Inspirationsmaterial för lärare
Foto: Markus Gårder, Ill: Sara Olausson 1 I rollerna Cam Io Farah Amina, skolbibliotekarie Jona Jackie Eli Astrid Lindgren, lärare Alex F.d. rektor *Praktikant från Teaterhögskolan i Malmö Anna-Lena Efverman Gizem Erdogan Astrid Kakuli Malin Karlsson* Jonas Nilsson Razmus Nyström Magdi Saleh* Lotti Törnros Per Öhagen Benny Fredriksson Idé Dramatisering och regi Baserad på en novell av Scenografi och kostym Ljus Manus-DJ Mask Dramaturgi Synopsis och textkonstultation Scenografiassistent och rekvisitör Ansvarig för workshop Magnus Berg Carolina Frände Ron Jones Jenny Kronberg Karl Svensson Fredrik Apollo Asplund Johanna Ruben Marie Persson Hedenius Joakim Sten Erika Sjödin MK Larsson Från 16 år Föreställningen är 1 timme och 45 min (utan paus) Premiär 11 september 2015 2 Introduktion till materialet Det här är ingen manual – det är ett inspirationsmaterial. Det är till för att du som pedagog på ett enkelt sätt ska få idéer till hur du kan utveckla och fördjupa elevernas kunskap med avstamp i föreställningen Vågen. Att utifrån en kulturell eller konstnärlig upplevelse arbeta vidare med olika teman bidrar till förståelse för hur kultur kan spegla, diskutera och ifrågasätta världen som vi lever i. Se materialet som ett smörgåsbord där du kan provsmaka dig fram – du kan kombinera, modifiera eller servera de olika rätterna på vilket sätt som helst. Du som pedagog känner dina elever bäst och vet vilka kunskaper de är i behov av att utveckla. Vilka ämnen du har nytta av, vilka frågor du vill arbeta med och på vilket sätt avgör du därför själv. Många av förslagen på övningar är väldigt öppna och kan med lätthet anpassas mellan skriftligt och muntligt, eller mellan grupparbete och individuellt arbete. Materialet är indelat efter ”ämnesgrupper”, men du är fri att hämta information och inspiration från vilken del av materialet som helst, oavsett inom vilket ämne du ska arbeta. Om du undervisar samma elevgrupp i flera ämnen, eller har möjlighet att arbeta ämnesövergripande med andra kollegor, är det ett utmärkt tillfälle att utifrån föreställningen arbeta från flera infallsvinklar med teman som den berör. Sist i materialet finns tips på litteratur och länkar. Dessa kan du som pedagog ha glädje av, och de kan även fungera som tips till eleverna om ni väljer att jobba med någon av forskningsövningarna. Psykologi, filosofi och estetiska ämnen Att bearbeta föreställningen Vågen Vågen är inspirerad av en verklig händelse från 1967, då historieläraren Ron Jones i Palo Alto, USA, genomförde ett socialpsykologiskt experiment i sin klass. Han ville visa eleverna hur ett helt folk kunde enas och sluta upp bakom Hitler i 1930-talets Nazityskland. Experimentet lyckades så till vida att eleverna snabbt fann den kollektiva gemenskapen i rörelsen Jones skapade, kallad The Third Wave. Gemenskapen omvandlades dock till en sekteristisk rörelse på skolan. Jones tvingades då avbryta experimentet som han tappat kontrollen över. I teaterföreställningen Vågen har Carolina Frände dramatiserat en fiktiv rekonstruktion av experimentet och förlagt händelsen till Skärholmens gymnasium 1997. Dramat utspelar sig i ett jättelikt klassrum, där publiken ingår som en del i klassen och därmed blir en aktiv del i dramat, snarare än passiva åskådare skilda från scenen. Dela in klassen i grupper och ta reda på mer om olika sekter och sekteristiska rörelser. Hur definierar vi en sekt? Är sekter alltid religiösa eller politiska, eller hittar ni även exempel på andra grunder för gemenskapen i en sekt? Forska i begreppet diktatur. Vilka svårigheter finns i att definiera begreppet? Vilka olika typer av diktaturer kan ni identifiera utifrån informationen ni hittar? 3 Finns det ”grader” av diktatur? Finns det ”grader” av demokrati? Arbeta i par eller små grupper för att ta reda på mer och diskutera sedan i helklass. Arbeta individuellt eller i små grupper med att ta reda på mer om en specifik diktatur eller en enpartistat som finns eller har funnits. Hur har diktaturen tillkommit/uppstått? Är/var det en diktatur med starkt folkligt stöd eller en ytterst påtvingad, auktoritär diktatur? Vem eller vilka leder/ledde den? Om den har upplösts, hur gick det till? Hur har landet i så fall förändrats sedan diktaturen föll? Det teatrala uttrycket Vågen kan sägas bygga på verkliga händelser, eftersom den är direkt inspirerad av och följer den dokumentation som finns av Ron Jones experiment i USA 1967. Men pjäsen Vågen utger sig för att vara en rekonstruktion av en händelse i Sverige 1997 – vilket alltså är en fiktiv händelse. Den dramatiska rekonstruktionen av denna fiktiva händelse är en händelse i sig; en teaterhändelse. Teaterhändelsen är det som sker mellan skådespelarna och publiken på en viss plats vid en viss tidpunkt – en föreställning. Att detta är just en händelse blir extra tydligt när publiken inkluderas i föreställningen, och därmed inbjuds att ”delta” i händelsen. För att konkretisera hur vi förstår att det är teater vi ser, och inte en ”verklig” händelse vi deltar i, kan vi se på relationen till teaterhändelsen som ett ”kontrakt” mellan teatern/skådespelarna och publiken. Kontraktet kan sägas föreskriva reglerna för hur detta ska tolkas som just en teaterhändelse och inte något som sker i ”verkligheten”. Vi vet att det är teater och inte verklighet bland annat för att vi befinner oss på en teater; vi ser skådespelare utföra handlingar inom ramen för en rollgestaltning; deras gestaltning förstärks av avsiktligt använda medel som musik, ljussättning, speciella kläder och sminkning. Därför behöver vi exempelvis