Livbolagsanalys

::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
De svenska
livförsäkringsbolagen
Snittbetyg: 5,9
0 1
Januari 2015
OCH
BETYGSÄTTNING.
Under det fjärde kvartalet har marknadsräntorna
fortsatt sjunka, något som delvis förklaras av
riksbankens sänkning av reporäntan till rekordlåga
0 %. Marknadsräntorna understiger nu de låga
nivåer som rådde under perioden då den så
kallade dödsspiralen 2011/2012 ägde rum. Trots
detta finns inga tecken på en eventuell ny
dödsspiral. Två faktorer kan förklara detta – den
relativt goda avkastningen i aktiemarknaden samt
den nya1 diskonteringsräntan, som har resulterat i
att livbolagens skulder blivit mindre känsliga för
räntenedgångar.
Den låga räntan har gynnat bolagen på
tillgångssidan eftersom en lägre ränta innebär ett
högre värde på räntetillgångarna. Detta i
kombination
med
den
goda
aktiemarknadsutvecklingen har möjliggjort flera
höjningar av återbäringsräntorna.
LF Gamla Liv höjde återbäringsräntan från 1 % till
2 % vid årsskiftet 2014/2015. Även SEB Nya och
Folksam har planer på att höja återbäringsräntorna
från 5 % till 7 % respektive från 7 % till 8 % från och
med februari 2015. Skandia och SEB Gamla ligger
stabilt kvar på de, sedan den senaste finanskrisen,
rekordhöga
återbäringsnivåerna
på
12 %
respektive 10 %. Givet en stabil aktiemarknad
förväntas
alltså
livbolagens
riskjusterade
avkastningar vara fortsatt goda framöver. Hur
mycket den nya diskonteringsräntan skulle kunna
motverka
en
eventuell
dödsspiral
om
aktiekurserna skulle falla i en lågräntemiljö är dock
oprövat.
VÅR BEDÖMNING ÄR att SEB TL Gamla, AMF,
Folksam, KPA och Skandia Liv på fem till tjugo års
sikt kommer att ge en avkastning som överstiger
1
3 4
5 6
7
8
9 10
Denna analys - branschgenomsnitt
Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran
MARKNADSKOMMENTAR
2
Infördes av Finansinspektionen 2013/2014, se vidare under stycket
”Marknadsräntans påverkan”.
Föregående analys – branschgenomsnitt
Högsta & lägsta betyg - denna analys
ett fondförsäkringssparande med en risknivå
motsvarande 40 % aktier och 60 % räntebärande
placeringar. Betygen blir därför nio (9) för SEB
Trygg Liv Gamla, åtta (8) för Folksam och sju (7) för
AMF, KPA och Skandia. SEB TL Gamla har fått
betyget sex (6), SPP har fått betyget fem (5) och
Länsförsäkringar Liv, Handelsbanken Liv samt
Nordea Liv har fått betyget tre (3). Förändringen
från förra rapporten är således att SPP går upp ett
betygssteg (från 4 till 5) inom färgbetyget gult.
BÄST PÅ HÅLLBARHETSARBETE är Folksam och SPP,
som är de enda två bolag i analysen som fått grönt
hållbarhetsbetyg. Skandia och KPA har fått gult
hållbarhetsbetyg, medan de resterande bolagen
SEB TL Gamla, SEB TL Nya, AMF, Nordea Liv,
Handelsbanken Liv och Länsförsäkringar Liv har
fått rött betyg.
Introduktion
Syftet med livbolagsanalysen är att vägleda spararna
genom att bedöma försäkringsbolagens framtida
återbäringsförmåga. Detta görs genom att simulera
bolagens balansräkningar med hjälp av de, i de följande
avsnitten, beskrivna parametrarna. I den sammanlagda
betygsättningen vägs även de senaste årens avkastning
och återbäring in, vilket premierar försäkringsbolag som
presterat goda förvaltningsresultat.
God riskjusterad avkastning
På grund av den senaste tidens låga marknadsräntor är
en vanligt förekommande fråga huruvuda livbolag, som
investerar relativt mycket i räntor, verkligen är en bra
sparform. Avkastningen i ett livbolag är alltid det högsta
av återbärings-/avkastningsräntan och garantiräntan,
vilket innebär att traditionell förvaltning har en lägre
risk
än
sparformer
utan
garanti.
Oavsett
marknadsräntans nivå får man, som sparare, alltså alltid
minst garantiräntan i avkastning. Dessutom har en del
livbolag i dagsläget konsolideringsnivåer som ligger
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
mycket högt; i spannet 115-125 %. Detta har två
implikationer på den framtida avkastningen. Dels får en
sparare i dessa livbolag avkastning på 115-125 % av sitt
kapital, dels är risken för återtag i dessa bolag relativt
låg eftersom ett återtag brukar föregås av perioder med
låga konsolideringar (se avsnittet ”Konsolidering”). Med
andra ord erbjuder livbolagen som sparform, trots låga
marknadsräntor,
generellt
goda
riskjusterade
avkastningar.
Ökad efterfrågan på livbolag
Dessa goda riskjusterade avkastningarna har resulterat i
att Skandia och Folksam under det senaste kvartalet har
begränsat insättningarna ytterligare. Nytt under det
fjärde kvartalet är Folksams begränsning av insättningar
till 25 miljoner per försäkringstagare och båda bolagen
har även begränsat insättningarna per år och individ till
0,5 miljoner. Skandia begränsade redan under det
tredje kvartalet insättningar till 15 miljoner per
försäkringstagare. Detta motiveras med att de höga
återbäringsräntorna som bolagen har i dagsläget
riskerar att attrahera kortsiktiga spekulanter. Livbolagen
ser hellre att kunderna har ett långsiktigt intresse.
Dessa höga återbäringsräntor har möjliggjorts av att
avkastningen på de gamla spararnas kapital har
överstigit bolagens historiska återbäringsräntor, vilket
innebär att den höga återbäringsränta som nya sparare
omedelbart får ta del av vid inträdet till viss grad sker på
de gamla spararnas bekostnad. Begränsningen av
insättningarna är alltså även en åtgärd för att förhindra
att nya sparare sätter in stora summor kapital till hög
återbäring på de gamla spararnas bekostnad.
En annan åtgärd som Skandia har tillämpat för att
minska kortsiktigheten i sparandet och göra det mer
rättvist för de gamla spararna är att förlänga minsta
spartiden i kapitalförsäkringar från 10 till 15 år. På så
sätt säkerställer Skandia att de nya investerare som tar
del av den höga återbäringsräntan i dagsläget också
bidrar med riskkapital till kollektivet under en längre
period.
De stora inbetalningarna till livbolagen går emot de
senaste årens trend av ett minskat utbud av
sparformen. Under en lång period har flera livbolag
stängt för nyteckningar och i vissa fall även för nya
premier. Det senaste exemplet är AMF, som under 2013
och 2014 stängt sin traditionella produkt för nya
premier
och
ersätter
den
med
en
premiegarantiprodukt. En del av livbolagen har övergått
till premiegarantiprodukter, produkter med högre grad
av individuell risk samt lägre garantinivåer.
För att möta den nya och ökande efterfrågan av
sparande i livbolag har SEB Nya beslutat om att, med
start våren 2015, stegvis öppna upp för nyteckning.
Även LF kan sägas möta denna efterfrågan med att
erbjuda nya villkor snarare än att hänvisa till
fondsparande. LF hör till de bolag som drabbades
hårdast av den senaste finanskrisen. Detta har inneburit
att riskutrymmet för LFs traditionella försäkring i stort
sett enbart tillåtit placeringar i räntebärande
värdepapper (över 90 %). Med andra ord är den
långsiktiga avkastningspotentialen för bolaget låg. På
grund av detta erbjuds kunder i LF att ändra villkor till
en lägre garanti på sparkapitalet i utbyte mot en bättre
tillgångsexponering. I den här rapporten kommer LFs
siffror ibland att visas på bolagsnivå (”LF Liv”), eller
separerat på kollektiven med hög garanti (”LF Gamla”)
respektive låg garanti (”LF Nya”). I det fall siffror visas
på bolagsnivå motsvarar detta i huvudsak LF Gamla
eftersom detta kollektiv är ungefär 15 gånger större än
LF Nya, mätt i förvaltat kapital.
Trots att en stor exponering mot räntor innebär en låg
avkastningspotential på lång sikt, har det gynnat LF
Gamla på kort sikt i och med de fallande
marknadsräntorna.
Räntenedgången
påverkar
skuldsidan negativt, men dessa effekter begränsas av
den nya diskonteringsräntan medan de positiva
effekterna på tillgångssidan har varit stora i och med
det stora ränteinnehavet.
Om konsolidering och
solvens
Två viktiga nyckeltal för livbolagen är konsolidering och
solvens. Förenklat kan sägas att konsolidering är ett
mått på hur mycket tillgångar bolaget har i förhållande
till vad som har tilldelats försäkringsspararna, inklusive
den icke-garanterade återbäringen, medan solvens är
ett mått på tillgångarna i förhållande till vad som har
garanterats spararna.
Konsolidering
En konsolidering på 100 % betyder att de
marknadsvärderade tillgångarna värderas till lika
mycket som det totala pensionsåtagandet (garanterat
kapital och preliminärt tilldelad återbäring). En
konsolidering större än 100 % innebär att tillgångarna
överstiger det totala åtagandet medan en konsolidering
under 100 % indikerar att livbolaget har mindre
tillgångsmassa än det totala åtagandet.
Konsolidering =
Tillgångar
Återbäringsmedel + Försäkringsteknisk skuld
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Det huvudsakliga verktyget för att fördela den
villkorade avkastningen på försäkringstagarna är
återbäringsräntan. Genom att höja återbäringsräntan
fördelas mer kapital ut till försäkringstagarna som
återbäringsmedel och konsolideringsgraden sänks. Vice
versa kan livbolagen stärka konsolideringsnivåerna
genom att under en period hålla nere återbäringsräntan
trots hög avkastning på tillgångarna. Figur 1 nedan visar
livbolagens konsolideringsnivåer.
Konsolidering
(januari 2015)
AMF
SPP
SHB Liv
Nordea Liv
KPA
SEB Nya
Skandia Liv
LF Liv
SEB Gamla
Folksam Liv
130 %
125 %
120 %
115 %
110 %
105 %
100 %
95 %
konsolideringsnivå sedan förra kvartalet (117 %) trots
att bolaget har högst återbäringsränta bland bolagen i
analysen.
Om konsolideringsnivån för ett bolag istället är för låg,
och återbäringsräntan som styrverktyg inte är tillräcklig
för att återgå till den målnivå på konsolidering som
föreskrivs i respektive bolags konsolideringspolicy, har
bolagen även möjlighet att tillämpa momentan
reallokering. Senast detta inträffade var 2009 då AMF
genomförde en reallokering i samband med
finanskrisen. Sedan finanskrisen 2001/2002 har
reallokeringar som utförts av bolagen i rapporten
föregåtts av perioder med låga konsolideringsnivåer
som understigit 100 %. Att det var länge sedan en
momentan allokering inträffade senast kan alltså
förklaras av de goda marknadsförhållandena, som har
resulterat i generellt höga konsolideringsnivåer bland
bolagen. Sedan 2003 har följande livbolag genomfört en
momentan reallokering:

AMF 2009-02-01

Länsförsäkringar 2004-06-01
FIGUR 1. Senast rapporterad konsolidering för respektive

livbolag. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig
rapportering.
SalusAnsvar 2004-01-01

Folksam 2003-10-01
Flera bolag har valt att ändra sin konsolideringspolicy till
att använda avkastningsräntor i stället för
återbäringsräntor. Detta innebär att avkastningen
fördelas på försäkringstagarna varje månad, och denna
kan alltså vara både positiv och negativ (se vidare under
”Avkastning och återbäring”).
Bland de bolag som fortfarande tillämpar
återbäringsränta har konsolideringsnivåerna under en
längre tid varit höga i förhållande till de riktnivåer som
de har kommunicerat. Detta tack vare den goda
marknadsutvecklingen, samtidigt som flera av bolagen
har hållit nere sina återbäringsräntor efter den senaste
finanskrisen. De bolag som ligger över sin
maxkonsolidering har dock på senare tid ökat
återbäringsräntan för att få ner konsolideringsnivån.
Folksams konsolidering har trots detta fortsatt öka,
vilket till stor del beror på bolagets goda
tillgångsavkastning som överstigit återbäringsräntan.
Det faktum att Folksam har en stor överkonsolidering
har också bidragit till den fortsatt ökande
konsolideringen (läs mer under avsnittet ”Mer om
återbäringsräntor och återbäringsstrategier”). Som ett
resultat har Folksam beslutat att öka återbäringsräntan
ytterligare, från 7 % till 8 % från och med februari 2015.
SEB Gamla har också en konsolidering som överstiger
sin maxkonsolidering även om en hög återbäringsränta
har resulterat i en något minskad konsolideringsgrad
under kvartalet. Skandia, som också ligger över sin
maxkonsolidering, ligger kvar på oförändrad
2
Figur 2 nedan visar livbolagens genomsnittliga
konsolidering sett i ett längre perspektiv. I början av
2000-talet varierade den kraftigt, främst beroende på
aktiemarknadens svängningar. Sedan dess har
svängningarna varit mindre, och genomsnittsnivån har
endast undantagsvis understigit 100 %. Även den
senaste tidens uppåtgående trend är tydlig.
Konsolidering, genomsnitt alla livbolag
med återbäringsränta
(januari 2015)
130 %
120 %
110 %
100 %
90 %
80 %
1999 2000 2002 2003 2005 2006 2008 2009 2011 2012 2014
FIGUR 2. Genomsnittlig konsolidering för livbolagen som
tillämpar återbäringsränta. Källa: Livbolagens årsredovisningar
samt övrig rapportering, Svensk Försäkring.
2
Inte längre inkluderad i analysen
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Solvens
Historisk solvens, genomsnitt alla
Solvens är ett mått på ett livbolags finansiella styrka.
Solvensgraden beräknas som placeringstillgångarna i
förhållande till de garanterade pensionsåtagandena
(försäkringsteknisk skuld, FTA). En solvensgrad på t.ex.
150 % innebär att livbolaget har 50 % mer tillgångar än
garanterade pensionsåtaganden.
200 %
180 %
160 %
140 %
120 %
𝑆𝑜𝑙𝑣𝑒𝑛𝑠 =
𝑇𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟
𝐹ö𝑟𝑠ä𝑘𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑒𝑘𝑛𝑖𝑠𝑘 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑
100 %
1999 2000 2002 2004 2005 2007 2009 2010 2012 2014
4.
Historisk solvens, genomsnitt alla bolag.
Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering.
FIGUR
AMF är tillsammans med SEB Trygg Liv Gamla, KPA,
Skandia Liv och Folksam Liv de finansiellt starkaste
livbolagen. Solvensen för dessa fem bolag ökade stadigt
mellan 2012-2013. Under 2014 minskades dock
solvensen för bolagen, men deras nivåer är fortfarande
relativt höga och stabila. Handelsbanken Liv har stärkt
sin
finansiella
position
genom
omfattande
kundkampanjer. Figur 3 visar livbolagens senast
rapporterade solvens.
(januari 2015)
Solvensgrad
250 %
200 %
medel
150 %
Nordea Liv*
SPP*
SEB Nya**
LF Gamla
SHB Liv*
Folksam Liv
Skandia Liv
KPA
SEB Gamla
AMF
100 %
* Vinstudelande bolag. Solvensgraden är approximerad
** Vinstutdelande bolag men tillämpar ej vinstutdelning. Solvensgraden är approximerad.
FIGUR 3. Senast rapporterad solvens för respektive livbolag.
Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering.
Övriga livbolag har relativt svag till mycket svag
finansiell styrka. I ovan sammanställning bör dock de
vinstutdelande livbolagen Handelsbanken Liv, SPP Liv
och Nordea Liv särbehandlas eftersom de tillhör större
koncerner, vilka bidrar med stabilitet och står för
pensionsgarantin. Även SEB Nya kan särbehandlas till
viss del eftersom SEB tidigare har visat sig villiga att
finansiellt stödja bolaget.
Figur 4 ovan illustrerar bolagens genomsnittliga solvens
över tid. Solvensen föll kraftigt från 1999 till 2002 och
har därefter har planat ut på gensomsnittsnivåer runt
140 %. Anledningen till att den genomsnittliga
solvensen inte har vänt tillbaka till tidigare observerade
nivåer är att flera av livbolagen har en mycket hög andel
räntor och dessa bolag har därför inte kunnat ta del av
uppgångar på aktiemarknaden.
Marknadsräntans påverkan
Finansiellt påverkas livbolagen både på tillgångssidan
och på skuldsidan av ränteläget. Under 2014 har
effekten varit positiv på tillgångssidan eftersom
obligationerna ökar i värde när räntan sjunker. Även
storleken på skulderna påverkas av marknadsräntan,
eftersom
garantiåtagandena
värderas
med
marknadsräntorna. När räntan sjunker ökar storleken av
skulden till försäkringstagarna. Hur mycket tillgångarna
och skulderna påverkas av ränteförändringar beror på
dess löptider, eller duration, och generellt gäller att
skulderna har längre duration än vad tillgångarna har.
Nettoeffekten av en räntenedgång är alltså oftast
negativ även om räntetillgångarna ökar i värde. Den
exponering livbolagen har gentemot räntemarknaden
brukar benämnas ränterisk.
I dagsläget har de finansiellt starkare livbolagen relativt
mer ränterisk, medan de finansiellt svagare (LF, SPP,
Nordea och till viss del Handelsbanken) i princip helt har
neutraliserat sin ränterisk. Ett finansiellt starkt bolag
kan tillåta sig att ha en hög ränterisk medan svagare
livbolag måste neutralisera sin ränterisk (matcha
skulderna) genom att köpa fler obligationer med längre
löptid eller räntederivat. De svagare bolagen
påverkades därför inte lika positivt som de starkare
livbolagen under 2013, då räntorna steg. Under 2014
har de finansiellt svagare bolagen dock gynnats av
större obligationsinnehav.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners

24
23
21
LIVSLÄNGDSANTAGANDE. Hur många år antar
försäkringsbolaget att du lever? Ju fler år
bolaget räknar med att du lever, desto mindre
belopp får du per månad som nybliven
pensionär.
Detta
antagande
är
livslängdsantagandet.
PROGNOSRÄNTA.
Hur
mycket
tror
försäkringsbolaget att ditt kapital kommer att
växa under utbetalningstiden? De flesta bolag
ger idag förskott på denna avkastning, så att
utbetalningen som nybliven pensionär blir
större än vad en beräkning baserad på enbart
det nuvarande kapitalet resulterar i. Detta
förskott fås på bekostnad av att beloppet som
betalas ut sedan ökar i lägre takt än
avkastningen
på
kapitalet.
Detta
avkastningsantagande
brukar
kallas
prognosränta.
Inledningsvis är det även viktigt att påpeka att
ovanstående antaganden också skiljer sig mellan olika
kollektiv. Det som redovisas i denna analys är det som
publiceras officiellt via Konsumenternas Bank- och
Försäkringsbyrå;
kollektivavtalade
och
privata
pensionsförsäkringar.
Figur 5 visar antaganden om återstående livslängd för en
person som idag går i pension och är 65 år gammal. I
sammanställningen ingår även premiegarantiprodukter,
som i övrigt analyseras i Premiegarantiproduktanalysen.
Längst antagen livslängd har Swedbank medan SPP antar
kortast livslängd bland de jämförbara bolagen i
analysen. Handelsbanken antar en ännu kortare
livslängd än SPP, men bolaget är inte helt jämförbar med
de andra eftersom det tillämpar en annan typ av
medel
22
SHB*
SPP*
Alecta
AMF
Folksam
SEB
Skandia
20
Swedbank*

