Alla övningar - Naturskyddsföreningen
Elevövningar EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. a Ekosystemtjänster – vad naturen gör för dig Okej, ekosystemtjänster kanske är ett svårt ord. Men om vi säger »naturens gratistjänster« blir det kanske lite lättare. Det hela är egentligen ganska enkelt, det handlar om sådant som händer och görs i naturen som vi människor drar nytta av. Oftast helt gratis, dessutom! Vi skulle inte klara oss utan naturens gratistjänster Naturen ger oss till exempel rent vatten, ren luft, mängder av olika träd och växter, hav med fiskar, ett myller av olika djur, och maskar som ser till att det finns fin odlingsjord. Allt detta är exempel på ekosystemtjänster. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det skulle bli ganska jobbigt, för vi skulle inte klara av att göra det själva. Hur gör man till exempel en fisk? Naturen gör det tillsammans = ekosystem Alla naturens delar (växter, djur, småkryp, vatten, näring, maskar med mera) samarbetar tillsammans i så kallade ekosystem. Det är ett system där det mesta behövs för att det ska funka och tillsammans bildar de en helhet – ett ekosystem. Det kan vara ett pyttelitet område i en stubbe eller omfatta hela jorden. Det flesta ekosystem hänger ihop med varandra i ett komplicerat system. Ingen del är helt onödig, inte ens myggor och råttor, alla måste finnas med lagom mycket för att helheten ska fungera. Och människan hör faktiskt också dit. I dag utnyttjas ekosystemen för hårt Tyvärr är det ibland svårt för oss att uppskatta betydelsen av ett fungerande ekosystem. Människor har i alla tider utnyttjat det som finns i naturen helt gratis. Länge har »naturens skafferi« räckt åt familjen och vännerna i byn, men de senaste hundra åren har människorna snott åt sig rätt mycket av havets fiskar, skogens träd, det rena vattnet och odlingsmarken. Lite väl mycket faktiskt – ekosystemen börjar förlora sin förmåga att ge oss sina tjänster. Dessutom har vi bränt en hel del bensin och andra fossila bränslen så att föroreningar och andra onyttiga gaser flyger runt och försämrar luften och påverkar klimatet. Ekosystemen kräver respekt En stor undersökning* visade att mer än hälften av alla världens tjänster som ekosystemen ger oss är hotade. Människan har röjt runt, förändrat och tagit en hel del utan att förstå hur helheten i ekosystemen fungerar. Men lyckligtvis är det inte försent att göra något. Det hela är inte så svårt – vi måste visa ekosystemen lite mer respekt helt enkelt. Om vi lär oss mer om hur ekosystemen fungerar och sköter dem smartare kan vi fortsätta att ta del av alla de tjänster som vi alla är så beroende av. * Läs mer om Millennium Ecosystem Assessment i ordlistan. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 1 Alla rade e r u k sivord finns stan i ordli ARBETSBLAD I den här övningen ska du arbeta med de olika tjänster som ekosystemen bidrar med. Det är rätt många som du märker, det är allt ifrån bra klimat, åkermark och mediciner till vackra omgivningar. Men ju mer du tittar och läser desto mer inser du hur mycket vi verkligen behöver, och att det finns ekosystemtjänster både utanför klassrumsfönstret och på andra sidan jorden. Använd illustrationen, texten och faktabladet när du svarar på frågorna. 1. Skriv ner några ekosystemtjänster som ger dig mat på bordet. 2. Vi får rent vatten från naturen – men vad måste fungera för att det ska finnas rent vatten? 3. Vilka ekosystemtjänster bidrar till att vi får ren luft? 4. Tänk dig att man högg ner alla skog i världen. Ge exempel på några ekosystemtjänster skulle försvinna då? 5. På vilket sätt kan naturen skydda oss från naturkatastrofer? 6. Karin har kört fast i sin matteläxa, hon är trött och sur. Då tar hon en promenad med sin hund Fifi i skogen. Det är mulet men hon hör några fåglar kvittra och ser en igelkott vanka fram bland snåren. När hon kommer hem känner hon sig piggare och rätt glad, då sätter hon sig med matten och blir klar på 10 minuter. a) På vilket sätt kan man säga att skogen fungerade som en ekosystemtjänst för Karin? b) Har du någonsin upplevt att du mått bra av att vara i skogen, ute på havet eller bland åkrar och ängar? Berätta om ett tillfälle. 7. Använd illustrationen och faktabladet och gör en lista på de fem ekosystemtjänster som du tycker är allra viktigast. Skriv en kort motivering till varje. 8. Vad tycker du man ska göra för att visa ekosystemen lite mer respekt? EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 2 REGLERANDE TJÄNSTER Tjänster som gör att naturen fungerar på ett bra sätt. En fungerande natur fixar själv tillfälliga problem som dyker upp. 1. Kontroll av erosion Erosion är när vind, vatten eller is bryter ner och transporterar bort jord, sand och lera. Erosion är helt naturligt. Men det kan bli för mycket erosion på vissa platser och då spolas odlingsjorden bort så att inget kan växa. Växter hindrar erosionen, det kan till exempel vara skog, äng, åker eller annan växtlighet. Det är växternas rötter som binder vatten och håller kvar jorden. Om vi hugger ner all skog, tar bort växterna eller förändrar den naturliga växtligheten Alla rade på ett dramatiskt sätt kan erosionen göra bra odlingsmark till torra, obrukbara områden som e r u k sivord finns inte är till någon nytta. stan i ordli Ekosystemtjänst: Rötter till träd och buskar ser till att hålla kvar odlingsjorden. 2. Vatten- och avloppsrening Ekosystemen hjälper oss att rena vattnet både innan och efter att vi använt det. Smutsigt vatten filtreras genom sjöar, våtmarker eller sand. Dessutom hjälper bakterier och mikroorganismer till för att ta bort gifter och andra föroreningar ur vattnet. Att behålla ekosystemen kring sjöar och vattendrag är ett sätt att se till att vi kan få rent vatten. Ekosystemtjänst: Våtmarker, sjöar och biologisk mångfald hjälper till att filtrera och rensa bort smuts och gift från vattnet. 3. Sjukdomsspridning Nästan alla djur och växter har någon naturlig fiende i form av ett djur som lever på att äta just den växten eller djuret. Det betyder till exempel att fiskar och fåglar kan stoppa spridningen av malaria genom att äta myggorna som sprider den sjukdomen. Ekosystemtjänst: Insekter och andra djur kan förhindra att vissa sjukdomar sprider sig. 4. Skydd mot skadedjur Vissa djur kallar vi skadedjur för de förstör för oss, till exempel kålmasken som äter upp kål som vi odlar. Men i stället för gifter och besprutning finns det fåglar som äter upp kålmaskarna. Men för att det ska fungera måste vi se till att fåglarna trivs. Ekosystemtjänst: Fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur som förstör det vi odlar. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 3 5. Skydd mot naturkatastrofer Naturkatastrofer blir allt vanligare och allt fler människor drabbas. Våtmarker och skogar vid kusten fungerar som stora tvättsvampar som suger upp vatten och förhindrar översvämningar. Mangroveskogar och korallrev längs kusten fungerar som dämpande skydd mot orkaner och stormar. Ekosystemtjänst: Våtmarker och skogar vid kusten ger skydd mot kraftiga naturkatastrofer och översvämningar. 6. Upptag av koldioxid Ekosystemen står i ständigt utbyte med luften. Växthusgasen koldioxid tas upp och lagras av växter som i sin tur producerar syre som vi behöver för att andas. Om vi avverkar skog utan att plantera ny minskar skogens förmåga att ta upp och omsätta koldioxid. Växthuseffekten ökar. Även vattnet i haven binder stora mängder koldioxid. Ekosystemtjänst: Träd, växter och hav tar hand om och lagrar växthusgasen koldioxid. 7. Pollinering Över 90 procent av alla växter måste få hjälp att föröka sig. För att förökning ska kunna ske (att exempelvis ett äpple ska börja växa) måste blommornas pollenkorn ta sig från en växt till en annan (kallas pollinering). Många växter är därför helt beroende av bin, humlor och andra insekter. Dålig pollinering är lika med dålig skörd av äpplen. Ekosystemtjänst: Insekter hjälper till att sprida pollen så att växter kan fortplanta sig och sätta frön och bilda frukt. FÖRSÖRJANDE TJÄNSTER Tjänster som vi människor direkt kan använda för vår överlevnad. 8. Mat Vi får all vår föda från växter och djur. På åkern kan vi odla växter och djur som vi kan använda till en mängd olika saker, förutom att det är en viktig källa till näring. Ekosystemtjänst: Vi får all vår föda från växter och djur, t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk. 9. Bränsle Trä, gödsel eller energiskog kan användas till att elda med så att vi får värme och energi. Men det är viktigt att använda det med måtta så att vi inte stör en naturlig återväxt. Ekosystemtjänst: Trä, gödsel eller energiskog kan användas att elda med. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 4 10. Mediciner Människan har i alla tider använt växter och örter från naturen för att lindra sjukdomar. Över 40 procent av dagens läkemedel kommer ursprungligen från vilda växter. De flesta av läkemedlen inom cancervården kommer från naturen. I framtiden kommer nya sjukdomar och då behövs en mångfald av arter för att vi ska kunna finna nya mediciner. Ekosystemtjänst: Vissa växter kan användas för att bota eller lindra sjukdomar. 11. Färskvatten Vatten i marken, vatten i sjöar och vatten i is är sötvatten som vi behöver för vår överlevnad. I stora delar av världen är rent vatten en bristvara och det är ett stort problem att få tag på det livsnödvändiga vattnet. Mer än en miljard människor saknar i dag tillgång till rent dricksvatten. Ekosystemtjänst: Grundvatten, vatten i sjöar och is ger oss sötvatten som vi behöver.. KULTURELLA TJÄNSTER Tjänster som gör oss människor glada och lyckliga och ger livet en mening. 