1. No category

Promemoria
september 2015
Madrid
Landrapport Spanien
Officiellt namn:
Huvudstad:
Officiella språk:
Yta:
Folkmängd:
Födelsetal:
Religion:
Övriga storstäder:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Regeringsparti:
Parlament:
Viktigaste politiska
partier:
1
Spanien (Reino de España)
Madrid (3,2 miljoner invånare i staden, 6,2
miljoner i regionen). EU:s fjärde största
storstadsregion.
Spanska (kastilianska), världens näst största
modersmål och studerade språk samt tredje största
språk på Internet. De regionala språken baskiska,
galiciska, katalanska och valencianska är koofficiella i respektive region.
506 030 km². Näst största EU-land.
46,5 miljoner varav 4,7 miljoner (10,1 %)
invandrare. Negativ nettomigration 2014 om ca
250 000 personer, en utveckling som förväntas
fortgå.
1,3 per kvinna, bland EU:s lägsta och sjunkande.
Man uppskattar att folkmängden kommer att
minska med 2,6 miljoner (5,6%) till 2023 om
denna utveckling fortgår.
Religionsfrihet råder. Ca. 70 % identifierar sig
som katoliker, 25 % icke-religiösa, 2,3 %
muslimer och knappt 1 % judar. 1,4 miljoner
muslimer, 1,2 miljoner protestanter 500 000
ortodoxa, 125 000 Jehovas Vittnen och 48 000
judar.
Barcelona (1,6 miljoner), Valencia (790 000) och
Sevilla (700 000).
Parlamentarisk monarki.
Kung Felipe VI.
Mariano Rajoy, tillträdde i december 2011.
Konservativa Partido Popular (PP).
Kongressen (Congreso de los Diputados) 350
ledamöter och senaten (Senado) 264 ledamöter,
varav 56 utses av regionparlamenten.1
Partido Popular (PP) - konservativt – 186 mandat,
Partido Socialista Obrero Español (PSOE) socialdemokratiskt – 110 mandat, Podemos –
vänster, bildat 2014, alltså utan representation fn,
men största parti i upprepade
Enmansvalkretsar med stängda partilistor.
Promemoria
Sveriges Ambassad
Madrid
2015-09-07
BNP per capita
(köpkraftsjusterad):
opinionsundersökningar sedan hösten 2014.
Convergéncia i Unió (CiU) nationalistiskt
borgerligt parti från Katalonien – 16 mandat,
Izquierda Unida (IU) - förenade vänstern – 11
mandat, AMAIUR - baskisk vänsterallians – 7
mandat, Partido Nacionalista Vasco (PNV)
nationalistiskt borgerligt parti från Baskien – 5
mandat, UPyD - antinationalistiskt parti grundat
av PSOE avhoppare - 5 mandat, Esquerra
Republicana Catalunya (ERC) - separatistiskt
vänsterparti från Katalonien – 3 mandat, Bloque
Nacionalista Gallego (BnG) - regionalt
vänsterparti från Galicien – 2 mandat, Coalición
Canaria (CC) - regionalt parti från Kanarieöarna –
2 mandat samt ytterligare tre partier med ett
mandat (Compromís-Q, FAC och GEROA BAI).
20:e november 2011.
Ska utlysas under 2015 och hållas senast januari
2016. Allmänna val hålls vart fjärde år.
Export: Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien,
Storbritannien, USA (Sverige nr. 26)
Import: Tyskland, Frankrike, Italien, Kina,
Nederländerna, Portugal, (Sverige nr. 24)
Export: kapitalvaror, livsmedel, kemiska
produkter, fordon, halvfabrikat och
konsumtionsvaror.
Import: energi, kapitalvaror, kemiska produkter,
livsmedel, konsumtionsvaror och fordon.
Euro
1 060 miljarder euro (2014), världens fjortonde
och Europas femte ekonomi.
24 500 euro (2013). Enligt Eurostat 95 % av
genomsnittet för EU-28.
UN HDI:
27:e plats med 0.869 /1 (2013)
Social Progress
Index:
Gini-index:
21:e plats (2014).
Övriga politiska
partier med
representation i
kongressen
Senaste nationella
val:
Nästa allmänna val:
Viktigaste
handelspartners
(2013):
Viktigaste
handelsprodukter:
Valuta:
BNP:
Transparency
Internationals
2
33:e plats 2010, värde 35,8/100.2 Det tredje mest
ojämlika landet inom EU 2011 och det land där
ojämlikheten mellan regioner och sociala grupper
ökar mest.
37:e plats bland 175 länder 2014 med ett index på
Ju närmare 0 desto mer jämlikt och ju närmare 100 desto mer ojämlikt.
2(18)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Madrid
2015-09-07
korruptionsindex:
Tillväxt:
Inflation:
Budgetunderskott:
Statsskuld:
Bytesbalans:4
Handelsbalans:5
Utländska
Direktinvesteringar:
Arbetslöshet:
FoU:
Utvecklingsbistånd:
Energikonsumtion:
Energiproduktion:
60/100.
1,3 % 2014 och 2,8% 2015 enligt spanska
centralbanken. KOM, ECB och IMF något mindre
optimistiska prognoser. Noteras bör KOM:s
revidering uppåt av prognosen för 2015 från 1,7%
till 2,3% i februari 2015.
1,5 % 2013 och -0,2 % 2014 enligt EUROSTAT.
Enligt nationella beräkningar svagt positiv
inflation.
5,5 % 2014. Regeringens prognos 2015: 4,2 %.
KOM:s prognos: 2015: 4,6%, 2016: 3,9%3.
96,7 % av BNP 2014. Regeringens prognos 2015:
100,3 % av BNP.
0,9 % av BNP 2014, finansministeriets prognos
för 2015: 1,1%
1,4 % av BNP 2013. Sjönk till – 0,1 % 2014 och
väntas ligga nära noll de närmaste åren.
53 % av BNP netto 2013, stigande trend
24,7 % 2014. 53,8 % för ungdomar (< 25 år).
Regeringens prognos 2015: 22,9 %.
1,24 % av BNP (2013), minskande tendens och
under det nationella målet på 2 %.
