Proffs på provtagning Framgångsrika åtgärder Året om i sjöar och
2015 Ljusnan -VOXNAN Proffs på provtagning Framgångsrika åtgärder Året om i sjöar och vattendrag om miljötillståndet i ljusnan-voxnans avrinningsområde, samt delar av kusten ljusnan-voxnan 2015 1 Innehåll Samordning ger gemensam nytta……………………………… 3 Provtagning – görs helst av proffs……………………………… 4 Stora alger och vattenkemi visar hur kustvattnen mår…………………………………………… 6 Åtgärder som ger bättre vatten…………………………………… 9 Problem nedströms åtgärdas bäst uppströms……… 13 Vattnets kvalitet förändras under året……………………… 15 Året om i sjöarna……………………………………………………… 15 Året om i vattendragen………………………………………… 18 ljusnan-VOXNAN 2015 är en årsrapport från Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund, en ideell medlemsstyrd organisation som arbetar för renare vatten i avrinningsområdet. Rapporten redovisar data från 2014 års samordnade recipientkontrollprogram. Produktion och redaktion: Maria Lewander/Grön idé och Daniel Rickström/Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund. Grafisk form och original: Maria Lewander/Grön idé Omslagsfoto: Daniel Rickström Kartor: Samtliga kartor är hämtade ur VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Tryck: Grafiska Punkten, Växjö, september 2015. Tryckt i 750 exemplar på FSC-märkt papper. Beställ rapporten: Skicka ett mejl till [email protected] Samordnad recipientkontroll…………………………………… 24 Avrinningsområdets ekologiska status…………………… 25 Lång historia och framåtanda…………………………………… 26 För resultat från övriga undersökningar och sammanställningar från recipientkontrollen från 2014, som inte tas upp i denna rapport, se förbundets hemsida: www.lvvf.se Exempel på några övriga rapporter: • Kiselalger i rinnande vatten • Växtplankton vid kusten • Makroalger vid kusten Även övriga fördjupningsunderlag som hänvisas till i årsrapporten finns på hemsidan. 2 ljusnan-voxnan 2015 Samordning ger gemensam nytta Vi är en medlemsägd organisation. Våra medlemmar är kärnan till att Foto: Elisabeth Eriksson vi finns. Medlemmar som vi bryr oss om och vi arbetar aktivt för att göra så stor nytta vi kan. Ju mer dialog vi har, desto större chans att vi kommer dit. Basen har genom åren alltid varit den samordnade recipientkontrollen, ett sätt att rationalisera och effektivisera vattenundersökningarna för alla våra medlemmar. Kostnaderna för samordningen delas upp och vi har får då möjlighet att genomföra undersökningar som flera verksamhetsutövare kan använda i slutsatser och utvärderingar i det egna vattenarbetet. För det är ju så med vatten, att det som kommer uppströms även kan påverka nedströms, och det som påverkar i ena änden av sjön kan även påverka den andra. Eftersom vattnet blandas om och rör sig genom våra marker och landskap är det effektivt att dela på undersökningarna När en verksamhetsutövare haft funderingar på recipientkontroll, vanligtvis i dialog med berörd tillsynsmyndighet, är förbundet alltid intresserat av att hjälpa till. Finns det möjlighet att lyfta in undersökningar i de samordnade recipientkontrollprogrammen, vad kommer det att kosta osv? är frågor som intresserar alla parter. Vi vill därför uppmuntra till en dialog med verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter om vilka utmaningar, frågeställningar och förväntningar som finns i vårt gemensamma arbete för bättre vatten. Årsrapporten är fortfarande av en mera sammanfattande karaktär än k Björn Mårtensson bor i en liten by utanför Edsbyn i Ovanåkers kommun nära ett biflöde till Voxnan. “För mig inne bär det hög livskvalitet att bo och leva i anslutning till vatten, en sjö- och en å, med god vattenkvalitet.” tidigare, för att