1. No category

marknaden
Av Jens Edholm
Lantmännen ek för
, Division Lantbruk
,
Spannmålsenhete
n
jens.x.edholm@la
ntmannen.com,
0725-54 84 51
S
Dubblerad rapsproduktion på 15 år
edan millennieskiftet har
den globala rapsproduktio­
nen stigit med 90 procent
– nästan en fördubbling.
Men också konsumtionen är stabilt
stigande. Lågt råoljepris, en rekord­
skörd 2013/14 och en avmattning
i Kina gör dock att fallhöjden från
dagens prisnivå är stor.
Utbud och efterfrågan bestäm­
mer inte ensamma priset på raps.
Också valutarörelser, räntesänk­
ningar, oljepriset, sojaskörden i
världen och konsumtionen i Kina
påverkar. Här följer en genomgång
av relevanta faktorer att tänka på
när vi bedömer framtida rapspris.
Utbud – fördubbling på 15 år
Sverige är med en rapsproduktion
kring 300 tusen ton per år ett
försvinnande litet land i ett världs­
perspektiv. Endast 0,4 procent av
världens totala 71 miljoner ton
skördas i Sverige. Vad som sker i
Sverige har obetydlig inverkan på
utbud och efterfrågan och därmed
även på världspriset. Vad som är
betydligt mer centralt är vad som
sker på ett globalt plan. Raps­
produktionen i världen har ökat
med 90 procent sedan millennie­
skiftet där Kanada och EU står för
den största produktionsökningen.
Figur 1. Både global produktion och konsumtion
av raps har varit stigande sedan millennieskiftet.
30
Efterfrågan – stabilt ökande
Inte bara produktionen, utan även
konsumtionen har varit stabilt ökan­
de (figur 1). Europa och Kina står
tillsammans för mer än hälften av
världens rapsefterfrågan. Kina har
ökat sin konsumtion med 30 procent
sedan år 2000, men vi ser nu allt fler
oroande indikationer på att Kinas
tillväxt saktar ned med sjunkande
efterfrågan som konsekvens. Även i
EU är tillväxttakten avtagande.
Tillverkning av biodiesel och eta­
nol har varit en betydande orsak till
konsumtionsökningen i världen.
Kring millennieskiftet var efter­
frågan näst intill obefintlig, men
uppgår nu till drygt 9,5 miljoner ton
eller ca 13 procent av världens totala
rapskonsumtion.
Sammanfattningsvis ser pro­
duktionen stabil ut samtidigt som
det finns påtagande risk för att
konsumtionen minskar. Då kom­
mer antingen lagren i världen att
öka eller kommer priset på raps att
sjunka till en nivå där efterfrågan
ökar till en nivå med balans.
• Trender och händelser på res­
pektive marknad för oljeväxterna
raps, sojabönor, solrosor, palmolja,
jordnötter och bomull påverkar
varandra.
• Priset på rapsprodukten raps­
olja sjunker när oljepriset sjunker.
Oljeprisfallet från 100 till under 50
dollar per fat sedan sommaren 2014
påverkar rapspriset.
• Marknadspriset kan beskrivas
i olika valutor. Man kan säga att
marknadspriset kan betraktas med
olika glasögon, där glasögonen
representerar skilda valutor. Figur 2
visar marknadspriset på raps i olika
valutor där priset alltså är olika
och har olika trend beroende på
vilka glasögon betraktaren bär. På
världsmarknaden är priset i dollar
(röd linje) samtidigt som svenska
lantbrukare ser priset i svenska
kronor (grön linje). Priset på raps
på världsmarknaden (i dollar) har
alltså sjunkit sedan årsskiftet, sam­
tidigt som priset har ökat i kronor
för den svenske odlaren. Det är en
trend som snabbt kan vända.
Marknadspriset är komplext
Stor fallhöjd
Det är i grund och botten utbud
och efterfrågan som avgör nivån på
marknadspriset. Men även andra
faktorer kan påverka.
Figur 2. Priset på raps är en fråga om perspektiv,
d.v.s. i vilken valuta som rapsen ska värderas.
Det finns gott om oljeväxter i
världen efter en rekordstor skörd
2013/14 och fallhöjden från dagens
prisnivå är stor. Samtidigt sjunker
oljepriset, vilket har påverkat
oljeväxtpriset till viss del. Vidare gör
en historiskt stark dollar att USA
får svårt att exportera oljeväxter.
Det påverkar i sin tur importörer då
rapsen bli dyrare i lokal valuta.
Sammanfattningsvis så finns det
mycket raps i världen (figur 1). Det
indikerar lägre priser. Samtidigt finns
det liten risk för utvintringsskador på
årets rapsfält och ny skörd uppskattas
bli mindre. Nämnda risker i kombi­
nation med väderrisker gör att priser
hålls uppe av en riskpremie, för att
prissätta eventuella produktionsbort­
fall. En riskpremie som bör minska i
takt med att risken att vi inte skulle få
förväntad skörd minskar.
•