Ekorapsen visar vägen

Ekorapsen
visar vägen
Höstgödslingen är viktig för all höstraps, men speciellt för den som
odlas ekologiskt. Mats Jonassons ekoraps tog upp 225 kilo N hösten
2014 och ­kräver 0 kilo till våren. Den ekologiska höstrapsodlingen visar
vägen hur man N-gödslar höstraps.
Text & foto: Albin Gunnarson, SFO
H
östgödsling och höst­
utveckling av höstraps har
mycket stor betydelse för
avkastningen. Kunskap
från N- och NPK-försök har nått fram
till odlarkåren med god effekt, men
kanske allra tydligast hos den växande
skaran av ekologiska höstrapsodlare.
Nyligen kom prognoser på höstraps­
arealen inför 2015. Den pekar på att
totalarealen höstraps ökar med 6 000
hektar till 87 000 hektar. Men relativt
sett ökar ekoraps mest till samman­
lagt 3600 hektar – en ökning med 1 500
hektar mot fjolåret. Att den ekologiska
arealen ökar är inte förvånande. Eko­
logisk höstraps för 8 kronor kilot kan
6
bli turbomotorn i hela den ekologiska
växtodlingen. Om bränslet finns vill
säga – stallgödsel.
Liberala KRAV-regler
Stallgödsel från konventionella kor
i lösdrift som inte går på spalt och
konventionell hönsgödsel från frigående
höns är tillåtna gödselmedel på den
KRAV-odlade jordbruksmarken.
Det regelverket öppnar upp för god
växtnäringsförsörjning i ekoraps hos
ekoodlarna Mats Jonasson på Kättestad
och Magnus Nilsson på Alorp, båda
utanför Vikingstad i Östergötland. De
har förstått vikten av rätt höståtgärder
för att få en hög höstrapsskörd.
Höstraps vart 7:e år
På gården Kättestad bedrivs konven­
tionell mjölkproduktion medan växt­
odlingen drivs ekologiskt. Eko­kalkylen
för mjölk var för dålig, så i stället ställ­
des 500 hektar åker om till KRAV. Då
växtodlingen drivs ekologiskt är konsten
att få fram så mycket vall till korna från
så liten areal som möjligt. Resten ska
leverera spannmål från en 7-årig växt­
följd bestående av höstvete, åkerböna,
havre/vårvete med insådd, 3 år vall följt
av höstraps. Den ganska spridda arron­
deringen i östgötsk mellan­bygd gör att
Mats Jonasson tänker i växtodlingsblock
om 60–70 hektar. Det resulterar i ca 200
hektar vall och hösten 2014 etablerades
50 hektar höstraps.
Sådd med Cameleon
Hos Mats finns 12 000 m3 flytgödsel
och 1000 ton fastgödsel. Att avsätta
dessa på ett effektivt sätt blir viktigt i
ekoodlingen. Idag gödslar Mats mindre
på vallarna eftersom utbytet av gödseln
Svensk Frötidning 1/15
Mats Jonassons Compass på välgödslade fält nära brukningscentrum på Kättestad väger
4 kilo och har tagit upp 225 kilo
kväve visar mätningar med
Kväve­vågen. Med en förväntat hög kvävemineralisering är
gödselbehovet 0 kilo kväve i vår.
blir större i ekoodlingen. I vallarna finns
därför mer klöver kvar nu än förr. Störst
prioritet för gödselspridningen har
höstrapsen.
Under hela 2000-talet saknades höst­
raps på gården. Men hösten 2014 eta­
blerades höstraps för 3:e året i rad. Den
etablerades efter gödslat och plöjt vall­
brott med Cameleon-sådd följt av en
hackning. Arbetet med Cameleon hyrs
in från Magnus Nilsson i Alorp, 10-talet
kilometer norr om Kättestad.