lättare nå ut med resultaten och öka insynen i och förståelsen för vårt arbete. Mer detaljerade underlag, rapporter och utvärderingar läggs likt tidigare ut på förbundets hemsida för nedladdning. Är det något ni saknar eller om ni har några övriga frågor så hör av er till oss. Björn Mårtensson Ordförande Foto: Karin Brolin En aktiv dialog ökar nyttan i våra samverkande insatser! Daniel Rickström Förbundsdirektör k Daniel Rickström ser gärna till att njuta av vatten i avrinningsområdet, som här under en paddeltur i Voxnan. “Att vara ute och röra sig i de vattenmiljöer som ingår i våra kontrollprogram stärker mitt engage mang för att jobba med frågorna.” ljusnan-voxnan 2015 3 Provtagning – görs helst av proffs S jälva provtagningen i sig är inte alltid speciellt avancerad, till exempel för vattenkemi. Men vid recipientkontrollprovtagning kan ibland mindre förändringar från år till år skapa synbara trender i det långa tidsperspektivet. Därför kan även små skillnader i tillvägagångssätt och utrustning vara av stor betydelse för resultatet av provtagningen. Ett exempel kan vara hur provet hanteras efter provtagningen. Det ska förvaras mörkt och kallt, så att vattnets sammansättning hålls så konstant som möjligt. Värme och ljus kan annars driva på processer som förändrar vissa parametrar så att provet påverkas. En rätt utförd provtagning är förutsättningen för ett så korrekt analysresultat som möjligt. Inom den samordnade recipient kontrollen, som förbundet ansvarar för, har provtagningen alltid gjorts av ackrediterad personal. Det innebär att provtagaren har utbildning i hur undersökningarna ska ge nomföras och proverna hanteras. Allt detta borgar för en extra säkerhet i provtagningsförfarandet och ger en kvalitetsstämpel på arbetet. Förbundets provtagare Per Wallenborg tar vat tenprov från en bilbro i Ljusnan. Det är viktigt med ett konsekvent för farande för att få fram pålitliga resultat. 4 ljusnan-voxnan 2015 Foto: Daniel Rickström Bra med kontinuitet Det är ofta bäst om provtagningen alltid kan skötas av samma person, med samma rutin i förfarandet för att minimera risken för förändringar som påverkar resultaten. Därför finns ackrediteringen, med standardiserade förfaranden. Men även inom ackrediteringen kan det finnas utrymme för personliga bedömningar av hur provtagningen bör gå till, till exempel valet av lämpliga provstationer för första gången. Är lokalerna representativa för det syfte provtagningarna har? Sammantaget är det flera moment och förfaranden som kan påverka provernas kvalitet. Värdet av tidsserier Vid den recipientkontroll som förbun- det bedriver är det mycket värdefullt med långa tidsserier för att upptäcka trender och förändringar i vattnets kvalitet. Tittar man bara på förändringar från ett år till ett annat är det lätt att se tillfälliga skillnader som kan bero på olika förutsättningar, exempelvis nederbördsmängd, temperatur m.m. (Läs mer på sid. 22.) Dialog och flexibilitet I och med den samordnade recipientkontrollen har förbundet god kontroll på hur alla momenten sköts, allt från provtagning till analys. Samarbetet med vår upphandlade, erfarne provtagare fungerar mycket bra. Ibland finns det anledning att behöva bryta rutinerna, exempelvis om isläget är extremt dåligt och det finns risk för olycka i samband med provtagning. Vid den typen av bedömningar förs alltid dialog hur rutinerna kan förändras för att minimera konsekvenserna Men en ackrediterad provtagare ger alltid en extra trygghet och ju högre kvalitet på proven desto bättre underlag för framtida, resurseffektiva åtgärder. för provtagningen och påverkan på proverna. Dyrare men bättre Ibland är det en kostnadsfråga om