0,17 % av BNP 2015.
2010 kom 50,2 % från olja, 17,7 % från kärnkraft,
17,2 % från gas, 13,1% från förnyelsebar energi
och 1,8 % från kol. Ca 70 % av dagens
energibehov importeras (EU-genomsnitt 53,4%).
2010 kom 33,4 % från förnybara energikällor
(övervägande vind- och vattenkraft), 32 % från
gas, 20,6% från kärnkraft, 8,5 % från kol samt
5,5 % från olja.
Kort nutidshistoria
Efter Francos död 1975 tillträdde Kung Juan Carlos I som statschef.
1977 hölls fria val och 1978 antogs en demokratisk konstitution som
återspeglar en kompromiss mellan centralstat och regionalt självstyre.
1977 antogs en amnestilag som kodifierade pakten (Pacto del Olvido)
3
Såväl faktiska siffror från de senaste åren som regeringens uppskattningar inför de
kommande ligger i nivå med de underskottsmål som stipulerats i det obalansförfarande
som Spanien för närvarande är föremål för. Enligt KOM:s prognos kommer man att missa
målen med ett par tiondels procent.
4
5
Löpande transaktioner med utlandet (current account).
Varuexport och import (trade balance).
3(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
mellan reforminriktade krafter från höger och vänster att lämna
tidigare oförrätter bakom sig. 2007 antog PSOE lagen om historiskt
minne för att erkänna inbördeskrigets och diktaturens offer. Samma år
ingick politiska partier, fackföreningar och arbetsgivare den s.k.
Moncloapakten (uppkallad efter PM residens). Syftet var att bemöta
ekonomins strukturella problem som annars riskerade att äventyra den
demokratiska transitionen. 1977 blev Spanien medlem i Europarådet.
Landets ekonomiska tillväxt sedan sextiotalet och politiska och sociala
utveckling sedan övergången till demokrati har varit enastående. På
trettio år gick Spanien från att vara biståndsmottagare (fram till 1982)
till att uppnå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. I februari
1981 misslyckades en militärkupp som avstyrdes av Kung Juan Carlos.
Spaniens medlemskap i NATO 1982 bidrog till att modernisera och
avpolitisera försvarsmakten. Efter att först ha ansökt om medlemskap i
dåvarande EG 1962 erhöll Spanien ett handelsavtal 1970 och fullt
medlemskap 1986. Idag har Spanien levt längre i demokrati än
diktatur. I juni 2014 abdikerade Juan Carlos I oväntat efter en tid av
vikande popularitet och efterträddes av sin son Felipe VI.
Inrikespolitik
Spanien är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati. Val
hålls vart fjärde år och parlamentet har två kamrar: kongressen och
senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner samt de nordafrikanska
enklaverna Ceuta och Melilla, med varierande grad av självbestämmande,
egna parlament, regeringar och rättssystem. I november 2011 hölls
nationella parlamentsval där konservativa Partido Popular (PP) besegrade
Socialistpartiet, Partido Socialista Obrero Español (PSOE), som suttit två
mandatperioder vid makten. Den 21 december tillträdde Mariano Rajoy
som Spaniens sjätte premiärminister. Sedan regionvalen i maj 2011 styr
PP 11 av landets 17 regioner samt Ceuta och Melilla. Det politiska
landskapet har sedan Francos död fram till idag dominerats av PP och
PSOE, övriga parter har haft mycket begränsat inflytande och väljarstöd.
Ett trendbrott skedde 2014 då det vänsterpopulistiska partiet Podemos
(Sv översättning: vi kan), i spåren av den ekonomiska krisen och flera
uppmärksammade korruptionsaffärer inom såväl PP och PSOE, etablerade
sig som ett alternativ som på allvar kan utmana de två dominanterna.
Partiet bildades under våren 2014 och knep från ingenstans fem (av 54)
platser i valet till Europaparlamentet samma år. Under hösten 2014 blev
partiet vid upprepade opinionsundersökningar största parti, före såväl PP
och PSOE, med stöd av en dryg tredjedel av väljarna. Även katalanska
mitten-höger partiet Ciudadanos har sedan 2014 gått framåt kraftigt i
nationella opinionsundersökningar.
4(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
Spänningen mellan centralstat och region är särskilt påtaglig i Katalonien
och Baskien som ställer krav på ytterligare självbestämmande. Detta är
politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom till
landets mindre utvecklade områden. Spaniens s.k. asymmetriska
regionalism innebär bl. a. att Baskien och Navarra har egen
skatteindrivning, tillsammans med Katalonien egna polisstyrkor och
tillsammans med Galicien och Andalusien rätt att själva utlysa nyval. I
Spanien fördelas de offentliga utgifterna mellan centralregeringen (18 %),
de 17 regionregeringarna (38 %) och de lokala myndigheterna (13 %).
Regionerna ansvarar bl. a. för centrala välfärdsområden som hälsa,
utbildning, bostadspolitik samt social- och äldreomsorg. Trots
transfereringsmekanismer ökar socio-ekonomiska skillnader mellan de
mer utvecklade nord/östra regionerna (Baskien och Navarra) och de mer
eftersatta syd/västra (Extremadura och Andalusien).6 Landets centrifugala
krafter har framför allt tilltagit när de katalanska (CiU) och baskiska (PNV)
partierna erhållit eftergifter i utbyte mot stöd till nationella
minoritetsregeringar.7
Över 3,5 miljoner invandrare kom till Spanien under högkonjunkturen
1996-2007 som då var väldens näst största invandringsland efter USA.
Först var invandringen en konsekvens och sedan en bidragande orsak till
förlängningen av högkonjunkturen. Sedan 2010 har Spanien åter blivit ett
emigrationsland, framför allt återvändande Latinamerikaner men även
spanjorer lämnar av ekonomiska skäl. Under 2013 var nettomigrationen
negativ ca 250 000 personer. Av landets ca 10 % utländska medborgare är
40 % européer (framför allt rumäner, britter och tyskar), 25 %
latinamerikaner (ff. a. ecuadorianer, colombianer och bolivianer) samt
20 % afrikaner (ff. a. marockaner). Trots avtagande tendens är strömmen
av illegala invandrare ff. a. från Afrika söder om Sahara en bestående
utmaning. Spaniens BNP per capita är tolv gånger högre än Marockos,
vilket är en större skillnad än mellan USA och Mexiko. Internationella
studier visar att Spanien har en jämförelsevis hög tolerans- och
integrationsnivå, inte minst v g integrationen av romer. 2005 antog PSOE
en amnestilag som gav närmare 600 000 irreguljära invandrare
uppehållstillstånd om de kunde bevisa att de bott i Spanien i sex månader.