Antagen återstående livslängd för en som
pensioneras idag som 65-åring
KPA
Livbolagen
bestämmer
storleken
på
din
pensionsutbetalning utifrån ditt kapital och ett antal
antaganden. De två viktigaste av dessa antaganden är
prognosräntan och livslängd. Dessa antaganden
bestäms av försäkringsbolagen och de kan även när som
helst
ändra
dessa.
Då
höjs
eller
sänks
pensionsutbetalningen beroende på vilken förändring
som gjorts.
LF
Utbetalningsmodeller
3
beräkningsmodell. Under 2014 släpptes DUS14 , en
uppföljning av DUS06. Studiens resultat ligger i linje med
resultaten från DUS06, vilket innebär att man kan
förvänta sig att bolagen inte ändrar sina
livslängdsantaganden på grund av rapportens resultat.
Under 2014 sänkte SPP sitt livslängdsantagande från
23,4 år till 21,9. De gick därmed från att tidigare ha haft
det längsta livslängdsantagandet bland de jämförbara
bolagen till det kortaste. Denna förändring går emot det
incitament som vinstutdelande bolag kan ha - att anta
långa livslängder för att minska livslängdsrisken för sina
ägare.
Nordea*
Den nya ”Solvens 2-liknande diskonteringsräntan” som
Finansinspektionen införde vid årsskiftet 2013/2014
innebär ett långsiktigt ränteantagande om 4,2 %, vilket
fasas in mellan 10 och 20 år. Detta långsiktiga
ränteantagande gör att räntan blir mer stabil för långa
diskonteringsperioder. Med andra ord är den nya
diskonteringsräntekurvan mindre känslig på de långa
löptiderna.
FIGUR 5. Livslängdsantagandet som visas är ett genomsnitt från
de olika kollektiven där bolaget i fråga har avtalade pensioner.
Bolag markerade med asterisk är vinstutdelande. SEB och SHB
använder en annan utbetalningsmetod och är därför inte helt
jämförbara med övriga bolag. Källa: Konsumenternas,
Livbolagen.
Figur 6 nedan visar livbolagens prognosränta. En hög
prognosränta innebär att spararen får ta del av framtida
avkastning i högre utsträckning än vad han/hon hade
fått göra med en lägre prognosränta. Även här återfinns
de vinstutdelande bolagen bland bolagen som håller
tillbaka utbetalningarna vid pension. Det finns dock
anledning att hålla prognosräntan låg om den
förväntade avkastningen är låg. Det är därför till viss del
motiverat att de starka bolagen och de bolag som håller
en hög aktieandel antar en högre förväntad avkastning.
SPPs prognosränta, som baseras på den 5-åriga
statsobligationsräntan, har sänkts från 0,50 % till 0,25 %
under kvartalet till följd av den sjunkande
statsobligationsräntan.
3
DUS står för Dödlighetsundersökning och genomförs av
Försäkringstekniska Forskningsnämnden, Sveriges Försäkringsförbund.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Prognosränta
4%
3%
medel
2%
1%
Swedbank*
SHB*
SPP*
Nordea*
Skandia
LF
SEB
Folksam
KPA
AMF
Alecta
0%
FIGUR 6. Prognosräntan som visas för varje bolag är ett
genomsnitt från de olika kollektiven där bolaget i fråga har
avtalade pensioner. SEB och SHB använder en annan
utbetalningsmetod och är därför inte helt jämförbara med
övriga bolag. Källa: Konsumenternas, Livbolagen.
Sammanställningen i figur 7 visar den totala effekten av
skillnaderna i de antagna utbetalningsparametrarna.
Swedbank tillämpar de försiktigaste antagandena; en
95-åring kan förvänta sig 120 % mer i inflationsjusterad
utbetalning än när han/hon var 65 år och nybliven
pensionär. I icke-inflationsjusterade termer motsvarar
detta fyra gånger så stor utbetalning vid 95 jämfört med
vid 65 års ålder. Längst ner på skalan hamnar Alecta, där
spararen kan förvänta sig en liten real minskning av
utbetalningen mellan 65 och 95 års ålder. I nominella
belopp motsvarar detta en ökning av utbetalningen med
ungefär 70 % mellan 65 och 95 års ålder.
Real ökning av utbetalningen mellan 65 och 95 års
ålder
-50 %
0%
50 %
100 %
pågående pensionsutbetalningar om marknaden går
dåligt, och att spara så mycket i bufferten att
pensionären hinner bli alltför gammal innan det mesta
av kapitalet betalas ut genom att anta återstående
livslängd samt prognosränta. Det kan vara individuellt
vilket man föredrar, men det verkar finnas en viss
tendens att skjuta fram utbetalningarna i tiden från
bolagens sida. Om bolaget är vinstutdelande finns även
incitament att hålla nere utbetalningarna för att få ett
bra riskresultat.
Dessa försiktiga antaganden motiveras från bolagens
sida av att man ”vill vara försiktig” och att ”aldrig
behöva sänka en pension under utbetalning”. Trots att
detta låter bra, finns det bolag som tar detta för långt.
Alecta är det enda bolag i jämförelsen som uttalat att
man vill hålla en så jämn real nivå som möjligt på
utbetalningarna under hela pensionsperioden, även om
det medför att pensioner kan komma att variera något
under tiden.
För
en
mer
utförlig
beskrivning
av
hur
utbetalningsmodellerna och de antaganden som ligger
bakom dessa fungerar, se vår separata analys om
utbetalningsmodeller.
Storlek och
tillgångsallokering
Storlek
Figur
8
visar
storleken
av
livbolagens
förvaltningstillgångar. AMF Pension är tillsammans med
Skandia Liv de två i särklass största svenska livbolagen
med placeringstillgångar på 392 respektive 353
miljarder kronor.
150 %
Förvaltningstillgångar
(januari 2015)
Syftet
med
ovanstående
kartläggning
av
utbetalningsantaganden är att visa på de stora skillnader
som finns mellan de olika bolagen. Bolagen måste alltså
ta ställning mellan att riskera att behöva sänka
200
100
SEB Nya
SHB Liv
Nordea Liv
SPP
LF Gamla
KPA
0
Folksam Liv
7.
300
SEB Gamla
Diagrammet visar förväntad real ökning av
utbetalningarna för en pensionär mellan 65 och 95 års ålder.
Inflationen antags vara 2 %. Utbetalningsbeloppet för ett bolag
är medelvärdet över de kollektiv där bolaget i fråga har
avtalspension och privata pensioner. Friplaner är inte med i
jämförelsen då bolagen inte rapporterar siffror för dessa.
FIGUR
400
Skandia Liv
Handelsbanken
Nordea
SPP
AMF
Folksam
Länsförsäkringar
Skandia
Alecta
miljarder kronor
500
AMF
KPA
SEB
Swedbank
FIGUR 8. Storleken på förvaltningstillgångarna hos livbolagen i
analysen. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig
rapportering, Svensk Försäkring.
Efter det kommer SEB Trygg Liv Gamla, Folksam Liv,
KPA, LF Gamla samt SPP som vardera förvaltar 173, 149,
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
102, 98 respektive 87 miljarder kronor. Övriga livbolag
är jämförelsevis små med ett kapital som understiger 20
miljarder kronor. Generellt kan sägas att storlek är
positivt, eftersom livbolagen då kan uppnå
stordriftsfördelar i administration, kapitalförvaltning
och marknadsföring.
Förvaltningstillgångar, totalt alla livbolag
2 000
På samma sätt som för solvensen kan man dela in
livbolagen i grupper efter aktieandel. I stort sett följer
allokeringen livbolagens finansiella styrka. AMF, SEB TL
Gamla, KPA, Skandia och Folksam är de finansiellt
starkaste bolagen och de har också en stor andel aktier,
mellan 30 % och 55 %, över tid.
Allokering
(januari 2015)
100 %
60 %
40 %
1 000
20 %
Räntor
SEB Nya
SHB Liv
Nordea Liv
SPP
LF Gamla
KPA
Folksam Liv
0
1999 2000 2002 2004 2005 2007 2009 2010 2012 2014
SEB Gamla
500
Skandia Liv
0%
AMF
miljarder kronor
80 %
1 500
Aktier och andelar
FIGUR 9. Livbolagens totala förvaltningstillgångar. Källa:
FIGUR 10. Tillgångsallokering för livbolagen. Källa: Livbolagens
Livbolagens årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk
Försäkring.
årsredovisningar samt övrig rapportering.
Figur
9
ovan
visar
livbolagens
totala
förvaltningstillgångar. Historiskt sett har det totala
kapitalet haft en uppåtgående trend med undantag för
perioderna med nedgångar i världsekonomin under
början av 2000-talet och 2008/2009. Tillväxten har
återkommit sedan 2009 och den långsiktiga trenden har
stärkts. Att de totala förvaltningstillgångarna har vuxit
beror dels på att avkastningen på tillgångarna har varit
goda samt att premieinbetalningarna till bolagen
tillsammans överstiger bolagens totala utbetalningar.
Tillgångsallokering
Ett livbolag strävar vanligtvis efter att långsiktigt ha en
hög aktieandel, vilket gynnar spararna. Anledningen är
att aktier över tid förväntas avkasta 4 % - 5 % mer per år
än räntebärande placeringar. Men eftersom aktier är
riskfyllda har Finansinspektionen satt upp ett regelverk
för hur mycket aktier ett livbolag får ha beroende på sin
finansiella styrka i form av solvens. Detta för att
livspararnas garanterade pensioner inte skall kunna
äventyras. Finansiell styrka och tillgångsallokering är
därför två komponenter som följs åt.
Över tid är det fördelaktigt för pensionsspararen om
livbolaget alltid har möjligheten att placera i riskfyllda
tillgångar. De bolagen med god finansiell styrka kan ta
del av återhämtningen på marknader efter en nedgång
eftersom de har möjlighet att ha riskbärande tillgångar i
sin portfölj.
Figur 10 visar livbolagens senast inrapporterade
tillgångsallokeringar. Skandia Liv, KPA och AMF har
högst aktieandel, medan Folksam Liv, SEB Trygg Liv
Gamla och SPP ligger någonstans i mellanskiktet. SEB
Trygg Liv Nya har något lägre aktieandel och
Länsförsäkringar ligger i princip helt och hållet i räntor.
I ovanstående resonemang bör de vinstutdelande
bolagen särbehandlas; SHB, SPP och Nordea Liv har
incitament att ta risk eftersom vinstdelningen ligger
mellan 5 % och 10 % av avkastningen de år
avkastningen överstiger garantiräntan. Trots detta
incitament bör det noteras att dessa bolag inte har
särskilt stort aktieinnehav, eftersom de till stor del
begränsas av sin finansiella styrka. SPP ligger i
mellanskiktet bland livbolagen medan SHB och Nordea
Liv har lägst aktieandel förutom LF Gamla. Figur 11
nedan
visar
livbolagens
genomsnittliga
tillgångsallokering.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Övrigt 7 %
Aktier och
andelar 24
%
Räntor 62 %
Garantiränta
Alla traditionella livförsäkringsbolag ger en garanterad
lägstanivå på den framtida tillgångsavkastningen för
beräkning
av
pensionsförmånen
(årseller
månadsutbetalningen). Detta är den s.k. garantiräntan.
Figur 13 nedan visar livbolagens garantiräntor samt den
statliga femårsräntan.
Garantiräntor vs 5 års statlig ränta
FIGUR 11. Storleksviktat genomsnitt av förvaltat kapital till
4%
marknadsvärde. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt
övrig rapportering.
3%
Historisk allokering, alla livbolag
100 %
2%
1%
KPA
Folksam Liv
AMF
SEB Nya
SEB Gamla
Nordea Liv
SHB Liv
0%
5-årig statlig ränta per 2014-12-31
FIGUR 13. Livbolagens garantiräntor samt den 5-åriga statliga
räntan (den streckade linjen). SEB Nya visas enligt kommande
villkor för nyteckning.
Den garantiränta som livbolagen utfäster har ett nära
samband med räntenivån på marknaden. Detta beror
på att nivån på den långa räntan är den avkastning med
vilken man vid finansiell svaghet kan säkra sina
garantiåtaganden. Till följd av den låga räntenivån som
rått på marknaden under en längre tid har livbolagen
justerat ned sina garantiräntor. Att marknadsräntan har
sjunkit så mycket på så kort tid gör dock att
garantiräntorna generellt är mycket högre än
nuvarande marknadsränta.
Eftersom de finansiellt starka livbolagen har, utöver
räntor, cirka 40 – 50 % av tillgångarna i aktier och
fastigheter, där pensionsspararen får avkastningen om
denna är högre än garantiräntan, är livbolagen för
närvarande ett gott investeringsalternativ jämfört med
att placera i t.ex. en räntefond.
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
1998
2001
Räntor
2003
2005
2007
Aktier och andelar
2009
2011
Fastigheter
2014
Övrigt
Historisk sammanställning av alla bolags
storleksviktade genomsnittliga förvaltade kapital till
marknadsvärde. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt
övrig rapportering, Svensk Försäkring.
FIGUR
5 års statlig
ränta
LF Gamla
Den historiska tillbakablicken i figur 12 nedan visar att
under slutet av 90-talet hade samtliga livbolag en hög
aktieandel på cirka 40 %. Det var möjligt tack vare att
alla hade relativt god solvens, och förtroendet för
aktiemarknaden var högt. När aktiemarknaden
kraschade under 2002 tvingades de svagare livbolagen
sälja alla sina aktier, och deras pensionssparare fick inte
ta del av aktiemarknadens starka vändning under 2003 2006. Efter kraschen lyckades bolagen aldrig återhämta
sig solvensmässigt innan nästa finanskris inträffade
2008/2009. Därmed lyckades bolagen aldrig uppnå de
höga andelarna aktier som de hade i slutet av 90-talet
innan de återigen var tvungna att sälja av aktier på
grund
av
solvensbegränsningar.
Trots
att
solvensnivåerna de tre senaste åren har varit höga – för
vissa bolag i linje med, eller bättre än, under slutet av
90-talet – uppnår bolagen inte de höga andelarna aktier
som de hade på 90-talets slut. Detta tyder på att
bolagen har blivit försiktigare i sin tillgångsallokering.
(januari 2015)
SPP
Fastigheter
7%
(januari 2015)
Skandia Liv
Aktuell allokering, alla livbolag
12.
Kostnader
Pensionssparande sker över lång tid, därför spelar
livbolagets årliga kostnader stor roll för den slutliga
pensionen.
Livbolagens kostnader kan delas in i:

OFFERERADE DRIFTSKOSTNADER är den kostnad eller
avgift som dras från respektive kunds försäkring
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Livbolagens kostnader
2,5%
500
2,0%
400
1,5%
300
1,0%
200
0,5%
100
0,0%
0
SEB Gamla
AMF
KPA
Skandia Liv
Folksam Liv
SPP
LF Liv
SEB Nya
Nordea Liv
-100
SHB Liv
-0,5%
Kapitalförvaltningskostnad
Offererad driftkostnad
Icke-offererad driftkostnad
Förvaltningstillgångar (TH)
FIGUR 14. Livbolagens kostnader under år 2012.
0,5%
0,0%
Icke-offererad driftskostnad
Offererad driftskostnad
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
-0,5%
2003
Generellt kan sägas att det finns avsevärda
stordriftsfördelar inom livförsäkring. Sambandet mellan
livbolagets storlek och låga kostnader stämmer ofta,
men det finns undantag. I figur 14 nedan visas
livbolagens kostnader på den vänstra axeln, och det
totala förvaltade kapitalet i grått på den högra axeln. I
grafen har negativa, icke-offererade kostnader nettats
mot offererade driftskostnader. I figur 15 visas
livbolagens kostnader över tid.
1,0%
2002
KAPITALFÖRVALTNINGSKOSTNAD
är
försäkringsbolagets
kostnad
för
själva
förvaltningen av kapitalet. Denna kostnad dras
inte som en avgift utan täcks genom en lägre
avkastning på kapitalet
1,5%
2001

ICKE-OFFERERADE KOSTNADER är de kostnader som
livbolagen tar ut när deras kostnader är högre
än de offererade driftskostnaderna (regleras i
återbäringsräntan)
2000

Livbolagens historiska kostnader
1999
och som redovisas för kunden, bland annat i
offerter och årsbesked
Kapitalförvaltningskostnad
FIGUR 15. En sammanställning över livbolagens historiska
kostnader.
Källa:
Finansinspektionen
Livbolagens
årsredovisningar,
Avkastningsdelning
I samband med ombildningarna av SPP, Handelsbanken
Liv och Nordea Liv till vinstutdelande bolag tillkom en
tilläggskostnad som benämns avkastningsdelning. Vid
ombildningstillfället fick bolagen kapitaltillskott från
sina ägare, för vilket de förstås vill ha avkastning. Detta
tas ut som en avgift enligt:

SPP tar 10 % av avkastningen de år som
avkastningen överstiger garantiräntan

Nordea Liv tar 5 % av avkastningen de år som
avkastningen överstiger 3,5 %

Handelsbanken tar 10 % de år
avkastningen överstiger garantiräntan
som
Ombildningarna skedde av olika anledningar, ett vanligt
argument var att vinstdelningen säkerställde att ägarna
och spararna hade samma incitament, det vill säga en
hög avkastning på kapitalet. En annan anledning var att
vissa av bolagen behövde tillskott av kapital för att
kunna placera försäkringskapitalet på ett bättre sätt.
Avkastning och återbäring
Avkastning
Figur 16 nedan visar livbolagens avkastning över tid. De
finansiellt starka livbolagens tillgångsavkastning har följt
aktiemarknadens rörelser under de senaste åren.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Historisk avkastning, alla livbolag
Tillgångsavkastning 2013
25 %
15 %
10 %
15 %
medel
5%
5%
0%
avkastning. Källa: Livbolagens årsredovisningar samt övrig
rapportering, Svensk Försäkring.
Däremot har de finansiellt svaga inte kunnat ha stor
aktieexponering, vilket har påverkat avkastningen för
spararna. Figur 17 nedan visar den genomsnittliga
avkastningen per år under tio år för respektive bolag.
Det är tydligt att de finansiellt svaga inte har haft
tillgångsavkastning i nivå med de finansiellt starkare
bolagen.
Avkastning genomsnitt (10 år)
10 %
8%
medel
6%
4%
LF Gamla
Nordea Liv
SHB Liv
SEB Nya
SPP
KPA
Skandia Liv
medel
max / min
FIGUR 16. En sammanställning av livbolagens historiska
Folksam Liv
-15 %
AMF
-5 %
SEB Gamla
-5 %1998 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2011 2013
FIGUR 18. Livbolagens tillgångsavkastning under det senaste
rapporterade
helåret,
2013.
Källa:
Livbolagens
årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring.
Figur 18 ovan visar livbolagens tillgångsavkastning
under det senast rapporterade helåret, 2013. Den
genomsnittliga avkastningen på livbolagens tillgångar
var 5 % under 2013. Eftersom livbolagen generellt har
en stor andel räntor i portföljen hölls den positiva
effekten av den stigande aktiemarknaden tillbaka något
på grund av den stigande räntan. Bäst avkastning hade
SEB TL Gamla (+11,3 %), men även övriga starka livbolag
avkastade bra. De finansiellt svaga livbolagen drog ner
snittet betydligt; sämst gick det för LF Gamla Liv (-3 %)
som på grund av sin svaga finansiella ställning har
majoriteten av sina tillgångar i långa ränteplaceringar.
Återbäring
2%
SHB Liv
SEB Nya
SPP
Nordea Liv
LF Gamla
KPA
Skandia Liv
Folksam Liv
SEB Gamla
AMF
0%
Livbolagens återbäringshantering kan delas in i två
grupper:

TRADITIONELL ÅTERBÄRINGSTEKNIK MED DÄMPNING
innebär att återbäringsräntan sätts så att
bolaget förväntas återgå till målkonsolideringen
på, vanligtvis, tre års sikt. Metoden ger en viss
tröghet i systemet och därför kan
konsolideringen avsevärt över- eller understiga
100 % under längre perioder

