REPORTAGE/Sjöwall-Wahlöö 50 år
40 år sedan
deckarkungens död
I juni är det 40 år sedan författaren Per Wahlöö
dog. Han är ena halvan av deckarparet SjöwallWahlöö och det är 50 år sedan deras första
polisroman om Martin Beck kom ut. Deras ande
vilar fortfarande över hela det moderna deckarlandskapet, både i Sverige och utomlands. Folkets Per Hellgren, som är en av landets främsta
Per Wahlöö-experter, berättar om en doldis som
slog igenom över hela världen.

12
Den europeiske reportern och kosmopoliten
Wahlöö vid ett broräcke i Prag april 1960.
Ständigt hade han med sig små journalistiska uppdrag. I Prag gjorde Wahlöö bland
annat ett radioprogram.
FOTO: SYLVIA WAHLÖÖ
13
REPORTAGE/Sjöwall-Wahlöö 50 år
D
et är många som har sett honom.
Beck. Martin Beck, som är Sjöwall-Wahlöös bidrag till 60- och
70-talets kriminalflora och som på
senare år levt vidare i form av Peter Habers missmodiga gestaltning i ett oändligt antal Beck-fi lmer. Oftast skymtar de förbi på söndagarna i reklamteves vidsträckta tablåer eller i dvd-boxarna som pumpas ut på
marknaden med monoman envishet.
Senast i våras kom fyra nya Beck-fi lmer
ut med Haber som Beck och Mikael Persbrandt som Gunvald Larsson. Varje månad
med början i januari utkommer också nyutgåvor av Sjöwall-Wahlöös polisromaner i pocket
från Piratförlaget. Den här månaden bör alltså
Polis, polis, potatismos! från 1970 komma ut.
Att den ganska diskrete Per Wahlöö och
hans sambo Maj Sjöwall skulle vara personerna bakom denna deckarindustri är i dag nästan obegripligt. Deras romaner handlade ju
om hur vi skulle klara oss bäst utan kapitalismen, den kraft som i dag mer än någonsin
proklamerar för svenska deckare här hemma
och i utlandet. Så när man slår upp en Stieg
Larsson-, Arne Dahl- eller Henning Mankelldeckare, ser en Beck-fi lm eller rentav lyssnar
på Lars Keplers senaste ljudbok bör man kanske fråga sig varifrån allt det här kommer. Per
Wahlöö är en del av svaret, och kanske till och
med den viktigaste byggstenen i hela denna
moderna svenska våg av kriminalfi ktion som
svept över världen sedan 90-talet.
– Vi öppnade marknaden i utlandet för efterföljare, kan man säga, säger Maj Sjöwall. Tyskland var en stor inkörsport, Amerika kom lite
efter det. I och med våra böcker uppstod ett intresse för svenska deckare som står sig än i dag.
MEN FRÅGAN är om Sjöwall-Wahlöös böcker
har någon relevans för dagens läsare.
– Ja, som en slags klassiker, säger Maj Sjöwall.
– Vi moderniserade den klassiska anglosaxiska gåtdeckaren. Deckareförfattare som
Maria Lang var ju enväldiga då liksom Agatha Christie. Vi ville införa lite mer realism
och samhällskritik i böckerna.
Sjöwall-Wahlöö lyckades alltså med konststycket att släpa ut detektivromanen ur dess
borgerliga skrymslen på slott och herresäten
FAKTA
PER WAHLÖÖS BÖCKER
■ Himmelsgeten (1959)
■ Vinden och regnet (1961)
■ Lastbilen (1962)
■ Uppdraget (1963)
■ Det växer inga rosor på Odenplan (1964)
■ Mord på 31:a våningen (1964)
■ Generalerna (1965)
■ Stålsprånget (1968)
På besök i Skåne över midsommar 21 juni 1959
efter att nyligen ha flyttat till Stockholm. Bilden
är tagen på stranden i Skanör.
FOTO: SYLVIA WAHLÖÖ
genom att proletarisera den i en sällsamt lyckad korsbefruktning mellan betonggrå diskbänksrealism och marxistisk samhällskritik.
De tillhörde den intellektuella vänstereliten
som fasade inför det anonyma maktsamhället och paradoxalt nog ändå hade en byst av
Josef Stalin hemma i bokhyllan.
