mats och kan genast bekräfta att det är den person som kvitterade paketet. Nu är man hundra procent säker på vem som har varit där och jakten börjar. Husrannsakan Tull och polis samarbetar och Tomas får i förhör berätta sin historia vad som hänt och sina kontakter med Mats. Den ena pusselbiten efter den andra läggs rätt. Ett intensivt utredningsarbete påbörjas och åklagare tar beslut om husrannsakan på tre adresser. Man börjar på ex-fruns adress. När tull och polis anländer till bostaden står Mats i duschen. I huset finns förutom Mats hans två barn. Ex-frun är inte hemma. Laddad pistol Då Mats ska gripas uppstår tumult. Samtidigt påträffas en laddad pistol med tio patroner. I Mats Chrysler finns en tom cylinder, likadan förpackning som den som påträffades i samband med beslaget i Birmingham. I Mats byxficka ligger frakthandlingarna för paketet. Ovanpå en kamin i huset hittas en plastpåse med kokainspår och i uthuset finns ytterligare en påse, innehållande svart pulver. Vikt och analys av pulvret visade senare på 7561 gram kokain. Hyresgäst hos ex-frun Mitt i alltsammans anländer Mats ex-fru till hemmet. Hon berättar då att det finns ett hus i Simlinge som hon äger. Huset är inropat på en exekutiv auktion i hennes namn och pengarna till köpeskillingen kommer från hennes konto. Mats påstår senare i förhör att pengarna som betalats för huset kommer från en försäljning av en Porsche han importerat. Samtidigt som stora summor rör sig i familjen, uppbär Mats bistånd från Trelleborgs kommun, då han sägs sakna inkomst. Han hyr bostaden av sin ex-fru, vilket styrks av ett upprättat hyresavtal. Vid husrannsakan i ex-fruns hus i Simlinge påträffas 10,3 kg sprängmedel och 295 sprängkapslar. Ytterligare en adress framkommer i utredningen. Uppgifter tyder på att Mats är skriven där men vid kontroll av fastigheten är den obebodd. Det är ett dödsbo. Det fanns anledning och misstänka att ägaren av fastigheten var ovetande om att någon ”bodde” där. Domen Åtalspunkterna mot Mats var grov narkotikasmuggling, grovt narkotikabrott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt vapenbrott. Mats dömdes för samtliga brott till sju års fängelse. Rättegången hölls i Ystad tingsrätt men flyttades till Malmö tingsrätt av säkerhetsskäl. Domen är överklagad. (Namnen är fingerade). Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 7 Rysk roulett med vitt pulver Langare som säljer plastbollar med vitt pulver. Kokain eller heroin? Skillnaden mellan liv och död! Det är någon gång strax efter lunch. Det nybyggda innerstadshotellets blanka fasad glittrar i kapp med Stockholms ström. Helgbesökare, konferensgäster och turister har avverkat den väl tilltagna frukostbuffén. På en av våningarna knackar en städerska försiktigt på dörren till ett hotellrum. Ingen ”stör ej skylt” uthängd. Hon knackar en gång till och väntar. Inget svar. Hon öppnar med sin huvudnyckel samtidigt som hon tar städartiklarna från vagnen. Hon kliver in men ryggar instinktivt tillbaka med ett ”ursäkta”. På sängen ser hon två män som ligger sida vid sida och sover. När hon vänt sig om och är på väg ut ur rummet får hon plötsligt en känsla som hon inte riktigt kan ta på. Det är något som är fel. De har strumpor och byxor på sig. Uppenbarligen en hård festkväll. Men det är något annat som inte stämmer. Hon stannar till och sneglar över axeln. På bordet framför sängen ser hon en plastförpackning. Hon ser också linor med vitt pulver som ligger intill. Hon har sett det förut och tycker alltid att det är lika jobbigt. Hon vet att det är hotellets policy att rapportera. Samtidigt är hon rädd att det ska avslöjas att det är hon som är orsaken till att polisen kommer dit. I hennes gamla hemland är narkotikabrottslingar inte att leka med. Men det är något mer som inte stämmer. Det är tyst. Alldeles för tyst. Hon tvekar bråkdelen av en sekund innan hon vänder sig om. Hon tar några försiktiga steg framåt, in i rummet. Med darrande röst lyckas hon klämma fram ett ”hallå”. Männen ligger fortfarande blick stilla. Nu ser hon att de har bara överkroppar. Färgen i deras ansikten är blekgrå förutom läpparna som är mörkt lila. Det var inte bakfyllan som sövt männen. Det var döden. Trodde att det var kokain de sniffade. Dog av heroinöverdos. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 En mättad marknad Sedan slutet av 2010 har det skett en nästan explosionsartad utveckling i tillgången på heroin och kokain i Stockholm. Orsakerna till detta har diskuterats. Vad beror det på? Det finns inget enkelt svar på frågan. Ingen enskild avgörande faktor kan förklara. Sanningen ligger nog i flera samverkande olyckliga omständigheter. Att omvärldsfaktorer påverkar är självklart. Herointillförseln till Europa minskade av förklarliga skäl i efterdyningarna av 9-11-invasionen i Afghanistan. Från 2001 och ett antal år framåt lamslogs produktionen. Smugglingsvägar och logistik slogs sönder. Samma sak gällde kokaintillförseln. Alla narkoterrorister fick plötsligt luppen på sig. Det tog några år för de organiserade internationella nätverken att hitta nya vägar. I en tid av minskad tillförsel av narkotika, påbörjades sakta men säkert en nedmontering av de tillgångsreducerande krafterna. Narkotikapoliser på alla nivåer tunnades ur mer och mer. I början av 2014 var resurstillgången av de prickade narkotikaspecialisterna reducerade till ungefär en tredjedel av den som fanns tio år tidigare, 2004. Stockholm skiljde inte ut sig utan var i detta fall en spegel av den bild som fanns i övriga riket. Effekten blev dock inte tydlig på en gång. Detta berodde på att de hårt arbetande narkotikapoliserna slet mer och mer. De jobbade mer effektivt samtidigt som vissa chefers ”kreativa bokföring” med mål och siffror gav illusionen av att stora resurser satsades och att arbetet var framgångsrikt. Högsta domstolen spelade in en avgörande boll. Den praxis som numera halverar straffen och i praktiken tillåter dubbla mängder narkotika för grovt brott blev avgörande. En uppgivenhetssignal från det svenska samhället fortplantade sig snabbt ut i Europa. Nu blev den svenska kapitalstarka knarkköparmarknaden mer intressant än någonsin. De västafrikanska nätverken responderade blixtsnabbt. Med Schengens fria rörlighet som skydd kom en mindre armé av gästarbetande knarkförsäljare till Stockholm. Plötsligt var de bara på plats. Unga afrikanska män med hopp om ett bättre liv. En del av dem medvetna om varför de kommit. Andra hitlurade med löfte om hederliga jobb som förbyttes till narkotikaförsäljning. Cyniskt utnyttjade under traffickingliknande förhållanden av nätverk som redan fanns i Sverige. De nyanlända knarksäljarna var till en början lätta att upptäcka. I Stockholms innerstad vandrade de Kan du se skillnad på heroin- och kokainbollarna? planlöst omkring. Med slitna kläder och oförsiktigt tillvägagångssätt sökte de upp missbrukare och bjöd ut den narkotika som de hade fått till försäljning. De greps på löpande band. En del av dem med så mycket som hundra narkotikabollar på fickan. Problemet var bara att för varje person som greps så kom två nya in på marknaden. Vid förhör med knarksäljarna visade det sig ofta att de inte hade någon kontroll på vad de hade i bollarna. Kokain och heroin huller om buller. Hur vet du vad som är i bollen? James är en ”kurs för kurs”-student från Australien. Han kom till Sverige i sällskap med sin flickvän som studerar juridik och är inskriven på Stockholms universitet. James vet inte riktigt vad han vill göra med sitt liv. Han har softat runt hemma i Australien och bara hängt med då han tycker att Sverige är ett stort äventyr. Nu är James gripen efter att ha köpt sex bollar med vitt pulver. Langaren har plockat ut dem ur munnen och stoppat ned dem i hans ficka. Vid snabbtest av de utseendemässigt exakt likadana bollarna visar det sig att fem av dem innehåller heroin och en kokain. James uppger att han har rökt lite gräs, tagit en del ecstasy och provat kokain när han var hemma i Australien. James har den senaste tiden känt sig lite nedstämd och därför har han provat att ta heroin. Han röker på folie eller blandar med tobak. James får frågan hur han vet vilket pulver som är i bollarna. ”Det vet man inte och det vet nog inte langarna heller”, svarar han uppgivet. Den ingripande polismannen försöker förstå och frågar James om han inte är rädd för att dö av en överdos eller feldosering. James funderar en stund och svarar lika uppgivet som tidigare: ”Yeah whatever, alla ska vi dö någon gång” När snålheten bedrar visheten Vad är nyckeln till en framgångsrik narkotikapolitik? Även om det finns grader av skillnad i synsätt så är nog de flesta balanserade narkotikaforskare i världen i stort sett överens. En framgångsrik narkotikapolitik, i vart fall i teorin, vilar på tre huvudsakliga grunder. Man måste reducera efterfrågan, tillgång och skada. Grovt förenklat kan man säga följande: Se till att människor inte börjar knarka. De som ändå har börjat knarka ska påverkas att sluta. Se till att så lite knark som möjligt finns tillgängligt. Färre som exponeras för knark innebär färre narkomaner. Se till så att de som ändå knarkar inte dör. Behandla deras sjukdomar så att de inte sprider dem vidare. Ge dem behandling för sitt beroende. Den svenska narkotikapolitiken har varit bland den mest framgångsrika internationellt sett. Detta har bland annat uppmärksammats av UNODC i rapporten från 2006 ”Sweden´s successful drug policy - a review of the evidence”. Vad var då nyckeln till vår framgångsrika narkotikapolitik? Jo väldigt enkelt. Sverige kom från en värld på 1960-talet där det mesta av fokuset låg på skadereduktion. När läkarnas legalförskrivningshysteri passerade skammens gräns så kom till slut en motreaktion. Denna reaktion innebar att samhället valde att styra upp de skadereducerande åtgärderna samtidigt som en kraftfull satsning skedde på efterfråge- och tillgångsreducerande åtgärder. Informationskampanjer, vårdinsatser samt insatser från rättsväsendet gick hand i hand. Så småningom uppnåddes en slags balans där situationen gick från kaos till någon form av kontroll. Men då var då och nu är nu. Sverige är på god väg att sparka ned sig själv från toppen. Den situation som gällde 2006 är inte densamma 2015. Återigen är vi ➲ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 11 på god väg att låta de skadereducerande åtgärderna ta plats till förmån för efterfråge- och tillgångsreducering. Varför kan man undra? Jo svaret är lika enkelt som cyniskt. Pengar. Det kostar tid och pengar att ha en missbruksvård som fokuserar på att få individen drogfri. Det kostar också mycket pengar att ha en stark och effektiv tull och narkotikapolis. I synnerhet sedan utmaningen med de öppnare gränserna har uppstått. Det blir betydligt billigare att fokusera på de missbrukare som redan knarkar genom att dela ut sprutor och statligt knark med förhoppningen att man i vart fall kan hålla dem borta från kriminalitet. Man kan även rättfärdiga bedrägeriet med chimären att man bedriver en human politik. Nivån av legalförskriven narkotika är snart tillbaks på samma nivåer som 1960-talets. Ändå har aldrig så många dött tidigare. I Stockholms län dör så många människor, som en följd av opiatmissbruket, att det vart fjärde år motsvarar mer än en störtad Boeing 737. Är det någon som bryr sig? Det är väl ändå bara de där knarkarna som har sig själva att skylla? Men är det så enkelt? Tillbaka till hotellet. Kulan i loppet Den rättsmedicinska undersökningen gav vissa ledtrådar. Nu behövdes det förvisso ingen obduktion för att se och förstå vad som hade skett. En van narkotikapolis kunde bara genom att se bilder och tillbehör förstå scenariot. En uppsprättad boll. Vitt pulver upplagt i linor. Snortröret i form av en rullad sedel. Dags för party. Dags för händerna i taket, vaken hela natten, party all Oroande stor ökning av heroinmissbruk i USA En kraftig ökning av heroinmissbruk till följd av en ökad tillgång har orsakat fler dödliga överdoser än någonsin under de senaste tio åren. Trots att färre missbrukare i USA använder heroin än andra droger, ökar antalet heroinanvändare snabbare än annat missbruk. Enligt Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) har man noterat nästan en femdubbling från 161 000 till 289 000 användare under tiden 2007 – 2013. Heroinrelaterade dödsfall har mer än tredubblats under samma tid från 2402 till 8260 fall. Drug Enforcement Administration (DEA) offentliggjorde i maj 2015 en rapport om heroinsituationen i USA. Där framgår också att beslagen av heroin ökade med 81 procent från 2010 – 2014. De flesta heroinmissbrukarna finns storstadsområdena i nordöstra USA och i mellanvästern. Det är huvudsakligen vitt heroin som används här och distributionen sköts av mexikanska ligor som försöker ta en allt större del av marknaden. Polisen i New York gjorde nyligen ett rekordbeslag av 70 kilo heroin som kommit från Mexiko. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Opiatdöden i Stockholm motsvarar mer än ett störtat flygplan vart fjärde år. night long. Två kraftiga inhaleringar. Ridå ner. Det var heroin i bollen. De två medelålders herrarna hade uppenbarligen begett sig från sina hemstäder till Stockholm för att leva ut sina hemliga lustar. Kanske båda, men i vart fall den ene, föreföll leva ett ganska tydligt dubbelliv. Hemma fanns fru och barn. Kanske rörde det sig om en hemlig sexuell förbindelse. Eller kanske det bara rörde sig om ett behov av att få åka iväg till storstadens anonymitet och festa loss med en god vän. Svaret får vi aldrig. Det försvann på hotellrummet när döden kom och hälsade på. Lennart Karlsson Två män greps och myndigheterna tror att männen ingått i en liga som varje månad tagit emot ungefär lika stora heroinleveranser från Mexiko. Förutom heroinet beslagtogs en pistol och två miljoner dollar. Den ökade efterfrågan på heroin beror delvis på att kontrollen av opiatläkemedel har skärpts under senare år. 2010 ändrade också tillverkaren den populära opioiden OxyContin så att tabletterna blev svårare att krossa och inhalera och injicera. Många användare har blivit beroende av opiatläkemedel som skrivits ut av läkare. En ny SAMHSAstudie visar att fyra av fem nytillkomna heroinmissbrukare tidigare missbrukat smärtstillande läkemedel. Gunnar Hermansson Heroinrapporten kan laddas ner på www.dea.gov Ledde HD:s nya praxis till mer missbruk av MDPV? Under 2011 fastställde Högsta Domstolen ny praxis för farlighetsbedömningen och straffmätningen för narkotikabrott avseende MDPV och en del andra preparat. Då sades bl.a. att syntetiska katinoner, såsom mefedron och MDPV, skulle anses vara lika farliga som amfetamin vikt för vikt. Det betydde att gränsen för grovt narkotikabrott i fråga om MDPV-innehav flyttades från 20 gram till 500 gram. Den senare mängden motsvarar i storleksordningen 10 000 missbruksdoser MDPV. I SNPF:s tidskrift (nr. 4-2013) varnade Per-Erik Lundberg för att den nya praxisen redan då hade gjort det svårare för polisen att bekämpa MDPV, att detta medel hade börjat missbrukas av gamla amfetaminister samt att man hade sett flera fall av svåra förgiftningar med MDPV efter att ny praxis etablerats. Giftinformationscentralens erfarenheter TYPOFORM I en aktuell artikel i Läkartidningen (maj 2015) beskriver överläkaren Erik Lindeman och apotekaren Karin Feychting, båda vid Giftinformationscentralen (GIC), hur HD:s nya praxis påverkat läget ute i missbruks- kulturen. Under senare år har GIC etablerat sig som en av de viktigaste källorna i vårt land till information om nya droger och deras missbrukseffekter. GIC:s erfarenheter är viktiga underlag för bl.a. Folkhälsomyndigheten vid förslag om klassning av nya narkotika. Författarna har tidigare skrivit om hur MDPV orsakade en ”dramatisk ökning av behovet av medicinsk akutsjukvård bland etablerade amfetaminmissbrukare i Västerås våren 2012”. I den senaste artikeln noterar författarna att under perioden januari 2010 – oktober 2014 var MDPV den i särklass vanligaste förekommande specifikt namngivna substansen i det totala materialet av nya nätdroger som angavs vid telefonfrågor. De utgjorde omkring 8 procent av de totalt 7 000 drogrelaterade samtalen. MDPV-frågorna kom till 90 procent från sjukvården. Beträffande MDPV:s effekter skriver författarna att MDPV skiljer sig från kokainet genom mångdubbelt större potens. De noterar att man kan ”förmoda att MDPV:s renodlade och kraftfulla verkan på hjärnans belöningssystem haft ett avgörande inflytande på I en artikel i Läkartidningen (4 maj 2015) skriver två experter vid Giftinformationscentralen om hur förekomsten av MDPV-fall bland telefonförfrågningar påverkats av HD:s praxisändring 2011. De noterar att ”nätdroger” ofta förekommer i marknadscykler som varar något år. Medlen dyker upp, missbrukas, klassas som narkotika och försvinner därefter ofta från marknaden. Så är under senare år fallet med etylfenidat, metoxetamin och 3-MMC (se diagrammet). Däremot har MDPV (som narkotikaklassades 2010) ökat sedan HD:s nya praxis. Statistiken ger stöd åt slutsatsen att marknaden anpassat sig till den väsentligen högre tröskeln för grovt narkotikabrott. Diagram: © Typoform. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 drogmarknadens efterfrågesida”. Det kan tolkas som att MDPV är särskilt attraktivt som rusmedel för missbrukarna. Ökningen i förgiftningsfall speglar en ökning av det aktiva missbruket, som i sin tur underlättats av att det blivit rättsligt sett mindre riskabelt för distributörer att hantera MDPV efter den nya praxisen. Det noteras även att MDPV har en högre benägenhet än många andra katinoner och amfetamin att ge upphov till psykosfall som kräver akutmedicinskt omhändertagande. och 3-MMC. Förloppen framgår tydligt av diagrammet. Med MDPV förhåller det sig annorlunda. MDPV har ökat sedan efter narkotikaklassningen (2010) och särskilt efter HD-domen (2011). Författarna noterar att ”Denna generalisering av straffvärdet över en heterogen grupp substansgrupp skapar incitament att identifiera och handla med droger som uppfyller följande kriterier: 1) substansen är minst lika eftertraktad som indexsubstansen (= den mest kända typdrogen i gruppen, JH anm.), samt 2) substansen är avsevärt mycket mera potent än indexsubstansen, vilket medför en lägre påföljd för en missbruksdos.” Annorlunda marknadscykel Genom att HD jämställt MDPV och katinon med amfetamin och övriga centralstimulantia har man anlagt en och samma farlighetsbedömning för en heterogen grupp, och man har dessutom gjort det baserat endast på den fysiska massan (vikten), inte på antalet missbruksdoser. För amfetamin kan en missbrusdos vanligen vara 50 – 100 milligram, för MDPV 5 – 30 milligram. Dessutom är amfetamin ofta utblandat, medan MDPV i förekommande partier kan ha en renhet på upp till ca 90 procent. Författarna påpekar att nya droger ofta följer en marknadscykel på något år. De dyker upp som legala substanser, säljs och missbrukas en tid, kontrolleras som narkotika (vissa som hälsofarliga varor) och försvinner sedan när hanteringen blivit straffbar och därmed riskabel. Det gäller etylfenidat, metoxetamin Författarna skriver också att ”mycket talar för att MDPV uppfyller dessa kriterier” samt att det finns en tidskorrelation mellan HD-domen och MDPV:s uppgång. Det synes som om langarna anpassat sig till att leverera mest och kraftigast rus bland missbrukare till lägst straffhot för sig själva. Som svar på den inledande frågan kan man tolka resultaten som ett stöd för slutsatsen att HD:s nya praxis har lett till ett ökat missbruk av MDPV. Jonas Hartelius Referens: Lindeman, Feychting (2015): MDPV: ny missbruksdrog som kommit för att stanna?, Läkartidningen, 4 maj. ”svårare stoppa MDpV efter HD:s domar” Metylendioxipyrovaleron (MDPV) utvecklades som potentiellt läkemedel av den tyska firman Boehringer Ingelheim på 1960-talet men kom aldrig i medicinskt bruk. Omkring år 2004 uppmärksammades MDPV på missbruksmarknaden som en ny designer drog med legal status. En period såldes medlet som ”badsalt”. Det förekommer som vita eller svagt bruna kristaller, ofta med en jord- eller fiskliknande doft. MDPV-ruset har liknats vid amfetamin- eller kokainrus. MDPV:s ruseffekter varierar från en allmän känsla av stimulans och kraft, även sexuell stimulering vid lägre doser. Vid höga doser förekommer kraftig upphetsning med oro, pulsstegring, temperaturhöjning m.m. Det finns omfattande rapportering om intensivmissbruk (”binging”) med upprepat intag, vilket är en stark indikation på beroende. MDPV kan framkalla psykoser och livshotande förgiftningar. MDPV är narkotikaklassat i Sverige sedan 2010. Foto: Polisen Söderort. Ny praxis har satt gränsen för grovt narkotikabrott mycket högre. Under senare år har Västerås kommit i fokus för ett missbruk av MDPV, som sprider sig bland ungdomar och orsakar svåra förgiftningar. Kriminalkommissarien Per-Erik Lundberg har bevakat narkotikautvecklingen i Västerås och Västmanland i mer än 20 år. Han var en av de första att beskriva den nya epidemin med missbruk av MDPV, som började för ett par år sedan. Många förgiftningar När intervjun görs i början av augusti har Västerås på en vecka haft sex svåra förgiftningsfall med MDPV. Två hade inträffat helgen innan. I maj var antalet 12, i juni 6 och i juli 15. Lundberg säger att MPDV-förgiftningar nu tillhör vardagen för både polisen och sjukhuset på så vis att man räknar med att de skall förekomma. Även andra undersökningar, som frekvensen av google-sökningar på MDPV och sjukhusstatistik, pekar på ett omfattande missbruk och intresse för MDPV i Västmanland. I en undersökning av de vanligaste slagen av narkotika räknat i antalet beslag för 2012 fann Lundberg att MDPV kom först, sedan cannabisharts (haschisch), cannabisväxtmaterial (marijuana) samt amfetamin. Statistiken för 2013 ger hittills cannabisberedningarna först, sedan MDPV. MDPV har börjat ersätta amfetamin som favoritdrog bland de äldre missbrukarna, medan cannabis förblir en debutdrog bland ungdomar. Flera skäl finns för övergången till MDPV, anser Lundberg: – Amfetaminet är numera kraftigt utblandat. Många amfetaminister har dessutom utvecklat tolerans. MDPV håller handelskvalitet med upp till 95 procent eller mer ren substans. Dessutom är effekterna starkare, särskilt med ett ökat sexuellt intresse. Lundberg beskriver de intensiva upplevelserna under MDPV-ruset: – Det är först femton minuter i himlen, sedan fyra timmar i helvetet. Till en början är allt positivt, mycket positivt. Sedan kommer krascherna med refillbehov. Man måste alltså ta mer i snabb följd för att undvika svår abstinens. Det gör att man tillför drogen igen och igen. Det kan förekomma att man köper hem MDPV för att det skall räcka under en hel helg, men sedan kommer man in i ett intensivt missbruk med hastigt upprepade intag – kanske varje timme – för att upptäcka att allt är konsumerat. Sen vet man inte vad som hänt. – Vi hade en man som blev sittande i fyra dagar i samma ställning under en MDPV-session. Han var svår att få på fötter, berättar Lundberg. Ett dödsfall i länet trodde man först var orsakat av MDPV-missbruk men det visade sig bero på en annan syntetisk katinon. 10 000 doser Med HD:s nya praxis går gränsen för grovt narkotikabrott vid innehav av 500 gram MDPV. Lundberg har räknat ut att det kan bli minst 10 000 doser i missbrukarledet. För Lundberg och hans kolleger betyder den nya HD-praxisen att de måste arbeta mer med att visa hänsynslösheten i varje enskilt fall. Detta har inte hunnit sätta sig inom organisationen. Men, framhåller Lundberg, det kan vara möjligt att peka på att langare säljer till missbrukare som är svårt beroende, att missbrukarna riskerar att snabbt hamna i refill-beteende med kontrollförluster m.m. Hösten 2013 påpekade Per-Erik Lundberg i SNPF:s tidskrift för att Högsta Domstolens nya praxis för grovt narkotikabrott avseende MDPV gjort det svårare att bekämpa detta medel samtidigt som antalet allvarliga förgiftningar ökat bland MDPV-missbrukare. I en aktuell artikel i Läkartidningen i maj 2015 skriver två experter från Giftinformationscentralen om hur antalet rapporterade förgiftningar med MDPV ökat sedan HD ändrade praxis. 46 Västerås har under senare tid fått betydande problem med missbruk av MDPV. Resultaten märks bl.a. hos polisen och sjukvården med stökiga och förgiftade personer. Foto: SNPF. svenska narkotikapolisföreningen 4-2013 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 15 ”Flakka” – ny farlig syntetisk katinon ”Flakka” är en syntetisk katinon som har strukturella likheter med MDPV. Medlet är känt även under namn som alfa-PVP, α-PVP, α-pyrrolidinopentiofenon, 1-fenyl-2-(pyrrolidin-1-yl)-pentan-1-on, prolintanon, O-2387 och slangbeteckningar som ”gravel” eller ”molly”. Det har även kallats ”femdollarsgalenskapen” genom att vara billigt (fem dollar per dos i gatuledet) samtidigt som det kan framkalla svåra psykiska störningar. Flakka framställs som grova, illaluktande kristaller med vit eller ljusrosa färg. Forensiska analyser har visat på stora variationer i utblandningen med andra medel. Produktionen bedöms ske främst i Kina. Intag av flakka kan ske genom att medlet läggs under tungan (sublingualt, ger upptag via munslemhinnan), gnuggas in i tandköttet, sväljs, snortas (dras in i näsan), injiceras, inhaleras (med e-cigarett i s.k. vaporiser) eller röks (bl.a. i specialpipa på liknande sätt som för metamfetamin). Ruseffekter Flakka konsumeras i doser från ca 10 mg upp till 100 mg. Effekterna kan variera från milda (har liknats vid metylfenidat) till extrem upphetsning, allt beroende på dosen. Det kan ta upp till mellan 45 och 60 minuter från tillförseln innan de tydliga ruseffekterna sätter in. Sedan kan rusets platåfas vara ytterligare 2 – 2,5 timmar. Missbrukare kan upprepa intaget efter ca två timmar när de mest kännbara effekterna klingat av. Upprepat intag, på engelska kallat ”binging” (närmast att översätta med ”intensivmissbruk”), kan pågå upp till 20 timmar. Ruseffekterna har beskrivits som en blandning mellan kokain och metamfetamin med ett stänk av LSD. Medlet har visat sig kunna vålla allvarliga psykiska störningar med bl.a. tankeflykt, hallucinationer, stridslystenhet, ökade kroppskrafter samt självmordstankar. Bisarra beteenden, som att män sprungit omkring nakna på gator i tron att vara förföljda, har fått uppmärksamhet i amerikanska medier. Risker Flakka-påverkade personer kan drabbas av exciterat delirium, som är ett tillstånd där personen är högt uppjagad, ångestfylld och våldsam men även hallucinerar och kan drabbas av värmeslag. Påverkade personer kan skada sig själva svårt och vara problematiska att omhänderta polisiärt. Snabb viktminskning kan uppträda vid intensivt missbruk. Dödsfall har rapporterats där flakka-intag varit den främsta eller en av dödsorsakerna. Beroendeframkallande Trots att flakkamissbruk varit känt endast under några år har forskare kunnat klargöra dess beroendeframkallande egenskaper med hjälp av djurförsök. Forskare vid Scripps laboratorium i Californien har visat att alfaPVP ger samma beteenden hos råttor som MDPV, bl.a. när det gäller antalet gånger som en råtta måste trycka på en spak för att få en dos injicerad. De drar slutsatsen att alfa-PVP har samma missbrukspotential som MDPV. Tidigare har forskarna visat att MDPV driver djuren att trycka fler gånger än metamfetamin för att få en dos. Gammal drog men nyintroducerad Flakka syntetiserades redan på 1960-talet, men det kom ut på den internationella drogmarknaden först för ett par år sedan. Medlet var nästan helt okänt fram till 2010. Antalet kända flakka-fall i USA steg med 780 procent mellan 2012 (det året 85 fall) och 2014 (670 fall). Under våren 2015 har missbruket och problemen med flakka ökat särskilt i södra Florida. Narkotikaklassat Flakka (alfa-PVP) är klassat som narkotika i Sverige sedan februari 2013 (SFS 2012:974). Jonas Hartelius ”Flakka” är en syntetisk katinon som påträffats i bl.a. Södra Florida. Bilden visar flakka i form av kristaller stora som grus. Utseende har givit upphov till slangbeteckningen ”gravel” (engelska för grus). (DEA) 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 SNPF träffade rikspolischefen Den 12 maj 2015 fick SNPF:s styrelse möjligheten att träffa rikspolischef Dan Eliasson i syfte att presentera föreningens utbildningsverksamhet. Under mötet diskuterade vi narkotikasituationen i Sverige i stort och kunde dela med av oss erfarenheterna från vår konferens i Linköping avseende bland annat den dramatiska ökningen av dödsfall bland nya unga missbrukare. Likaså belyste vi de bakomliggande orsakerna till de kriminella gängens extremt våldsamma uppgörelse med många gånger dödlig utgång i våra större städer. Dessutom lyckades vi förvåna rikspolischefen med föreningens breda verksamhet inom det drogförebyggande arbetet som vi når ut med till tusentals ungdomar i skolåldern. Vi bjöd naturligtvis in Dan Eliasson till jubileumskonferensen i Göteborg nästa år och SNPF blev den första organisationen som fick möjligheten att pryda rikspolischefens tjänsterum med en plakett. Styrelsen ser fram emot ett gott fortsatt samarbete med chefen för den nya Polismyndigheten och det nybildade utvecklingscentrat i Linköping. Lena Larsson och Mika Jörnelius överlämnade SNPF:s plakett i samband med ett givande möte med rikspolischef Dan Eliasson. Mika Jörnelius Jubileumskonferens i Göteborg nästa år Den 22-24 april 2016 arrangeras den 30:e utbildningskonferensen sedan SNPF bildades 1987. Jubileet kommer att gå av stapeln på Svenska Mässan/Hotel Gothia Towers i Göteborg och det blir sjunde gången som konferensen hålls på denna anläggning där också alla deltagare kan bo på samma hotell. Konferenserna på Svenska Mässan/ Gothia Towers har alltid varit välbesökta. Rekordåren 2006 och 2009 hade vi cirka 800 deltagare. 2012 tvingades vi av ekonomiska skäl att begränsa deltagarantalet till 700, men många fler hade velat komma. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Till nästa års jubileumskonferens har vi inga funderingar på begränsning av antalet deltagare eftersom föreningen ekonomi är fortsatt stabil. Dessutom har Gothia Towers byggt ut sin kapacitet med ytterligare ett torn. SNPF:s styrelse börjar planera föreläsningar till konferensen efter sommaren och vi tar gärna emot förslag och önskemål. Väl mött i Göteborg. En helg på Hotel Gothia Towers bredvid Svenska Mässan rekommenderas i slutet av april 2016. Tingsrätten förstod allvaret I förra numret av tidningen skrev jag om Samir som under lång tid sålt stora mängder morfinpreparat i Sundsvallstraken, och om förhoppningar och farhågor inför den stundande rättegången. I början av maj kom domen, en dom som antyder att ett viktigt steg kan ha tagits när det gäller en ny syn på farlighetsbedömningen av dessa preparat. En kort resumé Samir har alltså sålt Depolan och Dolcontin i Sundsvall och Härnösand. Han har även bytt till sig Subutex från personer som haft det utskrivet och sedan sålt det vidare. Många av Samirs kunder har varit unga tjejer, och ett flertal av dem har förmåtts att betala för sina droger med sexuella tjänster. Utredningen visade att Samir köpte preparaten från personer som hade dem utskrivna för olika krämpor, men också att han sålde sin egen medicin samt förmådde en kamrat att ”spela teater” på vårdcentralen för att få morfinpreparat utskrivna. Domen kan leda till ny praxis Som narkotikaspanare eller utredare är vanligtvis längden på fängelsestraffet ett tämligen konkret kvitto på hur väl man lyckats i sitt värv, men i den aktuella domen från Sundsvalls tingsrätt är det inte straffet på fyra år och sex månader fängelse för grovt narkotikabrott och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning som är det mest tillfredsställande. I tingsrättens allmänna bedömning inleder man sitt resonemang så här; Målet gäller till stor del hantering av morfinpreparat, främst Depolan och Dolcontin. Det finns beträffande dessa preparat inte något avgörande från Högsta domstolen rörande beräkning av missbruksdoser, straffvärde eller brottsrubricering. Av utredningen står dock klart att dessa preparat är synnerligen beroendeframkallande och tillhör en grupp av särskilt farlig art av narkotika. Av de näst intill samstämmiga uppgifter som lämnats av köparna i målet drar tingsrätten slutsatsen att de aktuella morfinpreparaten i farlighetshänseende i vart fall bör bedömas som farligare än Subutex. Förutsatt att hovrätten, där målet helt säkert kommer att prövas, inte drastiskt omformulerar tingsrättens välskrivna dom så kan det här vara ett första viktigt steg mot en ny praxis gällande morfinpreparat. Gamla fall och ologiska skillnader Praxis gällande morfinpreparat av det här slaget har sitt ursprung i ett ärende från 1991. En man förde in 47,1 gram råopium i landet och ärendet kom att prövas i 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Högsta domstolen (NJA 1994 s.374). I avgörandet fastslås att styrkan