12. Inspiration Naturen har i alla tider varit en plats där människor sökt vila och inspiration – naturen betyder för många en lugn och behaglig miljö långt ifrån stress, buller och föroreningar. På senare tid har också forskningen visat hur bra människor mår av att vara ute i naturen. Ekosystemtjänst: Vacker natur som gör människor lyckliga och inspirerade. 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter Människor som lever ett bra liv genom att använda naturens tjänster är måna om att bevara sin omgivning. Markförstöring, brist på vatten och naturkatastrofer skapar ofta konflikter bland folkgrupper eftersom människor hamnar i nöd och söker sig till andra områden. Ekosystemtjänst: Ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter orsakade av naturförstöring eller naturkatastrofer. 14. Fritid och ekoturism Turism omsätter varje år många miljarder kronor. Vackra landskap, ett väl fungerande ekosystem med exotiska djur och växter är en viktig förutsättning för ekoturismen. Ekosystemtjänst: Många vill besöka spännande platser och uppleva naturen. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 5 STÖDJANDE TJÄNSTER Tjänster som hjälper andra processer i naturen att fungera och därmed är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster. 15. Jordbildning Små mikroorganismer, kryp och maskar är ekosystemens nedbrytare, de bryter ner döda djur och växter och förvandlar dem till näringsrik jord. Näringsrik jord behövs för nästan all växtlighet på jorden. Ekosystemtjänst: Ekosystemen ger näringsrik jord som de flesta marklevande växter behöver. 16. Fotosyntes Alla gröna växter tar upp energi från solen. Med hjälp av solens energi, koldioxid och vatten bygger de upp sig själva och producerar syre. Fotosyntesen är grunden för de flesta ekosystem. Ekosystemtjänst: Alla gröna växter tar upp energi från solen och producerar syre. 17. Näring i naturen Viktiga näringsämnen som till exempel kväve och fosfor cirkulerar genom ekosystemen via växter, djur och mikroorganismer. Ekosystemtjänst: Växter, djur och mikroorganismer ser till att viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen. 18. Transport av vatten I vattnets kretslopp cirkulerar vatten runt i floder, sjöar, hav, växter och djur. Vatten är en livsnödvändighet för allt liv och ekosystemen gör det möjligt för vattnet att cirkulera så att det kan användas. Ekosystemtjänst: Vattnet cirkulerar genom naturen EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 6 2. Vattenrening – våtmarker och sjöar renar vattnet. 17. Näring och energi – viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter – ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter 4. Skydd mot skadedjur – fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur 10. Mediciner från växter 11. Färskvatten – grundvatten, vatten i sjöar och is ger sötvatten 7 EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 6. Upptag av koldioxid – växter lagrar koldioxid 15. Jordbildning – ekosystem ger näringsrik jord 8. Mat – t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk 9. Bränsle – t.ex. träd, energiskog 7. Pollinering – insekter hjälper till att sprida pollen 16. Fotosyntes – alla gröna växter producerar syre 18. Transport av vatten – vattnet cirkulerar genom naturen. Ekosystemtjänster – naturens gratistjänster 14. Fritid och ekoturism 3. Förhindra sjukdomsspridning 5. Skydd mot naturkatastrofer – våtmarker och skogar skyddar mot översvämningar 12. Inspiration – vacker natur ger inspirerade människor. 1. Kontroll av erosion – rötter till träd och buskar håller kvar jorden Ekosystemet ger rent vatten till 8 miljoner New Yorkbor New York är en av världens största städer. Där bor över 8 miljoner människor. För att så många människor ska kunna bo, leva och arbeta behövs givetvis massor av saker, men viktigast av allt är kanske rent vatten. Invånarna i staden använder i genomsnitt 4,5 miljarder liter vatten varje dag. Men varifrån kommer det vattnet kan man undra? Dricksvattnet kommer från Catskillbergen Nordväst om staden ligger Catskillbergen, ett stort bergsområde med skogar, betesmarker, ängar, åkrar, bäckar och våtmarker som ger rent vatten till sex bergssjöar. Det är härifrån som 90 procent av New Yorks dricksvatten kommer. Mikroorganismerna i skogen bryter ner föroreningar, växtligheten i de porlande bergsbäckarna tar upp näringsämnen och i våtmarkerna bromsas vattnet upp och föroreningar sjunker och binds av växterna på sjöbottnen. Tillsammans samarbetar växter, djur och mikroorganismer i ett fungerande ekosystem som ger ett klart, rent vatten. Problemet – dricksvattnet får sämre kvalitet I slutet av 1980-talet hände något. Kvaliteten på vattnet blev sakta allt sämre. Vad var det som höll på att hända? Orsaken fanns i området kring Catskillbergen. Sedan flera år tillbaka hade nya jordbruksområden odlats upp och skogen avverkades i allt större utsträckning. Området hade dessutom lockat till sig nya invånare som byggde sommarstugor kring de vackra sjöarna. Bönder, skogsägare och markägare tänkte bara på sina egna intressen. Det ledde till att ekosystemet kring Catskillbergen stördes. Skogens, bäckarnas, våtmarkernas och sjöarnas förmåga att rena vattnet naturligt höll på att försämras. De två alternativen – tekniken eller naturen New Yorks miljöansvariga fick en varning av amerikanska naturvårdsverket: Kvaliteten på stadens dricksvatten måste bli bättre! Situationen var allvarlig, något måste göras. Man kom fram till att det fanns två alternativ: Alt 1. Undersöka varför naturen inte längre renade vattnet tillräckligt, och åtgärda det så att ekosystemet skulle kunna fortsätta att rena vattnet. Naturen var lösningen. Alt 2. Bygga ett stort reningsverk som skulle kosta fem miljarder dollar och med en driftskostnad på 300 miljoner dollar per år. Tekniken var lösningen. Ett stort reningsverk skulle ge många arbeten och dessutom skulle skogsägare och bönder EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN1:1 Alla rade e kursivord finns stan i ordli kunna fortsätta att utnyttja marken som tidigare. Vattenkvaliteten skulle säkras av reningsverket, men till ett högt pris både i dollar och genom stora ingrepp i naturen. Att återställa ekosystemet skulle innebära protester från bönder, mark- och skogsägare. De skulle förlora inkomster och gårdar och företag skulle gå i konkurs. Lösningen – en bra miljö ger bra vatten Miljöansvarig i New York var Albert Appleton och hans idé var: »En bra miljö ger bra vatten.« Hans förslag innebar att man skulle satsa en och en halv miljard dollar på att återställa ekosystemet kring Catskillbergen. Bönder, skogs- och markägare protesterade. Men i stället för att köra över dem inleddes ett samarbete där miljöorganisationer, mark- och skogsägare och bönder lyssnade och lärde av varandra. Bönderna fick nu i stället betalt för att driva mer miljövänliga jordbruk. På samma sätt fick bönderna, mark- och skogsägare betalt för att återställa och därmed upprätta ekosystemet kring det känsliga området. Resultatet – alla blev vinnare Projektet lyckades och New York har i dag ett av USA:s bästa dricksvatten tack vare ett fungerande ekosystem i Catskillbergen. Allt till en betydligt lägre kostnad än ett stort reningsverk, dessutom genom att behålla och vårda ekosystemet. Händelserna visar att det går att hitta lösningar där alla blir vinnare; ekosystemet, bönderna, skogs- och markägarna och de 8 miljoner invånarna i New York. VATTENRENING EKOSYSTEMTJÄNST TRANSPORT AV VATTEN JORDBILDNING UPPTAG AV KOLDIOXID TURISM/ INSPIRATION RENT VATTEN BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Ett väl fungerande ekosystem ger många tjänster tillbaka. VATTENRENING RENINGSVERK TRANSPORT AV VATTEN UPPTAG AV KOLDIOXID JORDBILDNING RENT VATTEN TURISM/ INSPIRATION BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett rubbat ekosystem ger inte lika mycket tillbaka. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN1:2 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA Använd illustrationen och texten när du svarar på frågorna. 1. a) Hur mycket vatten gör invånarna i New York av med på en dag? b) Varifrån kommer dricksvattnet? 2. Varför hämtar man inte dricksvatten från t.ex. Hudsonfloden som rinner genom New York? 3. Beskriv problemet som drabbade dricksvattnet till New York på 1980-talet. 4. a) Hur löstes problemet? b) Vad var det som gjorde att de valde lösningen med naturlig rening? 5. Utgå från symbolen och illustrationen av de två alternativen att rena vatten. a) Vilka ekosystemtjänster använde man genom att välja den naturliga reningen? b) Vilka hade tjänat på att bygga ett stort reningsverk? 6. Vad krävs för att Catskillbergen ska kunna fortsätta att ge dricksvatten även i framtiden? 7. Hur kan man använda exemplet med Catskillbergen för att visa att det går att använda ekosystemtjänster på ett positivt sätt? 8. Gå in på www.cwconline.org och se efter hur det ser ut vid Catskillbergen i dag ntera Prese & era public Mer än 4,5 miljarder liter rent vatten om dagen, utan reningsverk. Det är ganska otroligt. Vi vill att resultatet av arbetet med den här övningen ska spridas vidare till andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på.! EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN1:3 Bin och humlor kräver respekt! Visste du att det finns ett samband mellan bin, äpplen och ekonomi? Jo, honungsbina gör ett jättejobb åt alla äppelodlare i Sverige. Utan binas tjänster skulle det inte bli mycket till äppelskörd. Och ingen honung heller för den delen. För att få ihop ett kilo honung krävs det 60 000 flygturer in och ut ur bikupan. Binas gratisarbete är värt stora pengar. Så här hänger det ihop: Hjältarna på äppelodlingen Precis som många andra växter behöver äppelträdet hjälp för producera nya äpplen. För att ett äpple ska börja växa måste äppelblommornas pollenkorn flytta sig från en blomma till en annan, det kallas pollinering. Den som gör det kallas pollinatör. Pollineringen sker på våren under blomningen, och det är nu som honungsbina sätter igång med sitt hårda gratisarbete. Honungsbina bara älskar den söta nektar som finns i äppelblomman, i blomman finns också ståndare med pollen som fastnar på kroppen när biet suger i sig blommans nektar. Pollenkornen följer sedan med biet till nästa blomma där det fastnar på en pistill – pollineringen, befruktningen, är därmed genomförd! Ett enda bi kan ha mer än 15 000 pollenkorn på kroppen och hinner besöka mer än 10 blommor på en minut. På så sätt hjälper bina till att sprida pollen så att blommorna kan bli till äpplen. Det är därför alla som odlar äpplen gillar bin. Utan bin, ingen pollinering, inga äpplen, inget äppelmos eller äppelcider och inga pengar till äppelodlarna. Nästan alla växter behöver pollinatörer Det är inte bara äppelträd som pollineras. Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller med hjälp av vinden. Tänk bara på en snabbmatslunch, till exempel en cheeseburgare med jordgubbsshake. Kon som bidrog till köttet i hamburgaren, producerade mjölken till milkshaken och osten till cheeseburgaren. Kon åt förmodligen foder som innehöll raps. Rapsen pollineras av flera olika insektsarter. Vetet i hamburgerbrödet pollinerade sig självt eller av vinden, men senapen, tomaterna i ketchupen, gurkan, löken, salladen, pollinerades alla av insekter. Det blir dyrt när pollinatörerna försvinner Allt väl så långt – men det finns tyvärr vissa problem. För att bin ska kunna utföra sitt arbete krävs ett fungerade ekosystem. Bin, humlor, flugor och andra insekter trivs i en miljö med biologisk mångfald, det kan vara i en skog, EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN2:1 Alla rade e kursivord finns stan i ordli äng eller hage där det finns olika typer av blommor, växter och småkryp. Om man avverkar skogen, odlar upp hagar och ängar så att bara några få växter finns kvar har man skapat en monokultur. Variationen av växter och djur försvinner och då trivs inte heller de värdefulla pollinatörerna. Omkring 40 procent av de vilda bin och humlor som är rödlistade i Sverige har svårt att överleva i stora monokulturer. Förutom gifterna har de svårt att hitta boplatser, en partner eller tillgång till föda. Efter blomning på dessa fält hamnar bina ofta i en ”svältsituation”. Människans intrång i binas genetik genom avel, odlingsmetoder, monokulturer, bekämpningsmedel, och de virus och sjukdomar som naturligt förekommer riskerar att slå tillbaka. Södra Kina är ett exempel: I vissa områden där har nästan alla bin försvunnit. Pollinatörerna har flyttat eller utrotats. Surret har tystnat. Det har tvingat människor att själva klättra runt i träden för att pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det ingen frukt. Det är både dyrt och osmart, det krävs ungefär 10 personer för att klara samma jobb som en enda koloni med bin. En amerikansk studie visade att ett enda bi kan bidra med blåbär för ett värde av 600 kronor per år genom att besöka över 50 000 blåbärsblommor. Man har räknat ut att värdet av alla världens pollinatörer uppgår till 400 miljarder amerikanska dollar (eller 3 200 000 000 000 kronor ungefär). Tänk vad mycket man förlorar om man inte ger de hårt arbetande pollinatörerna den respekt de kräver! POLLINERING EKOSYSTEMTJÄNST ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION POLLINERING JORDBILDNING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 1. Ett fungerande ekosystem ger flera ekosystemtjänster. HANDPOLLINERING HANDPOLLINERADE ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION JORDBILDNING POLLINERING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 2. Ett ekosystem som är rubbat ger mindre tillbaka. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN2:2 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Förklara vad pollinering är och varför det är så viktigt för att växterna ska kunna fortplanta sig. 2. Vad behövs för att pollinatörerna ska kunna utföra sitt värdefulla uppdrag? 3. Ge exempel på något du ätit nyligen som har varit beroende av en pollinatör. 4. På vissa ställen har pollinatörerna försvunnit helt. Vad får det för följder för dem som odlar frukt? 5. a) b) Titta på illustrationen och förklara skillnaderna mellan de två miljöerna och det är som symbolen visar. Vilken av de två miljöerna är mest sårbar för till exempel skadeinsekter eller missväxt? ntera Prese & era public Hur många tror du känner till vilket jobb bin och humlor lägger ner för att vi ska få äpplen? Gör något mer av ditt arbete, på underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN2:3 Ekologiskt jordbruk ger mer tillbaka I flera tusen år har människor levt på att odla jorden och sköta boskap. Därmed har vi fått säd till bröd, frukt, grönsaker, mjölk, ost, kött och hudar. För att allt ska fungera bra krävs ett myller av olika sorters maskar, bakterier och svampar (mikroorganismer) som tillsammans skapar en näringsrik jord att odla i. Allt ingår i ett välfungerande ekosystem. En blandning av många växter och djur bildar en stor biologisk mångfald som också gör att jordbruket kan stå emot till exempel oväder, torka, skadedjur och annat elände. Ekosystemet får betala ett lönsammare jordbruk Men de senaste femtio år har det hänt något. För att tjäna mer pengar har jordbruket och boskapsskötseln effektiviserats. Stora odlingar av ett fåtal grödor ger mycket pengar och många boskapsdjur på liten yta ger mycket mjölk och kött. Men man tänkte inte så mycket på ekosystemen eller djuren. Moderna maskiner, monokultur (specialisering på en viss gröda eller att föda upp en sorts boskap) har gjort att färre bönder i dag kan producera allt mer mat. Men, om man inte ser helheten och sköter om hela ekosystemet kommer vissa arter av växter och djur inte att trivas. Hela ekosystemet blir då mer känsligt och sårbart för till exempel sjukdomar och skadeinsekter. För att klara de nya hoten tvingas bonden att använda mer konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Dålig stil tycker invånarna i ekosystemet vilket gör att EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:1 Alla rade e r u k sivord finns stan i ordli de försvinner eller dör ut = ännu färre ekosystemtjänster tillbaka. En ond cirkel har bildats. Bonden har ökat sin produktion och vinst, men till priset av färre ekosystemtjänster och mer utsläpp av gift och konstgödsel. Ekologiskt ger lite av varje + mer ekosystemtjänster I det ekologiska jordbruket strävar bonden efter att vårda och underhålla den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster den bidrar med. På så sätt ger jordbruket inte bara mat utan även många andra ekosystemtjänster som till exempel pollinering, bättre jordar, naturlig skadedjursbekämpning, gladare kor och grisar samt ett varierat vackert jordbrukslandskap. För den ekologiska bonden är biologisk mångfald (en rik natur med många olika sorters växter och djur) viktigt, för att på bästa sätt utnyttja de olika ekosystemtjänsterna. För att allt ska fungera måste bonden tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten. Bättre för ekosystemet men inte alltid lika effektivt om man bara ser till hur stora skördarna blir. EKOLOGISKT JORDBRUK VETE JORDBILDNING HAVRE POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Det ekologiska jordbruket bidrar med många olika tjänster. KONVENTIONELLT JORDBRUK VETE HAVRE JORDBILDNING POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett konventionellt jordbruk ger stora skördar, men inte lika många ekosystemtjänster tillbaka. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:2 Två bönder – två odlingssätt Här får du träffa två bönder som resonerar lite olika kring hur jordbruket ska bedrivas. Bonde Effektiv Bonde Ekologi – Jag odlar bara en gröda för det är mycket mer effektivt och det gör att jag får större skörd och tjänar mer pengar. Jag driver ett konventionellt jordbruk. – Jag tycker det är bäst att ha både flera olika sorters djur och flera olika typer av odlingar och olika sorter av samma gröda. Det ger inte lika stora skördar men jag får mer av annat. Jag driver ett ekologiskt jordbruk. Problem: Mindre antal växter och djur skapar större risk för sjukdomar och skadedjur vilket i sin tur ökar behovet av bekämpningsmedel. – Sanningen är den att jag tycker det är bra med stordrift av antingen djurproduktion eller viss typ av växtodling. Bekämpningsmedel och konstgödning är inte så farligt som alla säger. Jag använder bara sånt som är godkänt av myndigheterna. Problem: Tillsatser av kemikalier och konstgödning behövs för att öka vinsterna och hålla nere priserna för konsumenterna. Ekosystemtjänst: Biologisk mångfald, många djur, växter och organismer trivs vilket bidrar till ett fungerade ekosystem. – Jag trivs bäst på en levande lantgård med en variation av djur och växter. Ekosystemtjänst: Ekosystem som klarar av sjukdomar och skadeinsekter. Naturlig kogödsel ger näring och insekter och mikroorganismer trivs och skapar goda förutsättningar för bördiga jordar. Ängar och hagmarker bidrar till en stor variation av växter, insekter och andra djur. Det ger också en varierad natur som lockar till friluftsliv och ekoturism. – Jag använder en del konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Det behövs för att öka produktionen. – Jag tillför naturlig gödsel från djuren på gården och använder inga bekämpningsmedel. Lite jobbigt, men bra för djur och natur. Problem: Näring läcker ut och bidrar till övergödning, dessutom släpps gifter ut i ekosystemet. 