en verksamhetsutövare tycker är värt att anlita en professionell provtagare för ett enskilt provtagningsuppdrag eller inte. Det finns inte så många ackrediterade provtagare och det kan ibland bli långt att köra, och därför många timmars arbete, för enskilda uppdrag. Därför väljer ibland verksamhetsutövare att sköta provtagningen själva, eftersom det blir betydligt billigare och smidigare. Beroende på syftet med, och omfattningen av, provtagningen kan det förstås kännas som ett lämpligt alternativ att ta proverna själv. Det kanske bara handlar om att få känsla för vilka halter det handlar om vid nått enstaka tillfälle, något att utgå ifrån vid fortsatta provtagningar. Resurseffektiv kontroll Här fyller det samordnade recipientkontrollprogrammet en viktig funktion. Alla förbundets medlemmar får ett helt ackrediterat förfarande från provtagning till analysresultat och möjlighet att nyttja data från detta som de vill. I de flesta fall skulle det bli avsevärt dyrare att göra enskilda beställningar för exempelvis en specifik provpunkt. Den provtagning som förbundet ansvarar för är högeffektiv och byggd på konsekventa rutiner som ger tillförlitliga resultat. Foto: Daniel Rickström Foto: Daniel Rickström Ibland blir det långa arbetsdagar. Här provtas bottenfauna i Bergviken en sen eftermiddag. Förbundets verksamhetsområde är över 40 mil långt och går i princip från norska gränsen ner mot kusten. Provtagaren har ett tajt tidsschema där proverna måste skickas iväg till laboratoriet i Umeå inom 24 timmar för att inte förlora kvalitet. Proverna skickas som bussgods från Söderhamn. ljusnan-voxnan 2015 5 Stora alger och vattenkemi visar hur kustvattnen mår I förbundets kontrollprogram varvas de biologiska undersökningarna vid kusten mellan bottenfauna och makroalger. År 2014 var det dags för nya dykningar för att undersöka hur makroalgerna mår inom den delen av kusten som täcks av recipientkontrollprogrammet. Förutom de biologiska undersökningarna provtas även vattenkemin årligen vid fem stationer. Det är fram- Även om Östersjöns övergödningsproblem är större på många andra håll finns lokala problem även i vår region, och även om man inte alltid klassar kvaliteten på ett vatten som dåligt kan bra alltid bli bättre. För att ta reda på hur kustvattnen mår i vårt verksamhetsområde undersöks både makroalger, bottenfauna och vattenkemi. Foto: Sveriges vattenekologer (samtliga) Förutsättningarna för fleråriga alger varierar kraftigt mellan stationerna som ligger i de innersta och de yttersta delarna av kustområdet. Till vänster syns en tångskog i Vallviksfjärden vid ögruppen Tupparna, till höger en sedimenttäckt botten vid Prästholmen i Söderhamnsfjärdens mynning. 6 ljusnan-voxnan 2015 Vattenkemi status 2014 Makroalgsamhället status 2014 SÖDERHAMN SÖDERHAMN Söderhamnsfjärden (inre) Söderhamnsfjärden STATUS hög god måttlig otillfredsställande dålig Ottergrundet (X50) Prästholmen (X51) Söderhamnsfjärden (yttre) Sandarnesfjärden Långhörningen (X12) Sandarnesfjärden Midsommar (X11) LJUSNE Ljusnefjärden LJUSNE Ljusnefjärden Ljusnestenarna (X52) VALLVIK VALLVIK Vallviksfjärden Storjungfrun Statusklassning för makroalger respektive vattenkemi. Bedömningen för vatten kemistationerna är förbundets egen och baseras på medelvärden, från 2012–2014, av totalfosforhalten i ytvattnet sommartid. förallt halterna av fosfor och kväve som undersöks. Makroalger visar fortsatt god status 2014 Under juli till augusti 2014 undersöktes bottenvegetationen på sju lokaler i Sandarnesfjärden och Vallviksfjärden, precis som år 2012 (se karta). Inventeringen visade att bottensamhällenas artsammansättning och djuputbred- Kultebolandet (X10-02) Vallviksfjärden 