Miljözoner, regelverk för efterkonvertering och miljökrav vid upphandling
– hur hänger det ihop?
Miljözon
Idag har åtta kommuner valt att införa miljözon (Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Mölndal,
Stockholm, Umeå och Uppsala). Bestämmelserna är samma för alla svenska städer med
miljözon och baseras på de regler som finns angivna i Trafikförordningen (SFS 1998:1276,
kapitel 10). Detta innebär att man utgår från EU:s miljöklassning av fordon för att avgöra vilka
som är tillåtna inom miljözon. För mer information kring varje stads miljözon, se respektive stads
hemsida.
Miljözoner är alltså baserat på svensk lagstiftning. Geografisk avgränsning och
dispenshantering sköts lokalt medan regler för fordon beslutas nationellt. I allmänhet införs
miljözon som en åtgärd för att minska problem med dålig luftkvalitet i tätorten. Inom EU finns
krav på god luftkvalitet, vilket flera städer i Sverige har svårt att uppnå och därför måste
aktiviteter genomföras som minskar emissioner av bland annat kväveoxider och partiklar.
Miljözon gäller för tunga lastbilar och bussar
(tunga fordon med totalvikt över 3,5 ton),
inte för till exempel entreprenadmaskiner.
Miljözon är en lokal trafikföreskrift och
övervakas av Polisen på samma sätt som
övriga trafikregler. Miljözon gäller fordonen,
oavsett ägare eller ärende.(För regler och
undantag gällande miljözon, se
Trafikförordningen 4 kap 22-24§§ samt 11
kap 4§)
Regelverk för efterkonvertering
Miljömässigt sämre fordon kan uppgraderas
för lägre avgasutsläpp med nationellt
typgodkänd konverteringssats. Det är
Transportstyrelsen som utformar regelverket
kring detta. Kraven för hur det ska gå till är
beskrivet i Transportstyrelsen föreskrifter
TSFS 2012:75 och TSFS 2012:74.
Efterkonvertering innebär att nya
efterreningssystem och andra tekniska
anordningar installeras så att en äldre buss eller annat tungt fordon får lägre avgasutsläpp.
Detta gäller endast tunga vägfordon och inte arbetsmaskiner. Att eftermontera
avgasreningsutrustning eller på annat sätt minska utsläppen från tunga fordon kräver ett
godkännande från Transportstyrelsen. Efter att en godkänd konverteringssats har installerats i
fordonet ska en ny registreringsbesiktning genomföras. I samband med detta införs uppgifter
om fordonets uppnådda utsläppsklass. Därefter kan fordonets utsläppsklass styrkas genom ett
utdrag ur transportregistret.
Tidigare har en fordonsägare varit tvungen att avgastesta motorn efter att fordonet konverterats.
Det är ett test som motsvarar det motorns tillverkare kört vid den ursprungliga certifieringen av
motorn. Det är en krånglig och kostsam process som kan undvikas då Transportstyrelsen inför
möjligheten att typgodkänna system för efterkonvertering. Fordonsägare behöver därmed bara
registreringsbesikta sitt fordon efter att konvertering gjorts.
För närvarande är det möjligt att uppgradera ett tungt fordon som ursprungligen godkändes som
Euro 2 eller Euro 3. Avgasutsläppen från ett sådant fordon anses därefter motsvara utsläppen
från fordon av klass Euro 5 och kan till exempel fortsätta att köra i miljözoner till och med
utgången av 2020.
Gemensamma miljökrav för entreprenader
Trafikverket, Göteborgs Stad, Malmö Stad samt Stockholms Stad samarbetar gällande att
utforma gemensamma miljökrav för entreprenader. Miljökraven är upphandlingskrav och
regleras inte i lag. Syftet är att både förenkla för beställarna och för entreprenadmarknaden.
Kraven används vid de fyra beställarnas upphandlingar av entreprenader och är tänkta att bidra
till att miljöpåverkan från entreprenaderna blir lägre än annars varit fallet. Kraven finns på
Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/Foretag/Upphandling/Sa-upphandlarvi/Forfragningsunderlag/Kravdokument/Miljokrav-i-entreprenader/
Kraven är utformade utifrån bland annat vad som ger störst miljönytta för pengarna. De är
uppdelade i sju kravområden där tre handlar om lätta fordon, tunga fordon samt
arbetsmaskiner. Kraven på tunga fordon och arbetsmaskiner är kopplade till avgasutsläpp
genom Euro- och Steg-krav.
Nivån på kraven är utformade utifrån omvärldsfaktorer, beräknade merkostnader, miljönytta
med mera. Sammanvägt är kravnivåerna formulerade så att de ska driva marknaden mot högre
miljöeffektivitet snabbare än vad lagen kräver, men utan att medföra orimliga kostnadsökningar
eller liknande.
I de Gemensamma miljökraven för entreprenader används begreppet känsligt område. Känsligt
område är ett geografiskt område där till exempel miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas.
Det geografiska området inom kommungränserna för Göteborg, Malmö och Stockholm
betraktas i sin helhet och alltid som känsligt område. Dessa områden är inte på något sätt
kopplade till de geografiska områdena för miljözoner, även om miljözonerna i de tre städerna
ligger inom kommungränserna.