Sedan sjuttiotalet har den baskiska terroristorganisationen ETA (Euskadi
Ta Askatasuna, ”Baskien och Frihet” på baskiska) dödat över 800
6
Baskien och Navarras BNP per kapita ligger mer än 25 % över det nationella
genomsnittet medan Extremadura och Andalusiens BNP per kapita ligger mer än
25 % under det nationella genomsnittet.
7
PSOE under Felipe González (1993-1996) och PP under José Maria Aznar (19962000).
5(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
personer, skadat över 7 000, bedrivit utpressning mot baskiska företagare
samt orsakat omfattande materiell skadegörelse. I oktober 2011
förklarade ETA permanent eldupphör men har ännu inte överlämnat
vapen eller detaljerat om/hur organisationen ska upplösas. I mars 2004
genomförde al-Qaeda en terroristattack mot pendeltåg vid Europas
största järnvägsstation Atocha i Madrid. Attentaten dödade 191 personer,
skadade nära 1 800 och påverkade sannolikt valresultatet några dagar
senare.8
Från 2014 har Kataloniens självständighetsambitioner tagit allt större
plats på den politiska dagordningen. Detta sedan Kataloniens
regionpresident Arthur Mas utlyste en folkomröstning om självständighet.
Efter en rad juridiska och politiska turer där folkomröstningens karaktär
nedgraderades i betydelse upprepade gånger genomfördes slutligen en
sorts folklig konsultation. Denna var utan juridisk giltighet men man kan
ändå notera att valdeltagandet låg strax över 33 % och av de röstande
röstade 81 % för självständighet. Frågan kommer att vara fortsatt aktuell
den närmaste tiden.
Tack vare högkonjunkturens skatteintäkter byggdes välfärdsstaten ut med
ökade ekonomiska ersättningar för bl. a. äldre- och barnomsorg. Den
ekonomiska krisens ökade sociala utgifter och räntekostnader samt
vikande skatteintäkter framtvingar nu drastiska nedskärningar och nya
avgifter inom flera områden. Årets budget för sjukvård och utbildning
återgår till samma nivå som för ett decennium sedan. I kombination med
arbetslösheten bidrar nedskärningarna inom välfärden till en alltmer
påtaglig social kris.
Under den ekonomiska krisen sjönk Spaniens BNP med 7,5 procent.
Mellan 2007 och 2012 sjönk Spaniens BNP per capita från 105 % av EUgenomsnittet till 97 % av EU-genomsnittet, strax under Italien. Under
samma period ökade arbetslösheten från 8,5 % till 25,8 % och antalet
spanjorer i fattigdom/risk för socialt utanförskap med fem
procentenheter till 28 %. Den negativa tillväxten planade ut under slutet
av 2013 och 2014 växte BNP/capita för första gången sedan den
ekonomiska krisen bröt ut. Återhämtningen spås fortsätta under de
närmaste åren och den spanska tillväxten förväntas bli substantiellt högre
än EU:s genomsnitt både 2015 och 2016. Arbetslösheten är, även om den
minskar, dock fortsatt hög (24,3 % 2014) och trots återhämtning beräknas
mer än vad femte spanjor vara arbetslös 2016. Antalet hushåll där
samtliga medlemmar i arbetsför ålder står utan registrerat arbete
8
Enligt officiell opinionsundersökning (CIS) erkände 22 % att attentaten bidragit
till att få dem att rösta, vilket tenderar att gynna PSOE i högre utsträckning än PP
6(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
överskrider fortfarande tio procent (1,8 miljoner) och närmare tre procent
av familjer lever på sina föräldrars pension. Spanska kvinnor föder färre
barn (1,3) och vid senare ålder (31,5 år). Närmare 80 % av spanjorer
mellan 16 och 30 år bor kvar hos sina föräldrar.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Spanien är världens fjortonde, Europas femte och Eurozonens fjärde
ekonomi. Sedan 2009 är Spanien permanent inbjuden till G20.
Viktiga branscher inkluderar turismindustrin, banksektorn och bilindustrin.
Förnybar energi, miljöteknik, IT, bioteknologi, hälso- och äldrevård, men
även förädling inom traditionella sektorer som kultur, mode, design,
livsmedel och gastronomi, utgör potentiella tillväxtbranscher. Viktigaste
exportvarorna är kapitalvaror, livsmedel, kemiska produkter, fordon,
halvfabrikat och konsumtionsvaror. Spanien är också EU:s näst största
bilexportör.
95 % av spanska företag är egenföretagare eller SME:s med färre än tio
anställda. Men Spanien har också en rad framgångsrika multinationella
företag. Bl.a. en av Eurozonens och Latinamerikas högst värderade banker
(Santander), tre av världens största företag inom transportinfrastruktur
(Ferrovial, Albertis och ACS), tre av väldens största företag inom förnybar
energi (Acciona, Iberdrola och Gamesa), världens största klädvarukedja
(Inditex), världens sjätte största telekomoperatör (Telefónica), ett av
världens största stålföretag (Acerinox) och är världsledande på
avsaltningsanläggningar.
Enligt WTO är Spanien världens artonde varuexportör (motsvarande 1,7 %
av världshandeln, i nivå med Indien) och åttonde tjänsteexportör
(motsvarande 3,4 % av världshandeln i nivå med Japan). Sedan 2011 har
Spanien ett handelsöverskott med EU som står för drygt 60 % av
handelsutbytet. Främsta exportmarknader är Frankrike, Tyskland,
Portugal, Italien, Storbritannien och USA. Viktigaste importländer är de
samma men även Nederländerna och Kina.