0 3 6 km Tupparna (ögrupp, TU2) ning skiljer sig åt mellan de båda fjärdarna. Den sammantagna bedömningen av den ekologiska statusen visar att förhållandena precis som tidigare är bättre i de södra delarna av kustområdet. I Vallviksfjärden är det generellt sett rikligare med fleråriga alger på större djup, vilket indikerar bättre vattenkvalitet. I Sandarnesfjärden är skillnaderna mellan lokalerna större, med allt 0 3 6 km ifrån mycket bra förhållanden vid den yttersta stationen, X50, till betydligt sämre vid den innersta, X51. Båda fjärdarna bedöms ändå sammantaget ändå ha god ekologisk status. Om man jämför resultaten från 2012 med de från 2014 syns ingen generell trend till ökad eller minskad djuputbredning av vegetationen på de undersökta lokalerna. Dykare inventerar makroalger Ett sätt att uppskatta hur bottenvegetationen ett område mår är att med hjälp av dykare noggrant inventera algernas sammansättning och utbredning längs ett antal transekter. Det går till så att en dykare undersöker bottenvegetationen utmed ett måttband som markerar transekten. Måttbandet läggs ut i en förutbestämd kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. En ny skattning av bottentyp och vegetation görs av dykaren han eller hon noterar att växtligheten eller bottensubstratet förändrats jämfört med tidigare. Skattningarnas positioner anges med avstånd från land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare). Den ekologiska statusen för området bestäms genom att vegetationens artsammansättning och utbredning undersöks från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. Metodiken är standardiserad utifrån vissa kriterier för att säkra upp att resultaten inte ska påverkas beroende på hur undersökningarna är utförda. Dykare undersöker bottenvegetationen längs en så kallad transekt. ljusnan-voxnan 2015 7 Vattenkemi vid kusten Ögruppen Tupparna ligger en bit ut till havs. Här är vatten och botten vegetation inte lika påverkade som längre in vid kusten. 70 Totalfosfor, 1975–2014 totalfosfor (µg/l) Foto: Sveriges vattenekologer 60 50 40 30 20 10 0 8 ljusnan-voxnan 2015 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2000 2005 2010 2014 k Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet. Resultaten stärker varandra Totalkväve, 1975–2014 1600 totalkväve (µg/l) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1975 1980 1985 1990 1995 2014 k Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet. Klorofyll, 1984–2014 35 µg/l klorofyll (µg/l) 20 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 k Mätningar av klorofyll ger en uppfattning om hur mycket alger som finns i vattnet. Figuren visar årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/ Vallvik. År 2008 nådde medelvärdet vid station Söderhamnsfjärden (inre) en topp notering på 35 µg/l. På 1970- och 80-talet var det flera extremt höga toppar med klorofyll vid denna station. 10,0 Siktdjup, 1975–2014 8,0 siktdjup (m) Vattenkemin mäts på fem stationer längs kusten. Dessa visar likt tidigare år på ett resultat som stämmer överens med resultatet från inventeringarna av bottenvegetationen. Ju högre halter närsalter desto ”sämre” status anses vattnen ha. Vattenkemin är sämst närmast fastlandet i norr och bäst vid de mer exponerade lägena i det södra kustområdet utanför Ljusne och Vallvik. Den innersta stationen i Söderhamns fjärden visar precis som tidigare betyd ligt sämre vattenkvalitet än de övriga, med höga närings- och klorofyllhalter samt dåligt siktdjup. Det här är faktorer som beror av varandra och bidrar till att förutsättningarna för välutvecklade algsamhällen är sämre här än i det södra kustområdet. Söderhamnsfjärden