inte ingripa när en av rollkaraktärerna blir misshandlad. Genom kontraktet vet vi att det är ”på låtsas”. Förslag på övningar Diskutera i helklass hur det kändes att sitta i ett fiktivt klassrum och uppleva pjäsen spelas runt omkring och mitt bland publiken. Har någon i klassen erfarenhet av sådan teater sedan tidigare? Påminner situationen om några andra situationer där vi är en del av det som sker, men inte aktivt deltagande/drivande? På vilket sätt? Fanns det tillfällen då ni blev osäkra på om något som skedde ingick i teaterföreställningen eller var en del av ”verkligheten”? När? Hur uppfattade ni som direkt fick interagera med en skådespelare situationen? Hur kändes det att bli tilltalad av lärarrollen i föreställningen? I föreställningen varvas spelscener med filmprojektioner där vi får veta mer om gestaltningen av rollkaraktärerna. Vi får höra skådespelarna berätta om arbetet, och vi får även möta en karaktär som inte finns med i själva pjäsen – Kulturhuset 4 Stadsteaterns VD Benny Fredriksson, som är inskriven i berättelsen som rektor för Skärholmens gymnasium 1997. Prata i helklass om filmprojektionerna. Är de spelade eller är det skådespelarna själva vi får möta? Hur vet vi det? Varför tror ni att filmprojektionerna finns med? Vad berättar de som vi inte får veta i själva pjäsen? Hur ska vi förstå begrepp som ”verklighet” respektive ”fiktion”? Diskutera gärna detta i anslutning till att ni eventuellt ser någon av filmatiseringarna av Ron Jones experiment (filmtips finns längst bak i materialet). Hur ”verklig” är en dramafilm som bygger på en verklig händelse? Vilka faktorer spelar roll för och påverkar vår värdering av hur ”sanningsenlig” eller ”verklig” en fiktiv historia är? Hur ”verklig” eller ”sann” är en dokumentärfilm? Hur ”verklig” eller ”sann” är en självbiografisk roman? Vilka sätt finns det att manipulera eller vinkla en historia som uppges vara baserad på ”verkliga händelser”, och vilka avsikter kan det finnas bakom sådan manipulation eller vinkling? Diskutera i helklass eller i mindre grupper och dela med er till varandra med exempel på dokumentärfilmer ni sett och självbiografiska böcker eller biografier ni läst. Ta reda på mer om teaterns historia. Var, hur och för vem har det spelats teater i olika tider? Vilka har varit skådespelare och vilka har varit publik? Vad har teater handlat om? Hur har den knutit an till andra konstformer som litteratur, bildkonst, dans m m? Hur har den speglat samtida ideal och trender i samhället? Arbeta i mindre grupper och välj olika infallsvinklar eller olika tidsepoker. Redovisa för klassen. Socialpsykologi Socialpsykologin undersöker och försöker förklara mänskligt beteende, både utifrån individuella karaktärsdrag och utifrån hur individen påverkas av och påverkar sin sociala omgivning. Socialpsykologin studerar därför mycket hur individer beter sig i grupp, och även hur grupper av individer förhåller sig till varandra eller till större grupperingar som de ingår i. Socialpsykologin vill visa vilka mekanismer och processer som påverkar ett beteende i en eller annan riktning. Socialpsykologiska experiment har genom historien ibland tett sig nära nog grymma; det mest kända är Stanley Milgrams lydnadsexperiment från1963. Ett antal testpersoner fick ge en annan människa elektriska stötar under instruktionen att de deltog i ett ofarligt experiment. Milgram visade hur stor makt en auktoritet som en forskare kan ha, och hur långt enskilda människor kan gå i sin vilja att lyda en auktoritet – även när de tillfogar andra skada. I själva verket var elstötarna fiktiva och de människor som fick ta emot dem var instruerade att spela ut smärta vid ”stötarna”. Experimentet ställer frågan om människans inneboende ”godhet” eller ”ondska” på sin spets. Det visar att många helt ”vanliga” människor kan tänka sig att begå relativt starka handlingar om de tror att de gör det i ett ”gott” syfte, eller upplever auktoriteten som uppmanar dem som tillräckligt skrämmande och/eller tillförlitlig. 5 Förslag på övningar Lek ”Dolda kameran”. Dela upp klassen i mindre grupper om tre-fyra personer och skicka ut dem på socialpsykologiska studier i det offentliga rummet. Varje grupp provar att utmana en norm eller föregiven regel i samhället. Ni kan t ex låtsas somna på en medpassagerares axel i kollektivtrafiken och se hur hen reagerar, eller arrangera en ”olycka” eller fejka en svimning på ett torg och studera hur folk omkring reagerar. Det är viktigt att ingen kommer till skada och att ni berättar vad ni håller på med om de människor ni interagerar med undrar! Inspiration kan hittas på Youtube (länkar finns längst bak i materialet). Berätta och redovisa för varandra i klassen. Diskutera om ni tror att utfallet av studien hade blivit annorlunda i ett annat sammanhang; på en annan plats, vid en annan tidpunkt, om ni hade varit barn eller gamla istället o s v. Läs om Milgrams experiment och andra liknande socialpsykologiska studier. Sök fakta i böcker och på nätet och diskutera dem i helklass. Var går de etiska gränserna för den här typen av studier, tycker ni? Spelar det roll om någon faktiskt bli skadad, eller om skadan som sker är ”spelad” och en del av experimentet? Vilken sorts kunskap ger det oss om människans natur – får vi några ”svar” eller visar sådana här studier snarare på hur oerhört komplex människan är i sitt sätt att fungera? Svenska, historia och samhällskunskap En av historieforskningens grundprinciper är att vi inte helt kan förstå vår samtid, utan att det krävs tidsmässigt avstånd till sådant som politiska händelser för att vi ska kunna