Smakprov (pdf)

Mårten Rosenqvist och Per Tornvall (red.)
Hjärtat
Hjärtat
Förord Mårten Rosenqvist och Per Tornvall 5
1 Det friska hjärtat
Ett muskelknippe som pumpar jämt Toste Länne 7
2 Åderförfettning
Det börjar redan i unga år Göran K Hansson och Magnus Bäck 25
3 Kärlkramp och hjärtinfarkt
Trångt eller tilltäppt i hjärtats blodkärl Per Tornvall 39
4 Hjärtsvikt
Livsfarligt tillstånd, förbättrade utsikter Hans Persson 59
5 Klaffsjukdomar
Lyssna till hjärtats toner Ulf Näslund 73
6 Medfödda hjärtfel
Fel på klaffarna, otillåtna förbindelser Mikael Dellborg 91
7 Kvinnohjärtat
Skillnader som måste uppmärksammas Karin Schenck-Gustafsson 109
8 Hjärtmuskelsjukdom
Muskelceller utan ork
Kenneth Pehrsson 131
9 Rytmrubbningar i hjärtat
För långsamt, för snabbt eller ojämnt Mårten Rosenqvist 145
10 Högt blodtryck
Den lömska folksjukdomen Jan Östergren 163
11 Kolesterol
Både nyttigt och livsfarligt Per Tornvall 185
12 Hjärtstopp
Allt fler räddas till livet Leif Svensson 199
13 Sjukdomar som ökar riskerna
Hjärt-kärlsjukdom kan bli följden Annika Rosengren 215
14 Hjärta och livsstil
Liten förändring ger stor förbättring Mai-Lis Hellenius 229
15 Undersökningsmetoder
Hjärtat blottat in i minsta detalj
Bildkällor 257
Register 261
Författarpresentationer 269
Håkan Arheden 243
Det friska hjärtat
Ett muskelknippe som
pumpar jämt
Toste Länne
När människan i tidernas begynnelse lade märke till att något
pulserade i bröstet föddes också den fantastiska historien om hjärtat och
cirkulationen. I sin grundbetydelse är ”hjärta” ett nyckelord som återfinns
i alla civilisationer och religioner. Det representerar centralpunkten för
en människa, och det är från hjärtat man kommunicerar med andra
människor och högre makter.
Flera tusen år måste passera, fantasifulla teorier och orimliga
beskrivningar måste till, innan människan äntligen lärde sig hur hjärtat
och cirkulationssystemet fungerar.
I dag vet vi att det friska hjärtat är ett förunderligt organ med
häpnadsväckande arbetsförmåga. Ett muskelknippe knappt större än en
knuten hand men med ork att upprätthålla blodtrycket och att pumpa
runt mer än 200 miljoner liter blod under en levnad på cirka 80 år.
Hjärtmuskeln tycks outslitlig. Den slår 4 200 slag i timmen, hjärtklaffarna
öppnar och stänger drygt 100 000 gånger per dygn – nästan 3 miljarder
gånger under ett helt liv.
Den engelske läkaren William Harvey (1578–1657) anses vara upptäckaren av blodomloppet fastän tankar om blodets rörelser mellan hjärtat
och lungorna hade framförts av Ibn an-Nasif på 1200-talet och av Mikael
Servetus i mitten på 1500-talet. Historien skiljer ut deras bidrag som viktiga
men många oklarheter fanns kvar efter deras tid på grund av spekulationer
och direkta felaktigheter. Den medicinska vetenskapen hade tidigare accepterat att blodet rörde sig men man trodde i enlighet med den romerske läkaren Galenus att rörelsen ägde rum i blodkärlen huvudsakligen genom en
pendlande ebb- och flodprocess. Levern snarare än hjärtat ansågs vara det
centrala organet för kärlsystemet och det ställe i kroppen där blodet bildades. Man trodde också att det fanns två sorters blod. Den ena sorten flödade
från levern till höger hjärthalva och vidare till lungorna, varifrån det sedan
återvände till alla delar av kroppen via venerna. Blod av den andra sorten
rann från vänster hjärthalva till olika delar av kroppen. Galenus uppfatt-
Åderförfettning
Det börjar redan i unga år
Göran K Hansson och Magnus Bäck
Åderförfettningen börjar i tidiga år och pågår under hela livet.
Avlagringar av bland annat fett i artärerna gör det svårare för blodet att
passera, samtidigt som kärlens väggar blir tjockare och orörligare. Risken
för blodpropp, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar.
Det finns i dag allt fler möjligheter att behandla inflammation och höga
nivåer av kolesterol i blodet, två viktiga komponenter i åderförfettningen.