Spaniens energi-import är minskande men fortsatt hög, 71 % av total
energikonsumtion och 20,9 % av landets totala import 2014. Trots
subventioner ligger Spaniens elpriser 12,1 % över EU-genomsnittet för
hushåll och 1,7 % för industrin. Regeringen har nyligen beslutat om en
energireform där energipriser närmare återspeglar reella kostnader.
Spanien är världsledande inom utveckling av vindkraft men plötsligt
minskade subventioner till solenergi har bidragit till osäkerhet bland
investerare. Regeringen har förlängt livslängden för landets åtta
kärnkraftsreaktorer och påskyndat avveckling av kolindustrin. Spanien har
7(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
närmare hälften av Europas kapacitet för att ta emot och omvandla
flytande naturgas (LNG). Nyligen upptäcktes reserver av skiffergas i
Baskien och olja utanför Kanarieöarna. Spanien förordar ökad
sammankoppling med Frankrike för att bryta den iberiska
energimarknadens isolering. Dels söker man en avsättningsmarknad för
den egna produktionen av förnybar energi som inte kan lagras och dels för
att agera transitland för gas, vind och solenergi från Nordafrika till EU. I
februari 2015 invigdes en ny elledning mellan Santa Llogaia i Spanien och
Baixas i Frankrike som dubblerade kapaciteten för elöverföring mellan
länderna. Man är dock fortfarande långt ifrån EU-målet om 10 %
sammanlänkning fram till 2020 (fn ca 5 % om man räknar både Frankrike
och Portugal) och ytterligare sammanlänkningsprojekt har fortsatt hög
politisk prioritet i Spanien. Man förespråkar att EU-medel avsätts till
sammanläkningsprojekt och har under senare år alltmer vunnit gehör för
sin linje. Genom Madriddeklarationen i mars 2015 enades Spanien,
Frankrike, Portugal och Kommissionen om en rad projekt som under de
kommande åren ska prioriteras när det gäller EU-stöd, bland annat en
elledning i Biscayabukten, två elledningar genom Pyrenéerna och
dubbelflödesledningen för naturgas, MIDCAT.
Enligt UNCTAD är Spanien världens nionde största mottagare av utländska
direktinvesteringar (53 % av BNP) och tionde utländska investerare (före
Italien) med 2,9 % av världens direktinvesteringar. Ackumulerade
utländska investeringar motsvarade 47,3 % av BNP 2013 varav 50 % i EU
och 30 % i Latinamerika där Spanien är näst största utländska investerare.
Krisen och återhämtningen – kort historik
Spanien gynnades starkt av Eurons införande. Den gemensamma valutan
förde med sig makroekonomisk stabilitet och historiskt låga räntor, som
banade väg för en lång period av hög tillväxt. Under perioden 1999-2007
växte BNP med i genomsnitt 3,7% årligen. Successiva regeringar av olika
politisk färg höll samtidigt ordning och reda i statsfinanserna. Budgeten
var balanserad, underskotten obefintliga och skuldsättningen låg (37%
2007). När finanskrisen kom, föreföll Spanien mindre sårbart än de andra
sydeuropeiska länderna.
Men den spanska tillväxtens motor var byggsektorn (som mest nära 20%
av BNP), och den drabbades hårt av finanskrisen. Bankerna drog öronen åt
sig, det intensiva byggandet upphörde tvärt, arbetslösheten rakade i
höjden och den interna konsumtionen dalade. De tidigare så ordnade
statsfinanserna såg plötsligt lite mindre hållbara ut; den krympande
ekonomin (-1,6% 2008) ledde till snabbt stigande budgetunderskott och
8(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
statsskuld. Finansmarknaderna började oroa sig för Spaniens
återbetalningsförmåga.
Konservativa Partido Popular övertog mot den bakgrunden
regeringsmakten i december 2011, efter en jordskredsseger i valet. Den
nya regeringen var tydlig med vad Spanien behövde – hårdare
budgetdisciplin, dvs ytterligare åtstramningar i den offentliga sektorn, och
snabba och genomgripande strukturreformer. Presumtionen var att
tydliga avsiktsförklaringar skulle räcka för att återskapa förtroendet, på
marknaderna och i Bryssel. Regeringen agerade också beslutsamt;
reformerna kom snabbt, bl a en omfattande arbetsmarknadsreform,
liksom en tuff budget och en lag om budgetstabilitet.
Under tiden hade emellertid det spanska banksystemets problem blivit allt
tydligare. Framför allt de mindre regionala sparkassorna (cajas) hade
under de goda åren lånat ut entusiastiskt och på allt skakigare grunder –
ofta pådrivna av regionala politiker - till både privatpersoner och de nu
krisande eller bankrutta byggföretagen. Andelen obetalda lån steg snabbt
och under 2012 stod det klart att en lång rad banker skulle behöva
betydande kapitaltillskott för att överleva. Regeringen inledde en
bankreform – bl a slogs en rad mindre cajas ihop och flera banker
nationaliserades. Men de omfattande problemen, tillsammans med de
snabbt försämrade statsfinanserna, gjorde att finansmarknaderna tvivlade
på regeringens möjligheter att lösa krisen på egen hand. Riskpremien
rakade ånyo i höjden och regeringen stod plötsligt inför reella
finansieringsproblem. Även Spanien såg nu ut att behöva ett fullskaligt
stödprogram.
På inrådan av ffa Tyskland accepterade Rajoy i juli 2012 istället ett
stödprogram enbart för banksektorn, med en kreditlina om 100 miljarder
Euros (varav ca 42 till slut användes). Kort därefter signalerade ECB
beredskap att köpa obegränsade mängder statsskuld på
andrahandsmarknaden (det s.k. OMT-programmet). Detta, tillsammans
med regeringens ambitiösa reformagenda och EU:s egna interna reformer
(ffa bankunionen), återskapade finansmarknadernas förtroende för
Spanien och Eurozonen i stort.
