Miljözoner, regelverk för efterkonvertering och miljökrav vid upphandling – hur hänger det ihop? Miljözon Idag har åtta kommuner valt att införa miljözon (Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala). Bestämmelserna är samma för alla svenska städer med miljözon och baseras på de regler som finns angivna i Trafikförordningen (SFS 1998:1276, kapitel 10). Detta innebär att man utgår från EU:s miljöklassning av fordon för att avgöra vilka som är tillåtna inom miljözon. För mer information kring varje stads miljözon, se respektive stads hemsida. Miljözoner är alltså baserat på svensk lagstiftning. Geografisk avgränsning och dispenshantering sköts lokalt medan regler för fordon beslutas nationellt. I allmänhet införs miljözon som en åtgärd för att minska problem med dålig luftkvalitet i tätorten. Inom EU finns krav på god luftkvalitet, vilket flera städer i Sverige har svårt att uppnå och därför måste aktiviteter genomföras som minskar emissioner av bland annat kväveoxider och partiklar. Miljözon gäller för tunga lastbilar och bussar (tunga fordon med totalvikt över 3,5 ton), inte för till exempel entreprenadmaskiner. Miljözon är en lokal trafikföreskrift och övervakas av Polisen på samma sätt som övriga trafikregler. Miljözon gäller fordonen, oavsett ägare eller ärende.(För regler och undantag gällande miljözon, se Trafikförordningen 4 kap 22-24§§ samt 11 kap 4§) Regelverk för efterkonvertering Miljömässigt sämre fordon kan uppgraderas för lägre avgasutsläpp med nationellt typgodkänd konverteringssats. Det är Transportstyrelsen som utformar regelverket kring detta. Kraven för hur det ska gå till är beskrivet i Transportstyrelsen föreskrifter TSFS 2012:75 och TSFS 2012:74. Efterkonvertering innebär att nya efterreningssystem och andra tekniska anordningar installeras så att en äldre buss eller annat tungt fordon får lägre avgasutsläpp. Detta gäller endast tunga vägfordon och inte arbetsmaskiner. Att eftermontera avgasreningsutrustning eller på annat sätt minska utsläppen från tunga fordon kräver ett godkännande från Transportstyrelsen. Efter att en godkänd konverteringssats har installerats i fordonet ska en ny registreringsbesiktning genomföras. I samband med detta införs uppgifter om fordonets uppnådda utsläppsklass. Därefter kan fordonets utsläppsklass styrkas genom ett utdrag ur transportregistret. Tidigare har en fordonsägare varit tvungen att avgastesta motorn efter att fordonet konverterats. Det är ett test som motsvarar det motorns tillverkare kört vid den ursprungliga certifieringen av motorn. Det är en krånglig och kostsam process som kan undvikas då Transportstyrelsen inför möjligheten att typgodkänna system för efterkonvertering. Fordonsägare behöver därmed bara registreringsbesikta sitt fordon efter att konvertering gjorts. För närvarande är det möjligt att uppgradera ett tungt fordon som ursprungligen godkändes som Euro 2 eller Euro 3. Avgasutsläppen från ett sådant fordon anses därefter motsvara utsläppen från fordon av klass Euro 5 och kan till exempel fortsätta att köra i miljözoner till och med utgången av 2020. Gemensamma miljökrav för entreprenader Trafikverket, Göteborgs Stad, Malmö Stad samt Stockholms Stad samarbetar gällande att utforma gemensamma miljökrav för entreprenader. Miljökraven är upphandlingskrav och regleras inte i lag. Syftet är att både förenkla för beställarna och för entreprenadmarknaden. Kraven används vid de fyra beställarnas upphandlingar av entreprenader och är tänkta att bidra till att miljöpåverkan från entreprenaderna blir lägre än annars varit fallet. Kraven finns på Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/Foretag/Upphandling/Sa-upphandlarvi/Forfragningsunderlag/Kravdokument/Miljokrav-i-entreprenader/ Kraven är utformade utifrån bland annat vad som ger störst miljönytta för pengarna. De är uppdelade i sju kravområden där tre handlar om lätta fordon, tunga fordon samt arbetsmaskiner. Kraven på tunga fordon och arbetsmaskiner är kopplade till avgasutsläpp genom Euro- och Steg-krav. Nivån på kraven är utformade utifrån omvärldsfaktorer, beräknade merkostnader, miljönytta med mera. Sammanvägt är kravnivåerna formulerade så att de ska driva marknaden mot högre miljöeffektivitet snabbare än vad lagen kräver, men utan att medföra orimliga kostnadsökningar eller liknande. I de Gemensamma miljökraven för entreprenader används begreppet känsligt område. Känsligt område är ett geografiskt område där till exempel miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Det geografiska området inom kommungränserna för Göteborg, Malmö och Stockholm betraktas i sin helhet och alltid som känsligt område. Dessa områden är inte på något sätt kopplade till de geografiska områdena för miljözoner, även om miljözonerna i de tre städerna ligger inom kommungränserna.
© Copyright 2024