Välfylld N-pool
Grundreceptet för höstrapsen är följande:
Efter att ha skördat vallen 2 gånger
kultiveras vallsvålen en gång, sedan
sprids gödsel och Mats barn sätts åter på
kultivatorn för att 2 gånger till bearbeta
in gödseln och få död på vallen. Det
blir ett intensivt arbete som tar runt 14
dagar. Att ha ungdomarna hemma över
sommaren passar bra när personalen har
semester och rapssådd står på.
– Inköpt kväve till ekoodling är
Svensk Frötidning 1/15
dyrt idag säger Mats och jag tror på att
­rapsen ska plocka upp så mycket växt­
näring som möjligt på hösten.
Första året med höstraps sådde Mats
den 1 augusti och 15 augusti.
– Den sena sådden gav 1 ton sämre
i skörd. Då såg jag betydelsen av tidig
sådd och högre växtnäringsupptag.
På våren har Mats gödslat sin raps
med flytgödsel och Biofer vilket han
tycker har fungerat bra, även om Biofer
är långsamverkande.
– Men när rapsen ser ut som den
­gjorde hösten 2014 behöver man nog
inte ­gödsla alls på våren, säger Mats.
Därför planerar han att inte lägga
­något kväve alls till våren. Han är väl
medveten om kvävepoolen i jorden
kring gården som har höga värden av PK
på markkartan och är välgödslad under
många decennier med mjölkkor.
Höstrapsen som såddes hösten 2014 är
sådd den 2 augusti med sorten Compass
för andra året i rad. Arbetet utfördes
av Magnus Nilsson som även han har
mycket goda erfarenheter av höstraps­
odling och stallgödsel.
Sen sådd gick snett
På Magnus gård Alorp finns både broiler­
mammor och kycklinguppfödning och
300 av de 350 hektaren är omställda till
KRAV. Magnus Nilsson beskriver sin
växtföljd som ”marknadsanpassad”.
Växtodlingen är ekologisk sedan 10 år
tillbaka. Under åren har Magnus odlat
ekoraps 3 gånger. Hösten 2014 passade
det inte med höstrapssådd, men skörden
2014 var rekordstor så Magnus planerar
redan för sådd hösten 2015.
– Första gången vi sådde raps hösten
2011 sådde vi på tok för sent – typ 24
­augusti, berättar Magnus.
Plantorna blev små, det blev mycket
ogräs och vädret blev för otjänligt för
att hacka. Egentligen borde sådan raps
ha körts upp anser Magnus, men han
­gjorde sitt bästa och skördade rapsen.
– Men med ett dåligt resultat, så jag
ledsnade på raps då, säger Magnus.
Vändteg med baggar
Andra gången gick det bättre. Hösten
2012 såddes 2 gånger 10 hektar höstraps
efter lusernvall som svartträdades efter
1:a skörden.
– Vi gödslade med hönsgödsel – det
ena skiftet med flytgödsel från ung­
hönsen och det andra skiftet med fast­
”
Tajming är
­viktigt, h
­ amna
inte i tidsnöd.
Det har jag lärt mig på
sådd mellan den
5 och 24 a
­ ugusti. Släpp
allt annat och ­satsa
på r­ apsen. Gödsla så
­mycket du kan och
hacka ogräsen.”
gödsel. Hösttillväxten blev bra, men på
våren var allt nedbränt och brunt säger
Magnus.
Men det fanns liv i plantorna och på
våren gödslades det med mer höns­gödsel.
Plantorna slog sidoskott och fältet av­
kastade 3160 kilo per hektar till sist.
Höstrapsen som skördades 2013 var
sådd den 15 augusti och blev ­hackad
en gång på hösten och en gång på
­våren. Angreppen av rapsbaggar var
stora, ­säkert 20 baggar per planta, men
­Magnus gick bara på vändtegen.
– Man kan ju ändå inget göra menade
jag då, säger Magnus nu i efterhand.
Det gör det inte heller som eko­
rapsodlare när väl baggarna är där. Men
vändteg och fält är inte samma sak och
till rapsbaggarna återkommer vi längre
fram i artikeln.