50 procent av Östersjöns dåliga vatten beror på utsläpp från jordbruk. Ekosystemtjänst: Gynnar pollinering, skapar bra mikroklimat, höjer mullhalten i jord. Dessutom mindre problem med övergödning av sjöar och hav. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:3 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Vad krävs för att ett jordbruk ska fungera bra på längre sikt? 2. Hur förändrades jordbruket för femtio år sedan för att göra det lönsammare? 3. Vad har bonden Effektiv för metoder för att få ut så mycket som möjligt från sitt jordbruk? 4 När bönder börjar med ekologisk odling kan det ses som ett svar på ett problem. a) Vad är problemet? b) Vad har orsakat problemet? c) På vilket sätt är ekologisk odling en lösning på problemet? 5. Använd illustrationen, symbolerna och texten om de två bönderna och jämför fördelar och nackdelar för bönderna och vi som handlar. Använd den här modellen: Fördelar Nackdelar Bonde Ekolog Bonde Effektiv Att handla ekologiskt Att handla intensivt odlat 6. Ge exempel på en »ond cirkel« inom jordbruket genom att använda följande stödord: biologisk mångfald monokultur bekämpningsmedelsårbarhet risk för skadeinsekter konstgödning 7. Ge exempel på hur en »god cirkel« skulle kunna se ut? ntera Prese & era public Det är många som inte kan så mycket om ekologiskt jordbruk. Använd dina kunskaper för att påverka andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:4 Åsikter om ekologiska jordbruk – svara på insändaren Det finns många åsikter om vad ett ekologiskt jordbruk är. Frågan är vad som är sant eller inte. Här följer en insändare från en person som har en del åsikter i ämnet. Läs den och fundera på vad som egentligen stämmer. Ta hjälp av frågor och faktabladet Ekologiska jordbruk och skriv ett eget svar till insändaren. Nu är jag trött på det här ekologiska snacket att fektiva. Nej, stora jordbruk är bättre på bara k Tän sätt. tivt effek ett på få fram mat var på hur det var för 100 år sedan. Då dsel stgö kon en vark och alla jordbruk små alla eller bekämpningsmedel fanns. Nästan gt fatti ett vi var då svenskar var bönder och Sen de. elän och t sväl s med e tjata levd Det folk som biologisk mångfald, visst! är har jag hört att det ekologiska jordbruket till exempel om att ekologiskt lantbruk - släpper ut minst lika mycket näringsämnen bra för den biologiska mångfalden. Stäm s, ogrä sa mas en som ett vanligt jordbruk. Kodynga inne mer inte! Det är ju bara att gör som en ämn sa mas par håller ju också en förvirrade bönder och kossor som tram bygg det växer, och det rinner ju ut i bäckar och runt och förstör värdefull mark. Nej, lant- åar även från ekologiska jordbruk. Nej, då golfbanor eller anlägg stora effektiva kan är det bättre att använda konstgödsel som vi t bruk så används marken till någo De man kan sprida med traktorn. n. båse i a korn med tjäna pengar på. In som vår vill inte vara ute i regn och kyla. Kor ekologiska jordbruk leder till det står inne ger dessutom mer mjölk undergång! Världen svälter ju, och om ng lkni befo ens jord ör går inte att föda nyttigare mat, nej knappast Varf Ett alla bönder skulle odla ekologiskt. Ju fler skulle ekologisk mat vara nyttigare? tis, ekologiska jordbruk desto fler som sväläpple är ett äpple och en potatis en pota storman att för ter. Nej, ett ekonomiskt, enkelt och den blir väl inte mindre nyttig det om r gälle som mp- skaligt jordbruk är det odlar den med konstgödsel och bekä vikiellt spec ju är Det alla. och till ar ska bli mat ningsmedel. Vem vill ha skalbagg ner, tigt att fattiga länder lär sig att odla mer annat småkryp i frukten? Nej, lägg ket effektivt med moderna hjälpmedel och bra säger jag. Ekologisk mat är ju också myc ing boplån i ar peng bekämpningsmedel, då blir det lite ordn dyrare. Vill du ha mindre n inge er svält Här ige. på det hela. Se på Sver ken? Köp ekologisk mat! de. bon som ar jobb 100 av 3 bara att trots var! småbruk är ineffektiva miljöbo den sanna miljöhjälten inefAlla ekologiska jordbruk är små och ogisk det är många som säger att ekol miloch an häls odling ska vara bra för både ka ogis ekol här Det ! inte jön. Det stämmer överär a elarn förd och t sam trött är t tjate ffen! drivna. Gör som jag, avslöja miljöblu EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN4:1 Alla rade e r u k sivord finns stan i ordli SKRIV ETT SVAR PÅ INSÄNDAREN, MEN SVARA FÖRST PÅ NÅGRA FRÅGOR 1. Finns det något i insändaren som du håller med om? 2. Varför tror du att »Den sanna Miljöhjälten« är så arg på det »ekologiska snacket«? 3. Läs faktabladet Ekologiska jordbruk och stryk under några fakta som »Den sanna Miljöhjälten« har missuppfattat. 4. Skriv själv ett svar på insändaren. Använd dig av dina egna åsikter och informationen från faktabladet. För att underlätta argumentationen kan du utgå från följande uppställning: a) b) c) Först en åsikt/ställningstagande (Det här tycker jag ….Jag håller inte med dig om …) sedan en motivering till åsikten/ställningstagandet (därför att … på grund av min ….) kopplad det till fakta (forskningen visar att … det är inte rätt att …) Försök att få med olika perspektiv som t.ex. tjäna pengar (ekonomiskt), biologisk mångfald (ekologiskt), göra rätt (etiskt) samt vackert (estetiskt) i ditt svar. ntera Prese & era public Nu när du skrivit en insändare är det väl lika bra att du skickar in den till någon tidning. Eller ännu bättre, gör en film där ni berättar för insändaren hur ni tänker kring ekologiskt jordbruk. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN4:2 Faktablad Ekologiska jordbruk Biologisk mångfald Undersökningar har visat att ekologiska lantbruk är bra för den biologiska mångfalden. Det finns fler arter av både växter och djur på ekologiska gårdar, och även fler sällsynta arter. Vad det beror på kan man diskutera, det finns många orsaker som kan spela in. En orsak är att bekämpningsmedel inte är tillåtna i ekologisk odling. En annan att man odlar mycket vall (klöver och olika sorters gräs) och har bevuxna ytor året om. Vissa menar att det inte spelar någon roll om gården är ekologisk eller inte. Det är ett varierat landskap, med många skyddade platser för djur som till exempel diken, åkerholmar och gärdesgårdar, som är bra för den biologiska mångfalden. Är ekologiskt nyttigare? Vissa undersökningar har visat att ekologiskt odlade grönsaker innehåller mer vitamin än konventionellt odlade grönsaker, men det här behöver utredas mer. Men ekologisk odling använder inte bekämpningsmedel och därför är risken mycket liten att maten innehåller rester av bekämpningsmedel. En intressant upptäckt är att djur som får välja mellan både ekologiskt och konventionellt odlat foder nästan alltid väljer det ekologiska. Små och stora gårdar Nöff nöff. Ekologiska odlingar är inte små. Den genomsnittliga storleken för ekologiska gårdar är faktiskt större än för de konventionella, tvärtemot vad man ofta tror. Däremot kan man se att det är lättare för bönder i mindre jordbruk att gå över från konventionell till ekologisk odling. Det kan vara ett sätt för småbönderna att överleva i en hårdare konkurrens. Näringsämnen som läcker ut i naturen Om man ser till en enskild gård och räknar hur mycket näringsämnen som läcker ut så är ekologiskt jordbruk bättre än konventionellt. Om man däremot räknar per kilo färdig produkt så läcker det ekologiska jordbruket ut mer näringsämnen, man inte får ut lika stora skördar i ekologisk odling. Men det är viktigt att se det ur ett större perspektiv. I det ekologiska jordbruket har man ofta både växt- och djurproduktion, och gödseln från djuren används direkt ut på åkrarna. I konventionellt jordbruk bedrivs ofta antingen växtodling EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN4:3 eller djurproduktion. Gödseln från djuren utnyttjas då inte lika effektivt, och inom växtodlingen måste man sprida ut näringsämnen utifrån i form av konstgödsel. Totalt sett innebär ett konventionellt jordbruk en större risk att näringsämnen rinner ut i naturen, helt enkelt för att man tillför mer näring. Att föda jordens befolkning Det är inte omöjligt att föda jordens befolkning om alla övergår till ekologisk odling. Om man tittar på jordbruk i fattiga länder så ger en övergång från konventionell till ekologisk odling inte mindre skördar, utan på Besprutning i Australien. många håll i stället större skördar. I i-länder däremot, minskar skörden med ungefär 20–30 procent. Men det beror på att vårt konventionella jordbruk är så extremt intensivt, med stor tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel. Ser man det i ett längre perspektiv är det inget uthålligt jordbruk och därför tycker många att vi på sikt måste övergå till ekologisk produktion. Men vad »ekologisk« innebär beror på lokala förutsättningar och den kan därför se olika ut på olika platser i världen. Läs mer på: http://ekolantbruk.se/pdf/42116.pdf http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/hundra_procent_ekologiskt.pdf http://www.krav.se/darfor-ar-ekologisk-mat-battre-miljon EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN4:4 Hjälp Fågelstads miljöpolitiker Nu ska ni tänka er in i rollen som experter på ekosystemtjänster och er uppgift är att hjälpa en kommunpolitiker i den påhittade staden Fågelstad med ett problem. Fågelstad, en vacker stad vid vattnet Fågelstad är en stad med 40 000 invånare och stadens politiker har en målsättning att fler ska flytta dit. Nya busslinjer planeras som ska göra det snabbt och enkelt att pendla till den stora staden några mil bort. I dag tar man sig till den stora staden via en smal landsväg. Många turisAlla ter kommer till Fågelstad varje sommar för att bada och sola längs de fina stränderna. Turismen kursiveradenns ord fi n ger kommunen inkomster, men nu vill man göra något så att turismen ökar ytterligare. ta ordlis i I utkanten av staden ligger det orörda området Skönvik. Skönvik består av en liten sjö, ett område med våtmark och en rullstensås som går genom området. Rullstensåsen längs sjön renar vattnet, och från sjön hämtas dricksvatten till stadens invånare. Problemet – ett stort shoppingcentrum och en semesterby Kommunen har fått in en plan från stadens företagarförening som innebär att hela Skönviksområdet ska användas till ett nytt shoppingcentrum och en större semesterby längs vattnet. Våtmarken, sjön och rullstensåsen måste bort. De nya byggnaderna skulle ge fler arbetstillfällen, locka hit nya invånare samt öka inkomsterna från turismen. Planen innehåller också krav på nya vägar. Ett nytt reningsverk måste också byggas. Uppdrag till miljöexperterna (det vill säga ni) Ni ska nu läsa igenom de två alternativen nedan. Det ena från föreningen Bevara Skönvik och det andra från företagarföreningen. Sedan ska ni använda mallen på nästa sida för att formulera ett förslag. Förslaget ska utgå från att bevara och underhålla de ekosystemtjänster som Skönvik ger Fågelstad. Ert förslag kommer att ha stor betydelse för hur politikerna kommer att rösta i frågan. I bästa fall hittar ni ett förslag där båda grupperna blir nöjda. Glöm inte att utgå från ekosystemtjänster och argumentera med tydliga ställningstaganden. Följande två alternativ ska nu utredas Det finns två olika uppfattningar i ärendet om Skönviks framtid: en är emot och en är för det stora byggprojektet. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN5:1 Alternativ 1 – Inskickat av föreningen Bevara Skönvik Unikt djurliv – Vi anser att byggplanerna inte ska genomföras. I området finns ett unikt djurliv. Det vore en katastrof om Skönvik förstördes. Varje år häckar över 100 olika fågelarter i den stora våtmarken. I sjön finns en stor variation av olika fiskarter och en fridlyst grodart. Stor biologisk mångfald – Skönvik har i dag en stor biologisk mångfald, i området växer ett flertal fridlysta växter. Blandningen av våtmark och sjöar är en ovanlig och värdefull naturtyp. Om området bebyggs med ett nytt centrum, semesterby och landsväg kommer den unika miljön att förstöras för all framtid. Miljön går inte att ersätta eller återuppbyggas. Rent vatten – Rullstensåsens ekosystem filtrerar och renar vattnet vilket ger dricksvatten till en stor del av invånarna. Det klara och rena vattnet har till och med vunnit pris i tävlingen »Rent vatten« som hålls varje år. Ett nytt reningsverk skulle bli mycket dyrt. Turism och friluftsliv – Skönvik är i dag ett välkänt område för friluftsliv och naturturism. Möjligheten för ökad ekoturism finns då Skönvik har ett unikt djur- och växtliv. Alternativ 2 – Inskickat av stadens företagarförening Nya arbetstillfällen – De nya byggplanerna måste genomföras. Det nya affärscentrumet och semesterbyn ger Fågelstad många nya arbetstillfällen på byggföretag, i butiker, restauranger, turistbyråer m.m. Sten och grus till bygget kan hämtas från rullstensåsen. Fler sommarturister – Givetvis lockar den nya semesterbyn hit fler turister till vår vackra stad. Till den nya semesterbyn kommer en exklusiv skara turister med mycket pengar. Ett krav är att en ny och bredare väg byggs. Nya invånare lockas hit – Hela projektet kommer bli ett lyft för Fågelstad. Det nya området höjer stadens status och med all säkerhet lockas nya invånare hit som bidrar med ökade skatteinkomster för kommunen. Ett nytt reningsverk skapar möjligheter – Ett nytt reningsverk är verkligen på tiden. Att ta vatten från sjön håller inte längre. Ny teknik och moderna metoder är mycket bättre än naturen i det här avseendet. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN5:2 Därför ska Skönvik bevaras: Ekosystemtjänst Argument/ ställningstagande Värde för staden Framtida möjligheter Djurliv Biologisk mångfald Rullstensåsen Sjön Turism/ friluftsliv Så här tycker vi att Fågelstads politiker ska lösa problemet: Ord att ta med i ert förslag: befolkning, ekosystem, ekonomi, framtiden. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN5:3 Jätteräkor till vilket pris som helst Tänk efter nästa gång du väljer räkan på sushibiten eller i thaisoppan. Du kanske har hört talas om tigerräkor, kungsräkor eller scampi. Jätteräkorna kommer ofta från stora räkodlingar i södra Asien. Tyvärr skapar odlingarna stora problem för lokalbefolkningen och ekosystemen. Mangroveskogen skövlas Det största problemet med räkodlingarna är att tropiska sumpskogar, så kallade mangroveskogar, skövlas för att ge plats åt stora bassänger där man odlar jätteräkorna. Mangroveskogar växer längs med kusterna i tropiska områden. Mer än 50 procent av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av de främsta orsakerna. Nästan alla odlade jätteräkor säljs till konsumenter och restauranger i Europa och USA. Bekämpningsmedel förstör räkodlingarna När man odlar många räkor på liten yta (intensiv odling) försämras kvalitén på vattnet i de stora bassängerna, vilket leder till att sjukdomar sprids. Eftersom räkorna är mycket känsliga behandlas de med kemikalier och mediciner. Men efter 5–10 år är vattnet i odlingsbassängerna så förorenat att det inte längre går att odla några jätteräkor. Det förorenade vattnet sprids både ut i havet och ner i jorden. Då lämnar man allt och letar upp ett nytt mangroveområde att hugga ner för att bygga nya räkodlingar. Resultatet blir ett ekosystem i obalans När vattnet i odlingsbassängerna har blivit förstört lämnas obrukbara jordområden kvar. Dit kommer inga turister. Ofta är det stora internationella företag som tjänar pengar på räkodlingarna, men ibland har enskilda bönder lockats av snabba vinster som räkodlare. Det är väldigt dyrt att starta en räkodling och många av dem går i konkurs redan innan de har betalat tillbaka sina lånade pengar. På längre sikt är alla förlorare eftersom det som blir kvar efter räkodlingen är torrlagda och obrukbara jordar; ett ekosystem i total obalans. Det hela förvärras än mer då den skövlade mangroveskogen nu inte längre kan fungera som skydd mot de tropiska stormarnas stora havsvågor med översvämningar som följd. Även människor drabbas hårt Miljontals fattiga människor längs de tropiska kusterna har sedan lång tid varit beroende av mangroveskogen för sin försörjning. Här har de hämtat sin ved, sin honung, sin fisk, eller samlat läkande medicinalväxter. Mangroveskogen är viktig för det kustnära fisket eftersom trädens rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor och krabbor. Räkodlingarna förstör befolkningens marker och alla de möjligheter de hade att försörja sig på den. För EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN6:1 Alla rade e r u k sivord finns stan i ordli lokalbefolkningen återstår oftast inget annat än att flytta. Det har också förekommit våldsamheter och konflikter där ägarna av räkodlingarna och fabrikerna står mot lokalbefolkningen. Mangroveskogen binder ihop hav och land. En övergiven räkodling och skövlad mangroveskog. Konsumentens makt Läs mer på: Det finns ett antal märkningar som sägs göra det möjligt för medvetna konsumenter att välja räkor som odlats på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr har studier av de så kallade ”miljömärkta” räkodlingarna visat att de inte lever upp till certifieringsorganisationernas krav. De löften som bryts gäller bland annat återplantering av skövlad mangroveskog, att odlingarna bedriver verksamheten utan tillstånd och att den fattiga lokalbefolkningens rättigheter kränks. http://www.naturskyddsforeningen. se/sites/default/ files/dokumentmedia/2011_hav_ fiske_i_grumliga_vatten.pdf NÅGRA FRÅGOR 1. 2. 3 4. 5 Stryk under saker som du tycker är konstiga och ord som är svåra. Slå upp ord i ordlistan. Sammanfatta kort hur det går till att odla jätteräkor. Vilka för- och nackdelar finns det med de stora räkodlingarna? Ställ upp svaret i två spalter: fördelar och nackdelar. Varför tror du att man fortsätter att odla jätteräkor när man vet att skadorna blir så stora? Går det att odla räkor på ett mer hållbart sätt? Vem tycker du har störst ansvar att göra något åt problemen? Här kommer några förslag, placera dem i ordning efter hur stort ansvar du tycker de har. Skriv en kort motivering till hur du har resonerat. • de som arbetar på räkodlingarna • de som äger räkodlingarna • lokalbefolkning som drabbas • landets regering • företagen som säljer räkorna till USA och Europa • den som säljer jätteräkor i sin affär eller restaurang • den som köper jätteräkor i affären eller på restaurangen 6. Skriv och berätta vad du tycker man ska göra för att förbättra situationen och lösa problemen? EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN6:2 Ekologiskt i Brasilien Delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien har fler än 11 miljoner invånare och är ungefär hälften så stor som hela Sverige. I dag är området känt för sin framgångsrika satsning på ekologiskt lantbruk. Det är en satsning som har påverkat stora delar av Brasilien, människor kommer hit för att se och lära hur man kan ställa om och få ett ekologiskt lantbruk att bli lönsamt. Från ensidigt odlande och fattigdom till ekologiskt och välstånd För 25 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då odlade bönderna några få grödor på stora plantager. Nästan allt av det man skördade såldes till andra länder. Konstgödning och bekämpningsmedel var vanliga eftersom man trodde att det skulle göra jordbruket mycket bättre och effektivare. Det blev snarare tvärt om, miljön blev skadad och även bönderna blev lidande eftersom de var beroende av att sälja sina grödor billigt på världsmarknaden. Alla rade e r ku sivord finns stan i ordli Det var då som småbrukaren Nelson Belle tröttnade på det onaturliga sättet att driva jordbruk. Han ville arbeta på ett annat sätt, mer ekologiskt och hållbart. 