Under åren därefter har regeringen genomfört eller påbörjat flera
omfattande strukturreformer, i stort i linje med EU-kommissionens
rekommendationer. I februari 2012 genomfördes den redan nämnda
arbetsmarknadsreformen. Reformen innehöll en rad åtgärder för att
utjämna skillnader i anställningsformer och begränsa den höga andelen
tillfälliga arbetskontrakt, minska den jämförelsevis höga
avskedskostnaden för fast anställda, förtydliga grunderna för uppsägning,
decentralisera lönebildningen till företagsnivå med närmare koppling till
9(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
produktivitet än inflation och öka den interna flexibiliteten för företagen
att anpassa anställdas löner, arbetstid och uppgifter vid lågkonjunktur.
Reformen innehöll också aktivare arbetsmarknadsåtgärder och
kontinuerlig kompetensutveckling, liksom en ny typ av kontrakt för
småföretag med skattelättnader vid anställning av unga och äldre
långtidsarbetslösa.
Övriga reformer inkluderade en budgetstabilitetsreform med större
möjligheter för centralregeringen att ingripa i regionernas finanser, en
företagarlag som gjorde det lättare att starta företag och reducerade den
personliga ekonomiska risken för företagare, en pensionsreform som
frikopplade pensionerna från inflationen och införde en
hållbarhetsklausul, en energireform i syfte att reducera sektorns
omfattande underskott, en inremarknadsreform för att ta bort interna
handelshinder, en grundläggande och framgångsrik omstrukturering av
banksektorn med hjälp av EU och IMF, en förvaltningsreform för att
effektivisera landets överdimensionerade och komplicerade förvaltning
och en skattereform med förenklad och sänkt företagsskatt och med
lättnader även för privatpersoner.
På kort sikt hade regeringens budgetkonsolidering och huvudreformer en
dämpande tillväxteffekt.
Idag går det dock att konstatera att budgetdisciplinen, hjälpen från EU och
den omfattande reformagendan lade grunden för den ekonomiska
återhämtning Spanien nu åtnjuter. Tillväxten återvände under början av
2014. Spanien hade då förlorat nästan åtta procent av sin BNP sedan
krisens början.
Det ekonomiska läget idag
EU-kommissionen konstaterade i sin vinterprognos i februari 2015 att
Spaniens tillväxt 2014 blev 1,4% 2014. Den skrev samtidigt upp sin
prognos för 2015 med 0,6 procentenheter, till 2,3%. IMF, och regeringen
själv, gör liknande bedömningar. Spanien är därmed ett av de västländer
som kommer att växa snabbast under 2015. De omedelbara orsakerna är
ett markant uppsving i den inhemska konsumtionen, en följd av fler i
arbete, starkare framtidstro, lägre oljepriser och lägre räntor. Företagens
investeringar stiger också, av samma skäl (trots fortsatt hög skuldbörda).
Tillgången till krediter har ökat, utlåningen till små och medelstora
företag, vars låga tillgång till krediter varit ett problem sedan krisens
utbrott, ökade med 11,4 % under 2014.
Ett litet underskott i bytesbalansen förväntas för 2014 och ett mindre
överskott för 2015. Arbetslösheten kommer att fortsätta falla, om än
långsamt; den är nu ca 23,7%, ner från 27,2% Q1 2013, och tros ligga kvar
10(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
över 20% till 2017. Spanien budgetunderskott är i nivå med målen under
EU:s underskottsförfarande och man förväntas nå målet om -3% år 2017.
Bilden är således övervägande ljus, även om det också finns några
riskmoment. Bland dem den snabbt stigande statsskulden – omkring 100%
av BNP – som gör Spanien fortsatt sårbart för oro på finansmarknaderna.
Deflation är ett annat; inflationen har varit låg eller negativ under de
senaste månaderna. I övrigt är riskerna i första hand externa; geopolitisk
instabilitet (Ryssland, Mellanöstern), ekonomisk och finansiell oro till följd
av läget i Grekland, lägre tillväxt än väntat i övriga Eurozonen.
Utan oförutsedda, negativa händelser, bör emellertid Spanien kunna se
fram emot en positiv ekonomisk utveckling under de närmaste åren.
Utbildning
Spanien hamnar under OECD-genomsnittet i återkommande PISAundersökningar som mäter 15-åringars förmågor inom matematik,
läsförståelse och naturvetenskap. En fjärdedel lämnar skolan utan
godkända gymnasiebetyg eller yrkesutbildning. Endast en tredjedel
avslutar en påbörjad universitetsutbildning i tid och ytterligare en
tredjedel hoppar av. Enligt World Economic Forum, som mäter kvalitén i
utbildningssystemet efter utbildades möjligheter att matcha
arbetsmarknadens behov, hamnar Spanien på plats 107 av 139. Inga av
Spaniens 82 lärosäten (50 statliga och 32 privata) kvalar in bland världens
100 främsta universitet enligt Times Higher Education World University
Rankings 2014-2015, närmast kommer Pompeu Fabra-univeristet i
Barcelona på plats 165. Enligt Eurostat kan närmare två tredjedelar av
befolkningen varken tala eller förstå utländska språk och
Internetanvändningen ligger under EU-genomsnittet. Endast fem procent
tar examen i naturvetenskapliga ämnen vilket försvårar omställningen till
kunskapssamhälle och högre förädlingsvärde i den globala
produktionskedjan. Spanien är dock största ursprungs- och mottagarland
för Erasmusstudenter.
Jämställdhet
Spanien har varit och är splittrat mellan en mer traditionell katolsk
konservatism och mera progressiva krafter. Under Francotiden var
kvinnors rättigheter begränsade, framförallt gällde detta gifta kvinnor,
som enligt det så kallade permiso marital behövde sin makes tillåtelse för
att ta en anställning, äga egendom etc. Skilsmässor, preventivmedel och
aborter var olagliga, däremot var prostitution lagligt. Kvinnors deltagande
på arbetsmarknaden var ytterst begränsat. Samtidigt fanns progressiva
krafter som arbetade för förändring. Flera kvinnoorganisationer bildades
under 60- och 70-talen och man nådde även en del mindre politiska
11(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
framsteg, exempelvis blev det 1972 lagligt för kvinnor mellan 18 och 25 år
att flytta hemifrån utan sina föräldrars samtycke. Noteras bör att världens
första feministiska parti Partido Feminista de España grundades redan
under Francotiden av Lidia Falcone.