Mellan åren 1965 och 1975 publicerade
Norstedts förlag tio stycken banbrytande polisromaner av Sjöwall-Wahlöö. Alla handlade om kriminalpolisen Martin Beck och hans
kolleger vid riksmordkommissionen i Stockholm. Det är en Per Wahlöö de flesta känner
till och kan relatera till via den gängse historieskrivningen. Men innan det strävsamma
paret Sjöwall-Wahlöö fanns bara den strävsamme författaren Wahlöö som dessutom
varit journalist sedan slutet av 40-talet. Utan
hans tänkande och skrivande, inget SjöwallWahlöö och – vilket gud förbjude – kanske
heller ingen modern svensk deckarindustri.
PER WAHLÖÖ växte upp i Lund där hans far
Waldemar Wahlöö var en av stadens profi ler
eftersom denne var redaktör för Lundasidorna i Sydsvenskan och även en del av den intellektuella societeten i staden med stort intresse för konst och musik. Även Per blev så småningom journalist, först på Sydsvenskan och
FAKTA
PER WAHLÖÖ
Född: 5 augusti 1926 i Tölö, Halland.
Död: 22 juni 1975 i Malmö.
Uppväxt: I Lund.
Förhållanden: Gift med Inger Wahlöö 1954-57,
Sylvia Wahlöö 1957-63, sambo med Maj Sjöwall 1963-75.
Barn: Annikki Wahlöö (f. 1962), Tetz SjöwallWahlöö (f. 1963), Jens Sjöwall-Wahlöö (f. 1966).
Familj: Fadern Waldemar Wahlöö (1889-1982), modern Karin Wahlöö (1905-1990), syskonen Claes
Wahlöö (f. 1939) och Karin Wahlöö de Soto (f. 1941).
14
Bakgrund: Studentexamen vid Spyken 1947,
volontär och anställd på Sydsvenskan 194748, reporter på Kvällsposten 1949-1953, frilans
1954-1959, reporter på Veckorevyn 1959-61, redaktör på Folket i Bild/FiB-aktuellt 1961-64, därefter författare.
Koppling till Eskilstuna: Sjöwall-Wahlöös referensbibliotek förvaras på Eskilstuna stadsbibliotek.
Noterat: Eskilstuna omnämns inte i någon av
Sjöwall-Wahlöös böcker.
En vanlig gatubild från Dublin 1961. Wahlöö på
reportageresa i jakt på den skygge irländske
författaren Brendan Behan som han dock aldrig
hittade. Istället blev det ett reportage från ett
Guinness-bryggeri.
FOTO: SYLVIA WAHLÖÖ
Bilden av Per Wahlöö som ofta visades upp på
60-talet, den ärrade äventyraren och revolutionären. Här bland fartygen i Helsingfors hamn i
maj 1962. Romanen Lastbilen nyligen inlämnad
till förlaget.
FOTO: SYLVIA WAHLÖÖ
Per Wahlöö och Maj Sjöwall skrev tio polisromaner om Martin Beck tillsammans där de blottlade det
svenska folkhemmets ruttenhet med sin vänsterkritik.
FOTO: TT
FAKTA
SJÖWALL-WAHLÖÖS BÖCKER
Framför ärkefienden, Bonnierskrapan i StockFOTO: TT
holm.
December 1965, Wahlöö har precis vunnit
Svenska Dagbladets litteraturpris för sin roman
Generalerna. Han välkomnas in i finrummet.
FOTO: TT
senare på den nystartade Kvällsposten i Malmö i slutet av 40-talet. Där skrev han allt från
nyheter om betskörden och kommunalpamparnas möten till kriminalartiklar och målande fotbollsreferat. Några resor till det fascistiska Spanien i mitten av 50-talet kom att bli
avgörande för hans inriktning som vänsterförfattare.
I slutet av 50-talet flyttade han till Stockholm och började jobba som reporter på den
av Bonniers ägda tidskriften Vecko-Revyn,
först och främst som socialreporter men även
som författare av följetonger. Efter ett par år
hamnde han på arbetarrörelsens tidning Folket i Bild, FiB, där författaren Per Anders Fogelström var redaktionssekreterare och Ivar
Öhman residerade som chefredaktör.
– Han hade oerhört lätt för att skriva, kunde svarva ihop ett reportage på en halvtimme.
Han hade en naturlig fallenhet för prosan, säger arbetarförfattaren Kurt Salomonson som
arbetade ihop med Wahlöö på FiB i Stockholm i början av 1960-talet.
VID DEN här tiden hade Wahlöö också börjat
skriva politiska romaner om diktaturer och
förtryck i Spanien och påhittade latinamerikanska stater. Hans flyhänta prosa fick god
kritik men böckerna sålde inte i några jätteupplagor. Han blev en i mängden av alla unga
lovande författare som pumpade ur sig böcker vid den här tiden.