är en grund och förhållandevis instängd fjärd, jämfört med Sandarnes- och Vallviksfjärden. Det innebär att vattenomsättningen här, med renare vatten från det öppna havet, är betydligt mera begränsad än i resten av kustområdet. De två närings rika vattendragen Söderhamnsån och Lötån som mynnar ut i Söderhamnsfjärden bidrar ytterligare till den dåliga vattenkvalitén. I Ljusne/Vallviksfjärden finns också ett större sötvattensutlopp, nämligen Ljusnan, som med sin totaltransport av närsalter för ut betydligt större mängder än övriga vattendrag. Däremot är koncentrationen av närsalter i Ljusnans vatten betydligt lägre och i och med det öppnare läget mot det havet blir effekten inte lika stor här som i Söderhamnsfjärden. 1975 6,0 4,0 2,0 0,0 1975 1980 1985 1990 1995 k Siktdjupet i Söderhamns- och Ljusnefjärden. 2000 2005 2010 2014 Söderhamnsfjärden (inre) Söderhamnsfjärden (yttre) Sandarnesfjärden Ljusnefjärden Vallviksfjärden Åtgärder som ger bättre vatten Söderhamnsfjärden är det kustvatten med de största problemen inom förbundets verksamhetsområde, hårt belastat av närsal ter. Men situationen har blivit bättre jämfört med tidigare år. Våtmarken vid Granskär har varit en framgångsrik åtgärd. I Vallviksfjärden hjälper biorening till att rena avloppsvatten från bruket på ett effektivt sätt. Våtmark förbättrar rening Under 2004 togs ett extra reningssteg i bruk i form av en våtmark som filtrerar det renade avloppsvattnet ytterligare innan det når Söderhamnsfjärden. Mätningar visar att halterna av närings ämnen i vattnet sjunkit betydligt sedan våtmarken vid Granskär anlades. Söderhamnsfjärden har problem med höga halter näringsämnen, men med rätt åtgärder på rätt ställe finns stora möjligheter till förbättring. Foto: Daniel Rickström cessen har de senaste tio åren blivit allt bättre och ligger numera på en stabil nivå som är långt under utsläppen på 1980–1990-talet, både för syreförbrukande ämnen samt fosfor och kväve. Processen vid reningsverket består Vatten på väg från Granskärs våtmark ut mot Söderhamns fjärden. Foto: Söderhamn Nära D et största enskilda utsläppet till Söderhamnsfjärden är från Granskärs reningsverk. Till Granskärs reningsverk är i nuläget cirka 14 500 personer anslutna, i Söderhamn med omnejd. Reningspro- av mekanisk rening, biologisk rening och kemisk rening genom efterfällning med aluminiumsulfat. ljusnan-voxnan 2015 9 red reduktion Syreförbrukande ämnen 60 40 Syreförbrukande ämnen 40 20 20 0 2005 0 2005 kg/dygn totalfosfor, kg/dygn totalfosfor, 6. Mät- och provtagningsstation 7. Utsläppspunkt 8. Utslätt vid bräddning 9. Gång- och cykelväg 10. Utkiksplats 2009 2010 2011 2012 Totalkväve 2013 2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 180 160 180 140 160 Totalkväve 12 14 10 12 120 140 100 120 Totalkväve Totalfosfor 8 10 6 8 80 100 60 80 Totalfosfor 40 60 20 40 4 6 2 4 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2000 2005 2010 0 20 0 Syreförbrukande ämnen, 1981–2014 400 Syreförbrukande ämnen, 1981–2014 400 kg/dygn kg/dygn BOD7,BOD7, 300 300 200 200 100 100 0 1980 0 1985 1990 1995 1980 1985 1995 2000 2005 k Utgående halter av1990 fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen i 2010 prover tagna utanför Granskärs reningsverk. Halterna av dessa ämnen har under de senaste åren legat på en betydligt lägre nivå än tidigare, vilket våtmarken i Granskär till stor del bidragit till. Reduktioner våtmark, 2005–2014 100 Totalfosfor 80 reduktion (%) 60 Syreförbrukande ämnen 40 20 Totalkväve 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 k Granskärs våtmark har minskat fosformängden i utgående vatten från reningsverket innan det når recipienten med mellan 70 