se, formulera och begripa dess orsaker, utbrott och konsekvenser. Å andra sidan talar vi ofta om hur viktigt det är med historiekunskap och förståelse av tidigare händelser för att kunna analysera vår egen samtid. Vi behöver historisk kunskap för att kunna fatta beslut om hur vi vill leva tillsammans i världen i framtiden. Det finns också en förhoppning om att vi genom att förstå omständigheter och skeenden ska kunna undvika att i framtiden ”begå samma misstag”, och att brott mot mänskligheten sådana som exempelvis Förintelsen inte ska behöva hända igen. Dessvärre sker brott mot mänskligheten fortfarande – överallt och hela tiden. Förslag på övningar: Forska mer i den ”samtida” historien – från 1950-talet till idag. Låt eleverna arbeta i grupper och ta sig an ett decennium svensk historia från och med 1950-talet. Vilka politiska händelser skedde och anses fortfarande som viktiga för utvecklingen till hur det ser ut idag? Vilka av dem är nationella och vilka har koppling till internationella händelser? Hur utvecklades organisationen av det svenska samhället, politiskt och ekonomiskt, under decenniet? Vilka strukturer förändrades och vilka politiska strömningar rådde? Ta också reda på vilka vetenskapliga framsteg som eventuellt gjordes, och hur de bidrog till förändring i någon mening. Ta reda på mer om kulturella och konstnärliga 6 strömningar som fanns under decenniet – hur klädde folk sig, vad var populärt i form av musik, filmer, litteratur och annan underhållning och konst? Arbeta på liknande sätt men på mer övergripande global nivå. Studera hur andra världsdelar än Europa utvecklats och förändrats från 1950-talet fram till idag. Vilka internationella politiska händelser kan ses som avgörande? Hur påverkar dessa oss idag? Hur har sådant som ekonomi, fördelning och mänskliga rättigheter sett ut i olika delar av världen under de senaste 50-60 åren? Om källor och källkritik Det vi kallar för historiekunskap bygger på analys av källor och källmaterial. Källor är, på ett eller annat sätt, nästan alltid beroende av ”den mänskliga faktorn”. Ingen källa kan därför sägas presentera en hel ”sanning” om hur något förhållit sig eller gått till. Människor kan avsiktligt eller oavsiktlig ha försett kommande tider med kunskap byggd på felaktigheter. Källor måste undersökas och analyseras för att den kunskap vi ämnar bygga med hjälp av dem ska bli så nyanserad som möjligt. Källor bör värderas enligt åtminstone fyra kriterier: 1. Äkthetskriteriet, som innebär att källan ska vara det den utger sig för att vara. Detta kontrolleras exempelvis genom att undersöka om sådant som stil, sigill, språkbruk och liknande stämmer överens med tid och påstådd upphovsman. Huruvida material är tidsenligt undersöks. Var en skrift eller annan källa påträffas har också betydelse för avgörande om källans äkthet. 2. Samtidighetskriteriet, som innebär att en källas tillförlitlighet minskar ju längre tid som gått mellan händelsen den speglar och ”sammanställandet” av källan. Ju längre tid som går mellan en händelse och dokumentationen av den, desto mindre tillförlitlig är källan. Dagboksanteckningar är av detta skäl mer tillförlitliga än memoarer. 3. Tendenskriteriet, som innebär att en källa uppstår – eller till och med skapas – utifrån ett visst perspektiv, med en viss avsikt. Perspektivet och avsikten finns hos den eller dem som ”skapar” källan, och hos den eller dem som reproducerar källans betydelse. En källa är avsiktligt tendentiös när skaparen och/eller reproduktören har en tydlig intention med att framhålla en viss källa. 4. Oberoendekriteriet, som innebär att det krävs att minst två av varandra oberoende källor bekräftar något för att fakta ska kunna kvalificera sig som ”sanna”. I skrivna källor kan sådant som ordval och språkbruk studeras och analyseras, för att få en uppfattning om huruvida källorna är oberoende av varandra eller tvärtom bygger på varandra. 7 Förslag på övningar Låt eleverna i mindre grupper diskutera hur de ser på ämnet historia. Är det så viktigt som vi ofta påstår, att studera och analysera historiska skeenden? Vilken historia – eller vilka perspektiv på historien – upplever eleverna att de saknar i nuvarande kursplan? Vilka saker tycker de att de skulle vilja eller behöva lära sig mer om? Diskutera i grupper eller i helklass vilka problem som finns med historieskrivning. Vad består historia egentligen av? Vilken dokumentation finns, från olika tidsepoker och olika delar av världen? Hur undersöker och avgör vi om sådan dokumentation och information är tillförlitlig? Vilka är det som tolkar och förmedlar sådan dokumentation och information, och därför lägger grunden för utifrån vilka perspektiv vi tar oss an historiekunskap? Vilka har traditionellt stått för historieskrivningen inom olika områden – ”över-” eller ”underklassen”, män eller kvinnor, segrare eller förlorare i olika krig och konflikter? Vilken plats har barn och unga i historieskrivningen – vad vet vi om hur barn levde och hade det under olika historiska perioder? Hur påverkar källorna vilka aspekter av mänsklig historia vi genom tiderna har lyft fram och fört vidare som ”sanning” och ”kunskap? Vilka motiv kan ligga bakom förfalskningen av och spridningen av falska eller starkt vinklade källor och fakta? Diskutera också problemet med tolkningar av källan och dess betydelse – spelar det någon roll vem eller vilka som tolkar en källa, och vid vilken tidpunkt eller i vilket sammanhang det görs? Diskutera i mindre grupper hur vi ska se på källor idag, när alltmer av vår kommunikation och vårt bevarande av verkligheten (genom exempelvis