Forskarna är på god väg att förstå åderförfettningens mekanismer och
arbetar på utvecklingen av nya behandlingsstrategier.
Fler människor dör i hjärt-kärlsjukdomar än i någon annan sjukdom.
Dessa sjukdomar utgjorde redan tidigare västvärldens gissel men har nu
kommit att dominera dödsorsaksstatistiken globalt. I länder som Indien
och Kina har man lyckats med att förebygga kolera, mässling och många
andra infektionssjukdomar, men man ser i stället en snabb ökning av hjärtkärlsjukdomarna. I östra Europa ser man också ökande förekomst av hjärtkärlsjukdom.
Orsakerna till detta är säkert flera. Förändringar i livsföring och kosthåll spelar in, liksom rökning. Riskfaktorer som diabetes, cigarettrökning
och högt blodtryck ökar i många av dessa länder, och man träffar på personer med obehandlat förhöjt blodtryck (hypertoni) som löper stor risk att
drabbas av stroke eller hjärtinfarkt inom några år. Däremot är knappast
vällevnad i sig förklaringen, eftersom levnadsstandarden gått ner i vissa av
länderna (t.ex. Ryssland under 1990-talet) och upp i andra (t.ex. Indien och
Kina).
I västvärlden, dvs. Västeuropa och Nordamerika, ser vi istället en viss
minskning av dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar. Bättre sjukvård bidrar till
detta men ännu viktigare är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. När man
på 1960- och 1970-talen började behandla blodtryckssjukdomen resulterade
detta redan efter några år i en minskad sjuklighet och dödlighet i stroke.
Likaså, när man på 1990-talet fick effektiva kolesterolsänkande läkemedel
blev resultatet att antalet nya fall per år (incidensen) av hjärtinfarkt gick ner.
Minst lika viktigt var den minskande cigarettrökningen. Här kunde man
48 hjärtat
Kranskärlsröntgen före …
Bilden visar ett tilltäppt kranskärl
som inte klarar sin uppgift att förse
hjärtat med blod.
… och efter PCI
(ballongvidgning)
Den nedre bilden visar samma
kranskärl efter ett PCI-ingrepp.
En kateter med ballong i spetsen
har förts upp till och vidgat det
tilltäppta stället, där man även
placerat en stent (en rörformad
nätprotes) med uppgift att hålla
kärlet vidgat för ostört blodflöde.
kurva antyder att det är stopp i ett större kranskärl (ST-förhöjning). Inte
nog med att man kan utläsa att det är en ocklusion (tilltäppning) av ett
kranskärl, man kan också med ganska stor säkerhet säga vilket kärl som är
inblandat. Patienter med sådant EKG ska omedelbart ha behandling som
syftar till att öppna kärlet. Om det är möjligt att inom 90 minuter nå ett
sjukhus som har möjlighet att göra kranskärlsröntgen och PCI, bör patienten skyndsamt transporteras dit. Så är fallet i mer än 90 procent av alla
ST-förhöjningsinfarkter i Sverige i dag. Övriga patienter bör få blodproppsupplösande behandling så snart som möjligt. Den behandlingen är ofta lika
effektiv som PCI om den ges inom ett par timmar efter första känningen av
smärta. Ofta blir det aktuellt att skicka patienter som fått blodproppsupplösande behandling till ett sjukhus med möjlighet att utföra kranskärlsröntgen och PCI.
De flesta patienter utan ST-förhöjning på EKG genomgår i dag en krans-
kapitel 3 Kärlkramp och hjärtinfarkt 49
Förträngningar
Förträngningar i kranskärlen hindrar blodflödet till hjärtmuskeln.
Blodet kan åter strömma fritt med hjälp av ballongutvidgning.
Aorta
Kranskärl
Kranskärl med
fettavlagringar
minskar blodflödet.
En blodpropp hindrar blodet
att förse hjärtmuskeln med
syre och näring.
Kranskärlet kan vidgas med en ballong
som förs in med kateter via ljumskartären (eller alternativt armartären)
och vidare genom aorta till det skadade
kranskärlet.
PCI, ballongutvidgning med stentimplantation
Kateter
1. Katetern förs
2. Kateter med
försiktigt genom
förträngningen.
ballong och
stent.
Kateter
3. Ballongen blåses
upp och vidgar
kärlet.
4. Stentet sätts på plats
och blodet kan passera
förbi fettavlagringen.