hos råopium, som man likställer med morfin, motsvarar en tredjedel av styrkan från samma mängd gatuheroin. Utifrån detta sattes sedan den tabell som allt sedan dess varit rådande när det gäller straffmätning. I efterdyningarna av Högsta domstolens vägledande avgöranden för narkotikaärenden 2011 fördubblades mängderna rakt av utan närmare diskussion, något som gör att det idag krävs 150 gram råopium eller rent morfin för att nå gränsen för grovt brott. En tablett på 200 milligram innehåller 74-75 procent morfin, det vill säga ca 150 milligram rent morfin. Det har alltså på senare år krävts 1000 tabletter á 200 milligram för att nå upp till grovt brott, att jämföra med de 600 tabletter som man i praxis angett för samma gräns när det gäller Subutex/buprenorfin, trots att missbruket är så gott som identiskt. Om jag skall ge mig på ett försök att konkretisera de problem som finns med att ha ett så pass gammalt rättsfall som ligger till grund för praxis, så vill jag först peka på skillnaderna i preparaten. I NJA 1994 s. 374 pratar man om ett missbruk som man ser som begränsat till invandrare som tagit med sig vanan att röka opium från sina hemländer. Det anges också att råopium inte kan injiceras utan måste rökas eller sväljas. Redan här ser vi att diskrepansen är påtaglig eftersom missbruk av morfinbaserade läkemedel dels måste anses som allmänt utspritt och att det i vart fall i norra Sverige näst intill uteslutande rör sig om intravenöst missbruk. Vidare har Högsta domstolen inför avgörandet 1994 inhämtat ett skriftligt utlåtande från Karolinska institutet där det pekas på en risk att man vid missbruk av råopium efter en tid kan tänkas gå vidare till starkare preparat. Återigen ser vi här hur praxis inte är uppdaterad eftersom de morfinpreparat som bedöms såsom råopium idag missbrukas som fullgott substitut för heroin och inte som ett led in i sådant missbruk. Varför är det viktigt? Såväl lekmän som forskare runtom i världen har på senare tid pekat på ett ökat missbruk av narkotikaklassade läkemedel, bland annat till följd av ett ökat användande av internet. I samma stund som ett missbruk ökar, kommer det också att kliva fram personer som Att injicera morfinläkemedel har blivit vanligare bland unga missbrukare, åtminstone i norra Sverige. är villiga att agera på den marknaden i syfte att tjäna pengar. Ska polis och tull kunna ingripa mot sådana personer effektivt så är det viktigt att det finns en praxis som är relevant och uppdaterad. Det är mycket viktigt att högre rättsliga instanser uttalat sig och att man insett farligheten av preparaten. Sådana uttalanden måste göras i ljuset av hur världen ser ut idag, inte hur den såg ut för 20 år sedan. Jag tror att det är avgörande att såväl tingsrätter som hovrätter runt om i Sverige får ett bra underlag när de ska fatta sina beslut. För att de ska förstå, måste polis och åklagare föra fram de verkliga experterna, missbrukarna, inför rätten och där låta dem berätta sin historia. Missbrukarnas berättelser under huvudförhandlingen har helt klart påverkat Sundsvalls tingsrätt när de gjort sin bedömning och kommit till sina slutsatser när det gäller farligheten av Dolcontin och Depolan. Detta måste ses som en framgångsfaktor i ärenden med preparat som inte tillhör de vanligaste. Överförskrivning av Dolcontin och andra narkotikaklassade läkemedel kan inte accepteras. Förändra synen på läkemedelsmissbruk I efterdyningarna av utredningen mot Samir och två av dem som försett honom med de åtråvärda preparaten, har det blossat upp en debatt i media om överförskrivning och slapphet inom sjukvården. Även här finns det vinster i att få till stånd en modern praxis. Läkare och apotekare måste bli bättre införstådda med vad det är de förskriver och lämnar ut. Likaväl som postanställda bör reagera på vad de lämnar ut till ungdomar så måste en apotekare reagera när hen lämnar ut stora mängder starkt smärtstillande tabletter. Om rättsväsendet visar vägen så borde de instanser som är satta att kontrollera sjukvården också se allvaret och förbättra sina rutiner. Jag hoppas alltså på att Hovrätten för nedre Norrland inom kort tar ett steg i rätt riktning och att vi kanske i nästa upplaga av påföljdspraxis har nya tabeller att luta oss mot. För när allt kommer omkring så vill de som skall fatta beslut om vart polisens knappa resurser ska sättas in se att det finns en rimlig möjlighet till att nå framgång, det vill säga att det straff som kan komma att delas ut är mödan värd. På det mänskliga planet tror jag också att det är viktigt att de signaler som skickas ut tydligt visar att missbruk av tabletter i alla former inte på något sätt är lindrigare eller mindre farligt än annat narkotikamissbruk. Ingen skall förledas att tro att det på något sätt är mer ”okej” att missbruka morfin eller andra opioider bara för att de kommer i form av en liten vit tablett och inte i form av en ”kabbe” heroin. Emil Lundberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 27 ”Som man frågar (forskar) får man svar” Socialstyrelsen publicerade i slutet av mars en rapport med vilseledande information om läckage av narkotikaklassade läkemedel från behandlingen av opiatmissbrukare. Slutsatsen är förenklat att merparten av det buprenrofin och metadon som polisen tar i beslag härrör från insmugglade partier och inte från den legalförskrivande missbruksvården. Vi vill inledningsvis betona att ”millimeter-resonemang” i denna fråga utan tvekan kan bli kontraproduktivt. Den som drabbas av missbruk och beroende struntar nog blankt i om narkotikan kommer från illegal eller legal marknad. I november 2013 var drygt 3700 personer inskrivna i läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opiatmissbrukare (LARO) och drygt 500 stod i kö för att komma in. Behandlingsformen är både lovordad och kontroversiell och har självfallet mött en hel del kritik från flera olika håll. Poliser, beroendemottagningar med flera ser ett omfattande läckage av preparat från LARO-patienter till den illegala drogmarknaden. Det är i synnerhet buprenorfintabletter som har blivit en handelsvara och leder in personer utanför programmen i ett missbruk och beroende. Mörkläggning av problem I rapporten Buprenorfin och Metadon på den illegala drogmarknaden blev slutsatsen att läckaget av preparaten från behandlingsverksamheten visserligen förekommer men i begränsad omfattning. Istället domineras utbudet på den illegala marknaden av Subutextabletter med franskt ursprung, enligt Socialstyrelsens utredare Daniel Svensson. Rapporten fick stor uppmärksamhet i medierna och Malin Lernfelt, liberal ledarskribent på GöteborgsPosten skrev: ”Länge har det florerat rykten om att en stor andel av de narkotiska preparat som skrivs ut på sjukhusens beroendekliniker läcker till gatan. I GP sade Gunnar Hermansson från Svenska Narkotikapolisföreningen för några år sedan att ’avdelningarna läcker utav helsike’. Nu visar det sig dock att påståendena om läckaget är överdrivna. Enligt en rapport från Socialstyrelsen, 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 som tillsammans med Nationellt forensiskt centrum, (NFC), analyserat förpackningar från polisbeslag, är inte mer än 10 procent av de substitutionsläkemedel som beslagtas sålda i Sverige.” Vad är det som gör att Malin Lernfelt med flera kan påstå att polisen sprider rykten, medan Socialstyrelsens uppgifter inte behöver ifrågasättas? Det är många narkotikapoliser på gatunivå som kliar sig i huvudet när de läser Socialstyrelsens rapport. Efter att ha lyssnat runt bland kollegor så känner de flesta inte alls igen den bild som rapporten visar. Beslag av lösa tabletter ingick inte i undersökningen Vi har gjort en granskning av Socialstyrelsens skrivbordsprodukt som de facto baseras på ett felaktigt underlag. Den statistik som presenteras i rapporten är resultatet av att man har spårat vissa tabletternas ursprung via batchnummer. Denna metod förutsätter alltså att de beslagtagna tabletterna finns i förpackningar, antingen kartong eller karta där batchnumret framgår. Här finns rapportens stora svaghet. Med hjälp av SKL/NFC har man funnit 134 sådana spårbara beslagsärenden under perioden 1 september 2013 – 31 augusti 2014. Det underlag av spårbara tabletter som Socialstyrelsen baserar sina slutsatser på motsvarar endast en mindre del, 12 procent, av alla buprenorfinbeslag som polisen skickat till SKL för analys det året. Resterande 88 procent – drygt 1000 beslagstillfällen - som utgjordes av lösa och ospårbara tabletter ingick inte i Socialstyrelsens undersökning. Narkotikapoliser med erfarenhet från gatulangning vet att merparten av de tabletter som tas i beslag är lösa tabletter eller delar av tabletter som i huvudsak har sitt ursprung från den legalförskrivande missbruksvården och säljs till ett högt pris på den illegala marknaden utan förpackning eller karta. De som säljer av sin till- delning vill ju självfallet inte att tabletterna ska kunna spåras tillbaka till dem själva. Det ligger i sakens natur eftersom man då riskerar att hamna utanför programmet. Brister i statistiken Felmarginalen i Socialstyrelsens undersökningsmetod är i själva verket ännu större eftersom en stor del av polisens beslag av buprenorfintabletter inte skickas till SKL för analys och därför inte ingår i deras ärendestatistik. I varje länspolismyndighet finns minst en person som är utbildad av SKL/NFC för att identifiera svenska läkemedel under vissa förutsättningar. Till exempel i Västmanland har polisen själv identifierat mer än femtio olika beslag av buprenorfintabletter under den ettårsperiod som undersökningen omfattade. Alla Subutextabletter och andra uppenbart utländska varianter ska däremot skickas för analys och det blev ett 40-tal sådana ärenden under den aktuella perioden. Majoriteten av buprenorfinbeslagen i Västmanland behövde alltså inte analyseras av SKL/NFC och kom därför inte in i den statistik som Socialstyrelsen hänvisar till. 1200 1000 800 600 400 200 0 2004 2007 2009 2011 2013 Antal polisbeslag av buprenorfin som analyserats av SKL under en tioårsperiod. Utöver detta har polismyndigheterna själva kunnat identifiera ett betydande antal buprenorfintabletter som inte syns i denna statistik. Beslag av lösa tabletter Tommy (fingerat namn) är opiatmissbrukare och ingår i läkemedelassisterad behandling. Han går till en beroendemottagning i en av Stockholms förorter. Där får han varje dag buprenorfintabletter som han under översyn av vårdpersonal tar på plats. Tommy har dock lärt sig att han kan manipulera sväljningen så att han efter besöket snabbt kan spotta ut tabletten. Tommy har genom att ”buffra” upp ett lager med tabletter så småningom skaffat sig ett eget litet förråd. Med detta förråd ger han sig ned på staden och kan sälja tabletterna. Pengarna använder han delvis för att köpa annan narkotika. Denna dag i början av maj i år råkade dock Tommy bli föremål för poliskontroll. När han visiterades anträffas ungefär hundra buprenorfintabletter i påsar som han gömt i kalsonger och strumpor. De beslagtagna Buprenorfin Actavis-tabletterna där man kan se att vätska har ”frätt” på tabletterna, sannolikt beroende på att tabletten har förvarats i munnen en stund innan den har spottats ut igen. Smuggling av Subutex från Frankrike Subutex avregistrerades som läkemedel i Sverige i början av 2012. Den dittills goda tillgången på 8 mg Subutextabletter från beroendevården hade etablerat ett sug efter Subutex från den illegala drogmarknaden, och därför har vi under några år sett en ökad insmuggling av tabletterna från Frankrike där förskrivningen är mycket generös. Polisen i Västerås grep i januari 2015 två män som smugglat 3354 Subutextabletter i bil från Frankrike. Under polisutredningen uppdagades att de gjort flera tidigare smugglingsresor. Kurirerna hade instruerats att träffa en person i Frankrike, överlämna pengar och ta emot partiet med Subutextabletter. De dömdes den 8 maj tillsammans med sina två uppdragsgivare till fängelse mellan tre och fem år. En broder till två av de inblandade i Frankrikesmugglingen greps den 11 maj av polisen i Västerås då han steg av tåget från Stockholm. Han hade med sig 200 franska Subutextabletter som han köpt på Plattan i Stockholm. Mannen berättade att detta var tredje gången han rest till Stockholm för att köpa 200 Subutex av en person som smugglar från Frankrike. Det råder alltså inget tvivel om att franska Subutex förekommer på den illegala drogmarknaden i Sverige. Men vi är inte överens med Socialstyrelsens utredare Daniel Svensson när han tvärsäkert påstår att Frankrike är den primära källan till det illegala utbudet av buprenorfin i Sverige och att endast vart tionde beslag av buprenorfin har sitt ursprung i den svenska hälso- och sjukvården. Genom att enbart undersöka ursprunget av spårbara tabletter – vilket visade sig vara övervägande Subutextabletter som inte längre används inom den svenska vården – blir resultatet därefter. Det finns således allvarliga brister i det underlag som Socialstyrelsens utredare grundar sina slutsatser på. Gunnar Hermansson och Lennart Karlsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 31 SNPF:s 29:e utbildningskonferens i Linköping 24-26 april 2015 Fredag Utanför det ordinarie programmet på fredagsförmiddagen anordnade SNPF som vanligt en antidrogföreläsning för elever från skolor i Linköping. Det var också som vanligt Per Lifvergren och Jonas Andersson som berättade om sina respektive livsresor för ca 900 andäktigt lyssnande ungdomar. Strax före kl 14.00 invigdes den 29:e utbildningskonferensen och den rivstartade med en entimmes energihöjare av Mia Törnblom. Temat var konflikthantering och som alla vet när det gäller Mia Törnblom blev det högt tempo rakt igenom. Energiknippet Mia Törnblom. När SNPF-ordföranden Mika Jörnelius sedan inledde själva konferensen på fredagseftermiddagen var därför de 480 deltagarna fyllda med motivation och god självkänsla. Mika konstaterade att narkotikabekämpningen är viktig i samhället och mer akut än någonsin. Vi har helt nya missbruksgenerationer och de narkotikarelaterade dödsfallen ökar. Därför var Mika Jörnelius mycket nöjd med att Liselotte Jergard, chef för Polismyndighetens nya utvecklingscentrum Öst, sökt samarbete med SNPF under våren för att gemensamt ta fram strategier för polisens narkotikabekämpande arbete. Liselotte Jergard deltog också i konferensen i Linköping. Även rikspolischefen Dan Eliasson har inbjudit SNPF under våren till ett möte för framtida samarbete. Mika Jörnelius nämnde också i sitt inledande anförande att SNPF:s styrelse på olika sätt kommer 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 att agera för att höja medlemstalet. Ett nytt sätt är att rekrytera kontaktpersoner bland engagerade medlemmar runt om i landet som lokalt kan sprida information om SNPF och förklara fördelarna med att vara medlem. Kontaktpersonerna kan också vara behjälpliga vid arrangerande av lokala halv- och heldagsutbildningar. De kommer också att premieras på något sätt för sina insatser. Redan under konferensen anmälde sig några som ville bli SNPF:s ambassadörer och det ser lovande ut för framtiden. Polismyndigheten representerades av regionpolismästare Ulrika Herbst under konferensinvigningen. Hon hälsade deltagarna välkomna till Polisområde Öst och konstaterade att den höga kvalitén inom SNPF består och att föreningen är ett föredöme som delar med sig av kunskaper och erfarenheter. – Polisen vill vara en lärande organisation, fortsatte Ulrika Herbst. Det är lätt att säga men svårt att göra och därför är SNPF-medlemmarnas kunskaper viktiga att ta tillvara. – Vi lever i en föränderlig värld, men SNPF står orubbligt kvar vid sitt koncept, avslutade regionpolismästaren. Chefen för Tullverket brottsbekämpning, Per Hellman, berömde också han SNPF för att föreningen fyller en mycket viktig funktion som nätverkare och inte minst som en arena för kompetensutveckling. Per Hellman delade också ut Tullverkets stipendium på 10 000 kronor till årets narkotikabekämpare Emma Dusic. Hon är hundförare vid en gränsskyddsenhet i Malmö och har tillsammans med sin hund avslöjat flera stora narkotikagömmor. Per Hellman överlämnar Tullverkets stipendium till årets narkotikabekämpare Emma Dusic. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium på 25 000 kronor har delats ut sedan 1984. Institutets verksamhetschef Peder Langenskiöld förkunnade att stipendiet från i år heter Svenska Carnegie Institutets polisstipendium till Carl G. Perssons minne, och i år tilldelades stipendiet polisinspektören Joakim Beland vid polisen i Stockholm. Beland var tidigare chef för den nu nedlagda Plattangruppen och har ”trots stora resursminskningar med brinnande engagemang beivrat narkotikahanteringen i Stockholm City”. Peder Langenskiöld (t v) överlämnade SCI-stipendiet till Stockholmspolisen Joakim Beland. PTN-stipendiaten Ulrika Eriksson hade nominerats för sin träffsäkerhet i arbetet med att selektera godssändningar i flygfrakten. Ulrika arbetar på Tullkriminalen i Göteborg och hon har tillsammans med sina kollegor hittat en arbetsmetod som resulterat i flera uppmärksammade utredningar över hela Sverige. Här ges ett par exempel: En DHL-sändning från Kina i april 2014 innehöll 20 000 etiketter med preparat- och substansnamn på olika dopningsmedel, anabola steroider, och med företagsnamnet Bamseshoppen. Därefter selekterade Ulrika ut ytterligare ett tiotal försändelser från Kina med material för tillverkning och hantering av dopningsmedel. Hon initierade en förundersökning mot grovt dopningsbrott som resulterade i beslag av mycket stora mängder anabola steroider och personer i en större organisation har identifierats och i några fall häktats. (Vi kommer att redovisa ärendet i tidningen vid ett senare tillfälle). Under hösten 2014 selekterade Ulrika ut en sänd- ning från England som innehöll 150 kilo bindemedel för tabletter. Hon begärde spaning på leveransen som skulle till en adress i Borås men hamnade i Båstad i Skåne. Ulrika hittade ytterligare en sändning till samma adress i Båstad, där det också tidigare fanns information om att narkotika tillverkades. Vid tillslaget som gjordes hittade man 650 gram syntetiska droger och tillverkning av spice pågick. Stipendiaten Ulrika Eriksson erbjuds tillfälle att under några dagar besöka en PTN-sambandsman inom Europa. Ulrika Eriksson får PTN-stipendiet av Mika Jörnelius för sin utpräglade förmåga att hitta rätt i flöde av misstänkta försändelser från utlandet. Polisens hundförare Petter Fransson, även han från Göteborg, fick NNPF-stipendiet och får därmed besöka Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Stavanger i oktober 2015. Petter och hans arbetskamrat Herman, en blandras med inslag av bland annat malinois har på kort tid funnit ett femtiotal gömmor för vapen och narkotika i terrängen i Göteborgsområdet. Sammanlagt har de hittat 48,9 kilo amfetamin, varav 26 kilo hittades vid det första egentliga söket efter en skottlossning i nordöstra Göteborg. Vidare har Petter och Herman letat fram 4,5 kilo marijuana, 4,9 kilo hasch, 400 gram kokain, 267 gram heroin, 3 pistoler och ett automatvapen. Ekipagets framgångar föranledde chefen för Operativa sektionen i Region Väst att nominera Petter till ett SNPF-stipendium. Petter Fransson var tidigare brandman och skaffade en schäfer för att eventuellt utbilda till röksökshund inom brandförsvaret. Han kom då i kontakt med s38 ➲ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 35 polisen, och Petter insåg att hundförare inom polisen verkade mer lockande. Han utbildade sig till polis och efter fem års tjänst kunde han bli hundförare i Göteborg. Petter köpte Herman som valp av polisen i Nordrhein-Westfahlen, Tyskland som har ett avelsprogram för att ta fram tjänstehundar till polisen. Herman, som är tre och ett halvt år, ägs av Petter och är nu är tränad för patrulltjänst och för att söka efter vapen och narkotika. Petter föreläste om sitt och Hermans arbete under utbildningskonferensen i Linköping. Christoffer Landin talade i en välfylld sal om hur heroin åter fått grepp om missbruksmarknaden i Stockholm. Årsmötet Mot slutet av eftermiddagen hölls SNPF:s årsmöte som inleddes med en tyst minut till minne av hedersmedlemmen Carl G. Persson. Jonas Hartelius ledde med säker hand mötet igenom de olika punkterna på dagordningen. Medlemsavgiften blir oförändrat 200 kronor per år och i kassörens redogörelse framgick det att föreningens ekonomi är fortsatt stabil. Petter Fransson och hans ständige följeslagare Herman. PNOA-stipendiet gavs till Håkan Mellhagen som tjänstgör på det som tidigare hette Krogsektionen i Stockholm. Stipendiet innebär en resa till Pennsylvania för att delta i en narkotikapoliskonferens våren 2016. Även Håkan Mellhagen höll en föreläsning i Linköping om Offensivt arbete mot kriminella i trafikmiljö. Föreläsningen förklarade metoder som använts i insatsen ”Infart Stockholm” med fokus på att hitta narkotika och vapen. Årets Iakttagelse är ett stipendium på 5000 kronor som i år tilldelades Caroline Nordstrand och Kristian Nilsson, en radiobilspatrull från Laholm. De båda skrev en artikel med rubriken ”Plötsligt händer det” i förra numret av SNPF-tidningen om händelsen som ledde till stipendiet. Lördag Mellan kl 09.00 och 16.00 hade deltagarna tretton olika kunskapshöjande föreläsningar att välja mellan i tre parallella block. Förutom de tidigare nämnda presentationerna kunde man lyssna på olika föreläsare som pratade om förortskriminalitet, om anonym internethandel på darknet och en hel del annat. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Christoffer Bohman lämnade sin plats som suppleant i styrelsen och ersätts av Lennart Karlsson som sedan 2006 ingår i SNPF-tidningens redaktion. Revisorn Bengt Petersson avgick i år och efterträds av Elinor Linder som också är auktoriserad revisor. Valberedningen fortsätter som förut med Thomas Öjhammar som sammankallande, assisterad av Pether Lundin och Sara Frenck. Årsmötet behandlade ett förslag till stadgeändring som väckts av styrelsen. Tidigare har i huvudsak endast anställd eller tidigare anställd kunnat vinna medlemskap i SNPF. Styrelsen ser en vinst i att även polisstudenter kan bli tillfälliga medlemmar under studietiden. Därför föreslogs följande tillägg till § 2 mom 1 i stadgarna: ”Studerande på polisens grundutbildning kan erhålla tidsbegränsat medlemskap fram till dess att anställning erhållits.” Årsmötet beslutade införa tillägget i stadgarna. SNPF:s styrelse under kommande verksamhetsår Ordförande Mika Jörnelius Vice ordförande Anders Stolpe Sekreterare Gill Eriksson Kassör Peter Thylén Övriga ledamöter Christina Lindgren Åsa Dahlberg Björn Ekström Lena Larsson Zijad Taslaman Björn Landsten Ove Dahlberg Suppleanter Joakim Zander Kim Nilvall Michael Leijon Lennart Karlsson Adjungerad Chefredaktör Gunnar Hermansson Banketten Lördagskvällen avslutades med en trerätters middag med ett par avbrott för framträdande av ståupp-komikern Marika Karlsson. CNOA-stipendiet delades också ut under kvällen till Göteborgspolisen Ulf Holst som i november får resa till Kalifornien och delta i California Narcotic Officers Association`s konferens. Ulf Holst har meriterat sig för stipendiet under många års framgångsrikt polisarbete. Söndag förmiddag Fram till kl 13.00 erbjöds ytterligare sex föreläsningar om varierande ämnen i två salar. Dessutom höll tre personer från Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) föreläsning om sina respektive specialområden; droganalys, DNA-undersökning och fingeravtryck. NFC hade också under hela konferensen en bemannad monter dit deltagare kunde vända sig och få praktisk information att tänka på i samband med begäran om undersökning av olika slag. Gunnar Hermanson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 39 Många nya narkotika – än fler nya hälsofarliga varor Vid SNPF:s utbildningskonferens den 24 – 26 april gav Jonas Hartelius sin traditionella översikt över aktuella klassningar av narkotika m.m. Systemet med bevakning och klassning substans för substans fortsätter att utgöra grunden för den svenska administrativa kontrollen av narkotika resp. hälsofarliga varor. Hastigheten har dock ökat så att antalet narkotika med de senaste eller nu förestående klassningarna når upp till omkring 350 substanser eller beredningar. Antalet hälsofarliga varor kommer samtidigt att vara uppe i omkring 110. Aktuella förslag Just nu är en serie substanser under beslut av Regeringen för att klassas som narkotika efter förslag den 24 mars av Folkhälsomyndigheten. De kan föras till följande huvudgrupper. NBOMe-substanser är substituerade fenetylaminer med hallucinogena (psykedeliska) egenskaper. De har sin verkan genom att påverka serotoninreceptorn. Medlen inom denna grupp är ofta starka i små doser, vilket ger en risk för överdosering. Förgiftningar och dödsfall har rapporterats. Så har den sedan tidigare narkotikaklassade 25I-NBOMe varit en faktor i ett flertal dödsfall. Sedan tidigare är åtta NBOMesubstanser narkotikaklassade i Sverige. FHM föreslår nu klassning som narkotika ytterligare två substanser, 25I-NB34MD och C30-NBOMe. Båda har beslagtagits i Sverige under det senaste året. Bensodiazepiner är välkända läkemedel som förskrivs mot oro och sömnsvårigheter. Vid kraftig dosering kan de framkalla eufori men även medvetslöshet. Under det senaste året har två bensodiazepiner, som inte varit inregistrerade som läkemedel, blivit föremål för omfattande missbruk, nämligen meklonazepam och flubromazolam. Dessa bjuds ut på flera svenska internetsajter. Ökning av beslagen samt av rapporterade sjukvårdsfall gör att FHM förslår narkotikaklassning. Diaryletylaminer (difenidin, 2-MeO-difenidin) och en arylcyklohexylamin (N-etylnorketamin) har strukturella likheter med fencyklidin (PCP ), som kontrolleras genom 1971 års psykotropkonvention. Andra medel med liknande effekter är ketamin och metoxetamin (alla narkotika i Sverige). Substanserna har visat sig kunna ersätta nämnda narkotika. Substanserna kan ge hallucinationer men kan även vara smärtstillande. Tryptaminen 5-MeO-MiPT har samma grundstruk- 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 tur som andra naturliga och syntetiska tryptaminer, bl.a. DMT och psilocybin. Gruppen har hallucinogena egenskaper och har visat sig framkalla betydande hälsoproblem. De syntetiska katinonerna etylon, N-etylbufedron, 3-metoximetkatinon, 2-MMC, dibutylon, 3-MEC, MDPPP och MDPHP är strukturellt närbesläktade med tidigare narkotikaklassade substanser såsom metedron, mefedron och MDPV. De nya substanserna har visat sig kunna ersätta tidigare kända syntetiska katinoner. Dessutom föreslår FHM klassning som hälsofarliga varor av åtta syntetiska cannabinoider (”spice”-varianter) samt av tre arylalkylaminer och en syntetisk katinon. Bakom förslagen till klassning ligger ett ökat inflöde av rapporter om förgiftningsfall m.m. från sjukvården men även rapporter från EU om ökat missbruk i andra länder eller påvisad ökad förekomst på internet. Antalet hälsofarliga varor har ökat snabbt under de senaste åren (från 36 i februari 2013 till 110 efter de senaste klassningarna senvåren 2015). Skälen är två: flödet av droger på internet ökar men det är även enklare att klassa en drog som hälsofarlig vara än som narkotika. Fortsatt utredning Ett stort antal substanser eller beredningar ligger någonstans på en linje mellan bevakning av internethandel och formellt förslag om klassning som narkotika. Uppdragen ligger hos Folkhälsomyndigheten resp. Läkemedelsverket. Hälsofarliga missbrukssubstanser enligt ”Förstörandelagen” (2011:111) finns upptagna på en bevakningslista hos Folkhälsomyndigheten. Den senaste versionen (nr. 146, maj 2015) anger totalt ca 100 substanser som kan komma att klassas som narkotika eller hälsofarliga varor inom den närmaste tiden. I praktiken betyder det upp till två år. I två fall har en substans på bevakningslistan avförts från vidare utredning, vilket betyder att den inte kommer att föreslås för klassning inom överskådlig tid. Läkemedelsverket har en motsvarande lista som f.n. omfattar ett dussin substanser, de flesta är dock inte föremål för vidare utredning. Difenidin är en av de substanser som Folkhälsomyndigheten den 24 mars 2015 föreslog Regeringen att klassa som narkotika. Medlet har tidigare sålts mer eller mindre fritt över internet. Från och med det att medlet föreslagits bli klassat som narkotika omfattas det av ”Förstörandelagen” och kan tas i beslag. Många svenska leverantörer har därför slutat sälja medlet. På en svensk hemsida kunde man i början av maj finna följande beskrivning av medlet och dess hantering: Difenidin (eng. diphenidine) tillhandahålles på internet som industriemikalie och förekommer i mer eller mindre fri handel från vissa länder. Foto: Science Supplies resp. Pure Chemicals. ”Difenidin Kristall*Slut/utgår* Difenidin-Stora Kristaller -Kräver extra stor försiktighet vid hantering. -Vid hantering av denna produkt är det viktigt att man är påläst och har nödvändig erfarenhet av liknande produkter. -En våg som väger med 1-10 mg precision är ett måste vid hanteringen av denna forskningskemikalie. -Handskar, andningsskydd, skyddsglasögon & övrig skyddsutrustning är nödvändig vid hantering.” omnämnda på narkotikaförteckningarna. Inget är dock sagt om när en sådan kan bli aktuell. Ingenting nytt finns att redovisa om sakkunnigförsörjningen (utlåtanden, expertmedverkan) vid farlighetsbedömningar av nya preparat. Medlet beskrivs som en ”forskningskemikalie”. Det varnas för att medlet absolut ej får förtäras av människor eller testas på människor. För ytterligare information hänvisar säljaren till wikipedia. GBL och butandiol (BD) har varit under utredning en tid för klassning som narkotika (idag är de hälsofarliga varor). Inget har emellertid sagts om när beslut kan komma. Ett problem är att medlen har legitim industriell användning (bl.a. för rengöring av kretskort) och att det skulle kräva betydande ändringar i föreskrifter m.m. för att de skall kunna narkotikaklassas. Pregabalin (Lyrica®) har också varit uppe till diskussion om narkotikaklassning, men substansen är enligt ett yttrade den 9 maj 2014 från Läkemedelsverket inte föremål för vidare utredning. Dock gäller att ”ämnet hålls under särskild bevakning med avseende på beroende- och missbrukspotential”. Propofol (Diprivan® m.fl.) synes ej vara aktuellt för svensk narkotikaklassning. Medlet används för narkos. Det har blivit föremål för missbruk bland amerikansk sjukvårdspersonal. Det finns ett aktuellt initiativ i Riksdagen att låta Regeringen utreda s.k. gruppklassning av narkotikapreparat. En sådan skulle innebära att medel som har samma grundstruktur som en viss narkotika även räknas som narkotika utan att vara uttryckligen Proposition i höst Lagmannen Petra Lundhs utredning om narkotikabrotten (SOU 2014:43) väntas leda till proposition under höstriksdagen. Med tanke på bredden av synpunkter i remissvar, bl.a. från SNPF (se nr. 5-2014), är det möjligt att en del frågor om bevakning, klassning och farlighetsbedömning av nya droger kan få nya lösningar i det sammanhanget. JH (21 maj 2015) Narkotikaklassningarna för ovan nämnda medel träder i kraft 2015-06-09. Aktuella bevakningslistor över missbrukssubstanser finns hos Folkhälsomyndigheten (www.folkhalsomyndigheten) resp. Läkemedelsverket (www.lakemedelsverket.se) (sökord för båda sajterna: missbrukssubstanser). Aktuella förteckningar över narkotika finns som bilagor till Förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika och på Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar. Hälsofarliga varor förtecknas på bilagor till Förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Lagar och förordningar kan sökas på www.lagen.nu. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 43 Droghandeln aldrig tidigare större än nu Droghandeln på darknet har aldrig tidigare varit så stor och omfattande som den är nu. På de tio största marknaderna finns det över 70 000 annonser gällande droger till försäljning sammanlagt. Med ett par dippar historiskt sett, ofta i kombination med att en marknad går ner av olika orsaker, så är trenden att handeln ökar och blir mer omfattande för varje månad som går. I kombination med god tillgång av narkotika på gatunivå och läckage från substitutionsprogram har vi nu i Sverige en helt mättad narkotikamarknad. Du kan i dag med ett tiotal musklick i princip få tag på samtliga narkotiska preparat till gatupriser via internet/darknet var du än bor i Sverige. Dessutom har den svenskspråkiga kryptomarknaden Flugsvamp återuppstått och är nu i full drift. Det finns i skrivande stund ett par hundra narkotikaannonser ute på siten – som dessutom innehåller detaljerade instruktioner på svenska exakt hur man skall gå tillväga för att köpa droger via Flugsvamp. Ett kostsamt beslut Det är djupt olyckligt att man, i ljuset av att narkotikaproblematiken aldrig varit så stor i Sverige, avvecklar narkotikarotlar och sätter narkotikaspecialister på allmänna brottsspaningsrotlar. Polisens omorganisation må på sikt leda till en effektivare, mer tillgänglig och engagerad polis – men på vägen dit verkar det inte Flugsvamp är en stor svensk kryptomarknad på darknet. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 bättre än att vi tappar hundratals tjänsteår av samlad narkotikabekämpningskunskap. Det vore tragiskt om man om fem år sätter sig ner och kliar sig i huvudet och funderar på vad man ska göra åt narkotikaepidemin i samhället och om inte polisen trots allt ska ha specialister som jobbar med det. Alla trender, från antalet unga som provar narkotika till antalet människor som dör av narkotika, pekar med all önskvärd tydlighet åt helt fel håll. Även inställningen till narkotika har blivit förändrad i negativ riktning i samhället och det skrivs debattartiklar om legalisering allt oftare. Detta trots att alla narkotikapoliser, tullare, åklagare och socialsekreterare som jobbar med narkotika vet att droger är motorn i nästan all brottslighet vi har i Sverige. Samtidigt vet vi också att narkotika primärt är ett samhällsproblem och inte ett polisiärt problem, även om polisen är en tung aktör med ett viktigt deluppdrag. Var är cybernarkotikapolisen? Låt oss nu för skojs skull lägga på ännu ett lager till den befintliga narkotikaproblematiken genom att introducera anonym droghandel på darknet till problembilden, så inser vi att saker börjar bli lätt komplicerade. För utöver de klassiska narkotikakunskaperna så krävs ytterligare specialistkompetens för att utreda och åtala, låt oss kalla det, cybernarkotikabrott. Som jämförelse har vi en ekobrottsmyndighet som utreder och driver förundersökning när det gäller ekonomisk brottslighet. Dels för att målen är utredningskrävande, komplicerade och kräver specialistkunskap och dels för att brotten som begås är ytterst samhällsskadliga. Låter det bekant? Det är nämligen kusligt likt de premisser som råder för drog- Köparen beställer varan, överför bitcoin till ett deponikonto och meddelar säljaren sin postadress. Säljaren levererar varan via posten och erhåller betalningen från köparen. handeln på darknet. De som säljer droger gör det med en närmast industriell effektivitet som en gatulangare bara skulle kunna drömma om. En säljare tjänar lätt miljontals kronor om året. Att sälja droger till femtio personer under en dag är inga som helst problem, med skillnaden att man inte exponerar sig om man sköter korten rätt. Jag garanterar att den langare som på gatunivå sålde till femtio kunder varje dag skulle åka fast eller åtminstone identifieras av polis tämligen omgående. Men allt är inte mörkt på darknet! Nu är det ju lyckligtvis så att poliser, åklagare och tullare inte sitter och rullar tummarna och tycker synd om sig själva trots att det blåser motvind och känns lite dystert på den virtuella narkotikafronten. Det finns ljuspunkter och exempel på gott polis-, åklagar- och tullarbete. I skrivande stund åtalas exempelvis en person i norra Sverige som sålt droger på darknet under flera års tid. Han hade därtill odlat narkotika i stor omfattning. Undertecknad var med på förhandlingen som sakkunnig om droghandel och det ska bli intressant om domstolen köper mannens försvar eller inte. Jag vet också att det pågår förundersökning i minst ett fall till där personer är frihetsberövade för droghandel på darknet. Ser vi till utlandet så har administratören bakom Silk Road, Ross Ullbricht, den 29 maj dömts för bland annat grova narkotikarelaterade brott. Rättegången mot administratören av Silk Road 1.0 skakades dock av en skandal under pågående förhandling när det framkom att en av narkotikapoliserna i gruppen som jobbade mot Ullbricht, en veteran med långt tjänst, tillskansat sig miljonbelopp i bitcoins till en privat plånbok utanför myndigheten. Han greps och väntar på rättegång, men försvaret i Silk Road-målet hävdade att domstolen måste ta hänsyn till det faktumet att korrupta poliser var delaktiga i utredningen mot Ullbricht. Detta argument bortsåg domaren dock ifrån då de poliserna som anklagas för korruption inte tillhörde FBI:s New York avdelning som ledde operationen mot Silk Road. Ullbrich dömdes därför till två livstidsstraff plus fem år plus tio år plus femton års fängelse utan chans till benådning. Dessutom skall 183 miljoner dollar betalas av Ullbrich i en sorts skadestånd till staten som till viss del skall täckas av Bitcoins i beslag. Något som med stor sannolikhet bidrog till det mycket hårda straffet var de känslomässiga vittnesmål från anhöriga till de minst sex personer i USA som dött av droger som inhandlats på Silk Road. Bland annat sa en far, vars son dog i en överdos av höggradigt rent heroin, att han var övertygad om att hans son levt om inte Ullbrich skapat Silk Road och bad domaren att döma till ett hårt straff. Till sitt försvar sa Ullbrich att han gjorde droganvändningen säkrare genom att erbjuda rena produkter. Ullbricht har överklagat domen med hänvisning till de korrumperade DEA poliserna som jobbade mot honom. I övrigt så har administratören för uppföljaren Silk Road 2.0, Blake Benthall, nu blivit åtalad för liknande brottslighet som Ullbricht och riskerar också ett mycket kännbart fängelsestraff. I Holland drivs ITOM projektet (Internet Trade Online Marketplaces) där olika myndigheter samverkar med varandra för att komma åt säljare och marknadsplatser på darknet. Åklagaren Bass Dorn från Holland föreläste om detta på SNPF-konferensen i Linköping. FBI som är världsledande på ”cybercrime” delar med sig information till den svenska polisen, information som använts operativt i flera utredningar gällande droghandel på darknet. Tåget går, dags att kliva på Även om det finns flera exempel på gott tull- och polisarbete måste vi snarast öka insatserna mot narkotika, inte minst online. Frågan är vad som krävs för att frågan ska prioriteras? Åttahundra döda i narkotikarelaterade dödsfall per år? Niohundra? Tusen? Jag vet inte när gränsen är nådd för beslutsfattarna, men jag vet däremot följande: Den narkotikarelaterade dödligheten minskar inte av att man stoppar huvudet i sanden. Polisen är myndigheten alla vänder sig till som narkotikasakkunniga. Majoriteten av dagens polisinsatser mot narkotika är otillräckliga. Droghandeln på darknet är här för att stanna. Det är bråttom. Niklas Lindroth SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Utred dig själv och spara tid och pengar När domstolen ska bestämma straff för ett brott börjar den med att bestämma vilket straffvärde det har. Straffvärdet uttrycks i hur höga böter, hur många dagsböter eller hur lång tids fängelse brottet förtjänar. I lagen anges ett antal försvårande och förmildrande omständigheter som rör själva brottet och som domstolen ska beakta när den bestämmer straffvärdet. Därefter ska domstolen mäta ut straffet och ska då utöver straffvärdet ta hänsyn till ytterligare omständigheter som rör den åtalades personliga förhållanden eller omständigheter som inträffat efter brott. Den senare processen kan leda till att domstolen bestämmer ett strängare eller lindrigare straff än det som straffvärdet ensamt leder till. Sedan den 1 april 2015 ska domstolen vid straffmätningen i skälig omfattning beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Det innebär att om den tilltalade under förundersökningen har hjälpt till att utreda sitt eget brott kan det leda till strafflindring. Regeringens uppfattning är att regeln enbart kan tillämpas i mildrande riktning och att om den misstänkte inte hjälper till att utreda brottet kan det aldrig leda till ett strängare straff än det som straffvärde och straffmätning annars skulle leda fram till. Regeln kan därför inte strida mot Europakonventionen som ger en misstänkt rätt att tiga och att inte uttala sig eller belasta sig. För att strafflindring ska komma ifråga för egen medverkan krävs att utredningen därigenom väsentligt påskyndats eller underlättats. För att nå dit krävs att den misstänkte känner till att strafflindringsmöjligheten finns. Regering uttrycker att det är i sin ordning att utredningsmannen underrättar den misstänkte om den aktuella möjligheten 3 4 5 6 7 1 29 kap 2 och 3 §§ brottsbalken 2 29 kap 4 och 5 §§ brottsbalken 29 kap. 5 § första stycket 5 brottsbalken Prop. 2014/15:37 s.19 A.a. s. 22 A.a. s. 25 Dom 2015-04-22 i mål nr B 118-15 § Rättsrutan § 50 till strafflindring, så länge informationen är saklig och tydlig på den punkten att det är domstolen som slutligen bestämmer om strafflindring ska komma ifråga. Malmö tingsrätt har hunnit tillämpa den nya bestämmelsen. Tingsrätten skriver bl.a. att de tilltalade ”har till polisen lämnat in ett dokument där de har redogjort för de kostnader som bolaget har haft” och att listan ”har haft avgörande betydelse för delar av åtalet. De [tilltalade] har även redogjort för bolagets driftsförhållanden och förklarat varför bokföring har underlåtits, vilket även det har bidragit till brottens utredning.” Det förelåg därför skäl till strafflindring. Åklagaren i målet hade själv tagit upp frågan om och pläderat för strafflindring med hänsyn till att de tilltalade hade hjälpt till att utreda brottet. Tingsrätten uttrycker i domen att det normalt bör ske en påtaglig justering av straffet när strafflindringsbestämmelsen tillämpas. Detta måste också vara riktigt. För att bestämmelsen ska få den effekt som man eftersträvar, nämligen att utgöra ett skäl för en misstänkt att medverka i utredningen på ett sätt som leder till resursbesparingar, måste strafflindringen vara påtaglig. Tingsrätten, som fann att straffvärdet motsvarade fängelse två månader, bestämde påföljden till villkorlig dom och 40 dagsböter. Så enkelt kan det alltså vara för en misstänkt person att komma undan ett kortare fängelsestraff eller en villkorlig dom med samhällstjänst. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § Cannabisnytt Olagligt att underlätta marijuanaodling i Nederländerna Polisen i Nederländerna har fått ett efterlängtat verktyg för att kunna bekämpa den utbredda cannabisodlingen i landet. Enligt en ny lag som trädde i kraft den 1 mars 2015 är det kriminellt att hjälpa folk att odla marijuana, till exempel genom att sälja frön, utrustning och tillbehör som behövs för odling. Lagen omfattar också transportörer, hyresvärdar och elektriker som är behjälpliga i samband med odlingar. Under den första månaden sedan lagen trädde i kraft gjorde polisen tillslag i 55 butiker som säljer utrustning för marijuanaodling, och man har beslagtagit bl.a. lampor och filter. Minst fyra butiksägare har gripits. Om de blir dömda enligt den nya lagen riskerar de upp till tre års fängelse och 81 000 euro i böter. De flesta tillslagen har gjorts i provinserna Noord-Brabant och Zeeland. Noord-Brabant har rykte om sig att vara hjärtat i den holländska marijuanaindustrin. Myndigheterna har tidigare sett mellan fingrarna på småskalig odling av högst fem plantor, och i vissa delar av landet har odlingsbutiker som säljer frön och tillbehör fått licens. Många sådana odlingsbutiker försöker nu kringgå lagen genom att framstå som ordinära trädgårdsbutiker. Källa: Dutchnews.nl Explosioner vid tillverkning av hascholja tvingar fram lagskärpning Oroade av en serie explosioner och skador orsakade av amatörer som tillverkar hascholja, har lagstiftare i delstaterna Colorado och Washington insett vikten av att klargöra vad som är tillåtet när det gäller hemmatillverkning av koncentrerade cannabisprodukter. I Colorado skadades minst 30 personer vid butangasexplosioner under 2014, tre gånger fler än året innan. Folk tillverkar hascholja hemma av samma skäl som man gör öl eller vin – för att spara pengar, ge produkten en personlig smak eller som en hobby. Även om det finns säkrare metoder, såsom att blöta upp marijuana i vegetabilisk glycerin, är det många som föredrar att använda butan eller propangas för att separera det psykoaktiva ämnet THC från cannabisväxtens olika delar. Utan god ventilation kan gaser samlas i ett rum och en gnista kan utlösa en allvarlig explosion. I de båda delstaterna kommer man troligen att förbjuda användningen av gas i sammanhanget, men tillverkning av hascholja hemma i begränsad omfattning och med säkra metoder kommer fortsättningsvis att vara tillåten. Källa: AP Ekologisk cannabisodling Organic Cannabis Association (OCA) är en medlemsbaserad förening i USA med syfte att skapa och införa rigorös ekologisk standard vid odling av cannabis för att skydda producenter och konsumenter. Eftersom cannabis nu är medicinskt erkänt och alltmer socialt accepterat, känner föreningen OCA en skyldighet att överföra sina kunskaper till odlarna för att standardisera godkända rutiner i en snabbväxande och viktig ny industri. På föreningens hemsida jämför man gärna cannabis med tobak och alkohol. Alla kommer inte att använda cannabis, liksom att alla inte konsumerar tobak eller alkohol. Men de som gör det kräver i slutändan att få veta vad som finns i cannabisprodukterna, likväl som man vill veta vad som ingår i öl, vin och sprit. Odlare och säljare som kan påvisa ekologiska tillsatser i sina cannabisprodukter kommer att få samma goda omdömen som skickliga bryggerier eller de som handlar med kvalitetsviner. Källa. www.organicca.org Att använda butangas vid tillverkning av hascholja i små och ovädrade utrymmen, har lett till många explosioner i Colorado och Washington, där cannabis är legaliserat för allmänt bruk. Hasch-haiku Hasch i riklig skörd Rök ur munnen bolmande Tankar i kosmos Jonas Hartelius (Haiku är en japansk treradig kortdikt med 5-7-5 stavelser.) SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 51 Världen runt Handel med anabola steroider frodas i Slovakien Mild lagstiftning tillåter försäljning av anabola steroider till vuxna och steroidmarknaden i Slovakien drar också till sig personer från andra länder, vilket framgår av en nyligen publicerad rapport från National Criminal Agency (NAKA). Rapporten ger exempel på hur kriminella från Tjeckien köper preparaten i Slovakien. I Slovakien har man på senare tid noterat en kraftig ökning av illegala internetapotek som säljer anabola steroider, AAS, vilket också är de mest missbrukade preparaten i landet. Enligt slovakisk lagstiftning straffas bara de som säljer AAS till personer som är under 18 år. Men endast ett (1) sådant ärende har utretts av polisen sedan 2012. Det finns inga tecken på att regeringen planerar en skärpning av lagen inom en nära framtid. I grannlandet Tjeckien är det åtminstone straffbart att tillverka och hantera större mängder av anabola steroider, enligt rapporten. Källa: Slovak Spectator. GH IS-krigare ”höga på kokain” När kurdiska soldater i januari genomförde en militär aktion i den syriska staden Kobane där IS-ledaren Emir Abu Zahra dödades, fann de en stor påse med kokain i IS-ledarens hus. Kurderna misstänker att Zahra försett sina krigare med kokain för att stärka stridsmoralen när amerikanska flygplan bombar och IS-styrkor beskjuts med artilleri från marktrupper. Trots att islamiska staten på olika sätt visat att man är emot all användning av droger, har rykten ständigt cirkulerat om droganvändning inom IS. Kurdiska soldater har rapporterat att man funnit mystiska tabletter, kapslar och sprutor hos både levande och döda IS-krigare. Källa: www.dailymail.co.uk Kokainpåsen, en avancerad laptop och en kniv som hittades i IS-ledarens hus. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Tyska butiker fann kokain i bananlådor Polisen i Tyskland har omhändertagit stora mängder kokain som smugglare uppenbarligen sänt av misstag till olika supermarkets. Anställda i fem butiker i och omkring Berlin blev överraskade av att finna kokain i bananlådor som skickats från Colombia via Hamburg. Det logistiska misstaget gällde sammanlagt 140 kilo kokain till ett värde av cirka 6 miljoner euro på den illegala marknaden. Källa: AP Olycklig landning för narkotikasmugglare på flygplatsen i Madrid En hel orkester från Venezuela, en präst som smugglade droger i bibeln och en annan som hade kokain i sin falska legitimation. Detta är några exempel på de 364 narkotikasmugglare som avslöjades på Madrids flygplats förra året. – De är mödrar, pensionärer, folk utan arbete och besparingar – lätta offer för ligor som betalar deras flygbiljetter, enligt en anställd på flygplatsen. Polisen medger att man missar många av kurirerna och de knep man avslöjat hos några visar på alltmer geniala sätt att föra in narkotika till den lukrativa europeiska marknaden. En liten orkester på en flight från Caracas kan förvänta sig att deras instrument kontrolleras, men i ett fall nyligen hade flera av musikerna övertalats att svälja kapslar med kokain. En prästklädd man på väg till en konferens i Spanien avslöjades som en notorisk smugglare med en lönsam karriär bakom sig. Han var naturligtvis inte präst. En annan man hade gömt ett kilo kokain i sin peruk. Polisen avslöjar i genomsnitt en smuggling om dagen och några fall är ganska sorgliga. Ett äldre par på en flight från Lima berättade för polisen att de ägde en restaurang i den peruanska huvudstaden. Det stod snart klart att de inte kände varandra närmare. Kvinnan som led av obotlig cancer hade träffat mannen när hon väntade på sin flight i Lima. Han erbjöd henne pengar för att uppträda som hans hustru och hon gick med på det för att kunna ge pengarna till sin son. Källa: The Independent 13/4 2015 En avslöjad smuggling om dagen i medeltal resulterade i beslag av mer än ett ton kokain på Madrids flygplats förra året. Landet runt Haschsväljare från Marocko Allt färre sätts i fängelse Sent på eftermiddagen den 19 april gick fem män av planet från Bryssel på Skavsta flygplats. Männen gick i tullfiltrets blå gång (inget att deklarera), när de togs ut för kontroll. De låtsades inte känna varandra och kunde inte svara tillfredsställande på tullarnas frågor. Under kontrollen uppträdde de nervöst och misstankarna stärktes om att de kunde svalt narkotika. Samtliga hade kommit från Marocko till Belgien där de fortsatt till Skavsta. De sa att de skulle söka jobb eller bara vara turister. Männen greps och transporterades till olika sjukhus för undersökning. Genom röntgen kunde man konstatera att samtliga hade främmande föremål i tarmarna. Det var kapslar med hasch som fick komma ut den naturliga vägen. En av männen hade svalt 123 plastinslagna kapslar med närmare ett kilo hasch. Den sammanlagda mängden var 575 kapslar med drygt 4,3 kilo hasch som de svalt i Marocko innan resan till Sverige. Männen berättade olika historier. Någon påstod att maffian tvingat honom att smuggla narkotika, annars skulle hans familj råka illa ut. En av männen uppgav att han skulle ha narkotikan för eget bruk och en sa att han behövde pengar. Männen har suttit häktade i väntan på rättegången som hölls i Nyköpings tingsrätt den 25-26 maj. Källa: Tullverket och www.sn.se Sedan 1989 har antalet nyintagna fångar minskat med 42 procent – från då över 15 000 personer till ifjol 8 943 nyintagna. En genomsnittlig dag ifjol fanns det drygt 4 300 personer på svenska kriminalvårdsanstalter. Minskningen av antalet nyintagna fångar märks framförallt när det gäller rattfylleri och våldsbrott. Men även en utveckling med kortare strafftider, särskilt för narkotikabrott. – En stor förklaring till minskningen och de kortare strafftiderna är den förändrade praxisen efter en dom i Högsta domstolen 2011, som handlar om att samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska beaktas vid dömande och påföljdsval i narkotikamål, säger Johanna Hallin, chef för Kriminalvårdens statistiksektion i ett pressmeddelande. Strafftiderna för narkotikabrott/smuggling har nästan halverats under den senaste tioårsperioden. Narkotikabrott och narkotikasmuggling var ändå det vanligast huvudbrottet för nyintagna personer under 2014 och så har det varit länge. Brottskategorin var det vanligaste huvudbrottet även bland dem som dömdes till frivård. En av marockanerna hade svalt 131 kapslar med totalt 767 gram hasch. Åtalad behöver inte närvara i rätten Varje år ställs tusentals rättegångar in på grund av att den åtalade inte infinner sig i rättssalen. Men från och med den 1 januari 2016, ska den regeln ändras. Om den misstänkte inte infinner sig kommer rätten istället att banda förhören med ljud och bild. – Det här tjänar alla på. Domstolarna genom att de inte behöver ställa in rättegångar och vittnen, målsägande och brottsoffer tjänar på det, säger justitieminister Morgan Johanssons till SvT Nyheter. Källa: Kriminalvården, KVV.se Straffen för narkotikabrott har nästan halverats under senare år, men narkotikabrott/smuggling är det vanligaste huvudbrottet för personer som sätts i fängelse. Rättegångsförfarandet har genomgått stora förändringar under 2000–talet för att göra processen snabbare och effektivare. Bland annat har man börjat med förhör på videolänk och även med bildoch ljudinspelning av förhör. Även vid överklagade mål till hovrätterna, ska man i fortsättningen använda bandade förhör i större utsträckning. Källa: SvT Nyheter SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 55 Libertad o Muerte Frihet eller Död För lite mer än ett år sedan, den 20 december 2013, blev Uruguay det första landet i världen att helt legalisera cannabis genom att införa Act No.19.172. Detta har även kallats ”det stora experimentet”. Det var den tidigare regeringen med José Mujica ”Pepe” i spetsen som drev igenom förslaget med svag majoritet. Med avkriminaliserandet vill man slå undan fötterna för den grova organiserade brottsligheten och kvalitetssäkra cannabisprodukter åt landets många användare. Vi reste dit för att ta reda på hur de nya förutsättningarna har påverkat landet och för att träffa representanter från regering, rättsväsende och invånare för att höra deras syn på saken. Uruguay Uruguay ligger på Sydamerikas östkust och gränsar till Argentina och Brasilien. Landet har ca 3,5 miljoner invånare och är ett litet land på kontinenten både till landsyta och till antalet invånare. Uruguays ekonomi karakteriseras av ett exportinriktat jordbruk, en välutbildad arbetskraft och utbyggda socialförsäkringssystem. Utbildningsnivån är hög och landet anses som ett av de säkraste och mest framgångsrika i regionen. Landet är känt för sin köttproduktion och det sägs att det går ca 10 nötkreatur på varje invånare. Huvudstaden heter Montevideo och ligger naturskönt utmed Atlantkusten. I Montevideo bor merparten av Uruguays befolkning, ca 1,5 miljoner invånare. Bakgrund I Uruguay har man valt att legalisera cannabis. I landet har bruket av drogen ansetts som en mänsklig rättighet sedan mitten av sjuttiotalet med en stor grupp användare som resultat. För att slå ner den grova organiserade brottsligheten kring hanteringen av drogen har man låtit staten ta över produktion och försäljning i ett försök att slå undan fötterna för aktörer i den undre världen och för att säkra en bättre produkt åt landets hundratusentals användare. Polisen har inte kunnat bromsa utvecklingen trots att man har en poliskår lika stor i antal som den i Sverige men på bara 3,5 miljoner invånare. Man har gett upp försöken att få bort handel med cannabis för att kunna rikta resurserna mot värre droger som kokain och crack. Genom att särskilja cannabis från andra droger vill man kunna reglera en marknad som redan finns. Cannabis är enligt många förespråkare i 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 landet inte att jämföra med tyngre droger. Användare av cannabis ska inte behöva uppsöka en svart marknad och kriminella personer för att handla och på så sätt utsättas för risken att komma i kontakt med tyngre droger och brottslighet. Vad lagen innebär i korthet. Lagen reglerar import, export, plantering, produktion, köp, lagring, försäljning och marknadsföring av cannabis. Huvudsyftet med lagen är att skydda medborgarna, minska brottsligheten och förbättra den allmänna hälsan hos befolkningen. För att få ta del av cannabishanteringen måste man vara uruguayansk medborgare, minst 18 år gammal, vid sitt sinnes fulla bruk och vara registrerad i cannabisregistret. Enligt bestämmelserna finns det tre sätt att lagligt inneha cannabis i Uruguay: 1. Privatpersoner får odla upp till sex plantor i sina hem och producera upp till 480 gram cannabis per år. 2. Medlemskap i en cannabisklubb med minst 15 medlemmar där det får odlas upp till 99 plantor. 3. Köpa cannabis av regeringen på godkända apotek, max 10 gram i veckan, och priset är tänkt att fastställas till ca 1 USD per gram, (detta för att möta gatupriset på olaglig cannabis). I skrivande stund har försäljningen av cannabis på apotek inte kommit igång, utan det är endast tillåtet att odla hemma eller vara medlem i en cannabisklubb. Regeringen och IRCCA (institutet för reglering och kontroll av cannabis) har ännu inte löst hur produktionen och distribueringen av cannabis ska gå tillväga. Överträdelser kommer att bestraffas med böter, beslag av odling och uteslutning ur registret. IRCCA Vi besökte IRCCA som är regeringens kontrollorgan avseende hantering av cannabis. Där träffade vi representanterna Agusto Vitale, Fernando Olivera samt Riksåklagare Jorge Diaz. Jonas Söderkvist (längst till vänster) och Jon Franzén (till höger) träffade IRCCA-representanterna Agusto Vitale och Fernando Oliver som informerade om varför Agusto och Fernando gav oss en sammanfattning och bakgrund till varför landet valt att legalisera cannabis. De gav ett samlat intryck om de nya bestämmelserna och poängterade tidigt in i samtalet att man skiljde sig markant från den typ av legalisering som skett i USA de senaste åren. Staten har inte vinstintresse av produktionen utan syftet är att öka tryggheten i samhället och förbättra hälsan för medborgarna genom en bättre produkt. Augusto förklarade: – Lagen har tillkommit för att reglera en marknad som redan finns. Vi har redan förlorat ”kriget mot narkotika”. 80 år av bekämpning av droghandeln har inte gett något resultat. Det är dags att prova nya vägar. Fernando berättade att det tredje benet i lagen som innebär produktion i regeringens regi är under uppbyggnad. Hittills har 22 företag inkommit med anbud för att få odla cannabis åt staten. Av dem ska 3-5 producenter väljas ut. Det kommer att ställas höga krav på producenterna att leverera en bra produkt med hög kvalité till ett lågt pris. Staten har inget vinstintresse och kommer inte att beskatta produkten, utan den ska säljas till ett lågt pris med syfte att konkurrera ut den svarta marknaden. En av farhågorna enligt Fernando är att illegal cannabis blandas ut med den legala. Jordbruksverket är därför i färd med att ta fram en unik cannabisplanta som går att urskilja från övriga. Enligt riksåklagaren är Uruguay ett transitland för olagliga varor till Europa. Stora mängder narkotika, vapen och människor passerar genom Uruguay från Paraguay, Chile och Brasilien. Polisen har fått kraftigt ökade resurser i samband med legaliseringen i syfte att stävja trafficking av droger, vapen och människor. Sammanfattning Uruguay skiljer sig stort från Sverige när det gäller narkotikafrågan. Decennier av en liberal syn på bruket har skapat en efterfrågan som inte går att jämföra med den i Sverige. Uruguay har legaliserat cannabis för att de måste. Drogen har varit accepterad under så lång tid att den har vävts in i samhället och blivit ett naturligt inslag. En form av naivt förskönande vilar över många invånares relation till drogen. De vanliga argumenten som ”cannabis är en naturlig växt och därför är den inte farlig”, ”alkohol är en värre drog”, ”man blir inte beroende av cannabis” fanns där likt i Sverige, men det som skiljde sig var att argumenten fanns i alla samhällsnivåer. En läkarstudent sa till oss: – Cannabis är bra för dig, det får vi lära oss på läkarutbildningen. Cannabis är en växt och därav en naturlig och ofarlig drog. I Montevideo är droganvändningen uppenbar. Det räcker att man går utmed strandpromenaden för att inom kort känna lukten av cannabisrök. Tar man sig längre in mot stadens centrum och gamla stan stöter man på användare av tyngre droger och då framförallt crack. Efter att mörkret har fallit är det förenat med livsfara att uppehålla sig i de delarna av staden. Går man in på fel gata är risken att bli rånad överhängande och det finns åtskilliga fall där rånoffer har dött. Mot den problematiken är det lätt att förstå att landet har legaliserat cannabis för att kunna rikta samhällsresurser åt andra håll. Det röktes friskt på gatorna. Här satt några män och kopplade av med en joint och några öl under siestan i gamla stan i Montevideo. Vi är båda motståndare till att legalisera cannabis och efter att ha fått insyn i Uruguay och problematiken kring narkotikan där så har tron på att hindra spridning av cannabis ytterligare stärkts. Avslutningsvis vill vi poängtera att det finns en stor grupp människor i Uruguay som är emot all form av droganvändning. Den nya regeringen har övervägt att hålla en folkomröstning i frågan och enligt opinionsundersökningar är medparten av invånarna mot legaliseringen. En dam vi träffade på färjan mellan Montevideo och Buenos Aires sa: – Jag tycker vi ska legalisera alla droger. Då kan de som använder droger knarka ihjäl sig så slipper vi alla problem med dem. Jon Franzén och Jonas Söderkvist Brottspaningsenheten i Göteborg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 59 Är marijuana som röks ett läkemedel? ”Medicinsk marijuana är välgörande mot en lång rad sjukdomar alltifrån ångest och depression till glaukom, smärta och illamående.” Detta säger anhängarna till fri marijuana idag och så lät det också när kokain och heroin togs fram i laboratorier för mer än 100 år sedan. Ypperliga läkemedel mot diverse åkommor och till dessa undermedel räknade man på den tiden också cannabis. Historien upprepar sig och man glömmer lätt. – Det vore verkligen fantastiskt om effekterna av att röka marijuana kunde ha en sådan utbredd terapeutisk effekt, skriver läkarna Jodi M. Gilman och Bertha K. Madras i artikeln Is smoked marijuana medicine? Båda läkarna är verksamma på Harward Medical School. – Men tyvärr finns det ett allvarligt problem med medicinsk marijuana; det vetenskapliga stödet för effektivitet och säkerhet som krävs för att bli godkänt som läkemedel saknas och kommer kanske aldrig att finnas, enligt läkarna. Gilman och Madras förtydligar att ’medicinsk marijuana’ avser vanlig rökbar marijuana som är en illegal drog i de flesta länder. Däremot finns det idag godkända cannabisbaserade läkemedel som tas oralt för att lindra spasmer och kramper för MS-patienter och för att förbättra aptiten hos AIDS-sjuka. Dessa läkemedel säljs på alla apotek i USA och ska inte förväxlas med medicinsk marijuana som hittills godkänts genom folkomröstningar för att få säljas i speciella butiker i 23 delstater. Riktiga läkemedel genomgår en rigoröst kontrollerad process av tester där man bedömer säkerhet, effektivitet, långsiktiga effekter och biverkningar med mera. Alla psykoaktiva mediciner kan missbrukas och leda till skador och beroende. För att bli godkända som läkemedel i USA måste preparatet uppfylla fem kriterier. Enligt Gilman och Madras uppfyller marijuana tyvärr inte något av dessa kriterier: 1. Det kemiska innehållet i medicinsk marijuana kan inte garanteras. Det finns flera faktorer som påverkar odlad marijuana såsom jordkvalitet, vatten, temperatur, gödningsmedel, olika slags frön, tidpunkt för skörd och tänkbara kemiska gifter som kan påverka plantan. Halten av det viktigaste ämnet THC varierar och dessutom innehåller plantan mer än 400 andra kemiska ämnen, av vilka en del också finns i vanlig tobak. Denna brist på renodling eller standardisering skulle aldrig accepteras för riktiga läkemedel. 2. Det saknas belägg för att marijuana skulle vara säkert att använda under medicinsk övervakning. Studier har visat att långvarigt användande (miss- bruk) av marijuana påverkar minne, koncentration, beslutsfattande, IQ och andra hjärnfunktioner, men det finns ingen forskning angående långsiktiga effekter av marijuana som används för behandling av kroniska medicinska tillstånd. Inga studier har heller visat vilka doser som är säkra. 3. Det finns inget stöd för att medicinsk marijuana skulle vara effektivt, och det kan vara det största problemet av alla. Vi vet helt enkelt inte om det fungerar som läkemedel. Vissa människor tror att marijuana får dem att må bättre Medicinsk marijuana är godkänd i flera delstater som medicin mot dussintals åkommor, men det är inte detsamma som bevis för att drogen har adekvat medicinsk effekt. Det saknas också kunskap om att fördelarna uppväger nackdelarna av marijuana. 4. Behöriga och kvalificerade experter accepterar inte drogen som läkemedel. The American Medical Association, som är den största organisationen i sammanhanget, är emot legalisering av marijuana för medicinska ändamål. Liksom flera andra expertorganisationer anser de att rökning av marijuana inte har någon framtid som läkemedel. 