bilder och skrivna utsagor) sker i digital form. Detta innebär dels att källorna kan manipuleras på andra sätt än tidigare, men också att fler människor har möjlighet att skapa och sprida potentiella källor till kunskap. Är det mestadels bra eller dåligt? Är det svårare idag att sålla bland källor för att de är så många? Är det svårare eller lättare att bedöma källors och informationers tillförlitlighet och relevans i den digitaliserade tidseran? Diskutera i helklass vilka metoder eleverna använder sig av för att skaffa information om något. Vilka källor använder de på internet, och för vilka olika avseenden? Var och hur kontrollerar de att informationen stämmer? Hur bedömer de källans tillförlitlighet? Hur kan vi avslöja ”falsk” digital information? Nationsstaten som politisk konstruktion Nationer är territoriella och politiska enheter, som organiseras och kontrolleras av en statsapparat. En nationsstat ska organisera villkoren för och utöva makten över ett visst geografiskt område. Före industrialiseringen organiserades samhället inte på detta sätt. I Europa fanns en sorts dynastiska stater, där (den politiska) makten befann sig oerhört långt från de flesta människors omedelbara verklighet. Samhällslivet var mer lokalt organiserat och olika typer av feodala, religiösa och släktskapsideologiska gemenskaper höll människor samman och villkorade det dagliga livet. 8 För att nationsstaten ska behålla sin politiska legitimitet måste den kunna övertyga folket i nationen om att den företräder detta folks intressen. Detta görs genom att ”skapa” en sorts nationskultur. Ett eller flera nationella, officiella språk är en av förutsättningarna. Det sker också genom att olika ting, traditioner och kulturella uttryck görs till nationella. De framhålls, omtalas och återskapas som typiskt svenska/franska/gambianska/chilenska o s v. Ett tydligt exempel på hur en nationsstat ”skapas” är Norge. Fram till 1800-talets slut var det officiella och mest använda skriftspråket i Norge danska. Landet Norge som vi idag känner det stod under svenskt styre. Mycket av den nationella norska kulturen ”skapades” och ”sammanställdes” under 1800-talet av den politiska rörelse som kämpade för självständighet från Sverige. Gradvis ersattes danska som skriftspråk med nynorsk, som bygger på norska talade dialekter. Då självständigheten trädde i kraft 1905 enade nationsstaten Norge ett norskt folk kring en kultur som hävdades vara urgammal och typiskt norsk. Men såväl norska folksagor som norsk folkmusik har sitt ursprung i centraleuropeiska kulturer. De ”traditionella” norska folkdräkterna som bärs vid högtider som den 17 maj skapades av nationalisterna för just detta syfte. De målade blommönster som uppfattas som typiskt norska föreställer ursprungligen vinrankor och är hämtade från Medelhavsområdets konst och bildkultur. Även om norska idag är ett eget språk, skilt från danskan och svenskan, så varierar dialekterna inom landet mycket. Talad norska nära den svenska gränsen har mer gemensamt med värmländska och dalmål än med västnorska dialekter som Bergen-mål. Ett exempel på ett mångetniskt samhälle, konstruerat som en nationsstat, är Mauritius. Dagens befolkning på 1,3 miljoner är ättlingar till de invandrare som tagit landet i besittning sedan den första franska kolonisationen i början på 1700-talet. I termer av religionstillhörighet dominerar den hinduiska gruppen, och i övrigt tillhör de flesta invånarna de två större minoriteterna av kristna (katoliker) respektive muslimer. Ursprungsmässigt och kulturellt/språkligt uppfattas och uppfattar sig befolkningen som indo-mauritier (mestadels hinduer och muslimer av indisk härkomst), kreoler (av afrikansk och madagaskisk härkomst med blandad religiös anknytning), sino-mauritier (av kinesisk härkomst) och franko-mauritier (kristna av fransk eller brittisk härkomst). Nationens enda officiella språk är engelska. Detta språk talas i privata sammanhang av mindre än 1 % av befolkningen. Istället samexisterar en rad språkliga gemenskaper, som delvis sammanfaller med de etniska gruppernas ursprung och/eller religion. De dominerande språken är hindi och mauritisk kreolska, men även franska, mandarin samt flera mindre lokala språk talas. Stora delar av befolkningen är alltså flerspråkig. Förslag på övningar Nationalismen strävar efter att den politiska organisationen ska ha en etnisk prägel, eftersom den företräder en etnisk grupps intressen. I nästan alla nationsstater lever flera etniciteter – grupper som delvis upplever sig ha en ”egen” kultur i förhållande till andra grupper i samma nation. I vissa nationsbildningar har sådana grupper en egen understatlig organisation. Exempelvis kan de ha ett eget utbildningssystem, ibland på sitt eget språk, som den franskspråkiga provinsen Québec i Kanada. Många nationsstater är en politisk-administrativ sammanslagning av provinser, delstater eller regioner. 