Svenska HLR rådet HLR registret årsrapport 2015 Sammanfattning

NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
Årsrapport 2015
Årsrapport 2014 års resultat
Malin Redvall
www.reddesign.se
Grafisk form
Lars Aune
Ingenjör Posit.
Marie-Louise Södersved Källestedt
Med dr, Leg sjuksköterska Kliniskt forskningscentrum i Västmanland
Svenska Utbildningsregistret
i Hjärt-lungräddning
Veronika Lankarbro
Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret
Svenska Hjärtstartarregistret
Svenska Hjärt- lungräddningsregistret
Författare, registerhållare
och ansvarig utgivare
Johan Herlitz
Professor i prehospital akutsjukvård
Institutionen för vårdvetenskap Prehospen
Högskolan i Borås, Sahlgrenska universitetssjukhuset
i Göteborg och Registercentrum i Västra Götaland
Systemutvecklare teknik och analys
Jonny Lindqvist
Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare
Christer Svensson
VGR IT Västra Götalandsregionen, Systemutvecklare
Koordinatorer
Solveig Aune
Leg. sjuksköterska, HLR-enheten
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Anneli Strömsöe
Med dr, Leg. sjuksköterska, Mälardalens högskola,
Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna
Huvudman
Västra Götalandsregionen
413 45 Göteborg
Arbetsgruppen för PROM
Kristofer Årestedt
Med dr, Leg. sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar
Johan Israelsson
Leg. sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar
Svenska rådet för hjärt- lungräddning
Anders Bremer
PhD, Leg sjuksköterska, Högskolan Borås
FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA
INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret kartlägger alla fall av plötsliga
och oväntade hjärtstopp i Sverige där
hjärt-lungräddning har påbörjats.
Registret har funnits sedan 1990 och
består av två huvudavsnitt (Hjärtstopp
utanför sjukhus och Hjärtstopp på sjukhus). Kartläggningen utanför sjukhus
påbörjades 1990 och inkluderar idag
77.017 fall. Kartläggningen av hjärtstopp
på sjukhus påbörjades 2005 och inkluderar idag 17.549 fall.
Årsrapport 2015
Figur 1: Antal rapporterade räddade
liv per år 2006 – 2014 i Sverige efter
hjärtstopp utanför och på sjukhus.
1400
1225
1263
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
351
I figur 1 visas antalet räddade liv per år
när HLR-verksamheten på och utanför
sjukhus slås ihop. Figuren visar att denna
siffra successivt ökat under de senaste
åren och att idag nästan 1.300 människoliv årligen räddas av HLR-verksamheten
i Sverige.
1050
875
700
525
350
0
175
Dalarna
Kalmar
Blekinge
Örebro
Östergötland
Västra Götaland
Skåne
Västerbotten
Värmland
Södermanland
27
21
19
18
17
18
14
14
14
14
Tabell 1. De 10 regioner som räddat flest I tabell 1 visas de 10 regioner i landet
som under 2014 har räddat flest liv per
liv per 100 000 invånare och år 2014.
100.000 personer och år. Framgångsrikast har man varit i Dalarna där hela
27 liv räddats.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
600
500
400
300
200
100
0
12 %
8%
10 %
6%
4%
2%
119
1995
4,8 %
2000
2000
2005
2005
2010
2010
546
11 %
Figur 3. Andelen patienter som levde efter
30 dagar mellan 1992 och 2014.
1992
2014
2014
Figur 2: Antal rapporterade räddade liv per år 2006
– 2014 i Sverige efter hjärtstopp utanför sjukhus.
Hjärtstopp utanför sjukhus
I figur 2 visas att antalet rapporterade räddade liv per år efter
hjärtstopp utanför sjukhus
successivt ökat för att år 2014
nå den hittills högsta nivån
546 fall.
Som ses i figur 3 så har den
procentuella överlevnaden efter
hjärtstopp utanför sjukhus
också successivt ökat och har
under de senaste 3 åren pendlat mellan 10 och 11%. Denna
ökning ses framför allt bland
patienter där den första registrerade rytmen var ett kammarflimmer vilket illustreras
i figur 4.
0%
1992 1995
1992
12 %
1%
1995
VF/VT
Ej VF/VT
2000
2005
34 %
4%
2010
2014
Figur 4. Andel patienter som levde efter 30 dagar
i relation till om kammarflimmer förelåg eller ej.