1980 startade man i Rio Grande ett experiment för att se om inte ekologisk odling skulle kunna vara ett bättre alternativ till gifter, bekämpningsmedel och ensidig odling. Projektet ledde till att organisationen Centro Ecologico bildades. Målet var att använda alternativa metoder och ny teknik i det ekologiska jordbruket så att småjordbrukare skulle kunna driva lönsamma ekologiska jordbruk. Samarbete och ett nytt sätt att odla skapade självförtroende Bönderna i Centro Ecologico inledde ett samarbete och bestämde sig för att ta tag i situationen och själva göra en förändring. Samarbete ger trygghet – Bönderna började samarbeta och gav stöd till andra ekologiska familjejordbruk i området. Genom att ge råd och tips om hur de kunde hjälpa varandra med praktiska erfarenheter blev det lättare för dem att börja odla ekologiskt. Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska gatumarknaden i Porto Alegre. Foto: Solomon Mariam Utbildning ger nya kunskaper – De startade kurser i nya ekologiska odlingsmetoder och hur bönderna kunde få jordbruket att bli lönsamt. Sälja till varandra – De började sälja sina ekologiska varor på marknader och i affärer i närheten. På så sätt kunde bönderna sälja sina ekologiska jordbruksprodukter (frukt, säd, kaffe m.m.) till varandra i stället för till stora företag på världsmarknaden. a) Banangodis, exempel på gårdsförädling b) Anelise vill ta över sina föräldrars förädlingsindustri, som bland annat tillverkar ekologisk tomatsås och fikonmarmelad (se porträtt nedan). c) Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekoloEKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. giska gatumarknaden i Porto Alegre. Foto: Solomon H. Mariam. ÖVN7:1 Ny odlingsmetod – De började odla i så kallat trädjordbruk i stället för stora plantagejordbruk med bara en gröda. Trädjordbruk betyder att man blandar olika typer av träd, frukt, grödor, blommor och buskar tillsammans på fälten. Internationellt samarbete – De började arbeta tillsammans med internationella organisationer för att lära sig mer om hur man kan utveckla jordbruket. I dag bestämmer bönderna själva = egenmakt och välfärd För att det hela skulle fungera och gynna befolkningen i området var det viktigt att bönderna fick vara med och bestämma och påverka hur de skulle driva sina Bananer, kaffe och andra växter växer sida vid jordbruk. En annan viktig sak var att man, i stället för sida i trädjordbruket. att sälja sina grödor på världsmarknaden, satsade på att sälja till de som bodde i byn och i närheten. Då skulle ju alla få del av de jordbruksprodukter man odlade. Nu säljer småbrukarna själva sina varor direkt till de som bor i området. Bönderna får faktiskt mer betalt än om de skulle sälja det vidare till stora internationella företag där mellanhänder tar en stor del av vinsterna. I dag är marknaderna fyllda av lokalt producerade varor och dessutom en uppskattad mötesplats för småbönder och stadsbor i området. Bönderna i Rio Grande som samarbetar med Centro Ecologico är inte Ekologiskt jordbruk ökar längre så intresserade av att sälja sina varor på den internationella marknaden. De vill behålla friheten Näst efter Argentina är Braatt själva bestämma över sina odlingar och dessutom silien det land i Sydamerika är det bättre för folket i området som nu får ta del av med det största ekologiska framgången. Det leder till ökad välfärd för hela områjordbruket, 1,8 miljoner det. hektar. Den ekologiska pro18 Med trädjordbruk samarbetar bonden med naturen Den metod som numera är vanlig i Rio Grande är så kallat trädjordbruk. Det innebär att man odlar många olika grödor, buskar och träd tillsammans. Det kan till exempel vara bananer, papaya, annans, majs och palmdruvor. Förutom det kan man även odla blommor och prydnadsväxter. Och man kan alltid avverka lite av själva skogen för att få timmer om det skulle behövas. Den här typen av odling är mycket mer likt det naturliga systemet än att bara odla en enskild gröda på ett område. Det som också är bra med trädjordbruk är att duktionen växer stadigt med mellan 30–50 procent per år. Den största produktionen består av färska grönsaker och frukt, men även te, kaffe, oljor och mjölkprodukter ökar. Jordbruket bedrivs ofta på små familjeägda marker och regeringen stödjer aktivt övergången till ekologiskt jordbruk genom olika program och ekonomiskt stöd. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN7:2 det ger en trygg försörjning och är bra för den hotade atlantregnskogen. Trädjordbruket ger många värdefulla ekosystemtjänster tillbaka. Inte nog med att trädjordbruket ger en mängd varor som kan säljas på marknaden, det ger också en biologisk mångfald där fåglar, insekter och andra växter och småkryp trivs. Det ger bättre skydd mot erosion, skydd mot naturkatastrofer, rent vatten, bättre luft och en näringsrik jord. Genom att efterlikna ett naturligt ekosystem kan trädjordbruket på så sätt binda jorden, stå emot skadeinsekter och gödsla sig själv – nästan helt utan bondens hjälp. Man skulle kunna kalla det multifunktionellt. Och det är bättre än monokultur NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. 2. 3. 4. 5. Ge exempel på skillnader mellan hur bönderna odlade för 25 år sedan med dagens odling. Hur gjorde bönderna för att byta från ensidig odling till ekologiskt jordbruk? Vilka var det som tog ansvar för att göra något åt problemet? Ge exempel på flera fördelar som kom när de började med trädjordbruk. Vilka aktörer kunde vara motståndare till att förändra sättet att bedriva lantbruk? Vad tycker du? Vad kan du göra för att påverka din omgivning på ett positivt sätt när det gäller användandet av ekosystemtjänster? ntera Prese & era public Skriv ett brev till Centro Ecologico och fråga dem om de har några tips på något vi kan lära oss av deras arbete. Adressen är: serra@ centroecologico.org.br eller [email protected]. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN7:3 Striden om Hackspettsskogen Ni bor i den vackra staden Grönby, som ligger längs med den stora floden som rinner genom det lilla landet. Staden har ett gott rykte hos landets invånare och det är många som vill flytta hit. Inte minst för den orörda naturen i stadens närhet. Men många nya invånare på kort tid skapar också problem. Uppgiften I den här övningen ska ni arbeta med en stor konflikt som staden Grönby nyligen drabbats av – striden om Hackspettsskogen. Problemet handlar om att det finns planer på att hugga ner ett populärt skogsområde i utkanten av staden. Skogen, som har ovanligt många hackspettar och andra intressanta arter, ska ersättas av ett stort modernt och lyxigt bostadsområde med plats för 15 000 invånare. GRÖNBY ÅKER ÅKER HACKSPETTSSKOGEN ÄPPELODLINGAR Problemet har engagerat fler olika grupper i Grönby. Vissa tycker att bostadsbygget är bra och andra tycker att skogen måste få stå kvar. Stadens politiska partier är också inblandade i frågan och även bland partierna finns det två olika uppfattningar i frågan. Nu måste konflikten lösas och ni ska vara med och avgöra dess utgång. Den här övningen går ut på att klassen delas in i sex olika intressegrupper med uppgift att förbereda argument som ska användas i en debatt. Övningen avslutas med en omröstning och rösträkning. Arbetsgång 1. Gruppindelning. Klassen delas in i de sex olika intressegrupperna enligt nedanstående indelning. Ni ska nu inta roller som engagerade deltagare i er intressegrupp. 2. Formera gruppen. Varje grupp utser en ordförande och en sekreterare. Använd »Protokoll – Striden om Hackspettsskogen« och fyll i vilken intressegrupp ni är, och namnet på alla gruppmedlemmarna. Läs in er på det som står om er intressegrupp. 3. Ta fram ståndpunkter (Det här tycker vi ...). Nu handlar det om att ta fram så många positiva saker som möjligt kring er ståndpunkt. Alla tänkbara möjligheter och fördelar måste fram. (T.ex. Skogen ger staden flera livsviktiga ekosystemtjänster Eller: Om fler flyttar till Grönby så får vi EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN8:1 ÅKER in mer skattepengar.) Ordförande fördelar ordet, sekreteraren skriver i protokollet, i spalten för ståndpunkter. 4. Ta fram argument (därför att). Nu är det dags att formulera bra argument till varje ståndpunkt. Använd protokollet. Det handlar om att ta fram argument till varför just era ståndpunkter är viktigast. (T.ex. Fler invånare gör att staden får in mer skatt och kan satsa på nya fotbollsplaner och ridhus. Eller: Om skogen försvinner minskar den biologiska mångfalden i staden, humlor och bin kommer att försvinna vilket kommer att drabba ...) Vad är viktigt på kort och lång sikt? (T.ex. fotbollsplaner och ridhus gör att ungdomarna i staden trivs och mår bra i stället för att dra runt och förstöra. Eller: Äppelodlarna kommer att få sämre skörd och stadens berömda äppelciderfabrik riskerar att gå i konkurs.) Bra argument är avgörande när ni ska möta de andra grupperna i debatten. 5. Kolla andra grupper, skapa samarbete. När alla grupper har formulerat sina ståndpunkter och argument är det dags att mingla med de övriga grupperna. Ta reda på mer om vilka argument de har och fundera på hur ni kan besvara dessa. Eventuellt bildar ni samarbete inom någon fråga. Det är att få koll på vad era motståndare har för argument. 6. Förbered debatten. Nu är det tid att förbereda gruppen för debatten. Gå igenom era ståndpunkter och argument igen. Ändra, lägg till och förbättra så att ni är redo för debatt. Kanske kan ni dela upp ståndpunkterna inom gruppen så att alla är experter på olika områden. Tänk på att ni ska ge er på andra gruppers argument och värderingar. Personangrepp är absolut förbjudna. 