Redan som barn hade Wahlöö påverkats
starkt av förtryckande auktoriteter och en särskild händelse är massakern i den spanska staden Guernica 1937 då hundratals människor
dödades av tyska och italienska bombplan.
Spanska inbördeskriget utgör över huvud ta-
■ Roseanna (1965)
■ Mannen som gick upp i rök (1966)
■ Mannen på balkongen (1967)
■ Den skrattande polisen (1968)
■ Brandbilen som försvann (1969)
get en grundplåt i Wahlöös tidiga författarskap där miljön alltid anspelar på ett solbränt
förtorkat landskap påminnande om spanska
landsbygden. Diktatorsgestalten, vars förebild ofta är Franco, är också något som alltid
fi nns med där, från och med hans debutroman
Himmelsgeten 1959, om ett litet fotbollslag i
den svenska lingonserien som jobbar sig uppåt tack vare en diktatorisk klubbordförande
kallad Hövdingen, till magnifi ka utlandsskildringar i bästa Graham Greene-stil som Lastbilen (1962) och Uppdraget (1963). Alla berör
individens problematik i diktaturen och dennes uppvaknande till politisk dissident.
Kritiken mot socialdemokratin är ett av
de centrala stråken i Sjöwall-Wahlöös böcker. Redan i början av 60-talet började Wahlöö
emellertid formulera denna kritik som briserade fullständigt då arbetarrörelsen sålde FiB,
där han arbetade, till Bonniers tidskriftsförlag Åhlén & Åkerlund vid årsskiftet 1962/63.
■ Polis, polis, potatismos! (1970)
■ Den vedervärdige mannen från Säffle (1971)
■ Det slutna rummet (1972)
■ Polismördaren (1974)
■ Terroristerna (1975)
■ Sista resan och andra berättelser (2007)
I den numera lite bortglömda romanen Mord
på 31:a våningen (1964) gör Wahlöö upp med
sin syn på Bonniersfären och arbetarrörelsen, både partiet och fackföreningsrörelsen, i
skönlitterära ordalag. Boken kom att bli prototyp för den typen av deckare han och Maj
Sjöwall senare skulle skriva om Martin Beck,
där deras kulturella och politiska kritik uttrycks i litterär form, det vill säga synen på
socialdemokratin som en borgerlig ideologi
som samarbetade med kapitalismen. Eller annorlunda uttryckt, först och främst arbetarrörelsens försäljning (och svek) av FiB till Bonniers och sedan socialdemokratins förfelade
folkhemsbygge vilket skapat en konformistisk
fascistdiktatur med Erlander och Palme i spetsen. En syn som präglade hela 60-talsvänstern
på den tiden. Denna kritik följde sedan med
in i Beck-böckerna.

15
REPORTAGE/Sjöwall-Wahlöö 50 år
Deckarhemlisarna i Eskilstunas undre värld
Hemligheterna bakom deckarparet Sjöwall-Wahlöös böcker om Martin Beck
ﬁnns i Eskilstuna. Närmare bestämt
några meter under marken, i magasinet
på Stadsbiblioteket. Där ﬁnns nämligen Sjöwall-Wahlöös referensbibliotek
förvarat.
Semester i Örnahusen i Skåne 1974. Wahlöö har ungefär ett år kvar i livet och är starkt härjad av
FOTO: CLAES WAHLÖÖ
sjukdom.
Sjöwall-Wahlöös första gemensamma bok
Roseanna utkom på sensommaren 1965, för
knappt 50 år sedan, och avhandlar mordutredningen efter att en amerikansk kvinna hittats
död i Göta kanal sommaren 1964. Den socialrealistiskt färgade och journalistiskt detaljerade prosan kom att bli nyskapande. Än i dag
omnämns boken som en av de bästa svenska
kriminalromanerna någonsin.
Nyligen ställde Eskilstuna stadsbibliotek
ut DN:s deckarkritiker Lotta Olssons hundra
favoritdeckare där både Roseanna och Mannen på balkongen (1967) av Sjöwall-Wahlöö
fanns med på bordet.
DEN POLITISKA kritiken, som låg så rätt i tiden
på 60-talet med Vietnam-rörelsen och ett uppsving för vänsteridéer, kanske inte märks av så
mycket i dag, men den direktverkande prosan,
detaljrikedomen, de bekanta Stockholmsmiljöerna och den matande framåtrörelsen i berättandet får vilken modern deckare som helst
att se stillastående ut.