35 %
30 %
25 %
20 %
15 %
10 %
5%
0%
2009
7
2010
12
2011
17
2012
22
28
2013
2014
20
Figur 5. Andel fall med kammar flimmer som
defibrillerats före ambulansens ankomst.
%
30
25
20
15
10
5
0
Antalet är avrundat till närmast hela tal
07
20
760
08 009 2010 011 012 013 2014
2
2
2
2
20
196
Figur 6: Antal rapporterade räddade liv per
år 2006 – 2014 i Sverige efter hjärtstopp på sjukhus.
800
700
600
500
400
300
200
0
100
06
20
63 %
Angiolab.
50 %
40 %
HIA
32 %
Akutintag
32 %
Mott,
lab,
rtg
Man bör dock notera att även
bland patienter som inte har
kammarflimmer så förefaller
överlevnaden att öka även om
den fortfarande är väldigt låg.
En av anledningarna till den
ökade överlevnaden vid kammarflimmer är sannolikt att en
ökande andel erhållit defibrillering innan ambulansen kommit
fram vilket illustreras i figur 5.
Hjärtstopp
på sjukhus
I figur 6 visas antalet rapporterade räddade liv per år.
Överlevnaden efter hjärtstopp
på sjukhus är betydligt högre
jämfört med överlevnaden efter
hjärtstopp utanför sjukhus.
17 %
Vårdavd.
Hjärtstopp
30 %
I figur 7 visas den procentuella
överlevnaden efter hjärtstopp
30 %
IVA
Annan
Figur 7. Andel patienter vid liv efter 30 dagar i relation till plats för hjärtstopp
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
Operationsavd.
2
(10 sek)
0 1
3
4
min.
Hjärtstopp
Figur 8. Mediantid (min) från hjärtstopp till defibrillering i relation till var hjärtstoppet inträffade.
Angiolab.
HIA
IVA
Operations avd.
Mot, lab, rtg
Akutintag
Annan
Vårdavdelning
80%
på sjukhus i relation till var
hjärtstoppet inträffade. Överlevnaden är högst när hjärtstoppet inträffade på Angiolab.
och den är lägst när hjärtstoppet
inträffade på en vårdavdelning.
Tiden från inträffat hjärtstopp
till defibrillering varierar beroende på var på sjukhuset som
hjärtstoppet inträffar vilket
illustrerasi figur 8.
Det finns ett starkt samband
mellan tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering och
chansen till överlevnad även vid
hjärtstopp på sjukhus (figur 9).
40%
70%
60%
50%
30%
20%
10%
0%
69
0-1
51
2-3
38
4-5
>5
30
Hjärtstopp
Figur 9. Andelen patienter vid liv efter 30 dagar i relation till tid mellan hjärtstopp och första
defibrillering vid kammarflimmer
Andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom de
tre första minuterna efter inträffat hjärtstopp är hög och ökar
(figur 10).
Detta är sannolikt en av orsakerna till att överlevnaden
bland patienterna med kammarflimmer också ökat sedan
registreringen påbörjades (figur
11).
Tid från hjärtstopp till defibrilering(min)
89 %
4
07 2008 2009 2010 2011 2012 2013 201
20
79 %
Figur 10. Andel kammarflimmer defibrillerade
inom 3 min efter hjärtstopp över tid .
100 %
95 %
90 %
85 %
80 %
75 %
70 %
65 %
60 %
06
20
50 %
65 %
Figur 11 Andel patienter med kammarflimmer vid
liv efter 30 dagar.
70 %
65 %
60 %
55 %
50 %
45 %
40 %
35 %
30 %
06 007 2008 009 010 2011 2012 2013 2014
2
2
2
20
Konklusion
Hjärt-lungräddningsverksamheten i Sverige
räddar idag närmare 1.300 människoliv årligen.
Detta är ett imponerande kvitto på de stora satsningar som görs runt om i landet för att förbättra
HLR-verksamheten. Bland överlevare såväl efter
hjärtstopp på som utanför sjukhus så har den
stora majoriteten en relativt väl bevarad cerebral
funktion.
För vidare läsning
Den fullständiga rapporten finns
för nedladdning på www.hlr.nu.
KEDJAN SOM RÄDDAR LIV
Hjärtstopp