Efter Francos död skedde flera reformer på kort tid, lagen om permiso
martial avskaffades 1975, 1978 slutade det att vara ett brott för kvinnor
att vara otrogna mot sina män och 1981 blev skilsmässor lagliga. Den
första abortlagstiftningen kom 1985 och tillät abort under vissa speciella
omständigheter (risk för moderns eller barnets liv eller hälsa samt om
graviditeten varit ett resultat av våldtäkt).
Under Zapateroregeringen (2004-2012) gjordes flera betydande framsteg
för kvinnors rättigheter (exempelvis infördes 2010 rätten till fri abort fram
till 14 graviditetsveckan) och man tog även steg för att förändra folks
tankesätt kring könsroller, exempelvis genom nationella reklamkampanjer
om vikten av könsneutral barnuppfostran för att undvika könstypiska
yrkesval senare i livet.
Under den nuvarande konservativa regeringen har tongångarna varit
mindre progressiva och jämställdhetspolitik har fått betydligt mindre
utrymme. Anslagen till jämställdhetspolitik har minskat med en tredjedel
och till kampen mot könsrelaterat våld med 22 %. Ett förslag om kraftig
begränsning av aborträtten introducerades, men har, efter kraftiga
protester, i princip dragits tillbaka.
Sedan 2007 finns lagstiftning om jämställdhet med bl.a. åtgärder för att
främja kvinnors ställning på arbetsmarknaden samt
diskrimineringsförbud. Ca 46 % av den yrkesverksamma befolkningen är
kvinnor, vilket är över EU-snittet. Även om fler kvinnor än män är
arbetslösa, har den ekonomiska krisen påverkat kvinnors situation på
arbetsmarknaden i något mindre utsträckning än männens. Exempelvis
ökade arbetslösheten bland kvinnor under krisåren (2007-2012) med
168 % men med 251 % bland män. Spanien är ett av de länder i EU där
löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat de senaste åren.
År 2012 var 95 % av de som tog ut föräldraledighet kvinnor. I Spanien har
alla mammor rätt till 16 veckors oavbruten föräldraledighet med full lön
eller arbetslöshetsersättning. Mamman kan välja att förlägga veckorna
innan eller efter födseln och hon kan även välja att ge bort upp till 10
veckor till pappan. Detta gäller dock inte för de 6 första veckorna efter
födseln som utgör obligatorisk vila för mammorna. Pappan har rätt till 13
dagars ledighet. Alla föräldrar i Spanien har dessutom rätt till max 3 års
12(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
tjänstledigt räknat ifrån barnets födelsedatum. Detsamma gäller vid
adoption.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Regerings uttalade ambition är att göra Spaniens röst starkare i världen
och att återta landets rättmätiga plats i Europasamarbetet. Utvecklingen i
Latinamerika och i Medelhavsområdet, inklusive Nordafrika, är av
strategisk betydelse såväl politiskt och ekonomiskt som i migrationsfrågor.
Likaså är den transatlantiska relationen av central betydelse. Efter en
överenskommelse 1953 har Spanien två amerikanska militärbaser,
flygbasen Morón och Marinbasen Rota, som sedan 2011 också ingår
NATO:s Europeiska Missilförsvar. Multilateralismen och medlemskapet i
FN (sedan 1955) utgör hörnstenar i spansk utrikespolitik.
Spanien sitter i FN:s säkerhetsråd under perioden 2015-16. Spaniens
övergripande prioriteringar i säkerhetsrådsarbetet är bibehållande av fred
och säkerhet, nedrustning och icke-spridning, kampen mot terrorism,
jämställdhet och inkluderande av kvinnor i fredsprocesser,
klimatförändringshotet, cybersäkerhet och kampen mot internationell
brottslighet. Under perioden är Spanien ordförande i tre kommittéer:
1540 om icke-spridning av massförstörelsevapen, 1718 om sanktioner mot
Nordkorea och 1737 om sanktioner mot Iran.
Spanien har årliga bilaterala kommissioner med Frankrike, Portugal,
Tyskland, Italien, Polen och Rumänien samt djupare samarbeten med ff. a.
UK, Turkiet, USA, Ryssland och Andorra. 1992 var Spanien instrumentell i
bildandet av den Iberoamerikanska Gemenskapen. Spanien är observatör i
Stillhavsalliansen.
Spanien har idag 118 bilaterala ambassader, 10 delegationer, 84 lönade
konsulat, 98 handelskontor (ICEX), 90 kulturinstitut (Cervantes), 32
biståndskontor (AECID) och 33 turistkontor (Tour España) utöver
regionernas representationskontor. Närvaron förväntas minska i Europa
och förstärkas i Asien. Stor vikt läggs vid att stärka den ekonomiska
diplomatin och ”varumärket Spanien”.
Den ekonomiska krisen har inneburit en kraftig minskning av biståndet till
0,17 % av BNP såväl 2014 som 2015. Innan krisen var Spanien EU:s fjärde
och världens sjätte största givare. Sedan 2008 har anslaget minskat med
närmare 70 %, från 4,7 miljarder euro till två miljarder euro. Det bilaterala
samarbetet, som upptar två tredjedelar av anslaget, stärker sitt
traditionella fokus på Latinamerika med tolv länder i framför allt
Centralamerika och den Andinska Gemenskapen. Detta sker på bekostnad
13(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
av Spaniens senare engagemang söder om Sahara. I närområdet
prioriteras tre länder i Västafrika och Sahelområdet (av säkerhets- och
migrationspolitiska skäl) och demokratiseringsprocessen i Maghreb (fyra
länder). Sektorfokuseringen, där Spanien är framstående inom
vattenförsörjning, väntas öka och antalet samarbetsländer halveras till 23
år 2016. Den tredjedel av anslaget som kanaliseras via multilaterala
organisationer väntas öka som ett resultat av biståndsmyndigheten
AECID:s minskade kapacitet. Enligt OECD är Spaniens multilaterala bistånd
fokuserat till EU (16 %), FN (5 %), WB (4 %) och internationella
utvecklingsbanker (3 %). Spanien har bl. a. varit pådrivande för
Milleniemålen (MDG) och i återuppbyggnaden av Haiti.