Den 22 juni är det 40 år sedan Per Wahlöö
dog. Han hade varit sjuklig i flera år innan man
beslutade att operera bort hans bukspottskörtel, en operation som senare ledde till komplikationer och han vaknade aldrig upp ur morfi nsömnen.
Mot slutet av sitt liv tillbringade Wahlöö
mycket tid i Spanien. Större delen av SjöwallWahlöös sista roman Terroristerna skrevs på
den spanska Solkusten, bland annat i ett hus
de fått låna av deckarförfattaren Ed McBain.
– Maj och jag tog hand om Pelles begravning tillsammans, säger vännen Irka Cederberg som var nära bekant med SjöwallWahlöö på 70-talet.
– Det var en icke-kyrklig begravning vilket var ovanligt på den tiden. Vi hade till och
16
med tänkt sjunga Internationalen, men tappade modet i sista stund och vågade inte sjunga
den. Pelles gamla föräldrar var ju med, de levde då. Efteråt gick vi på Savoy och åt. Pelle och Maj åt på Savoy varje måndag då de
hade en städtant hemma. De hade en favoriträtt där, någon slags fransk stuvning med
skaldjur och fisk.
DET SKREVS mängder av nekrologer i dagstidningarna då Wahlöös död offentliggjorts i slutet av juni 1975. En av de bättre skrevs i Sydsvenskan av författaren och kritikern Sven
Christer Swahn som på några eleganta rader
summerade Wahlöös karriär: ”Han formades
under andra världskrigets dagar och hörde till
den generation, som desillusionerades av det
kalla kriget, när de första fredsförhoppningarna blommat över. Han var en kontroversiell
gestalt i vår litteratur men också en generös
och stimulerande personlighet, vars äkta och
upplevda politiska desperation hölls vid liv genom hela författarskapet.”
Vännen Kurt Salomonson konstaterar att
Wahlöö gick bort alldeles för fort, men också att det var självförvållat, att han drack sönder livet och levde väldigt forcerat och hade
ett slags ödesinriktad livsstil.
– Det var något hektiskt över hans sätt att
tillvarata tillvaron, säger Kurt Salomonsson.
Många har i dag glömt bort Per Wahlöö, en
av Malmös alla journalister som skrev litteraturhistoria, blev internationell bestsellerförfattare och orsakade ett paradigmskifte i den
svenska deckarlitteraturen för 50 år sedan.
Men utan honom, förmodligen inga svenska deckarsuccéer över hela världen. Ingen
Stieg Larsson, ingen Henning Mankell eller
Lars Kepler.
Per Hellgren
Böckerna i Sjöwall-Wahlöös referensbibliotek, som omfattar fyra hyllmeter, utgör själva
grunden bakom parets tio deckare från åren
1965-1975 om Martin Beck och hans kollegor
på rikskriminalen. Inte många har besökt hyllorna för att ta del av dem genom åren, berättar Helena Reinedahl som är deckarbibliotekarie på Svenska Deckarbiblioteket som fi nns
i Eskilstuna stadsbibliotek.
Totalt rör det sig om 142 titlar i samlingen, enligt Folkets beräkningar och de flesta
böckerna handlar om kriminologi och brott
i någon mening. Det fi nns även böcker om
polisväsen i andra länder och litteratur om
vapen.
En bok som Helena Reinedahl förtjust visar upp är den faktaspäckade Gun Digest från
1969 där den ena vapentypen minutiöst radas
upp invid den andra.
DÄR FINNS även den svenska kriminalteknikens fader Harry ”Revolver-Harry” Södermans bok Inte bara brott från 1956 och Charles Franklins The World´s Worst Murderers.
En bok som Brad Steigers The Mass Murderer kan naturligtvis tänkas ha använts av Sjöwall-Wahlöö i arbetet med
Den skrattande polisen från
1968 där en massmördare
mejar ner människor på en
buss i Stockholm.
– Det var Maj Sjöwalls bidrag till starten av deckarbiblioteket, så de här böckerna
Thomas Böös. fanns med ända från starten
ARKIVFOTO: CHRISTINA
1989, säger Thomas Böös, tiHJALMARSSON
FAKTA
SVENSKA DECKARBIBLIOTEKET
■ Den 7 maj 1989 invigdes biblioteket och
Thomas Böös blev dess första bibliotekarie
och grundare.