9 Ibland har sådana provinser, delstater eller regioner visst självbestämmande inom ramen för den statliga organisationen. Arbeta i grupper med att ta reda på mer om hur statlighet och regionalt självstyre fungerar i några nationsstater. Intressanta exempel kan vara Belgien, USA, Spanien, Sydafrika, Indien och Tanzania, men det finns förstås många fler. Vilken uppdelning i mindre enheter finns det i nationsstaten? Vilka nivåer av politisk organisation finns det, och på vilket sätt är de knutna till sådant som språk och religion? Har de mindre enheterna inom staten rätt att stifta några egna lagar? Vilka då? Hur skiljer de sig från lagar i andra delar av nationsstaten? Har de ett eget utbildningssystem? Hänger detta samman med språket? Redovisa muntligt för klassen eller skriftligt i ett tema-arbete. Vad som utgör en etnisk grupp är inte självklart, eftersom det kan ha att göra med flera faktorer såsom språk, religion, sedvänjor och andra kulturella uttryck. Det enda som egentligen kan definiera en grupp som en etnicitet, är när denna grupp – av sig själva och/eller andra – upplevs och definieras just som en grupp, som på något sätt är kulturellt särpräglad och därför skiljer sig mot andra grupper. En systematisk distinktion mellan ”vi” och ”dem” är nödvändig för att en etnicitet ska kunna definieras. Finns det andra kategorier i vilka vi försöker indela människor på liknande sätt? Finns det några sätt att kategorisera och särskilja människor som är absoluta och heltäckande? Vilka för- och nackdelar finns det med att kunna särskilja grupper av människor från varandra? Vem har störst rätt att definiera en grupp som en grupp – de som ingår i den eller de som inte gör det? Diskutera i helklass eller mindre grupper. Begreppet etnicitet används på många olika sätt, vilket är möjligt just för att det är ett begrepp med oklar definition. I den politiska diskussionen kopplas etnicitet ofta samman med ”ursprung”, eller till och med utseende och hudfärg. ”Asiater” kan i vissa sammanhang i Sverige omtalas som en etnicitet – men den gruppen kan ju bestå av adopterade, barn till adopterade, människor som har föräldrar invandrade från Asien, asiater som helt eller delvis lever och arbetar i Sverige, människor som har asiatiskt utseende men vars släkt i generationer levt i Frankrike för att sedan flytta till Sverige o s v. Människorna i gruppen har med andra ord ingenting gemensamt som är ”genuint asiatiskt” – de har ingen gemensam ”svensk-asiatisk” eller ”asiatisk” kultur. Diskutera hur ni uppfattar begreppet etnicitet. Vilka definitioner på ordet kan ni hitta i böcker, tidningar, på nätet och i annan media? Nationalismen som ideologi syftar till att ena etniska grupper i nationer. Massutbildning och ”kulturellt enande” är fenomen som uppstod i samband med nationalismens framväxt. Vilken betydelse har det att ingå i samma utbildningssystem och att lyda under samma rättssystem? Påverkar sådana faktorer vår känsla av gemensamt upplevd ”kultur”? Hur? Vilka andra faktorer är viktiga? Forskning på området visar att etniska gruppers identitetsskapande historiskt sett har fått störst betydelse i tider av stark förändring. När ”gränserna” mot den 10 egna etniska gruppen upplevs vara hotade, eller det uppstår konkurrens om resurser (föda, arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter), tenderar etnicitet att bli en viktigare urskiljningsfaktor mellan människor. Vilka mekanismer ligger bakom detta, tror ni? Varför har människan i tider av kris och snabb förändring ett behov av att gruppera sig, att skapa och stärka sociala strukturer i form av ”vi” och ”dem”? Hur kan detta förstås mot bakgrund av den relativt moderna politiska konstruktionen med nationsstater? Diskutera i helklass hur vi ska förstå begrepp som ”svensk”, ”afrikansk” eller ”amerikansk”. I termer av tillhörighet till nationsstaten på ett officiellt politiskt plan är det medborgarskap som är avgörande för vilken nationalitet någon har. Men inom nationen kan människor alltså även tillhöra andra, mindre gemenskaper. Vilka olika delar av människors kulturella identitet är viktiga för avgörandet av vilken eventuell grupp de tillhör? I Sverige och i andra länder? Hur avgörande är det egentligen med religiös uppfattning och tro i ett land som Sverige, där organiserad religion som system inte längre har någon direkt koppling till staten och den politiskt utövade makten? Hur avgörande är språket? Vilka kulturella värden som människor delar tror ni egentligen har störst betydelse för skapandet av känslan att vi tillhör samma nationella gemenskap? Är exempelvis firandet av högtider och andra uttryck för ”nationella traditioner” verkligen ett sådant värde, eller handlar det om helt andra saker? Hur förändras sådana traditioner även inom en nationell kontext över tid? Kan det finnas andra kulturella uttryck som har större betydelse – sådant som att man ser samma tvprogram, tar del av samma (inrikes-)nyheter och –aktualiteter och hör samma musik på radio? ”Nationalismen uppstod, och fortsätter att uppstå, under perioder då släktskapets sociala betydelse försvagas”, skriver forskaren Thomas Hylland Eriksen. Vilka sociala gemenskapsvärden hade människan i lokalsamhället innan nationalismen som ideologi tog fast form och bildandet av nationsstater skedde? Vilka sociala gemenskapsvärden har vi idag – i Sverige och i andra länder som ni känner till? Kan nationstillhörighet och ”nationell kultur” ses som en ersättning för den släkt- eller stamrelaterade sammanbindande kultur som fanns i det förindustriella samhället? Diskutera i mindre grupper och berätta vad ni kommit fram till för varandra. Nationsstaten är en överbyggande politisk konstruktion, men det finns i ökande grad ännu större politiska överbyggande konstruktioner. Ett exempel är EU. Vi har sett svårigheten i att definiera vad som är ”svenskt” eller ”norskt” eller ”mauritiskt” – hur ska vi definiera vad som är ”europeiskt”? Vilka europeiska nationer uppfattar ni drar upp riktlinjerna för vad Europa är och ska vara som union? Behövs det en europeisk union och vad ska den i så fall primärt ägna sig åt? Vilket självbestämmande ska de nationella staterna inom unionen ha och för vilka frågor upplever ni att en nationsövergripande union kan vara en konstruktiv lösning? Diskutera i