Den ekonomiska krisen har lett till en reducerad försvarsbudget,
försvarsutgifter som del av BNP har minskat från runt 0,8 % åren före
krisen till knappt 0,6 % åren efter, minskningen har fortsatt efter krisen
och för 2015 utgör försvarsutgifter 0,53 % av BNP. 2015 har Spanien runt
80 000 soldater inom armén och marinen och 45 000 officerare.
Rekrytering till militären ska vara könsneutral och ökad jämställdhet är en
målsättning, 2015 är 12 % av de spanska soldaterna kvinnor. Sedan 1989
har Spanien deltagit med nära 140 000 trupper från tre olika vapenslag i
54 fredsbevarande och humanitära insatser på fyra kontinenter. För
närvarande deltar Spanien i följande internationella insatser: EUFORAlthea i Bosnien-Herzegovina, ISAF i Afganistan, FPNUL i Libanon, EU:s
insats Atalanta mot pirater utanför Somalias kust, träningsmissionen
EUTM Somalia i Uganda, EUTM-Mali, hjälpinsatserna i Mali och
Centralafrikanska republiken samt EUCAP Nestor och Ocean Shield på
Afrikas horn. 2014-15 är Spanien NATO:s sjunde största bidragsgivare med
5,2 % av försvarsalliansens totala budget. Värnplikten avskaffades 2001.
EU-politiska frågor
EU utgör en referens för Spaniens modernisering och Eurobarometern
bekräftar spanjorernas insikt om EU:s påtagliga bidrag till landets politiska
konsolidering och materiella välstånd. BNP per capita har tredubblats bara
sedan EU-inträdet 1986 och bl. a. passerat Italiens. EU medlemskapet har
även varit en katalysator för genomförande av inrikespolitiskt impopulära
strukturreformer och har bidragit till att aktualisera miljöfrågan. Den
ekonomiska krisen har dock minskat stödet för EU från närmare 80 %
2007 till 60 % 2012. Inget parti kräver utträde ur EU och båda
statsbärande partier är oreserverat positiva till medlemskapet. Snabbt
växande vänsterpartiet Podemos är dock starkt kritiska till såväl till EU:s
nuvarande institutionella utformning som till den förda
åtstramningspolitiken. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är positiva
till Euromedlemskapet och lika många spanjorer är beredda att överlåta
14(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
ytterligare kompetens till EU och avstå från egen suveränitet för att
bemöta den ekonomiska krisen.
Historiskt är Spanien EU:s största nettomottagare och ett framgångsrikt
exempel på utnyttjande av EU-fonder. F. n. är Spanien näst största
mottagare av både den gemensamma jordbrukspolitiken och
sammanhållningspolitiken. Spanien är fortsatt nettomottagare under
innevarande budgetperiod 2014-2020 tack vare att landet mottar 30 % av
fonden för ungdomsarbetslöshet.
Generellt förordar Spanien fördjupad Europeisk integration och solidaritet
mot en genuin Ekonomisk och Monetär Union. Likaså välkomnas
fördjupning av den inre marknaden som långsiktigt tillväxtfrämjande i
linje med pågående spanska strukturreformer för att höja
konkurrenskraften. Spanien är pådrivande för ett frihandelsavtal mellan
EU och USA (TTIP). USA var största utländska investerare i Spanien 2012
samtidigt som den amerikanska marknaden stod för 12 % av spansk
export och 10 % av Spaniens utländska investeringar. Spanien förordar att
en klausul om investeringsskydd med skiljebomsförfarande (ISDS) ska
inkluderas i TTIP-avtalet och var, tillsammans med Sverige, ett av 14
länder som 2014 skrev under ett gemensamt brev till kommissionen som
betonade vikten av att inkludera ISDS i TTIP.
En prioriterad spansk fråga är att öka sammanlänkningsgraden av de
europeiska energinäten. För spansk del handlar det framförallt om
enerigsammanlänkningar med Frankrike. Spanien är bland de länder inom
EU med lägst sammanlänkningsgrad och man arbetar för att frågan ska få
hög europeisk prioritet, med finansiering via bland annat den europieska
fonden för strategiska investeringar (EFSI), fonden som inrättas genom
den så kallade Juncker-planen.
Spanska profilfrågor inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
inkluderar EU:s södra grannskap, Unionen för Medelhavet (samarbetet
mellan EU och länderna runt Medelhavet vilket har sitt säte i Barcelona),
Sahel, EU:s samarbete med Latinamerika liksom utvidgningen. EU:s
säkerhetspolitiska verksamhet bör enligt spanskt synsätt utgöra ett
komplement – inte en konkurrent – till NATO och inte innebära en
dubblering av alliansens strukturer. Spanien är - tillsammans med Sverige,
Polen och Italien - initiativtagare till en Europeisk global strategi. Sverige
och Spanien var också två av de 14 länder som skrev under ett gemensamt
förslag i februari 2013 i syfte att förstärka samarbetet mellan den
europeiska utrikestjänsten (EEAS) och EU:s medlemsländer.
15(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
Sveriges förbindelser med Spanien
Cecilia Julin tillträdde som Sveriges ambassadör i Spanien i september
2011. I maj 2012 tillträdde Javier Jiménez Ugarte som Spaniens
ambassadör i Sverige.
Ambassaden har 14 konsulat i Spanien, Business Sweden har kontor i
Madrid och VisitSweden har kontor i Barcelona. Det finns även två aktiva
handelskammare; en svensk-spansk i Madrid med filialer i Málaga,
Torrevieja och Valencia samt en svensk-katalansk i Barcelona. I Sverige
representeras Spanien av ambassad, handelskontoret ICEX,
kulturinstitutet Cervantes, Turistbyrån TourSpain samt honorärkonsulat i
Göteborg och Malmö.
Statsminister Stefan Löfven besökte Spanien den 19-21 februari 2015.
Under sitt besök i Madrid mötte statsminstern premiärminister Rajoy,
representanter från det spanska socialdemokratiska partiet PSOE, bland
annat nytillträdde partiledaren Pedro Sánchez, samt representanter för
svenska företag verksamma i Spanien. Löfven besökte även en start-up
inkubator som är ett samarbete mellan spanska Telefónica och svenska
Ericsson.