5. Vetenskapliga forskningsresultat är inte allmänt tillgängliga. De studier som finns om rökning av marijuana är små och begränsade. Dessutom har läkare, forskare och statistiker i allmänhet inte tillgång till hela innehållet i dessa studier. Eftersom marijuanarökning inte uppfyller något av de fem kraven, skulle preparatet aldrig bli godkänt som riktigt läkemedel och det ska heller inte förväxlas med sådana. Rökning och inhalering av stora mängder kemikalier i medicinskt syfte är ett steg tillbaka för läkemedelsbranschen och ett riskabelt steg för patienten, avslutar Jodi M. Gilman och Bertha K. Madras sin artikel. Den är publicerad av Recovery Research Institute och kan läsas på www.recoveryanswers.org. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 61 Den nederländska modellen – Harry, inte Dirty Harry Tre år efter att kollegorna i region Drenthe, Nederländerna, var på besök hos oss i Växjö var vi på väg till dem. Intresset för resan från vår sida låg i att undersöka holländarnas synsätt på bekämpningen av cannabis kopplat till ungdomar, deras erfarenheter från nationaliseringen av polisen (där de ligger ett år före oss) och deras användning av underrättelseverksamhet kopplat till lokala operativa aktiviteter. Nederländerna fick en nationell polis 2014 och många av de tankar som återfinns i vår egen omorganisering i Sverige känns väl igen. Som t.ex. hur många medarbetare ett närpolisområde ska ha, att det inte ska finnas biträdande chefer (något som Nederländerna backade på efter ett halvår) och att närpolischefen har ett stort ansvar och mandat till operativa aktiviteter i sitt eget geografiska område. Assen är en stad i nordöstra Holland och den ligger strax söder om mer välkända Groningen. Assen är regionhuvudstad i region Drenthe och har ca 67 000 invånare. Själva regionen har strax under 500 000 invånare i vad som med holländska mått är en riktig landsbygdsregion. Vårt eget Kronobergs län har 190 000 invånare och är mer än tre gånger så stort rent geografiskt, så vi höll väl inte riktigt med när våra värdar pratade om landsbygd och problemet med avstånd. Assens polisstation. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Närpolis- och kommunpolisverksamhet Den första dagen ägnades åt studier av Assenpolisens närpolisarbete. Holland har länge satsat på sin närpolisverksamhet och har nått mycket fina resultat. I Assen arbetade nio poliser som närpoliser som lade cirka 7075 procent av sin arbetstid ute i de olika stadsdelarna. Närpoliserna hade getts ett mycket brett mandat att arbeta i sina stadsdelar och arbetet var mycket målstyrt. Den enskilde polisen har alltså ett stort eget ansvar att hitta lämpliga metoder för att nå målen i respektive stadsdel. Med tanke på svensk polis problem att upprätthålla kontinuitet i närpolisverksamheten, är holländarnas syn på saken högst intressant. De har nämligen gjort närpolisarbetet till ett uttalat karriärspår och det är möjligt att nå både hög rang och god lön, trots att man ”bara” jobbar ute i stadsdelarna och inte har utrednings- eller arbetsledaransvar. Motivet till detta är just att kunna rekrytera de mest lämpade och engagerade personerna till detta viktiga arbete. Vår värd Harry hade rekryterats till sitt område för 10 år sedan efter en omfattande rekryteringsprocess med tester och personutvärderingar och i konkurrens med flera andra intresserade. Han hade nu hög rang (en grad under lokalpolisområdeschefen) och klassades som specialist på närpolisverksamhet. I stadsdelen som Harry ansvarade för finns ett medborgarcentrum i det lilla sammanbyggda köpcentrumet och lågstadieskolan och här finns även en mötesplats för områdets pensionärer där kommunen sålde öl, vin och mackor till självkostnadspris. Holland upphör aldrig att förvåna! Varannan vecka träffas polisen, socialtjänsten, kommunens lokala tjänsteman (den ansvariga för medborgarcentrat och stadsdelen), bostadsbolaget och hemtjänsten/hemsjukvården på medborgarcentrumet. Då de skrivit samarbetsavtal finns inga hinder för att utbyta personinformation och kunskaper om problem som påverkar eller kan komma att påverka trygghet och kriminalitet i stadsdelen. Galet opraktisk holländsk arkitektur. Regionpolishuset var format som ett segel. En och annan död yta blev det. Prevention och problemlösning prioriteras högt Arbetet sker på en mycket praktisk nivå och ledorden är helt klart prevention och att lösa problemet. Lagföring och straff är inte lika intressant i detta arbete. Många av de saker som avhandlas rör rent sociala frågor, men närpolisen är alltid med för att kunna fånga upp ärenden som kan eskalera och bli polisära problem. Vi fick se den aktuella ärendelistan och den rörde allt från störningar på diverse adresser, hustrumisshandel till misstänkt narkotikarelaterat spring i trappuppgångar. Eftersom närpolisen även ingår i lokalpolisområdets ordinarie ordningsverksamhet under vissa pass varje månad, så har han eller hon bra kontakter bland övriga poliser i staden. Detta, i kombination med att lokalpolischefen har så mycket makt över sina egna resurser, gjorde att det var lätt att få gehör för de insatser som kunde behöva göras i de olika stadsdelarna om de tidigare preventiva försöken misslyckats. Mycket intressant var även hur holländarna på närpolisnivå arbetade med bostadsinbrott. De har liksom vi haft en bedrövlig utveckling på bostadsinbrottsområdet och det startades nyligen ett nationellt projekt för att komma åt problemen ”Donkere dagen offensief”. I detta upplägg spelar närpolisen och underrättelsetjänsten en viktig roll. För varje stadsdel hade man listat kända inbrottstjuvar och man höll även koll på de som släpptes från anstalterna för denna typ av brott. Varje person på listan besöktes regelbundet av närpolisen som kontrollerade vad de pysslade med och vad de hade för planer. Var det någon som behövde stöd för sitt missbruk eller kanske en vettig sysselsättning så hade närpolisen genom sitt lokala nätverk mycket snabba vägar in i socialtjänsten. Region Drenthe hade under den tid projektet pågått minskat sina bostadsinbrott med 62 procent! Flitig användning av IT-hjälpmedel Ytterligare en framgångsfaktor för polisen i sitt ordinarie arbete är den holländska varianten av ASP (allmänt spaningsregister) med detaljerad information såsom adresser, foton, telefonnummer, underrättelseinformation m.m. Här återfinns också närpolisens notiser om besök de gjort hos individerna. Alla poliser kommer åt allt (nästan) material, även från mobiltelefon. Om en polis pratar med en känd kriminell och upptäcker vid kontrollen att informationen behöver uppdateras, så kan den enskilde polismannen göra detta själv från sin mobil. I registret fanns även target-listor på kända kriminella som var av särskilt intresse uppdelade per stadsdel. Man är också långt framme vad gäller närvaro på internet och att få in allmänhetens iakttagelser. Ett system som heter ”Burgernet” används flitigt och har stor täckning. Systemet innebär att medborgare frivilligt registrerar sina kontaktuppgifter på en särskild hemsida och att de i gengäld får del av samhällsinformation via mobiltelefoni och mail om t.ex. stora olyckor, vägarbeten, problem med elförsörjning, väderkatastrofer o.s.v. Detta gör att intresset är stort för att registrera ➲ nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 65 Bakgrunden är till stora delar både politisk och kulturell. Den populära bilden av Holland är att det är ett mycket liberalt land där ju det mesta är ok. Det som syns tydligt för oss besökare är ju just drogerna, prostitutionen och det multikulturella samhället. Historisk förklaring Interaktivt ”In arrest entertainment system” med okrossbar pekskärm ger en gripen person möjligt att bl.a. se Casino Royale och Robocop medan man lugnade ner sig i arresten. sig och sina uppgifter. Polisen kan informera allmänheten om brott och händelser just på den plats där man är intresserad av att få in iakttagelser. Polisen i Assen har via sociala medier som facebook och twitter skapat förutsättningar för medborgarna att enkelt nå dem och en stor del av Assens invånare följer Assen-polisen på twitter. För att ytterligare utveckla sig och hålla intresset uppe genomför man på flera platser i Holland något man kallar ”Boef in de Wijk” (Tjuv i bostadsområdet). ”Boef in de Wijk” är ett interaktivt twitter-spel (låter konstigt vi vet) mellan polisen och den som vill delta. Syftet är att få medborgarna att bli alerta och notera aktiviteter som sticker ut i deras område. Polisen har helt enkelt figuranter ute i samhället som på en given dag agerar bostadsinbrottstjuvar. Ledtrådar kring dessa och var de är läggs ut på twitter och allmänheten rapporterar tillbaka sina observationer via samma kanal. Till slut utses en ”vinnare” som fångat tjuven. Eftersom det är i Holland belönas givetvis vinnaren med en cykel! Komplicerad inställning till narkotika När det gäller narkotikasituationen var även detta ett prioriterat område. Mycket förvånande, för oss fördomsfulla svenskar, lades stora resurser på den illegala gatuhandeln av cannabis som man såg som ett stort problem. Även här användes det välutvecklade nätverket mycket offensivt, både vad det gällde att få in information om säljare och brukare men även för att erbjuda missbrukare alternativ och snabbt stöd att bryta med missbruket. Harry berättade att han ofta blev uppringd av oroliga föräldrar som sökte stöd i hur de skulle hantera sina barns cannabis- och narkotikabruk. Han gjorde ofta tillsammans med socialtjänsten uppsökande samtal av s.k. Linköpingsmodell i stadsdelen. Den holländska inställningen till droger, och då främst cannabis, är svår att förstå för oss svenskar. Holland har också en lång historia av starka religiösa grupper, både katoliker och protestanter, med stort politiskt och kulturellt inflytande. Till detta fanns det också en stark arbetarrörelse med stor politisk makt. Dessa levde tillsammans under ett system som på engelska brukar kallas ”pillarization”, alltså att samhället var indelat i många små enheter beroende på vilken religiös eller politisk grupp du tillhörde. Varje grupp fick till stora delar klara sig själv och fick tillgång till skattemedel för skolor och liknande efter sin storlek i lokalsamhället. Holland har, i tillägg till systemet med ”pillarization”, länge haft en mycket svag centralmakt. Detta beror till stora delar på det parlamentariska systemet där motsvarigheten till riksdagen endast har 150 platser. Detta skapar ofta ”oheliga” allianser där partier med rakt motsatta åsikter hamnar i samma regering. För att dessa regeringar ska hålla har man redan innan regeringen utropats förhandlat om i princip allt man tänker göra under mandatperioden. De frågor som inte går att få enighet kring eller som helt enkelt är för svåra – som t.ex. dödshjälp, narkotikapolitik och prostitution - nämns ofta inte i regeringarnas överenskommelser. Resultatet har blivit att det har varit mycket svårt för centralmakten att ta tag i dessa frågor och att mycket av viktig politik, t.ex. drogpolitiken, drivits på lägre politiska nivåer. Det var t.ex. Amsterdams dåvarande borgmästare som började tillåta coffeshops och som satte upp regelverket kring dem. Idag finns det coffeeshops i många, men inte alla, kommuner i Holland. En generell regel tycks vara att en coffeeshop aldrig får ha mer än 500 gr cannabis i lokalerna, inte sälja till någon under 18 eller mer än 5 gram åt gången per kund. Notera att vi här inte pratar om nationell lagstiftning som reglerar coffeeshoparna, utan vad man skulle kunna kalla lokala ordningsstadgor. I den nationella lagstiftningen är hantering av cannabis fortfarande förbjuden. Tillslag mot odlingar Vi hade mot bakgrund av ovanstående, kanske lite fördomsfullt, inställningen att Holland inte prioriterar just cannabisbruket – så fel vi hade. Polisen i Assen visade oss de senaste fyra årens antal tillslag på cannabisodlingar utförda bara i Assens närpolisområde. På fyra år har de gjort 419 tillslag mot odlingar! Och då ska man komma ihåg att det gäller bara odlingar med fler än 5 plantor. I materialet fanns allt från hobbyodlare till industriella odlingar som är helt datoriserade vad gäller ljus och bevattning. Största odlingen senaste åren var på 7500 plantor. Uppfinningsrikedomen är stor och man känner till att det finns hantverkare såsom snick- ➲ s70 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 ➲ forts. från s66 En del av coffeeshopens varulager. are och elektriker som i princip uteslutande arbetar åt kriminella för att bygga odlingar. Ett exempel gällde att man vid nybyggnation av ett bostadsområde grävt ner containrar under en viss fastighet för att skapa ett utrymme att odla i. Tillsyn av coffeeshops I Assen finns idag en coffeeshop som drivits i 28 år av samma ägare. Polisen i Assen berättade att deras samarbete med denna coffeeshop var mycket god och de har ett bra informationsutbyte. Vid vårt besök gjorde helt sonika våra värdar en tillsyn av Assens coffeeshop som vi fick vara med på. Ägaren hade ingen djupare kunskap om cannabis när han startade sin coffeeshop. Företaget drivs som ett familjeföretag och alla hans nu vuxna barn har arbetat i butiken. Vi frågade om hans eget bruk förändrats genom åren och han berättar då att vare sig han eller någon annan i hans familj använder cannabis överhuvudtaget. Han sa att han inte tyckte cannabis var hans grej, men också att man inte kan driva ett företag om man är beroende av dess produkter och gjorde en jämförelse med en bartender som dricker upp alkoholen i baren. Polisen var mycket mån om att ha en god relation med ägaren. Även om vi förstod att alla kunder inte uppskattade den polisiära tillsynen då några sonika gick ut när polisen kom. Besöket på coffeeshopen har tendensen av en krogtillsyn vilket var en utmaning för oss och vår inställning till narkotika. Det var märkligt att se den acceptans som uppvisades från polisens sida mot den försäljning och det missbruk som försiggår. Förvisso sker försäljningen semi-lagligt vilket givetvis gör att polisen inte kan ingripa även om de hade velat. Å andra sidan så sker det, förmodade, dagliga leveranser av cannabis till coffeeshopen. Bakom dessa 70 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 leveranser står i slutändan kriminella organisationer enligt våra värdar. Ägaren berättade att han upplever ett hårdare tryck från statsmakterna mot hans verksamhet. Skatteverket har dragit upp hårdare riktlinjer för beskattning. Ett annat problem för honom var att hans bank önskar övergång till kortbetalning i butiken. Inte ett så stort problem för honom men för hans kunder då många av dem som satt där månadsvis tvingas visa upp sina kostnader för socialtjänsten för att få ekonomiskt bistånd. Bland kunderna kunde grovt två kategorier skönjas. De som satt stora delar av sin dag på coffeeshopen och brukade konstant och de som kom in och köpte sin cannabis för att sedan lämna. Den senare kategorin föreföll mer bestå av ungdomar och personer med jobb. Det var två mycket givande dagar i Assen med många mentala utmaningar för oss. Vi vill tacka våra värdar som hade planerat ett kanonprogram! Vi vill också tacka SNPF och arbetsgivaren för att få möjligheten att åka! Sista natten tillbringade vi i Amsterdam. Som grädde på moset på denna cannabis-resa så blev vi debiterade 150 euro i städavgift vid utcheckning på grund av att vi rökt cannabis på rummet. Mycket förvånade halade vi, lyckligtvis, upp en barnota innehållande idel mat och hipsteröl (och ingen cannabis) för exakt samma tid som detta enligt städansvarig skulle ägt rum. Det visade sig efter några turer att man rökt cannabis på rummet bredvid oss och att gärningsmännen som blev ertappade på bar gärning sagt sig vara i vårt sällskap och att vi skulle betala! Petter Ankarberg och Max Hector Polismyndigheten Region Syd, Växjö Rapport kräver att polisens gatulangningsverksamhet återupprättas i Göteborg Vid ett seminarium under april presenterades en beskrivande rapport kring 25 år av samverkan mellan polis och socialtjänst i Göteborg. Rapporten har gjorts av socionomen Andreas Wetterberg vid Göteborgs Stad, Social resursförvaltning. Rapporten har författats för att ge inblick i det samverkansarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivits sedan 1980-talet. Trots lång erfarenhet på fältet med polis och