helklass eller i mindre grupper. Vilka andra nationsövergripande unioner, samarbeten och sammanslutningar finns det? Vad har de för uppgifter och syften? Ta reda på mer om Afrikanska Unionen, NATO, OECD, EEC m fl ekonomiska och politiska samarbeten som syftar 11 till utbyte mellan nationsstater. Låt varje elev eller elever i grupp forska i och presentera ett sådant samarbete, muntligt eller skriftligt. Vilka andra organ eller sammanslutningar finns det idag i vårt globala kommersiella konkurrenssamhälle? Finns det ”icke-politiska” organ som har stor ekonomisk och eller/social makt, på lokal och global nivå? Kan religiösa rörelser och storskaliga bolag ses som sådana organ? Kan sådan makt betecknas som ”opolitisk”? Vilken relation har sådana maktorgan till nationsstater och större, överstatliga sammanslutningar som unioner och handelssamarbeten mellan nationer? Ta reda på fakta och diskutera! Balkan – ett exempel på problematiken med nationsstater En del av det område som efter 1945 hamnade mellan de s k Öst- och Västblocken i Europa var Federationen Jugoslavien. Statsuppdelningen på Balkan hade egentligen under hela 1900-talet förändrats ofta. Efter de två Balkankrigen 1912 respektive 1913, där även de balkanska staterna Grekland och Bulgarien samt det närliggande Rumänien spelade roll, frigjorde sig området från ett 500 år långt osmanskt styre. Hur gränserna har dragits, vilka makter som har styrt och hur grupper av människor i det här området har definierats, har skiftat genom tiderna. Under i stort sett hela 1900-talet och en bit in på 2000-talet har området splittrats och enats genom olika konflikter. De olika republikanska statsbildningarna har haft varierande grad av autonomi, och den senaste staten att förklara självständighet är Kosovo, som 2008 bröt sig loss från serbiskt styre. Huruvida Kosovo ska ses som en egen stat är fortfarande idag en omtvistad fråga. Bland FN:s 193 medlemsstater har 107 stycken (däribland Sverige) erkänt Kosovo som enskild och fristående stat. Serbien har inte accepterat utbrytningen, och området befinner sig därför under pågående konflikt – om än inte i brinnande krig i dagsläget. Förslag på övningar: Dela upp klassen i mindre grupper och låt varje grupp ta reda på mer om ett land/geografiskt område på Balkan (ta gärna även med Albanien, Grekland och Bulgarien). Forska i landets historia; vilka folkgrupper har levt där i olika tider, under vilka olika politiska styren och sammanslutningar har landet ingått, vilka språk talas och har talats (officiellt och i realiteten)? Vilka olika religiösa strömningar har funnits, har de varit kopplade till politiken och har de haft någon betydelse för konflikter mellan folkgrupper? Är landet idag religiöst präglat eller mer sekulariserat? Vilka exportinkomster och tillgångar har landet? Hur låter traditionell musik från området, hur ser matkulturen ut och vilken konst, kultur och vetenskap kan knytas till landet (i sin nuvarande eller någon tidigare form avseende gränsdragningen)? Redovisa skriftligt och/eller muntligt. Muntlig redovisning och kunskapsförmedling inför klassen kan gärna göras med hjälp av digital presentation, bilder, filmklipp, ljudupptagningar från intervjuer, collage och liknande. 12 Retorik I den workshop som ingått som obligatorisk del av föreställningen Vågen fick eleverna på ett lekfullt sätt med hjälp av skådespelare utforska retorik och hur den kan tillämpas genom att hålla tal. Modern retorikforskning visar att det inte bara är själva orden och hur de används som spelar roll för hur budskapet uppfattas. Själva presentationen, alltså utförande av talet med avseende på tonläge, kroppsspråk och det egna engagemanget, är också avgörande faktorer. Längst bak i materialet finns exempel på tal som varit utgångpunkt för workshopen. Retoriken är en viktig beståndsdel i all kommunikation som vill förmedla ett budskap. I vissa fall handlar det om att så värdeneutralt och objektivt som möjligt återge eller informera om något. För det krävs en sorts retorik. I andra fall kan det gälla att övertyga potentiella väljare om att en viss politisk lösning är den bästa, eller att en viss infallsvinkel på ett problem är den mest fruktbara att inta. Då krävs en mer övertygande retorik, som försöker styra mottagaren av budskapet mot en viss uppfattning. Att lära sig avkoda retorik och förstå hur ord kan användas olika i olika sammanhang är viktigt för att kunna förstå och förhålla sig öppen och kritisk till information och andra budskap vi mottar. Genom historien har en lång rad politiker och andra formella och informella ledare gjort sig kända som goda talare. Det gemensamma för goda talare är att de är duktiga på att framföra sitt budskap, och se till att publiken uppfattar det på ett visst sätt. Förslag på övningar Låt varje elev välja ett tal eller en bit ur ett tal som en känd politiker eller annan ledarfigur har hållit genom historien. Intressanta talare att titta närmare på kan vara Winston Churchill, Adolf Hitler, Margaret Thatcher, Olof Palme, Gudrun Schyman, Jimmie Åkesson, Nelson Mandela, Dalai Lama och Malala Yousafzai. På Youtube finns också otaliga klipp av artister och kulturella ikoner som håller tal i olika sammanhang. Analysera talet – vad vill hen ha sagt? Vem talar hen till? Vem är talarens primära målgrupp att övertyga? Finns det tolkningsutrymme i talet – säger talaren något ”mellan raderna” och hur kan det tolkas? Kan det tolkas på mer än ett sätt? Hur korresponderar framförandet av talet med talets innehåll (om ni har möjlighet att se och/eller höra talet inspelat)? Håll talen inför varandra i klassen – berätta också mer om omständigheterna kring just detta tal, var det hölls, när och för vem. Argumentationsanalys Argumentationsanalys är ett värdefullt verktyg för att analysera hur en argumentation struktureras och fortskrider. Argumentationsanalys kan tillämpas både på talade och skrivna budskap. Det handlar om att få syn på och förstå relationen mellan budskapets kärna och de argument som används som stöd för eller emot en viss tes – ett påstående eller en utsaga. I sin grundläggande form består argumentationsanalysen av två steg: 13 1. Beskrivande analys, som innebär att undersöka strukturen i en argumentation. 