7. Debatt i Grönbys kommunfullmäktige. Låt läraren vara ordförande för debatten och fördela ordet så att alla grupper kommer till tals. Debattordning: 1. Presentation. Alla grupper får tre minuter för att kort presentera sina ståndpunkter och argument i frågan. Övriga grupper lyssnar och antecknar frågor som dyker upp. 2. Frågestund. Varje grupp får nu besvara frågor från övriga grupper. Det är nu som argumenten och övertalningsförmågan kommer till användning. Ordföranden ser till att alla grupper får tid att besvara frågor. 3. Slutanförande. Varje grupp får nu ett slutanförande på en minut. Lägg fram det viktigaste argumentet och motivera varför man ska rösta på just er. 4. Omröstning. En sluten omröstning sker där alla deltagare röstar på ett alternativ (om fler grupper samarbetar) eller intressegrupp. 5. Rösträkning. En rösträknare utses från varje grupp tillsammans räknar de alla röster och räknar ut resultatet. 6. Utvärdering. Gå ur era roller och diskutera vad ni har lärt er av denna övning. Var det en realistisk debatt? Vilka frågor skapade mest diskussion? Hur viktigt är det att ha välformulerade argument? Fanns det några argument som byggde på fakta? Vilka lärdomar tar du med dig från din insats i övningen? EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN8:2 INTRESSEGRUPPER – STRIDEN OM HACKSPETTSSKOGEN Företaget Skog AB äger marken – Skog AB vill avverka skogen. Företaget har haft dåligt med pengar och ser nu fram emot att äntligen få betalt för skogen. Om man inte får avverka skogen riskerar företaget att gå i konkurs, har VD:n för Skog AB sagt i en tidningsintervju. Då kommer många att förlora jobben. Skog AB har lovat att sponsra en fotbollsplan och ett ridhus om de får pengar för skogen. Byggbolaget Byggabra AB – Byggabra AB vill avverka skogen. De är glada över att få bygga nytt, det skapar många nya arbetstillfällen och vinster för byggbolaget. Dessutom ger det nya bostadsområdet staden ett nytt och fint bostadsområde med moderna och lyxiga lägenheter. Precis vad som behövs för att locka rika invånare till staden. En känd arkitekt ska rita bostadshusen och området kommer att bli berömt i hela landet, anser Byggabra AB. Parti-ekonomi – Parti-ekonomi vill avverka skogen. Partiet anser att bygget kommer att ge staden tillskott till ekonomin genom att fler rika invånare kan flytta in. Det ger skattepengar och dessutom får staden rykte om sig att vara en modern och lite lyxig stad. Partiet har även använt skogsbolagets påstående om konkurs som argument. Bygget ger också många nya arbetstillfällen för byggbolag och andra inblandade. Det gör att arbetslösheten sjunker och utgifterna för socialbidrag kommer att minska. Med andra ord: Mer pengar till olika satsningar för både unga och gamla. Parti-miljö – Parti-miljö vill rädda skogen. Partiet tycker att området är värt att bevara eftersom skogen gör staden unik. Den här typen av skog är mycket ovanlig. Ett vackert strövområde i närheten av staden är något som många uppskattar. Nya invånare kan lockas till staden eftersom många vill bo nära naturen. Skogen ger också tillfälle till motion och friluftsliv vilket förbättrar folkhälsan, då sjunker kostnader för hälsovård. Mycket pengar finns att tjäna på det. Ett bostadsområde skulle dessutom förstöra sjön i närheten. Dessutom skulle trafiken öka vilket skapar både buller och giftiga avgaser. Äppelodlare, jordbrukare – De vill rädda skogen. Äppelodlare och jordbrukare är beroende av humlor, bin och andra pollinatörer som trivs där. Utan dessa skulle de få sämre skörd och förlora mycket pengar. Biodlare, jordbrukare och andra företag samt anställda som är kopplade till frukt- och ciderfabriker skulle gå i konkurs eller förlora sina jobb. Några av odlarna har tagit fram ett alternativt förslag, där man skulle kunna bygga för 10 000 invånare på gammal industrimark, utan att avverka skogen. Föreningen Eco – Föreningen vill rädda Hackspettsskogen. Den ger staden en mängd viktiga ekosystemtjänster som till exempel en plats för friluftsliv, biologisk mångfald och pollinatörer. Där finns, förutom mindre hackspett och tre andra hackspettsarter, ett stort antal sällsynta växter och skalbaggar som väckt internationellt intresse. Sjön vid skogen ger också staden en mängd fördelar. Att behålla dessa skulle kunna ge stora inkomster genom ekoturism och olika forskningsprojekt. Genom att behålla skogen ger man staden ett rykte om sig att vara miljövänlig. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN8:3 PROTOKOLL – STRIDEN OM HACKSPETTSSKOGEN Intressegrupp Ordförande i gruppen Sekreterare i gruppen Gruppmedlemmar Ståndpunkt Argument Därför ska man rösta på vårt alternativ EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN8:4 Värdera ekosystemtjänster där du är Varje dag, året om, ger naturen oss en massa bra och nyttiga saker som vi ofta tar för givna. Men det är sällan som vi verkligen uppmärksammar och uppskattar ekosystemet för allt den ger. Det är det du ska göra i den här övningen. Så här gör ni Ta med en penna och mallen på nästa sida och bege dig ut i naturen. Ett litet naturområde räcker, det kan vara ett skogsområde, en sjö eller en lummig park. Tänk dig att du sätter på dig ett par ekosystemglasögon, ett par glasögon som får dig att se olika saker i naturen och vilka nyttigheter vi får av dem. Titta dig omkring och skriv ner olika typer av ekosystemtjänster som du kan se. Om du är osäker är det bra att använda Faktablad ekosystemtjänster, där kan du läsa mer om de olika tjänsterna. Några frågor som hjälper er att sammanställa resultatet 1. Hur många olika tjänster hittade ni? 2. Var det svårt att hitta de olika ekosystemtjänsterna? Varför då? 3. Vilken ekosystemtjänst är mest värdefull av de ni hittade? 4. Finns det någon ekosystemtjänst som ni tror skulle kunna ersättas av människan genom teknik eller andra smarta uppfinningar? 5. Vem bestämmer över de olika ekosystemtjänsterna ni har hittat? Vet ägaren om vilken nytta de gör för området? Vad skulle hända om de försvann? 6. Vilka olika tänkbara konflikter mellan olika intressen kan uppstå i framtiden? ntera Prese & era public Ta ett foto på varje område, eventuellt också på vissa speciella tjänster som ni hittar. Gör en sammanställning av undersökningen och vad ni kommer fram till. Skriv ihop ett dokument med bild och text. Dokumentera några av de ekosystemtjänster ni hittat. Eller gör en film om era undersökningar och det ni kommer fram till. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN9:1 Exempel: en dunge med träd utan för skolan. Den består av lite tall, gran, en del buskar och en massa andra växter. Kontroll av erosion Rötter från träd, buskar och gräs tar upp vatten och ser till att jorden inte spolas bort när det regnar eller blåser. Hur funkar det? Beskrivning av hur det fungerar. Alla som gillar att vara ute i naturen borde vara glada. Orienterare, svampplockare, och helt vanliga människor som mår bra av att ta en skogspromenad. Vem borde vara tacksam? Exempel på hur du eller någon annan har nytta av tjänsten. ÖVN9:2 EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. Annat exempel Annat exempel Gör någon avkopplad eller lycklig Något ätbart Ger syre Biologisk mångfald Hur ser det ut? Vad är det som utför själva tjänsten. Ekosystemtjänst Värdera ekosystemtjänster där du är Om man högg ner dungen skulle det inte finnas några träd och buskar som höll kvar jorden. Den skulle spolas bort av regn och vind. Vilka hot finns det mot tjänsten? Undersök den biologiska mångfalden Biologisk mångfald pratar man om ibland. Det betyder att det finns många olika arter av växter, djur och små organismer inom ett område. Ju fler olika arter desto bättre. Ekosystemet är sårbart om det bara finns några få arter i ett område. För att få lite bättre koll på det hela ska du undersöka hur det ligger till med den biologiska mångfalden i närheten av din skola. Det är ganska enkelt. Och kul. Gör gärna övningen i par eller grupp. Så här gör ni 1. Ta med dig penna och protokollet här nedanför och bege dig ut till närmaste natur område. 2. Ni ska undersöka två olika områden och sedan jämföra vad som skiljer dem åt. ( Ju större skillnad mellan områdena desto lättare blir det att jämföra.) Leta upp ett litet stycke natur. Mät upp en yta stor som ett A5 papper. Vik ett A4 papper (t.ex. det här bladet) på mitten och lägg ut det på marken. Då har ni en lagom liten ruta. 3. Nu ska ni räkna antalet arter av växter och småkryp som ni hittar på ytan. (Alltså inte antalet grässtrån, utan antalet olika arter av gräs. En art är en levande organism, sand är ingen art.) Skriv också ner om det är någon art som dominerar. Notera allt i protokollet. Ni behöver inte veta det exakta namnet på allt ni hittar, det viktigaste är att notera att det är en egen art. Gå vidare till nästa område när ni är klara och undersök det på samma sätt. 4. När ni är klara med era undersökningar gör ni en sammanställning av det hela med hjälp av protokollet. Några frågor som hjälper er att sammanställa resultatet 1. Vilka arter fanns det mest av? Vad var typiskt för dem? 2. Om någon av ytorna hade ett litet antal arter, vad kan det finnas för orsaker till det? 3. Räcker antalet arter för att man skulle kunna säga att någon av ytorna har biologisk mångfald? 4. Ge exempel på något som skulle kunna hota den biologiska mångfalden. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN10:1 tips! Den som vill veta mer kan sedan undersöka de olika arterna med hjälp av ett lexikon eller naturbok. PROTOKOLL, UNDERSÖK DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OMRÅDE 1 Beskriv ytan Upptäckta arter Växter Småkryp/insekter Vad finns det mest av? OMRÅDE 2 Beskriv ytan Upptäckta arter Växter Småkryp/insekter Vad finns det mest av? EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN10:2 Gör vattnet rent! Vatten är livsnödvändigt för allt levande. Det vatten som finns på planeten har funnits i många miljarder år och det är samma vatten som cirkulerar runt, runt i kretsloppet. Det är bra att känna till hur man enkelt kan kopiera naturen för att rena vatten. Vattenrening är en av de viktigaste ekosystemtjänster som finns. Du ska göra ett enkelt vattenreningsexperiment med hjälp av en burk (eller halv petflaska) som ni fyller med torv, mossa, kolpulver och småsten. Det här behövs: Vatten, jord, sked Tre bägare per grupp 500 ml Läskburk eller petflaska som är delad på mitten (så att det bildas en tratt.) Vitmossa, torv, kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol) och småsten 1. Fyll en bägare med vatten till tre fjärdedelar. Skopa i några skedar jord och rör om. Nu har ni smutsigt vatten. Häll över hälften av det smutsiga vattnet till den andra bägaren. Det ska fungera som jämförelse (så att ni ser skillnad på det smutsiga och det renade vattnet). 2. Gör nu själva filtret: Använd burken men dela den så att den är öppen upptill. Gör 8–10 hål i botten. Eller använd en delad petflaska så att den liknar en tratt. 3. Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Tryck till försiktigt. Filtret är klart. 4. 5. Ställ burken/tratten ovanför en tom bägare och häll försiktigt det smutsiga vattnet och låt det rinna genom det naturliga filtret. VATTEN STEN TORV OCH KOL BLANDAT VITMOSSA Jämför nu det renade vattnet med det smutsiga. Är ni inte helt nöjda med reningen kan ni göra om det och vara lite mer noggranna när ni packar ihop själva filtret. Jämför en gång till. Vågar du dricka det? RENT VATTEN ntera Prese & era public Dokumentera ditt experiment genom att göra en rapport med de olika stegen i vattenreningen – från det smutsiga till det rena vattnet. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN11:1 GÖR ETT BESÖK PÅ ETT VATTENRENINGSVERK Gör ett besök på kommunens vattenreningsverk eller avloppsverk, det brukar vara intressant. Fråga hur vattenreningen går till och hur mycket hjälp de tar av naturens egna tjänster. Rent sötvatten är en naturresurs av stor betydelse. I Sverige är vi lyckligt lottade. Sveriges sjöar utgör 9 procent av den totala ytan. Men i många delar av världen är friskt sötvatten en bristvara. Dessutom minskar tillgången på rent vatten på grund av föroreningar från mänsklig verksamhet, t.ex. industrier, trafik och hushåll. NÅGRA FRÅGOR 1. Varifrån får du och andra i din kommun vatten i kranarna? 2. Hur fungerar reningen av vattnet på naturligt sätt, som en ekosystemtjänst? 3. Varför är de flesta brunnar 50–100 meter djupa, och inte bara 5–10 meter? 4. Ge exempel på olika sätt som människor kan förstöra vattenkvaliteten. 5. I vissa delar av världen pågår det konflikter och krig mellan olika länder som ytterst handlar om tillgången på rent vatten. Varför är det mycket osannolikt att konflikter om vattnet skulle uppstå t.ex. mellan Sverige och Norge? 6. Vissa forskare menar att bristen på rent vatten i stora delar av den fattiga delen av världen är ett större problem än växthuseffekten/den globala uppvärmningen. Hur kan dessa forskare tänkas resonera? EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN11:2 Presentera och publicera Utgå från någon övning du arbetat med och gör något mer av den. Här följer några förslag på vad du kan göra själv eller tillsammans med en kamrat. SNABBT OCH ENKELT Presentationer som tar cirka 60 minuter och kan göras i par eller enskilt. Frågesporten Tävlingar och frågesport är alltid kul. Ställ samman ett frågeformulär med frågor som just du tycker är viktiga att kunna om ekosystemtjänster: 13 rätt – ett klassiskt 1 x 2-blad. Gör en frågesport med 13 frågor där man får välja mellan tre alternativ. (t.ex. Vilken ekosystemtjänst ger bin och humlor? 1. Rent vatten X. Minskar växthuseffekten 2. Pollinerar blommor) Sant och falskt-frågor. Gör frågor som man besvarar med sant eller falskt (t.ex. Att hugga ner mangroveskog ger ett bra skydd mot vågor och orkaner. Sant eller falskt?) Skriv ut frågorna så att det blir snyggt och testa den på andra elever i klassen eller någon annan du tycker borde veta mer om ekosystemtjänster. Korsordet Utgå från någon av de övningar du arbetat med och gör ett enkelt korsord eller en ordfläta. 1. Välj ut 6–10 viktiga ord som du ska ha med i korsordet (t.ex. POLLINERING). 2. Använd ett rutat papper och pussla ihop orden så att de flätar in i varandra. Du kan lägga orden både längden (lodrätt) och på tvären (vågrätt). 3. Skriv frågor till varje ord. (t.ex. En viktig gratistjänst som humlor utför.) 4. Numrera frågorna och rutorna för respektive ord. 5. Rita sen upp korsordet med rutor och frågor. 6. Testa det på några klassen eller någon annan du tycker borde lära sig mer om ekosystemtjänster. Listiga listan • Gör en egen lista över de ekosystemtjänster som du tycker är viktigast. Rita och förklara tjänsterna så att man förstår vad de handlar om. Rita eventuellt bilder till. • Gör en lista över vad du tycker man borde göra för att respektera ekosystemet på ett bättre sätt. • Gör en lista över roliga saker man kan göra i naturen som bidrar till att hålla balansen i ekosystemet. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. P&P:1 LITE MER TID OCH EFTERTANKE Presentationer som kräver lite större insats i form av tid och innehåll. Serien Rita en serie som handlar om något du tycker är viktigt att berätta när det gäller ekosystemtjänster. Eller kanske en serie som visar vad som kan hända om vi inte respekterar ekosystemet. Utgå från någon av övningarna och hitta på en berättelse som visar vad du tycker är viktigt. Använd rena A4-papper, linjera rutor och rita din serie. Insändaren Utgå från någon av de övningar du arbetat med, (lämpliga övningarna Åsikter om ekologiska jordbruk och Jätteräkor till vilket pris som helst). Skriv en insändare där du formulerar tankar och åsikter som du har kring ämnet. Skriv din text mot någon som du tycker har gjort fel eller något som du tycker borde ändras. Berätta varför det är så viktigt att ta dina åsikter på allvar. Naturstigen Gör en naturstig i närheten av skolan, det räcker med en park eller ett mindre naturområde. Undersök vilka ekosystemtjänster som finns i området. (Använd gärna Faktabladet till övningen Ekosystemtjänster – vad naturen gör för dig.) Skriv några frågor som hör ihop med olika saker i naturen. (t.ex. 1. Här ser du ett fint lövträd. Vad bidrar just det här trädet med för tjänster?) Koppla ihop frågorna från de olika platserna i naturen så att de bildar en naturstig som man kan gå. Gör ett svarsformulär som man använder för att svara på frågorna. Häng upp frågorna längs stigen, snitsla vägen och testa naturstigen på klasskamrater eller andra som ni tycker borde få uppleva ekosystemtjänster i naturen. Tankekartan Tankekartor är ett bra sätt att skapa översikt över ett ämne eller något viktigt område. Välj ut ett ord, ett område eller ett problem som du arbetat med i någon övning (t.ex. räkodlingar, vattenrening i New York, ekologiskt jordbruk). Gör sedan en tankekarta på ett A3-papper där du beskriver olika delar av det du valt. Förslag på några rubriker: så går det till, det här får man, nackdelar, fördelar, så påverkas människor/jag, det här tycker jag. Fyll din tankekarta med ord, förklaringar och beskrivningar så att den täcker in så mycket som möjligt av ämnet du valt. Lägg gärna in bilder och skisser i tankekartan. Koppla ihop de olika delarna så att sambanden mellan dem blir tydliga. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. P&P:2 KREATIVT OCH KLURIGT Roliga presentationer där lite mer kreativitet och uppfinningsrikedom ger bäst resultat. Affischen Utgå från ett problem eller händelse i någon av de övningar ni arbetat med. Förslag: Naturlig rening, Bin och humlor, biologisk mångfald, Mangroveskogen. Gör en affisch på ett A3-papper där ni formulerar en säljande slogan med bild och text. Affischen ska visa vad som är bra med just det här, och varför man ska tänka på att bevara just detta. Använd er fantasi och ta gärna intryck från reklam som ni tycker är rolig och säljande. Förstasidan Tänk er in i framtiden och gör en förstasida till en tidning för år 2030. Förstasidan ska sammanfatta innehåll och händelser som är kopplade till ekosystemtjänster. Gör sidan på ett A3-papper: skriv, rita och lägg in bilder så att den ger en samlad bild över vad som hänt. Förstasidan kan innehålla: Huvudrubrik + ingress + bild, 4–6 korta notiser med sammanfattande text om t.ex. politik, sensationer, avgörande händelser, reklam och annat av intresse. Använd material från övningar ni arbetat med eller från länkar (se länksamlingen i lärarhandledningen). EcoSpelet Spel är kul – men det är kanske ännu roligare att göra egna. Det behöver inte vara krångligt eller tidskrävande att få till ett fungerande spel. Några förslag: ett tärningsspel där man går runt på en slinga med hjälp av tärning och utsätts för olika händelser. Utgå från någon av illustrationerna från övningar (Ekosystemtjänster – vad naturen gör för dig, Bin och humlor kräver respekt, Ekologiskt jordbruk ger mer). Börja med en startruta och gör en slinga som leder fram till mål. Lägg in olika händelserutor med frågor eller problem som man ska lösa för att komma vidare. Filosofiska slingan Utgå från en övning eller något ni diskuterat eller funderat på. Skriv tänkvärda saker på lappar, saker som man borde tänka mer på. Skriv saker och händelser som ni tror folk reagerar på. Sätt upp en snitslad bana med lapparna eller sätt upp dem på olika ställen i skolan. Studera vad det blir för reaktion. EKOSYSTEMTJÄNSTER – VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. P&P:3
© Copyright 2024