socialtjänst i samverkan så finns ingen större utvärdering kring hur arbetet fungerar och den unika kunskap detta arbete genererat. Rapporten bygger på intervjuer, muntliga och skrivna berättelser från personer som är eller varit verksamma på olika sätt i arbetet. Därtill finns fakta hämtat från verksamhetsberättelser och andra skrivelser där samarbetet beskrivits. Rapportens problemfundering har varit bristen på dokumenterad erfarenhet och kunskap. Ambitionen är att visa på utvecklingsmöjligheter utifrån vad som varit historiskt mycket framgångsrikt. Frågor kring ungdomskriminalitet och missbruk är idag minst lika aktuella som de var under 1980-talet. Rapporten utgår från arbetet som bedrivits i Göteborg, dock belyses även verksamheten Mumin i Stockholm. Detta i syfte att visa hur andra inspirerats av arbetet i Göteborg och hur det genererat andra metoder och kunskaper. Samhället ser idag väldigt annorlunda ut gentemot 1980-talet. Såväl polis som socialtjänst har genomgått stora organisatoriska förändringar, vilket gör det anmärkningsvärt att grundkonceptet, trots allt, efter 25 år lever kvar och är lika aktuellt. Polis och socialtjänst i samma patrull 1985 startade Göteborgspolisen gatulangningsgruppen som ett försöksprojekt med inriktning att störa försäljning av narkotika på gator, torg, parker samt kvartar, för att på detta sätt samtidigt förhindra nyrekrytering av unga in i missbrukarleden. Gatulangningsgruppen märkte snart ett behov av sociala insatser för att framförallt ta hand om de minderåriga som greps, men även för missbrukare med barn. När barn under 15 år togs om hand för innehav eller missbruk av narkotika, tog gruppen omgående kontakt med respektive socialbyrå, förutom att föräldrar kallades till polisstationen för att hämta den unga. Det tog inte lång tid för gruppen att ifrågasätta om det stod rätt till och om relevanta åtgärder vidtogs från socialtjänsten när man upptäckt nyrekrytering av en underårigs missbruk. Alltför snabbt dök de underåriga upp igen i fel miljöer med ett mer avancerat beteende. För att gå på djupet med problemet genomfördes en 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 studie av studerande vid Sociala Fakulteten Göteborg Universitet. De som genomförde studien fick full tillgång till gatulangningsgruppens hela dokumentation och utredningar ner på individnivå under ett år. Studien som mynnade ut i rapporten ”Alla vi barn i Kungsparken” och tog upp 53 ungdomar under 15 år som gatulangningsgruppen hanterat för innehav och missbruk av narkotika. Det visade sig att det i socialtjänsten dokumentation endast kunde återfinnas 3 individer av de 53 som man på något sätt gått vidare med i föräldrakontakt. Skandalen var ett faktum och det gick tämligen snabbt att finna ekonomiska resurser för att tillsätta två socialsekreterartjänster vid gatulangningsgruppen. Den metod som växte fram i Göteborg under 1980och 90-talet var unik i Sverige. För att kunna verka så nära polisgruppen som möjligt och dela deras erfarenheter i den miljön ingripanden sker, tjänstgjorde man på samma turlista som gruppen och socialsekreterarna åkte med i polisbilen. Socialarbetarens optimala roll definierades som passiv på fältet med tanken att under resan till polisstationen skapa en relation kring frågor av social karaktär. Tanken att tydligt särskilja yrkesrollerna urskiljs även i övrigt i arbete på polisstationen där socialsekreterarna inte deltog aktivt i polisens brottsutredning och förhör. Efter polisen förhör hade socialsekreteraren ett enskilt samtal med den omhändertagne. Inom ramen för detta samtal togs även kontakt med eventuella vårdnadshavare. Gatulangningsgruppen i Göteborg bedrev en framgångsrik och effektiv verksamhet mot narkotikahandeln. Rapporten ”Alla vi barn i Kungsparken” avslöjade allvarliga brister i socialtjänstens uppföljning, vilket ledde till att två socialsekreterare placerades vid polisens gatulangningsgrupp. Narkotikamissbrukarna minskade i antal Det övergripande målet är att folk inte skall fara illa av knark. En uppgift som delvis är polisiär, men utan samverkan med socialtjänst och sjukvård så är det omöjligt att nå effekter. Sektorerna är beroende av varandra och samsyn med socialsekreterarna fanns. Det fanns ett övergripande gemensamt mål med verksamheten. Inte bara hur utan också varför för att öka motivationen i arbetet. En viktig framgångsfaktor är att polis och socialtjänst är rädda om sina respektive verktyg när man arbetar tillsammans. Det finns många bitar som kräver integritet. Gatulangningsgruppens verksamhet blev mycket framgångsrik och effektiv. På årlig basis hanterades över 1000 personer för olika grader av narkotikabrott och i den kontexten även människor i allehanda sociala kriser och problem där socialtjänsten kunde vara minutoperativ. Det tydligaste beviset på att konceptet var effektivt kunde avläsas i den nationella narkotikastatistiken där storstaden Göteborg som enda kommun i landet hade en utplanande kurva i antalet narkotikamissbrukare, när resten av landets kommuner fick konstatera markant ökning av antalet missbrukare. I den omorganisation som genomfördes 1995 i samband med sammanslagningen till storlänet Västra Götaland, prioriterades gatulangningsverksamheten högt och man skapade en regional narkotikaspaningsenhet bestående av 25 poliser, 2 narkotikahundekipage samt 4 socialsekreterare. Konceptet i övrigt bibehölls med den fördubblade kapaciteten. Det här var i en tid då drogscenerna i allt större omfattning flyttade in i unga människors nöjesliv. Krogen och ravefesterna krävde särskild uppmärksamhet, då de platserna utgjorde rekryteringsplats för nya och andra profiler av unga in i missbruk. Förortsproblematiken började ta konturer och riktade geografiskt avgränsade insatser genomfördes frekvent av enheten då det utkristalliserades individer som begick grova narkotikabrott med preparaten, heroin, kokain och ecstasy. Diskoteksbranden förändrade organisationen 1998 inträffade den stora diskoteksmordbranden i Göteborg där 64 unga fick sätta livet till. Av många skäl krävde den insatsen särskilda resurser och personalen togs från regionala narkotikaspaningsenheten med föresatsen att det skulle bli ett kortare avbrott och att verksamheten snarast skulle återupptas. Ett längre stopp betraktades som förödande. Av skilda skäl fattades häpnadsväckande nog aldrig beslutet att återställa enheten och konsekvenserna av det står idag alltför tydliga med den utvecklings som fått ske i Göteborg förorter. Eftersom de stadsdelar som berörs är de med störst arbetsbörda och mest problematiska förhållanden, är det också de som har mest att vinna på ett utökat samarbete mellan socialtjänst och polis. Det är dock viktigt att markera att inte stadsdelarna själva kan bära prioritering och finansiering när det gäller frågan om nyrekrytering till kriminella gäng. Grogrunden till nyrekryteringen måste fortsatt, inte minst till följd av de senaste åren gänguppgörelser i kampen om narkotikareviren, vara en fråga för hela Göteborg, och det som så väl fungerade måste snarast återställas. Anders Stolpe SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 73 Bok- och filmtips De förklädda flickorna i Kabul Författare: Jenny Nordberg Albert Bonniers förlag Under flera år har journalisten Jenny Nordberg skrivit och rapporterat om hur flickor i Afghanistan kläs ut och lever som pojkar, så kallade ”bacha posh”, som ger en helt annan frihet, möjligheten att gå i skolan och försörja familjen. Det är ett intressant ämne och fenomen som gör sig väl i en reportagebok . De flesta förklädda återgår till att vara flickor vid puberteten och sedan blir det bortgifta men det finns även de som fortsätter att vara män längre. Efter att ha fött tre flickor bestämmer sig bokens huvudperson Azita, en kvinnlig politiker i Afghanistan som själv en gång varit förklädd för att förvandla sin fjärde dotter till en son. Därmed lär hon sig också att tala männens språk och att inte låta sig generas i männens sällskap. Hennes yngsta dotter får sitt långa hår avklippt och kläs i byxor och jeansskjorta. Maken blir också nöjd – han blir inte längre baktalad som en misslyckad far till enbart fyra döttrar i ett samhälle där pojkar och män är det enda som räknas. När journalisten Jenny Nordberg först berättade om det okända fenomenet i New York Times 2010 blev de förklädda flickorna en världsnyhet. Familjerna kan vara rika, fattiga, med eller utan utbildning, pashtuner, tadzjiker, hazarer eller turkmener – det spelar ingen roll, det enda som är gemensamt för flickorna är familjens behov av en son. Jenny Nordberg försöker reda ut hur omfattande bacha posh systemet är men hittar inga siffror och det som fascinerar mest är att det verkar vara brett accepterat i Afghanistan. Författaren är högst medveten om att det är just hon – en europeisk kvinna – som håller i pennan. Hon skriver kritiskt om biståndsarbetarna som ”återvänder hem med exotiska berättelser om främmande länder” . Själv hamnar hon aldrig i det facket eftersom hon visar fullständig lojalitet med kvinnorna som intervjuas och eftersom hon är genuint intresserad deras egna berättelser och inte av att försöka exportera egna lösningar. Recension: Åsa Dahlberg Wild Regi: Jean-Marc Vallée Skådespelare: Reese Witherspoon, Laura Dern, Thomas Sadoski ”Wild” bygger på den sanna historien om amerikanskan Cheryl Strayed, som 26 år gammal bestämde sig för att gå den 200 mil långa leden Pacific Crest Trail , som sträcker sig från Mexiko till Kanada längs USA:s västkust. I södern en stig genom halvöken och buskage och i norr blöta skogar och sjöar. Handlingen låter kanske inte så rafflande, en kvinna i fula skor som ger sig ut på en 3 månader lång vandring, men Cheryl Strayeds resa genom vildmarken blir aldrig tråkig. När vi möter Cheryl har hennes mamma gått bort, hennes man lämnat henne, hon har varken jobb, bostad, pengar och ett destruktivt leverne med droger. Sina sista dollar han hon investerat i ett par oömma skor, ett fotogenkök, massor med havregryn och en stor ryggsäck. Färden påbörjas och går på och Cheryl vänjer sig vid att möta främlingar - nästan alltid män -, hon vänjer sig vid vildmarken - utsätter sig för skönhet och färden blir snart en surrealistisk upplevelse. Vandringen är det som driver berättelsen framåt och det blir så klart en hel del naturskildringar med fysiska utmaningar i regn, snö och kyla och det står sig som en bra kontrast till den skitig flåsande Cheryl. En skicklig klippning mellan nu och då gör filmen både spännande, tragisk och upplyftande. Scenografin är naturligt vacker och handlingen tämligen unik. Det är inte ofta man ser en kvinnlig överlevare i ett hårt klimat. Riktigt uppfriskande är att Strayed sällan är rädd-bara förbannad. Hon får dessutom ångra sitt beslut att promenera . Filmen är en överlevnadshandbok med många värdefulla lärdomar för livet, och man får uppleva vad Cheryl har upplevt med en alkoholiserad pappa, en misshandlad mamma, en universitetsperiod och en nära döden misär med droger. Det fina med ”Wild” är att vildmarksfärden blir en fond för Cheryls minnen. Att inspelningen ska ha varit för i Hollywoodmått mätt genuin - det vill säga med en på riktigt tung ryggsäck istället för en lättviktig syns, inte minst i den obetalbara scenen där Cheryl för första gången under flera minuter försöker att över huvud taget lyfta den blytunga ryggsäcken över stock och sten. En slående vacker film som berör på den emotionella planet och helt klart mycket sevärd! Recension: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ror ger en oramat. För om härmed utbildning, ra grupper har utgivits ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Upplaga 3.1 Upplaga 11.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. r ges ut av otikapolis Anabola Androgena Steroider Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor dopningsmedel och ger en detaljerad bild av 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. narkotika Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 77 Internationell forskarrapport: Vad händer med narkotikakontrollen i Afghanistan? De senaste 25 – 30 åren har Afghanistan och kringliggande områden, den s.k. Gyllene Halvmånen, varit världens viktigaste produktionsområde för opium och heroin. Periodvis har produktionen motsvarat 80 – 90 procent av världstotalen. Illegala inkomster har finansierat terrorism och lokala krig. Militära insatser och civilt bistånd har endast i ringa grad bromsat produktionen. Under sista tiden har nya rekordnivåer nåtts. En bidragande orsak är att landet söker ökade kontakter med sina grannländer. Även antalet inhemska missbrukare har ökat kraftigt i Afghanistan, enligt vissa beräkningar från 500 000 för två år sedan till 3 miljoner. Nu har den internationella tankesmedjan EastWest Institute (EWI) publicerat en 40 sidor lång rapport om vad som kan göras i det nya läge som uppstår i och med att USA och många andra länder drar tillbaka militär trupp. Rapporten är ett professionellt samarbete mellan specialister från USA och Ryssland, och den har kunnat framställas trots de f.n. kyliga relationerna mellan länderna. I rapporten sägs att ”problemet med afghanska narkotika kommer […] att fortsätta hota Ryssland, USA och resten av världen. Den afghanska staten har för många svagheter, talibanerna är för starka och incitamenten att fortsätta med opiumekonomin är för starka för att miljön skall förbättras på kort sikt.” Scenarier Framtiden skisseras med hjälp av olika scenarier. Särskilt intressant är ett som beskriver en tänkbar utveckling med krigsherrarnas återkomst. Dessa har under många år kunnat finansiera sina privatarméer med narkotikaprofiter. Med minskande intresse och sjunkande stöd till afghanernas egna insatser finns en risk att krigsherrarna tar över och situationen utvecklas mot något som liknar den på 1990-talet. Rapporten beskriver de möjliga konsekvenserna för narkotikabekämpningen som ”katastrofala”, då den afghanska statliga narkotikakontrollen kan befaras uppAFGHAN IC KING höra. NARC OTRAFF enarios Post-2014 Sc En viktig rekommendation är att både USA:s 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 och Rysslands regeringar bör blir mer ”proaktiva”, d.v.s. handla innan problem uppstår, t.ex. genom att foga in åtgärder för narkotikakontroll och mot korruption som en integrerad del i den gränskontrollstrategi som är under utvecklig. Rapporten kommer att följas av ytterligare rapporter som skall behandla bl.a. narkotikasektorns ekonomi samt möjligheterna att finna alternativa utkomstvägar för opiumproducerande bönder. Jonas Hartelius Jonas Hartelius var åren 2008 – 2011 Senior Fellow vid EastWest Institutes kontor i Bryssel. EWI är en oberoende tankesmedja grundad 1980, som arbetar med bl.a. säkerhetsanalyser, konfliktprevention och ”bakdörrsdiplomati”. EWI: Afghan Narcotrafficking – Post-2014 Scenarios, Februari 2015. www.ewi.info. Narkotikahandeln på väg bli större än olje- och gasindustrin Ryska Federationens narkotikakontrollchef, Viktor Ivanov, varnade i april vid ett ministermöte med BRICS-länderna att den illegala narkotikaindustrin håller på att bli större än både bilindustrin resp. olje- och gasindustrin som handelssektor. Ivanov noterade att den globala olje- och gasmarknaden idag omsätter 3,7 biljoner USA-dollar årligen. Bilförsäljningen bara i USA omsätter 1,1 billioner dollar per år. Ivanov pekade ut Afghanistan och Sydamerika som väsentliga ”produktionsnav”. Sydamerika svarar för nästan hela världens kokainproduktion. Afghanistan producerar 80 procent av världens heroin. Men Ivanov varnade också för att heroinproduktionen ånyo kommit i gång i Gyllene Triangeln i Laos, Myanmar och Thailand. Enligt Ivanovs skattningar bidrar narkotikahandeln årligen med en billion USA-dollar i reda pengar till det finansiella systemet. Mycket av pengarna hamnar i brottsorganisationer men även hos terrorister. Källa: Russia Today 22 april. JH SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4 /2015 Nästa tidning distribueras i mitten av september, då den också kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org Skicka gärna artiklar, notiser och tips till [email protected]. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem /medlemmar som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2015 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium till Carl G. Perssons minne Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024