och 80 procent sedan 2005. Även, kväve och syreförbrukande ämnen har minskat med mellan 12 Totalfosfor, 1981–2014 och totalkväve, 1991–2014 och 50 procent. Granskärs våtmark •Yta: 9 hektar, varav cirka 6 hektar är vattenfyllda med en volym om cirka 45 000 m³ •Vattendjup: 0,5–1 m (maximalt cirka 2 m) •Vattnets uppehållstid i våtmarken: cirka 11 dygn 180 18 14 12 10 Totalfosfor 8 6 4 2 0 1980 ljusnan-voxnan 2015 400 1985 160 Granskärs våtmark fungerar som ett 140 Totalkväve extra reningssteg 120 för avloppsvatten som renats vid 100 av80 loppsreningsverket. Den har skapats60från en tidigare naturlig 40 våtmark, med två 20 dammsystem och 0 totalt åtta dammar. 2010 totalkväve, kg/dygn totalfosfor, kg/dygn 16 Foto: Söderhamns nära Våtmarker kan se ut på olika sätt, naturliga som anlagda. I den våtmark som skapats vid Granskär finns ett system med sammanlänkade dammar med växtlighet Kväve och fosfor tas upp av växter och alger i våtmarken. Processen är som intensivast under vår och sommar då växtligheten frodas, men nästan obefintlig under vintern, i alla fall när det kväve. Näringsämnena kan transporteras till andra ekosystem, antingen när djur äter växter och alger, eller genom att man skördar vattenväxterna i våtmarken. Kväve avgå kan avgå till luft från våtmarken vid nedbrytning av döda växtdelar. Vid låga syrehalter använder bakterier syret i kvävet (nitratet NO3) och kvävet kan då avgå till luften som kvävgas (N2). Denna process kallas för denitrifikation och förutsätter tillgång på organiskt kol, låga syrehalter samt att kvävet finns i form av nitrat. De första dammarna i våtmarken är djupa för att ge optimala förutsättningar för processen. Denitrifikationen ökar ju varmare det är. Fosfor binds till mineraler och fastläggs i bottensedimenten. Processen kräver god syresättning för om syrebrist uppstår kan istället fosfor lösas ut från bottnarna. Därför är de sista dammarna grunda så att vattnet kan syresättas ordenligt. Denna process är i stort sett oberoende av årstid. 10 2008 Totalfosfor, 1981–2014 och totalkväve, 1991–2014 16 18 14 16 0 2 1980 0 1980 Våtmarken ligger lättåtkomlig för utflykter och studiebesök tack vare gång- och cykelvägar. 2007 totalkväve, totalkväve, kg/dygn kg/dygn Illustration: Söderhamns nära 18 Beräknade minskning av näringsämnen och syreförbrukande ämnen •BOD7 20 % (10 ton/år) •Tot-P (totalfosfor) 30 % (300 kg/år) •Tot-N (totalkväve) 25 % (16 ton/år) 2006 Minskningar Granskärs våtmark Totalfosfor, 1981–2014 och totalkväve, 1991–2014 Så renar Granskärs våtmark vattnet 1. Granskärs reningsverk 2. Överföringsledning 3. Fördelningsbrunn 4. Dammsystem 5. Utloppsdike Totalkväve 1990 1995 Syreförbrukande ämnen, 1981–2014 2000 2005 Biorening minskar syreförbrukande ämnen utanför Vallvik Vallviks Bruk vid Ljusne strömmar pro ducerar stora mängder pappersmassa, men har ändå lyckats minska sina ut släpp av syreförbrukande ämnen. I Foto: Anna-Lena Eriksson (samtliga) det södra kustområdet, strax söder om Ljusnans mynning, återfinns en av förbundets största medlemmar, Vallviks Bruk AB. Tidigare under 1900-talet fanns det flera pappersbruk i de nedre delarna av Ljusnan, men allt eftersom lönsamheten försvann lades de ner. Under den tid som flera bruk fortfarande var i drift var utsläppen oerhört omfattande och som mest släpptes över 200 ton syreförbrukande ämnen ut per dygn. Detta bidrog till stora problem med syrefattiga bottnar, dålig vattenkvalitet samt omfattande fiskdöd. I och med att industrierna lades ned minskade givetvis utsläppen och idag finns endast Vallviks Bruk kvar. Bruket producerar förhållandevis stora mängder pappersmassa, men utsläppen har ändå minskat. Bioreningsanläggning