AVKASTNINGSRÄNTA
innebär
att
tillgångsavkastningen efter kostnader betalas ut
direkt i form av avkastnings-/återbäringsränta,
det vill säga ingen tröghet. Detta används av de
vinstutdelande livbolagen samt av KPA och det
ömsesidiga AMF Pension
FIGUR 17. Livbolagens genomsnittliga avkastning de senaste 10
åren. Källa: Livbolagens årsredovisningar
rapportering, Svensk Försäkring.
samt
övrig
På lång sikt bedömer vi att totalavkastningen främst
beror på tillgångsallokeringen och kostnadsnivån, varför
vi tror att de finansiellt starka livbolagen fortsatt
kommer att hålla en hög aktieandel och därmed också
leverera en god totalavkastning.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
LF Gamla
SEB Nya
LF Nya
Återbärings-/avkastningsränta, per bolag
(10 år)
(januari 2015)
8%
medel
6%
4%
2%
Rapporterad
SHB Liv
LF Liv
0%
SEB Nya
Under början av 2015 har flera bolag annonserat om
höjda återbäringsräntor. LF Gamla höjde sin
återbäringsränta från 1 % till 2 % från januari 2015
medan SEB TL Nya och Folksam kommer att höja sina
återbäringsräntor 1 februari 2015 från 5 % till 7 %
respektive från 7 % till 8 %. Skandia och SEB Gamla, som
redan ligger på rekordhöga nivåer sedan finanskrisen,
har däremot inte indikerat på att någon eventuell
förändring av återbäringsräntorna inom det kommande
kvartalet. I figur 20 visas aktuell återbäringsränta för de
bolag som fortfarande tillämpar den traditionella
återbäringstekniken
med
dämpning
och
återbäringsränta.
livbolag som tillämpar återbäringsränta. Värdena för SEB Nya
och Folksam Liv gäller från 1 februari 2015. Källa: Livbolagens.
Nordea Liv
Figur 19 ovan visar bolagens genomsnittliga
återbärings-/avkastningsränta över tid. Återhämtningen
på världens börser under 2010 och dess effekt på
konsolideringskapitalet tillät försäkringsbolagen att höja
sina återbäringsräntor i förhållande till krisåren
2008/2009. Under 2011 och 2012 sänkte många bolag
sin återbäring och vi närmade oss 2008/2009 års nivåer.
Den streckade linjen i grafen ovan visar genomsnittlig
återbärings-/avkastningsränta exklusive reallokeringar
och engångsallokeringar.
FIGUR 20. Aktuell återbäringsränta (1 januari 2015) för de
Folksam Liv
19.
SPP
Livbolagens
genomsnittliga
återbärings/avkastningsränta över tid. Källa: Livbolagens årsredovisningar
samt övrig rapportering, Svensk Försäkring.
FIGUR
Folksam Liv
Rapporterad
AMF
Justerad
SEB Gamla
0%
1997 1999 2001 2002 2004 2006 2007 2009 2011 2012 2014
-5 %
SEB Gamla
5%
Skandia Liv
10 %
(januari 2015)
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Skandia Liv
15 %
Aktuell återbäringsränta
KPA
Återbärings-/avkastningsränta, genomsnitt
alla livbolag
Justerad
21.
Livbolagens
genomsnittliga
återbärings/avkastningsränta
över
10
år. Källa:
Livbolagens
årsredovisningar samt övrig rapportering, Svensk Försäkring.
FIGUR
Figur 21 ovan visar genomsnittlig historisk återbärings/avkastningsränta per bolag för de senaste tio åren. På
samma sätt som i föregående graf visar den streckade
serien
historiska
återbärings-/avkastningsräntor
exklusive reallokeringar och engångsallokeringar.
Mer om återbäringsräntor och återbäringsstrategier
Avkastning på pensionssparandet i form av
återbäringsränta är mer stabil än avkastning i form av
avkastningsränta. Detta eftersom avkastningsräntan
direkt beror på tillgångarnas avkastning, vilken är olika
från månad till månad och kan vara både positiv och
negativ. Återbäringsräntan däremot bestäms av
livbolagen baserat på den finansiella situationen och
utjämnas sedan med hjälp av bufferten i
konsolideringskapitalet.
Bolagen som tillämpar återbäringsränta har olika
återbäringsstrategier, vilket innebär att avkastningen
hos bolag som tillämpar återbäringsränta i sin tur kan
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
variera
olika
mycket.
Vissa
bolag
justerar
återbäringsräntan
frekvent,
för
att
matcha
konsolideringsnivån med konsolideringsmålet, medan
andra
bolag
accepterar
avvikelser
från
konsolideringsmålet under relativt längre perioder och
ändrar därmed återbäringsräntan mindre frekvent.
Förändringen i konsolideringsnivå hos bolagen kan
förenklat sägas vara skillnaden mellan avkastning på
tillgångarna och återbäringsräntan till spararna. En mer
frekvent justering av återbäringsräntan, för att gå mot
målkonsolideringen, leder därför till en avkastning som
påminner om en avkastningsränta. Motsatsen, att ett
livbolag justerar sin återbäringsränta mycket sällan,
leder till att avkastningen får en mycket svag koppling
till avkastningen på marknaden under motsvarande
tidsperiod.
En sparare som börjar spara hos ett livbolag under en
period då konsolideringen är hög kan förvänta sig att ta
del av denna upparbetade konsolidering när den delas
ut till spararna under perioder av lägre avkastning på
marknaden. Att den nya spararen får ta del av en hög
återbäringsränta redan vid inträde sker till viss del på de
befintliga spararnas bekostnad. På samma sätt kan en
sparare förvänta sig en period av relativt lägre
återbäringsränta ifall bolagets konsolideringsnivå är låg
vid inträdet. Om ett bolag istället justerar
återbäringsräntan mer frekvent avviker bolagens
konsolidering inte lika mycket från målet, vilket innebär
att spararen mer sällan hamnar i en situation där
han/hon antingen får ta del av en hög återbäringsränta
på bekostnad av de tidigare spararna, eller vice versa.
Figurerna 22 - 26 i det följande visar bolagens uttalade
max- respektive minimumnivå i konsolidering,
konsolideringsmålet
(streckat
grått),
faktisk
konsolideringsnivå (grå linje) samt återbäringsräntan
(blå linje) för de fem bolag i livbolagsanalysen som
tillämpar återbäringsränta. Den vänstra axeln visar
konsolideringsnivåerna medan den högra axeln visar
återbäringsräntan. Nytt för det fjärde kvartalet är att
Folksam ändrade sin konsolideringspolicy. Förändringen
innebär
att
bolaget
kan
ha
en
större
konsolideringsbuffert framöver, något som gynnar
utjämningen av avkastningen över tid.
Det är tydligt att återbäringsräntorna har ett starkt
samband med bolagens konsolideringsnivåer. Skandia
Liv är det bolag som justerat sin återbäringsränta mest
frekvent sedan juni 2004, 25 gånger, följt av SEB Gamla,
21 gånger. SEB Nya är det bolag som justerat
återbäringsräntan minst frekvent, 5 gånger, under
samma period. Både Folksam, Skandia Liv och SEB
Gamla har i nuläget en konsolideringsnivå som är högre
än deras uttalade maximala konsolidering och bör alltså
minska sin konsolidering framöver. Förutom att justera
konsolideringsnivån genom att ändra återbäringsräntan
kan livbolagen även göra engångsutdelningar eller
återtag. Då delar man ut, alternativt tar tillbaka,
återbäringskapital enligt en angiven procentsats. Under
den senaste tioårsperioden har SEB Nya gjort en
engångsutdelning, i december 2013 (se figur 25). Då
delade man ut en extra ränta på 13 % till spararna
baserat på försäkringskapitalet i oktober samma år.
Folksam Liv
130%
14%
125%
12%
120%
10%
115%
8%
110%
6%
105%
100%
4%
95%
2%
90%
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
FIGUR 22. Folksams konsolidering och återbäringsränta över tid.
LF Gamla
130%
14%
125%
12%
120%
10%
115%
8%
110%
6%
105%
100%
4%
95%
2%
90%
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
FIGUR 23. Länsförsäkringars konsolidering och återbäringsränta
över tid.
SEB Gamla
130%
125%
120%
115%
110%
105%
100%
95%
90%
85%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
FIGUR 24. SEB TL Gamlas konsolidering och återbäringsränta