2. Värderande analys, som innebär att värdera styrkan i argumenten. Argument syftar till att legitimera en tes; de svarar på varför tesen ska uppfattas som sann eller osann. Argument för en tes (som vill bekräfta tesen) kallas för pro-argument, och argument mot en tes (som vill kullkasta tesen) kallas för contra-argument. Relationen mellan tes och argument är ”eftersom”. Ett exempel: Tes: Jennifer Lopez tjänar mycket pengar. Pro-argument 1: Hennes konserter är alltid utsålda. Pro-argument 2: Hon äger flera lyxvillor. För att undersöka argumentens styrka och giltighet är det ändamålsenligt att förstå premisserna för argumenten. Premisserna kompletterar argumenten och ska, om argumenten är relevanta, kunna knyta dem till argumentet med relationen ”och”. Ett exempel: T (tes): Haga-mannen skulle inte bli en bra jämställdhetsminister. P (pro-argument) 1: Han har visat bristande respekt för kvinnor. φP1 (premiss för P1): Den som saknar respekt för kvinnor lämpar sig inte som jämställdhetsminister. I detta fall är argumentet ett gott argument som äger stark giltighet, eftersom premissen för argumentet måste ses som korrekt inom ramen för gällande definition av en jämställdhetsministers arbete. För att kunna värdera argumenten måste man alltså också värdera premissen. Ett exempel: T: Det finns en gud. C1: Det finns så mycket lidande i världen. φC1: Gud är allsmäktig och god. Argumentet C1 äger bara giltighet om premissen är att gud är allsmäktig och god. Om vi istället anser att gud mycket väl kan vara maktlös och ond, är inte C1 ett relevant argument mot tesen. Premissen för argumentet avgör därmed i stor utsträckning huruvida ett argument är relevant eller inte i ett visst sammanhang. 14 Ett exempel: T: Christer Pettersson mördade Olof Palme. P1: Han befann sig på mordplatsen vid tiden för mordet. φP1: Att befinna sig på mordplatsen vid mordets tidpunkt tyder på att han är skyldig. C (contra-argument) 1: Christer Pettersson beundrade Olof Palme. φC1 (premiss för C1): En mördar inte personer en beundrar. C1φC1 (invändning/contra-argument mot premissen för C1): John Lennon och andra kända människor har mördats av beundrare. Ett contra-argument mot en premiss kallas för en relevansinvändning, eftersom det ifrågasätter om premissen för argumentet är acceptabel. I exemplet ovan är premissen, alltså det vi underförstått förutsätter när vi använder oss av argument C1, tvivelaktig. Extrem beundran kan leda till stalking och till och med tillfogande av skada eller mord på den som blir beundrad. Det faktum att Christer Pettersson beundrade Olof Palme är alltså inte ett hållbart argument mot tesen att han också mördade honom. Premisser kan vara svåra att upptäcka i en argumentation eller debatt, oavsett om den sker mellan två eller flera personer eller har formen av en resonerande utsaga, eftersom premisser sällan skrivs eller uttalas. De är ofta underförstådda – något som kan utnyttjas av den eller de som argumenterar. Förslag på övningar Arbeta i par och leta upp en kort och enkelt upplagd debattartikel. Försök formulera artikelförfattarens tes (om den inte är explicit utskriven). Markera pro-argument för tesen med en färg, och contra-argument (om de finns) med en annan färg. Markera också premisser om de finns utskrivna i texten. Arbeta i små grupper och gör en lista på argument för en tes ni själva hittar på eller som ni hittar i en text eller utsaga i media. Försök formulera premisserna för era argument, alltså motivera varför argumenten äger giltighet. Dela upp klassen i två större eller ett jämnt antal grupper och håll debatt om en eller flera frågor. Presentera tesen, ge en pro-grupp och en contra-grupp för varje tes möjlighet att förbereda sig med en rad argument (där de också bör tänka igenom på vilka premisser de bygger sina argument). Låt eleverna individuellt skriva en kort argumenterande text om en fråga de själva väljer. De ska kunna styrka sin argumentation genom att explicit skriva ut premisserna i texten. 15 Källor & tips för vidare fördjupning Facklitteratur Etnicitet och nationalism, Thomas Hylland Eriksen, 1993. Experimentell och tillämpad socialpsykologi, Per Eisele, 2009. Socialpsykologi, Thomas Johansson, 2004. Argumentationsanalys, Rolf Ejvegård, 2005. Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter, Claes Svahn, 2003. Sektbarn: ett reportage om de utvalda för paradiset, Charlotte Essén, 2008. Understanding Jonestown and Peoples Temple, Rebecca Moore, 2009. Himmel och helvete. Mord i Knutby, Terese Christiansson, 2004. Lend me your ears: Great speeches in history, William Safire, 2004. Teaterhistoria, Carl-Gustav Pettersson, 2004. Om teater, Bertolt Brecht, 1975. Länkar http://tidskriftenrespons.se/article/ingen-politisk-fraktion-kan-distansera-sig-frandet-nationella-idearvet/ Artikel i tidskriften Respons om nationsstaten som idé och dess anknytning till högerrespektive vänsterfraktioner i europeisk politik. http://www.so-rummet.se Användbar webbsida för SO-lärare och elever, med sökbar information om t ex diktatur, demokrati och andra samhällsvetenskapliga frågor. http://www.fri-sverige.se http://www.fri-sverige.se Stiftelsen Föreningen Rädda Individens webbsida. Stiftelsen fungerar som stödförening och nätverk för människor som hoppat av sekter och andra destruktiva rörelser. http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/kriget-i-forna-jugoslavien Forum för levande historia. Här finns bl a tips på fördjupning kring kriget i forna Jugoslavien. http://www.metro.se/nyheter/viralgranskaren/ Tidningen Metros webbsida för granskning av viral information i digitala kanaler. Skönlitteratur Take as Directed (novell), Ron Jones, 1976. Kallocain, Karin Boye, 1940. 1984, George Orwell, 1949. Slakthus 5, Kurt Vonnegut, 1969. Fahrenheit 451, Ray Bradbury, 1953. Oryx och Crake, Margaret Atwood, 2003. Tjänarinnans berättelse, Margaret Atwood, 1985. Never let me go, Kazuo Ishiguro, 2005. Dödssynden, Harper Lee, 1960. Vredens druvor, John Steinbeck, 1940. Anne Franks dagbok, Anne Frank, 1947. 16 Skulden, Jodie Picoult, 2000. Vi kallar honom Anna, Peter Pohl, 1987. Sekten, Peter Pohl, 2005. Flugornas herre, William Golding, 1954. Patient 67, Dennis Lehane, 2003. En svart tid, Michal Glowinski, 2001. Mannen utan öde, Imre Kertész, 1998. Där ingen flod längre finns, Hanna Krall, 2000. Tvillingsystrarna, Tessa de Loo, 2009. Bittra örter, Marga Minco, 1962. Foxfire – En tjejligas bekännelser, Joyce Carol Oates, 1994. Filmer The Wave, 1981, TV-film i regi av Alex Grasshoff, baserad på Ron Jones experiment: https://www.youtube.com/watch?v=ICng-KRxXJ8 Die Welle, 2008, i regi av Dennis Gansel, långfilm baserad på Ron Jones experiment. Lesson Plan: The Story of The Third Wave, dokumentär om Ron Jones experiment: https://www.youtube.com/watch?v=Psp3dGDGNgk Det vita bandet, 2009, i regi av Michael Haneke. A Clockwork Orange, 1971, i regi av Stanley Kubrick. Never let me go, i regi av Mark Romanek, 2010. Livet är underbart, i regi av Roberto Benigni, 1997. Fight Club, i regi av David Fincher, 1999. Flykten från Bastøy, i regi av Marius Holst, 2010. Den nya människan, i regi av Klaus Härö, 2007. Elina, som om jag inte fanns, i regi av Klaus Häro, 2003. Martha Marcy May Marlene, i regi av Sean Durkin, 2011. Socialpsykologiska experiment – inspirationsfilmer https://www.youtube.com/watch?v=fRM07DlYtLY (Lost child experiment) https://www.youtube.com/watch?v=zNOTWjIJ58E (Would you help a girl?) https://www.youtube.com/watch?v=6-U_fHJkGNc (Would people steel from the homeless?) https://www.youtube.com/watch?v=HyPgq__pEHg (Would you stop a pick-pocketing?) 17 Democracy speech Översättning: Maria Katerine Larsson Föreställ er att Amerika var en diktatur. Då kunde diktatorn låta en procent av befolkningen äga alla tillgångar. Diktatorn kunde hjälpa sina rika vänner att bli ännu rikare, genom att sänka deras skatt, och betala deras skulder när de sätter allt på spel och förlorar. Diktatorn kunde strunta i fattigas behov av sjukvård och utbildning. Er media skulle verka fri, men skulle i hemlighet kontrolleras av en person och dennes familj. Diktatorn skulle kunna avlyssna alla telefoner, tortera utländska fångar, hålla riggade val och ljuga om varför han sände sina medborgare till krig. Era fängelser skulle vara fyllda av en enskild etnisk grupp, och ingen skulle klaga. Diktatorn skulle använda sig av media för att skrämma medborgarna att tro på saker som går emot deras eget bästa. Jag vet att det här är svårt för er Amerikaner att föreställa er, men snälla – försök! Ur: The Dictator, film i regi av Larry Charles, 2012. 18 Feminist speech Översättning: Maria Katerine Larsson Ni har kränkt mig. Ni har brutit varje band av förtroende, och våga inte säga att det var för konstens skull. Har ni systrar? Jag vill att ni frågar dem någonting, och det viktigaste är att ni lyssnar på deras svar. Jag vill att ni frågar era systrar när de första gången blev kränkta av en man eller en kille. Det finns inte en enda tjej eller kvinna i den här världen som inte har blivit kränkt av en man, och ibland är det inte så farligt, och ibland är det så jävla smärtsamt. Men ni har ingen aning om hur det känns. Det är inte mitt jobb att göra er till bättre män. Det är ingen kvinnas jobb att konsumeras och invaderas och bli spottad på så att någon jävla man kan utvecklas. Jag vill att ni klär av er och skriver ”Ta mig” på bröstet. Och sen vill jag att ni går ut genom dörren och nedför gatan. Och till alla som vill ta er, säger ni ”självklart, absolut, inga problem”. Och när de gör det, så säger ni ”tack så hemskt mycket”. Och se till att ni har ett leende på läpparna hela tiden, för då vet ni, era dumma, fega, ynkryggar, hur det känns att vara kvinna. Ur: The L Word, TV-serie för Showtime, 2004-2009 19 Environment speech Översättning: Maria Katerine Larsson Klimattoppmötet i Köpenhamn är avslutat – och en stor del av EU:s miljöministrar är döda. Det var vi som dödade dem. Varför? För vi kan inte vänta längre. Tiden är knapp. Vi kan inte låta våra politiker sitta i möte efter möte, år efter år, utan resultat. Vi vet att vi styr rakt emot en miljö- och klimatkatastrof. Och ändå så gör de som har makt och möjligheter ingenting. Inget land vill bli först med att kännas vid sitt klimatansvar. Alla tunga klimatfrågor skjuts på framtiden. Därför sörjde vi för att de gamla politikerna försvann, så att det nu finns plats för nya människor. Nya ministrar. Upprepa inte de gamlas misstag. Vi håller ögonen på er. Ur: Bron, TV-serie i regi av Henrik Georgson, 2011-2015. 20
© Copyright 2024