■ Samlingarna består av svenska originaldeckare från 1893 till idag. Även översatt litteratur till svenska från 1989 och framåt ﬁnns
i samlingarna. Man förvarar också facklitteratur, avhandlingar, bibliograﬁer, essäsamlingar,
författarbiograﬁer, tidskrifter och en stor klippsamling med recensioner med början 1939.
■ Samlingarna består av över 15 000 böcker.
■ I dag är Helena Reinedahl deckarbibliotekarie.
Deckarbibliotekarien Helena Reinedahl bläddrandes i boken Gun Digest vid hyllorna i källaren där Sjöwall-Wahlöös egna referensböcker om brott och
FOTO: PER HELLGREN
vapen förvaras.
digare deckarbibliotekarie på Stadsbiblioteket
och grundare av Svenska Deckarbiblioteket.
Böckerna hade tidigare stått på Medborgarplatsens stadsdelsbibliotek i Stockholm
där de hade ett studierum för deckarlitteratur på den tiden, berättar han.
– Det som är intressant med böckerna är ju
att det mest är kriminologi, inte fiktion, utan
vad de behövde för det tekniska i sina romaner, säger Thomas Böös.
Och som de journalister de var gjordes researchen grundligt och på många olika språk.
I samlingen fi nns böcker på såväl svenska och
engelska som danska och tyska. Böcker om
polisen i Berlin blandas med facklitteratur om
Jack the Ripper och Al Capone.
1971 VALDES Per Wahlöö och Maj Sjöwall in
på en delad stol i Svenska Deckarakademin då
den grundades och Maj Sjöwall sitter alltjämt
kvar, fast numera som hedersledamot, precis
som Thomas Böös. Enligt Helena Reinedahl
så tillhör Sjöwall-Wahlöös referensbibliotek
formellt sett Svenska Deckarakademin, men
eftersom de inte har någonstans att förvara
material så är böckerna deponerade i Stadsbibliotekets magasin.
Vem har tillgång till böckerna?
– Hela Svenska Deckarbiblioteket är till
för forskare och vem som helst som vill forska är välkommen att använda våra samlingar på plats. Men man får inte låna hem de här
böckerna, det är ju inte våra böcker egentligen, säger Helena Reinedahl.
Hon håller fram en tjock svart bok med titeln Great Unsolved Crimes.
– Man kan tänka sig att Sjöwall-Wahlöö
hämtat flera av sina intriger från den här boken. Ett som är säkert är att de här böckerna har präglat deras skrivande, säger Helena Reinedahl.
Ett projekt för framtiden som hon lyfter
fram är en digitalisering av samlingarna hos
Svenska Deckarbiblioteket, så att materialet
fi nns att söka på i Kungliga Bibliotekets databas Libris.
– Då kan vi även låna ut material till andra bibliotek på distans som forskare kan be-
söka så de slipper åka till Eskilstuna för att
forska på exempelvis Per Wahlöö, säger Helena Reinedahl.
Fram till dess är ändå hemligheten och
kunskaperna bakom Sjöwall-Wahlöös polisromaner väl bevarad i magasinet på Eskilstuna stadsbibliotek.
Per Hellgren

FAKTA
FLER DECKARSAMLINGAR PÅ
ESKILSTUNA STADSBIBLIOTEK
■ Alms, Jungstedts, Olssons med ﬂera samlingar av engelska och amerikanska kriminalromaner.
■ Bergmans samling av Conan Doyle och Ed
McBain på svenska.
■ Jörgen Elgströms samlingar med kriminallitteratur, sherlockiana och en stor samling småtryck.
■ Peterssons samling med svenska översatta
kriminalromaner utgivna före 1989.
17
REPORTAGE/Sjöwall-Wahlöö 50 år
Boken om Becks skapare snart här
I september släpper Per Hellgren sin
bok om Per Wahlöö Nu rasar diktaturerna – Per Wahlöö och vägen till den nya
kriminalromanen, en bok som Folkets
reporter menar passar de ﬂesta som är
intresserade av svensk samtidshistoria
och av deckare. Och förstås: alla Martin
Beck-fans.
Allt började med att Per Hellgren såg fi lmerna
med Gösta Ekman som Martin Beck i början
på 1990-talet, baserade på Sjöwall-Wahlöös
berättelser. Han blev nyfi ken och började läsa
parets deckare.
– Sen hittade jag Per Wahlöös böcker från
1960-talet på second hand.
Per Hellgren tog med sig Per Wahlöö in i
studierna både på journalistutbildningen och
när han läste idéhistoria.