över tid.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
om
bolagen
eftersträvar
konsolideringsnivå.
SEB Nya
130%
14%
125%
12%
120%
10%
115%
8%
110%
Engångsutdelning
6%
105%
100%
4%
95%
2%
90%
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
FIGUR 25. SEB TL Nyas konsolidering och återbäringsränta över
tid.
Skandia Liv
130%
14%
125%
12%
120%
10%
115%
8%
110%
en
oförändrad
I och med Folksams höjning av återbäringsräntan från
7 % till 8 % kommer således alla tre bolag ligga på
återbäringsnivåer
som,
även
under
goda
marknadsförhållanden,
förväntas
resultera
i
konsolideringsnivåer som successivt sjunker mot
respektive bolags målkonsolideringar. Med andra ord,
det nuvarande överskottet förväntas att betalas ut till
de nuvarande spararna. Hastigheten på utbetalningen
av detta överskott skiljer sig dock mellan bolagen. Trots
att bolagens tillgångsallokering skiljer sig åt en aning,
vilket allt annat lika innebär att deras förväntade
avkastningar skiljer sig åt, kan man förvänta sig att
Skandia närmar sig sin målkonsolidering fortast givet att
de har överlägset högst återbäringsränta, medan det
motsatta kan förväntas av Folksam eftersom deras
återbäringsränta fortfarande ligger så pass nära den
förväntade avkastningen på tillgångarna.
6%
105%
100%
4%
95%
2%
90%
0%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
FIGUR 26. Skandias konsolidering och återbäringsränta över tid.
Förväntad återbäring
Om betygsmodellen
Syftet med betygsbedömningen är att vägleda spararna
genom att bedöma försäkringsbolagens framtida
återbäringsförmåga på fem, tio, respektive tjugo års
sikt.
Förväntade nivåer på återbäringsräntor
Betyder det faktum att Folksam, Skandia och SEB Gamla
har konsolideringsnivåer som ligger över maxgränserna
att bolagen bör höja återbäringen?
Under det senaste kvartalet har Folksam, Skandia Liv
och SEB TL Gamla haft oförändrade återbäringsräntor
på 7 %, 12 % respektive 10 %. Däremot kommer
Folksam att höja sin återbäringsränta till 8 % från
februari 2015. En jämförelseportfölj med 40 % aktier
och 60 % räntor förväntas långsiktigt ha avkastningen
4
5-6 % . Folksam, SEB Gamla och Skandia har alla cirka
40 % av tillgångarna exponerade mot aktiemarknaden,
vilket därmed skulle motivera cirka 5-6 % i
återbäringsränta om de hade haft 100 % i konsolidering
och eftersträvade en oförändrad konsolideringsnivå.
Eftersom bolagens konsolideringsnivåer ligger runt
120 % får de emellertid en avkastning på motsvarande
120 % av spararens kapital, varför den motiverade
återbäringsräntan för dessa bolag bör vara 120 % av
den vid 100 % konsolidering; med andra ord 6 % - 7 %,
För
att
kunna
bedöma
den
framtida
återbäringsförmågan i respektive livbolag vägs alla (i
ovanstående avsnitt) beskrivna faktorer samman.
Därefter simuleras den förväntade totalavkastningen
och den återbäring som varje livbolag i undersökningen
förväntas ge på fem, tio, respektive tjugo års sikt,
utifrån förväntat, bästa, respektive sämsta utfall. Som
exempel visar figur 27 nedan Skandia Livs förväntade
återbäringsränta över tiden.
Förväntad återbäringsränta
15%
10%
5%
0%
2015
2020
2025
2030
2035
2040
-5%
5% bästa / sämsta
Medel
Garantiränta
FIGUR 27. Figuren visar Skandia Livs förväntade återbäringsränta
4
Om avkastningen på aktier och obligationer långsiktigt förväntas
vara 7-8 % respektive 3-4 %
över tid.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Den simulerade återbäringsräntan jämförs sedan med
den avkastning efter kostnader som spararen kan få vid
placering i fondförsäkring med motsvarande allokering
som de finansiellt starka livbolagen (40 % aktier, 60 %
räntor).
Skalan för Söderberg & Partners betygsättning är 0 - 10,
där 0 är sämst och 10 är bäst. Betyget avser vilken
återbäring en sparare kan förvänta sig jämfört med
fondförsäkring över olika placeringshorisonter, där
betyget 5 är likvärdigt med en fondförsäkring. I
bedömningen tas också hänsyn till hur väl
försäkringsbolaget
presterar
under
normala
marknadsförhållanden, samt i bästa, respektive sämsta,
fall.
I betygsättningen vägs även de senaste årens
förvaltningsresultat in genom att avkastning på
placeringstillgångarna och vilken relativ återbäring
livbolagen har hållit viktas in i betyget. Detta premierar
försäkringsbolag
som
har
presterat
goda
förvaltningsresultat.
Under rubriken ”Betyg per placeringshorisont” på nästa
sida visas hur betygssättningen av den simulerade
återbärings-/ avkastningsräntan faller ut för de olika
bolagen på 5, 10 och 20 års placeringshorisont. Under
rubriken ”Totalt betyg” visas det totala betyget per
livbolag på skalan 1 – 10, samt hållbarhetsbetyget.
I Söderberg & Partners trafikljussystem är betygen
jämförbara enligt
Resultat per placeringshorisont
Tabell 1 på nästa sida visar betygen per bolag baserat
på finansiell styrka för placeringshorisonterna 5, 10 och
20 år. SEB Gamla har högst betyg av bolagen i analysen
för samtliga placeringshorisonter. Förutom SEB Gamla
har även Folksam, Skandia och AMF grönt betyg inom
samtliga placeringshoristoner. Nordea är det faller
sämst ut i simuleringen med rött betyg för samtliga
placeringshorisonter.
Finansiell styrka per placeringshorisont
G rö nt
5 år
10 å r
20 år
10
SEB TL Gamla
9
Fo lksam
Fo lksam
SEB TL Gamla
8
KP A
AM F
Skandia
Skandia
AM F
SEB TL Gamla
7
SEB TL Nya
KP A
Skandia
Fo lksam
AM F
SP P
SEB TL Nya
KP A
SP P
SP P
SEB TL Nya
G ult
6
5
4
LF Gamla
SHB
LF Gamla
SHB
No rdea
No rdea
R ö tt
3
LF Gamla
SHB
No rdea
2
1
0 – 3: Rött betyg
4 – 6: Gult betyg
7 – 10: Grönt betyg
Det är viktigt att poängtera att betyg enligt ovanstående
betygsskala inte är att betrakta som en generell
rekommendation för en sparare i respektive bolag, utan
bör ses i ljuset av med vilka villkor försäkringen är
tecknad, samt hur det upparbetade kapitalet ser ut.
Med det sistnämnda menas, att man i en befintlig
försäkring måste se till tecknade villkor för att kunna ge
en bra rekommendation. Är en försäkring tecknad med
mycket bra garanti- eller utbetalningsvillkor kan det vara
intressant att stanna kvar trots att avkastningen på
kapitalet inte förväntas bli särskilt stor. På andra sidan
spektret kan avkastningen i sparandet ha varit så bra att
försäkringen har mycket stora överskott (villkorad
återbäring). Garantin är då mer en teoretisk funktion
som inte tillför något större värde i praktiken.
0
TABELL 1. Tabellen visar betygen baserat på finansiella styrka
för de olika livbolagen för placeringshorisonterna 5, 10 och
20 år.
Hållbar kapitalförvaltning
Söderberg & Partners analyserar pensionsbolagens
kapitalförvaltning utifrån deras hållbarhetsarbete, som
ett komplement till den finansiella analysen. Fyra
perspektiv på bolagens hållbarhetsarbete utvärderas Integrering, Hållbarhetsambitioner och värdeskapande,
Påverkansarbete (inklusive normbaserad uteslutning)
och Exkludering – eftersom de i vår jämförelse
representerar de viktigaste och tydligaste skillnaderna i
bolagens hållbarhetsarbete. Nedan beskriver vi dessa
perspektiv mer utförligt. För mer information om
bolagens hållbarhetsarbete i kapitalförvaltningen, se
även den separata rapporten ”Hållbart ägande i
pensionsbolagen”.
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
Fyra utvärderingsperspektiv på hållbarhet
INTEGRERING beaktar hur välintegrerat hållbarhetsarbetet
är i pensionsbolaget som helhet. Detta perspektiv är
viktigt att utvärdera eftersom en förutsättning för att
ett pensionsbolag ska kunna förbättra sina metoder