Stent
© Annika Röhl
202 hjärtat
ökat och är i dag tre minuter längre än det var 1990. Detta återspeglas i lång
tid till defibrillering (elstöt med hjärtstartare), ca 10 minuter från larm till
defibrillering. Detta återspeglas vidare i en låg nationell överlevnad efter
hjärtstopp, ca 8–9 procent, eller omvänt att hela 92–93 procent av de drabbade dör. Sverige har alltså en stor förbättringspotential om vi jämför oss
med andra nordiska, europeiska och nordamerikanska länder. Flera regioner i världen kan uppvisa 15–20 procents överlevnad efter ett hjärtstopp som
inträffat utanför sjukhuset.
Några huvudproblem för effektiv behandling kan dock identifieras. Ett
bekymmer ur behandlingssynpunkt är att av de ca 10 000 hjärtstopp som
sker varje år i Sverige inträffar de flesta i hemmet eller i offentliga miljöer
där det sällan finns vare sig sjukvårdspersonal eller tillgång till hjärtstartare. Detta föranleder att vi strategiskt måste tänka i andra och nya banor
för att mer effektivt kunna hjälpa den nödställde.
Val av hjärt-lungräddningsmetod
Flera olika metoder för HLR har utprovats genom åren. Den metod som i
dag används allmänt världen över, och den som även rekommenderas av såväl svenska som internationella hjärtorganisationer, är 30 bröstkompressioner följt av två inblåsningar. Svenska rådet för HLR rekommenderar starkt
att alla invånare i Sverige ska genomgå utbildning i HLR. Denna utbildning
kan göras antingen i grupp med hjälp av någon utbildare (instruktör) eller
genom att beställa en ”Mini Anne-docka” med tillhörande instruktionsfilm
(DVD) för att lära sig grunderna i HLR på egen hand. För uppgifter om var
närmaste utbildare finns i just ditt område, och hur du beställer en Mini
Anne, kan du öppna www.hlr.nu, den officiella hemsidan för Svenska rådet
för HLR. Att gå en kurs i HLR är förmodligen den bästa metoden för att lära
sig rädda en annan människas liv. I väntan på att man gått en kurs är det
dock viktigt att förstå betydelsen av att snabbt kalla på hjälp (ringa larmnumret 112) vid ett misstänkt hjärtstopp. Om man inte kan HLR, eller känner sig osäker på hur man gör, ska man ändå aldrig tveka att sätta igång med
s.k. bröstkompressioner, eller ”hjärtmassage” som det kallades tidigare. För
att starta och göra bröstkompressioner behövs ingen utbildning! Vid ett
misstänkt hjärtstopp ska du därför först alltid larma 112, och om du inte har
utbildning eller känner dig osäker på HLR starta med bröstkompressioner.
Det gör man genom att trycka med raka armar och flätade händer rakt över
bröstkorgen (mellan bröstvårtorna) med en hastighet av ca 100 tryckningar
per minut (se bilden på nästa sida). Om du gör detta kan du aldrig göra fel!
Med andra ord: alla former av hjärt-lungräddning är bara till nytta, aldrig
till skada! Om du ingenting gör, däremot, är chansen betydligt mindre att
den drabbade individen överlever.
kapitel 12 Hjärtstopp 203
1. Livstecken
HJÄLP!
– Leta efter tecken på liv.
– Andas personen normalt?
– Ropa på hjälp!
2. Larma 112
– Larma 112 om personen andas onormalt
eller inte andas alls.
3. Gör hjärtkompressioner
– Placera båda händerna ovanpå varandra mitt på bröstet.
– Tryck 30 gånger.
– Tryck ned bröstkorgen minst 5 cm.
– Tryck nästan 2 gånger/sekund.
– Släpp ut bröstkorgen helt mellan
kompressionerna.
4. Inblåsningar steg 1
– Öppna luftvägarna genom att böja
huvudet bakåt med en hand på pannan
och två fingrar under hakan.
5. Inblåsningar steg 2
– Ge två inblåsningar.
– Blås tills bröstkorgen
höjer sig.
– Fortsätt varva med 30 kompressioner
och två inblåsningar tills du blir avlöst.
6. Använd hjärtstartaren
– Starta hjärtstartaren och följ dess instruktioner.
– Rör inte patienten när du trycker på knappen.
Källa: HLR
Illustration: Annika Röhl
232 hjärtat
Relativ risk
Bättre rund och rörlig än smal och stillasittande
Vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än otränade normalviktiga och otränade smala män.
Smal
vältränad
Smal
otränad
Normal
vältränad
Normal
otränad
Källa: Lee CD, et al. Am J Clin Nutr 1999;69:372-80
Överviktig
vältränad
Överviktig
otränad
© Annika Röhl
undersökning av 4 757 vuxna amerikaner såg man att de som brukade ta en
bensträckare regelbundet i genomsnitt hade fyra cm lägre midjemått, bättre
blodfetter, lägre blodsocker och en lägre inflammatorisk aktivitet. Detta talar för att det lönar sig att ta bensträckare. Viktiga enzymer som styr vår
blodfettsomsättning samt omsättningen av socker i muskulaturen aktiveras
väldigt lätt så fort vi börjar använda våra muskler. Tyvärr stängs aktiviteten
av när vi sitter stilla.