– Jag bestämde mig för att undersöka hans
journalistiska gärning. Vilka tankar och idéer hans skrivande bygger på.
Och han förklarar att det är där han grottat ner sig på nördnivå de senaste fyra åren
och producerat både akademiska uppsatser,
studier och tidningsartiklar, och sen författat
den bok som han för en vecka sedan lämnade in slutmanuskriptet till och som den 1 september släpps från förlaget.
FAST NÄR boken når läsarna förklarar Per Hellgren att han putsat bort det mest akademiska
och istället skapat en bok som vem som helst
ska kunna ta till sig. En bok som deckarälskare absolut bör läsa, liksom den som funderar
på det som utspelade sig i det svenska samhället från slutet av 1940- till slutet av 1960-talet.
– Men hans böcker klarar det. Det är trevlig
läsning och inga tunga böcker. Men där fi nns
en analytisk potential.
Per Hellgren menar att Per Wahlöös romaner liknar de modellbyggen som författaren
ägnade sig åt: skrivna med precision, allt klaffar perfekt in i minsta detalj.
Men den bild som växt fram av Per Wahlöö
är en annan än vad Per Hellgren förväntade
sig från början: han har mött en borgerlig journalist med högeråsikter men som med tiden
svängde alltmer åt vänster.
– Det är ett av scoopen i min bok, hur en
människas politiska medvetande förändras
över tid.
– Han är skaparen av den nya svenska kriminalromanen. Det här är grundbulten till
den moderna samhällskritiska deckaren, som
har ambitionen att berätta något om vårt samhälle.
Per Hellgren har läst Per Wahlöös hela textskatt åtskilliga gånger i sitt bokarbete. Romanerna han skrivit själv, deckarna han skrivit
tillsammans med sambon Maj Sjöwall och de
journalistiska texterna. Gång på gång, med
olika fi lter för ögonen.
FAKTA
OCH DET här mer komplexa perspektivet på
Per Wahlöös författarskap tycker han alltför
ofta sopas undan och osynliggörs i modernare fi lmatiseringar av hans berättelser.
– Det är fel om folk tror att Peter Haber i
Beck är den riktige Sjöwall-Wahlöö-polisen,
säger han och menar att hans bok då ger en
rättvisare bild.
– Jag har lärt känna Per Wahlöö genom
åren genom att prata med hans fruar och hans
familj. Jag har fått en bild av honom som blygsam, en lågmäld person med en utomordentlig
förmåga att formulera sig. Bitvis har han också levt ett ganska destruktivt liv.
Per Hellgren menar att Per Wahlöös författarskap håller än i dag, att de frågor som
ställs och den kritik som levereras fortfarande
är gångbar. Han pekar på mediedebatten som
belyses i Mord på 31:a våningen, kritiken mot
socialdemokratin och arbetarrörelsen, frågor
om antirasism och antifascism.
– Han var 60-talets Stieg Larsson och han
är fortfarande aktuell. Hans tankar och idéer behöver aktualiseras.
PER HELLGREN
Ålder: 40.
Bor: Helgarö.
Familj: Frun Maria.
Gör: Journalist (har jobbat på Folket sedan
2010) och författare.
Favoritbok i Wahlöös utgivning: Mord på 31:a
våningen.
Favoritﬁlm baserad på Wahlöölitteratur:
Mannen på taket.
Bästa Martin Beck-tolkaren: Gösta Ekman
(Han är till och med bättre än Carl-Gustaf Lindstedt).
Favoritsnut: Lennart Kollberg i Beck-böckerna.
En sann humanist.
Favoritdeckarförfattare: Roslund & Hellström.
De har fört Sjöwall-Wahlöös arv in i vår tid. Tre
sekunder är deras stora hit.
Aktuell: Per Wahlöö-expert. Ger ut sin bok om
Per Wahlöö den 1 september på Universus
Academic Press.
NÄR NU bokmanuset är inlämnat kan Per Hellgren pusta ut.
– Jag har jobbat hårt för att det ska bli en
bra bok och varit väldigt målinriktad. Jag hoppas jag ska känna mig nöjd när den finns där.
I höst hoppas Per Hellgren på att bli inbjuden att hålla föredrag om Per Wahlöö och
hans författarskap. Och han är på intet sätt
less på deckarkungen.
– Han är fortfarande en favoritförfattare.
Marie Hillblom
18
Folketreportern Per Hellgren är aktuell med en bok
om deckarförfattaren Per
Wahlöö i september. Boken
är resultatet av fyra års
forskning. FOTO: PETER JOHANSSON
19