Minus 11oC i höstrapsen
Hösten 2013 såddes 50 hektar raps
den 6–7 augusti med förfrukterna
lusernvall och ängssvingel. Magnus
gödslade mindre efter lusern, men
gasade på efter ängssvingel. Rapsen
hackades på hösten och sedan klippte
hans råd­g ivare från Lovanggruppen
rapsen enligt modell ”Kvävevågen”.
Kväveupptaget var högt – 180–200 kilo
per hektar minns Magnus.
På våren var rapsen i gott skick, men
ihängande nattfrost gjorde senvåren
nervös. Varma dagar i maj, men kallt på
natten. Några grader kallt på fönster­
blecket, men hur kallt i fältet?
– Jag placerade en vanlig utomhus­
termometer från Biltema fältet. Dosan
i en plastpåse i beståndet och kabeln
»
7
Magnus Nilsson skördade här 3996 kg KRAV-raps.
Nu växer fint höstvete sått med Cameleon och
RTK-utrustad traktor. Till hösten 2015 försöker han
satsa på 100 ha raps efter bland annat vallbrott.
på marken. Gissa om jag var förvånad.
Det var 6 minusgrader på marken och
11 minusgrader på bladet när rapsen
stjälksträckte och knopparna var
synliga, berättar Magnus.
Nu kan du börja köra upp rapsen sa
rådgivarna till honom.
Rekordskörd 2014
Men rapsen växte trots minusgraderna
och plötsligt vallfärdade grannarna
till Vikingstad kyrka för att passera
Magnus fina och nu omtalade eko­
logiska raps. Skörden blev rekordstor
2014, invägt 3996 kilo per hektar.
Det är en mycket hög skörd i till viss
del småbrutet landskap på gränsen
till östgötsk mellanbygd och på en
stor areal. Nu har Magnus fastnat för
höstraps och vet hur han ska göra.
– Tajming är viktigt, hamna inte i
tidsnöd. Det har jag lärt mig på sådd
mellan den 5 och 24 augusti. Släpp allt
annat och satsa på rapsen. Gödsla så
mycket du kan och hacka ogräsen.
8
Hacka med måtta
Hackningen återkommer Magnus till.
Det viktigaste är att hacka en gång och
inte för tidigt, två hackningar hinner
man sällan på hösten.
– Många odlare är väldigt heta på
hackningen, men det blir ofta lite för ti­
digt menar Magnus.
Då kanske det är för blött och otjänligt
när det är dags för andra körningen. Men
att fixa bara en enda hackning och inte
för tidigt fungerar bra.
Rapsbaggar kan också vara ett gissel.
Våren 2014 var det ännu värre än året
innan. Men till skillnad från det tidigare
året 2013 gick Magnus tvärs igenom hela
fältet 2014 och noterade att baggarna
bara fanns på vändtegen. Att gå över hela
fältet är något han menar att alla borde
göra och inte hetsa upp sig över att det är
svart på vändtegen.
Höstkvävet viktigast
Magnus sår omkring 150 hektar raps
med sin Cameleon­maskin. Det medför
4 tips i raps
Mats och Magnus har identifierat flera viktiga hållpunkter i sina ekojordbruk som i
allra högsta grad gäller alla höstrapsodlare.
• Prioritera höstrapssådden – släpp annat.
• Så tidigt – det lönar sig.
• Gödsla rapsen på hösten – laddad raps
klarar vintern bättre.
• Ligg lågt med rapsbaggar – kostar ofta
bara kantangrepp
att 150 hektar också ska hackas. Magnus
och Mats är överens om att tajming är
viktigt. Tidig sådd är av största vikt. De
har också sett betydelsen av höstkväve­
upptaget och tvingas till stor del att lita
på höstkväveupptagets betydelse. Vis­
serligen sitter de båda med välgödslade
jordar som har en hög mineralisering.
Men båda har märkt av att principen för
kvävevågen fungerar och att de bärgat
riktigt höga höstrapsskördar trots avsak­
nad av snabbverkande kväve på våren.
•
Svensk Frötidning 1/15