Under 2014 besökte handelsminister Ewa Björling Spanien två gånger,
första gången Madrid i februari för bl.a. bilateralt möte med
statssekreteraren för handelsfrågor Jaime García-Legaz, andra gången
Barcelona i juni för bl.a. seminarium om innovationer samt för att
presentera Sveriges kandidatur (Åre) för skid-VM 2019 under
Internationella Skidförbundets kongress. IT- och energiminister AnnaKarin Hatt besökte Spanien i februari samma år under Mobile World
Congress i Barcelona. I januari besökte kabinettssekreterare Frank
Belfrage Spanien för möte med statssekreteraren för utrikesfrågor,
Gonzalo de Benito Secades och statssekreteraren för EU-frågor,
Iñigo Méndez de Vigo. I september besökte utrikesrådet för politiska
frågor Torbjörn Sohlström Spanien för möte med sin spanska
motsvarighet Ignacio Ybáñez.
Under 2013 besökte Sveriges Kommuner och Landsting, Riksdagens
trafikutskott och statssekreterare Gunnar Wieslander Spanien. I juni
samma år besökte GD för spanska trafikverket, Maria Seguí, Sverige
tillsammans med spanska trafikutskottet. Under 2012 besökte
utrikesminister Carl Bildt och infrastrukturminister Catharina ElmsäterSvärd Spanien.
16(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
2014-15 genomförde ambassaden i samband med Business Sweden,
handelskamrarna i Madrid och Barcelona samt Visit Sweden en
kartläggning av Sveriges ekonomiska närvaro i Spanien. Denna visade att
fler än 400 svenska företag verkar i Spanien och att det finns svenska
företag verksamma i samtliga autonoma regioner. Total omsätter de
svenska företagen omkring 12,5 miljarder euro och sysselsätter närmare
60 000 personer.
Spanien är Sveriges främsta turistland samtidigt som Sverige är Spaniens
tolfte ursprungsland. Barcelona är svenskarnas främsta weekenddestination och Mallorca främsta chartermål. Enligt spanska
turistmyndigheten visade svenska turismen till Spanien en fortsatt ökande
trend; 2014 besökte närmare 1,8 miljoner svenskar Spanien vilket är en
ökning med 3,4 % jämfört med 2013.
Enlig en undersökning från Svenskar i Världen 2011 har Spanien näst flest
utlandssvenskar efter USA och strax före Storbritannien. Antalet är
osäkert men uppskattas till mellan 70-90 000 mer eller mindre permanent
bosatta, varav drygt 23 000 var folkbokförda i Spanien 2014. 2012 var
svenskar åttonde största utländska köpare av spanska bostäder. Sedan
2009 har antalet tredubblats till över 1150. Det finns bl. a. fem svenska
kyrkor,9 sex svensk/skandinaviska skolor10 och skandinaviska föreningar.
Dessutom ges det ut ett flertal svenska publikationer.
Sverige är den åttonde mest populära studiedestinationen för spanska
Erasmusstudenter. Spanjorer är den tredje största gruppen utländska
studenter i Sverige. De senaste åren har antalet minskat marginellt till
knappt 1 000 studenter 2013-2014. Drygt 1 100 svenskar studerade i
Spanien 2013/14 vilket gör Spanien till den femte mest populära
studiedestinationen. I Sverige är spanska näst störst i undervisning av
utländska språk efter engelska.
Antalet spanska besökare till Sverige baserat på antalet övernattningar
ligger runt 160 000 per år. Sedan den ekonomiska krisen har antalet
spanjorer formellt bosatta i Sverige nästan dubblerats från drygt fyra till
åtta tusen (8 081) mellan 2008 och 2014. Sverigeintresset bekräftas av
spansk mediebevakning och rapportering om Sverige. I samband med den
ekonomiska krisen har intresset för Sverige som reformland ökat. Ingen
9
I Fuengirola på Solkusten, Torrevieja på Costa de Sol, Palma de Mallorca, San.
Agustín på Gran Canaria och i Los Cristianos på Tenerife.
10
I Madrid, i Fuengirola, Torrevieja, Palma de Mallorca, i San Agustín på Gran
Canaria och på Tenerife.
17(18)
Sveriges Ambassad
Madrid
Promemoria
2015-09-07
svensk media har någon permanent baserad utrikeskorrespondent i
Spanien.
Den svenska exporten till Spanien är 37,5 % större än den spanska till
Sverige. Under den ekonomiska krisen minskade Sveriges export till
Spanien betydligt, men håller nu på att återhämta sig. Under 2014 ökade
den svenska varuexporten till Spanien med 14 % till 20,6 miljarder kronor
(1,8 % av svensk export). Detta gör Spanien till Sveriges fjortonde
exportmarknad, viktigare än bl. a. Ryssland, Japan och Turkiet.
Verkstadsprodukter, maskiner, kemiska produkter, papper, bränslen,
livsmedel, mediciner, transportmedel, järn och stål utgör de största
produktgrupperna. 2012 var Sverige sjunde största utländska investerare i
Spanien, totalt 337,8 miljoner euro.
Spaniens varuexport till Sverige ökade med 10,4 % till 14,9 miljarder
kronor (1,3 % av svensk import) under 2014. Detta gör Spanien till
Sveriges fjortonde importland. Verkstadsprodukter, maskiner,
transportmedel, livsmedel (frukt och vin), järn, stål, kemiska produkter,
råvaror och bränslen är de största produktgrupperna. Bland spanska
investeringar kan noteras att Acciona (infrastruktur, förnybar energi och
vattenhantering) nyligen etablerat ett Nordiskt regionkontor i Stockholm
som sannolikt hoppas dra nytta av Sveriges ökade budgetsatsning på
infrastruktur.
Nedan officiella regeringskällor för uppdaterad information på engelska.
Spanska regeringen: www.la-moncloa.es
Spaniens ekonomi: www.thespanisheconomy.com
Varumärket Spanien: www.marcaespana.es.
UNDP Human Development Indicators:
http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/ESP.html
18(18)