Stor skillnad i energiförbrukning vid olika
typer av vardagliga aktiviteter
Även om vi är helt stilla, t.ex. ligger till sängs en dag, förbrukar kroppen en
hel del energi. Det är svårt att påverka den basala energiförbrukningen som
används till ämnesomsättning, att hålla kroppstemperaturen normal etc.
Däremot är det stor skillnad i energiförbrukning beroende på hur mycket
vi rör oss. Skillnaden i energiförbrukning är stor redan beroende på om vi
sitter, står eller rör oss långsamt gående. När vi reser oss upp ökar energiförbrukningen tre gånger. Om vi väljer att gå i trappan i stället för att stå
i hissen är energiförbrukningen mer än tio gånger så stor. Den vardagliga
aktiviteten har därför stor betydelse för kroppsvikten och risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
kapitel 14 Hjärta och livsstil 233
Träning efter hjärtinfarkt har god effekt på livskvalitet och prognos
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att få hjälp att komma igång igen. Rädsla
och nedstämdhet kan göra att det är svårt att komma tillbaka till ett normalt
liv. Vi vet i dag med säkerhet att stegvis ökad fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt påverkar såväl välbefinnande och livskvalitet som risken att återinsjukna. Det finns 48 undersökningar av rehabilitering efter hjärtinfarkt
och alla visar de att fysisk aktivitet i form av träning under handledning av
sjukvårdspersonal minskar risken att återinsjukna och avlida i hjärtinfarkt
med cirka 25 procent. Den effekt som detta motsvarar är lika med det skydd
som t.ex. behandling med mediciner av typen betablockerare ger. Det finns
ingen motsättning mellan fysisk träning och behandling med mediciner.
Båda delarna är viktiga för ett så friskt liv som möjligt.
Fysisk aktivitet skyddar hjärta och kärl – bakomliggande mekanismer
Förklaringen till att fysisk aktivitet har en kraftigt skyddande effekt när
det gäller hjärt-kärlsjukdom är att den påverkar så gott som samtliga bakomliggande riskfaktorer. Blodfettsbalansen förbättras, blodtrycket sjunker,
risken för blodproppar minskar, kroppens känslighet för insulin förbättras och blodsockernivåerna sjunker. Andelen muskler ökar och fettmassan
Stor skillnad i energiförbrukning till vardags
Olika typer av vardagsaktiviteter kräver olika mycket extra energi
utöver den grundläggande energiförbrukningen. Staplarna visar
energiförbrukningen, mätt i kilokalorier per timme (Kcal h–1),
som behövs vid några vanliga vardagsaktiviteter.
220
200
150
70
ad
en
ro
m
kp
Ra
s
Må
pr ttlig
om ra
en sk
ad
L
pr ång
om sa
en m
ad
po
i tr
ap
Gå
oc
me h pl
d n ock
åg a
ot
Stå
Källa: Levine JA. J Intern Med 2007; 262:273-287
r
20
15
Stå
Sit
ta
ne
r
5
© Annika Röhl
Hjärtat
Hjärtat kan pumpa ditt blod runt i kroppen under ett helt långt
liv, om det får vara friskt och välskött. Lever du i 80 år beräknas
ditt hjärta förflytta mer än 200 miljoner liter blod, så uthållighet är
hjärtats kännetecken.
Men hjärtsjukdom är den viktigaste orsaken till att människor dör
för tidigt, i Sverige liksom i stora delar av världen i övrigt. I alla
tider har människan försökt förstå sig på hjärtat och dess hemligheter, men först under de senaste decennierna har de medicinska
framstegen när det gäller att förebygga, lindra och reparera olika
typer av hjärtbesvär varit stora.
Känslor som vänskap, kärlek, sorg och iver känns i hjärtat och därför tänker vi oss gärna att det är den plats där våra emotioner bor,
fastän det säkert vore mer rätt att placera dem i hjärnan. Men när
vi ser känslostarka uttryck i konsten är det väl alltid konstnärens
hjärta vi uppfattar talar till oss?
Det här är en bok som skrivits av några av Sveriges främsta
hjärtspecialister, forskare och läkare som tillsammans har en bred
erfarenhet av hjärtsjukdom. De berättar för oss alla vad som kan
och bör göras för att vi ska kunna behålla ett starkt hjärta livet ut.