inom hållbara investeringar är att medarbetarna har
kunskap om hållbarhetsarbetet och att de är
engagerade inom ämnet. Rött betyg har tilldelats de
bolag vars hållbarhetarbete bedrivs separat från de
övriga funktionerna inom organisationen. Gult betyg får
bolagen om deras hållbarhetsorganisation har många
kontaktpunkter med den övriga organisationen, där
kunskapsutbyte sker. Grönt betyg tilldelas de bolag
som,
på
ett
strukturerat
sätt,
beaktar
hållbarhetsaspekter i investeringsanalysen och om
deras kapitalförvaltare har nära kontakt med
hållbarhetsorganisationen.
HÅLLBARHETSAMBITIONER OCH VÄRDESKAPANDE fångar upp
hur
mycket
pensionsbolagen
satsar
på
hållbarhetsarbete och bidrar till utveckling, till exempel
av nya metoder, inom området. Detta är viktigt
eftersom hållbarhetsarbete är relativt nytt och
outvecklat, vilket innebär att man inte vet vilka metoder
som är bäst och därmed måste testa sig fram. Inom
perspektivet har bolag fått rött betyg om det främsta
syftet med deras hållbarhetsarbete är att försöka
undvika eventuell dålig publicitet och de negativa
konsekvenser som detta medför. Dessutom är
hållbarhetsarbetet i dessa bolag i första hand reaktivt.
Gult betyg tilldelas de bolag som tillämpar hållbara
investeringsstrategier såsom bäst-i-klassen, hållbara
temainvesteringar och påverkansinvesteringar i
betydande omfattning och/eller drar nytta av andras
metodiker för att själva bli bättre i sitt
hållbarhetsarbete. De bolag som är ledande och
innovativa inom hållbarhetsarbetet och har ambitionen
att proaktivt påverka och förbättra hållbarhetsarbetet
hos företagen de äger har fått grönt betyg. Dessa bolag
satsar även mycket resurser på området.
PÅVERKANSARBETE beaktar hur effektivt pensionsbolagens
påverkansarbete är. Detta är viktigt att beakta eftersom
pensionsbolagen som analyseras äger tillgångar som
totalt uppgår till cirka 2 000 miljarder kronor, vilket
innebär att de besitter makten att påverka företag till
att bli mer hållbara. Om påverkansarbetet inte har
någon effekt på ett företag, brukar pensionsbolagen
som sista utväg avyttra innehavet i företaget. Bolag har
fått rött betyg inom perspektivet om deras
påverkansarbete är ostrukturerat och/eller om deras
arbete bedöms ha en liten sannolikhet att göra skillnad.
Gult betyg tilldelas de som har ett strukturerat
påverkansarbete men bedöms ha en begränsad
sannolikhet att bedriva påverkansarbete som gör
skillnad. Grönt betyg får bolag som har en effektiv och
väldefinierad strategi för dialog med företagen de äger,
givet deras befintliga investeringsstrategier. De har
även goda förutsättningar att, genom påverkansarbetet,
åstadkomma förändringar i praktiken.
EXKLUDERING innebär att man avstår från att investera i
vissa branscher, produkter eller industrier. Det är den
äldsta, enklaste och minst resurskrävande hållbara
investeringsstrategin. Nackdelen med att exkludera är
att det, till skillnad från påverkansarbete, inte direkt
bidrar till att företagen blir bättre ur en
hållbarhetsaspekt. Anledningen till att Exkludering trots
detta utvärderas är att det är vanligt, enkelt att förstå
och en fråga som ofta dyker upp i olika sammanhang.
Rött betyg inom perspektivet får bolag som inte
tillämpar exkludering överhuvudtaget. Gult betyg
tilldelas de bolag som exkluderar baserat på vapen
och/eller tobak – de vanligaste exkluderingsgrunderna.
Grönt betyg får de bolag som tillämpar mycket
omfattande exkluderingskriterier, där även aspekter
såsom kommersiella spel och alkohol vägs in.
Eftersom Exkludering är det minst betydelsefulla
utvärderingsperspektivet utgör det enbart 10 % av
totalbetyget. De övriga tre perspektiven – Integrering,
Hållbarhetsambitioner och värdeskapande samt
Påverkansarbete – utgör 30 % av totalbetyget vardera.
Det totala hållbarhetsbetyget per bolag är presenterat i
tabell 2 nedan. Den fullständiga hållbarhetsanalysen
finns tillgänglig i den separata rapporten ”Hållbart
ägande i pensionsbolagen”.
Perspektivens betydelse för totalbetyget
Eftersom Exkludering är det minst betydelsefulla
utvärderingsperspektivet utgör det enbart 10 % av
totalbetyget. De övriga tre perspektiven – Integrering,
Hållbarhetsambitioner och värdeskapande samt
Påverkansarbete – utgör 30 % av totalbetyget vardera.
Den fullständiga hållbarhetsanalysen finns tillgänglig i
den separata rapporten ”Hållbart ägande i
pensionsbolagen”.
Förändringar i bolagens hållbarhetsarbete
Under det fjärde kvartalet 2014 släppte Eurosif en
5
studie som visar på att intresset för hållbara
investeringar fortsätter att öka. Bland annat investerar
de svenska aktörerna mer och mer i hållbara
investeringar. Studien urskiljer även en trend i
branschen – förvaltarna går från exkluderingsstrategier
till att också tillämpa mer integreringsbaserade
strategier, något som indikerar att branschen uppfattar
5
European SRI Study 2014, Eurosif
::::::::::::::::::::: LIVBOLAGSANALYS| Söderberg & Partners
de senare metoderna som allt viktigare. Detta är i linje
med vår betygsmodell där exkluderingsperspektivet
enbart utgör 10 % av totalbetyget medan
integreringsperspektivet utgör 30 %.
Under det fjärde kvartalet har AMF ökat sitt fokus på
hållbarhetsarbete genom att fokusera sina utländska
aktieplaceringar på hållbara bolag. Detta görs genom att
begränsa investeringsuniverset för utländska aktier till
6
ett
index
med
hållbara
bolag.
Eftersom
hållbarhetsbetyget i denna rapport baseras på den
separata
rapporten
”Hållbart
ägande
i
pensionsbolagen”, vilken uppdateras årligen, kommer
AMFs förändringar inte att påverka det presenterade
hållbarhetsbetyget i den här rapporten.
Totalt betyg
Tabell 2 nedan visar livbolagens totalbetyg för finansiell
styrka och hållbarhet. AMF, Folksam, KPA, SEB TL
Gamla, SEB TL Nya och Skandia har grönt totalbetyg i
finansiell styrka. Av dessa är det enbart Folksam som
även har ett grönt hållbarhetsbetyg. SPP har fått gult
totalbetyg och Handelsbanken, Länsförsäkringar och
Nordea har fått rött totalbetyg i finansiell styrka.
Samtliga bolag som har fått rött betyg i finansiell styrka
har även fått rött hållbarhetsbetyg.
Totalt betyg
G rö nt be t yg
F ina ns ie ll s t yrk a
H å llba rhe t
AM F
Fo lksam
KP A
SEB TL Gamla
Skandia
Fo lksam
SP P
SP P
SEB TL Nya
Skandia
KP A
Handelsbanken
Länsfö rsäkringar
No rdea
AM F
No rdea
Handelsbanken
SEB TL Nya
SEB TL Gamla
Länsfö rsäkringar
G ult be t yg
R ö t t be t yg
TABELL 2. Tabellen visar bolagens totalbetyg för finansiell styrka
respektive hållbarhet.
6
MSCI ACWI ESG, består av cirka 1100 bolag.
Sammanfattning
SEB Trygg Liv Gamla (stängt för nyteckning), AMF
(stängt för nyteckning och premier) och Folksam är tack
vare god finansiell styrka och låga kostnader de bästa
alternativen. Även Skandia och KPA ser attraktiva ut
jämfört med sparande i fondförsäkring med 40 % aktier
och 60 % räntor. Av dessa bolag sticker Folksam ut med
ett grönt totalbetyg både inom hållbarhetsarbetet och
finansiellt.
Länsförsäkringar Liv (LF Gamla) är i ett fortsatt kritiskt
läge på grund av sin låga solvensnivå och höga andel
räntor. Bolaget har dock påverkats positivt av de
sjunkande marknadsräntorna under 2014 samtidigt som
den nya diskonteringsräntan tagits i bruk. Arbetet med
villkorsändringar hos kunderna har även gett vissa
positiva effekter. Handelsbanken har varit framgångsrik
i att minska sina garantiåtaganden, men trots ökad
solvens noterar vi ingen vilja att öka aktieandelen. Även
Nordea är ett mindre attraktivt val eftersom de har en
mycket stor andel räntor.