Vid årsskiftet 2011/2012 tog Vallviks Bruk en ny bioreningsanläggning i drift. Anledningen till att den bygg des var främst att minska mängden ljusnan-voxnan 2015 11 Utsläpp Vallviks bruk Syreförbrukande ämnen, 1998–2014 utsläpp totalkväve, ton BOD 7, ton/dygn 10 8 6 4 Kväve, 2010–2014 50 40 30 20 10 2 0 1998 60 2002 2006 2010 2014 0 2010 2011 2012 2013 2014 k Totalutsläppen av syreförbrukande ämnen från Vallviks bruk har minskat betydligt sedan bioreningen infördes 2011/2012, men kväveutsläppen har ökat. syreförbrukande ämnen i utgående vatten till havet. Sedan Vallvik började med biorening har totalutsläppen av syreförbrukande ämnen till recipienten från bruket minskat betydligt, medan kväveutsläppen har ökat. Det beror på att mikroorganismerna i bioreningsanläggningen måste matas med kväve för att de fullt ut ska kunna förbruka vattnets innehåll av organiskt material och på så vis minska den to- Foto: Anna-Lena Eriksson 12 tala mängden utsläpp syreförbrukande ämnen. Även fosfor tillsätts, men i betydligt mindre skala och det har inte påverkat utsläppen av fosfor från anläggningen. Anläggningen bidrar också till att rena vattnet från föroreningar som till exempel klorat och organiska klorföreningar, ämnen som bildas vid blekningsprocessen. Förbundets styrelse besöker Vallviks bruk och bioreningsanläggningen. Miljöingenjör Christina Nyman berättar hur allting fungerar. När pappersmassa produceras uppstår restprodukter av organiskt material från den ved som används som råvara vid tillverkningen. Detta material kan utnyttjas som kol- och energikälla av mikroorganismer om de har tillgång till syre, kväve och fosfor. Syret tillsätts genom inblåsning av luft. Fosfor och kväve finns naturligt i avloppsvattnet, men inte i tillräckliga mängder. Därför behöver fosfor- och kvävelösning tillsättas. Vid nedbrytningen bildas koldioxid och vatten. En del av det organiska materialet används av organismerna för bildning av nya organismer, så kallat bioslam. Reduktionen av organiskt material kan schematiskt beskrivas i en formel: Syreförbrukande ämnen + syre + mikro organismer --> mikroorganismer (bioslam) + koldioxid + vatten 12 ljusnan-voxnan 2015 I bioreningsanläggningen blandas vattnet runt i stora bassänger fyllda med små plastbitar. Bitarna kallas bärare och är utformade för att ha en stor yta som möjligt för bakterierna att fästa på. Det är där den biologiska aktiviteten och därmed renin gen sker. Foto: Anna-Lena Eriksson (samtliga) Biorening Problem nedströms åtgärdas bäst uppströms Tillrinningen späds ut Söderhamnsfjärdens inre delar är det vatten längs vår kust med störst problem. Fjärdens långsmala och grunda karaktär bi drar en sämre vattenomsättningen här än längs kustområdet i övrigt. Våtmarken vid Granskärs reningsverk har reducerat av loppsutsläppen rejält och därmed inneburit en minskad total belastning av näringsämnen till fjärden. Men problem med höga näringsnivåer och algblomningar fortsätter ändå, om än i mindre omfattning. Vilka ytterligare resurseffektiva åtgärder kan vara lämpliga? med de högsta halterna av närings ämen. Däremot är det Lötån som totalt sett bidrar med den största mängden näringsämnen under året till Söderhamnsfjärden. Lötån transporterar förhållandevis stora mängder näringsämnen. Foto: Wikimedia Creative Commons License I Söderhamnsån är halterna av näringsämnen höga. Foto: Daniel Rickström I Söderhamnsfjärden finns två sötvattensutflöden som i allra högsta grad påverkar vattenkvaliteten vid kusten negativt, Söderhamnsån och Lötån. Söderhamnsån bidrar vanligtvis I Ljusnan är den beräknade, totala transporten av näringsämnen betydligt högre än i avrinningsområdets övriga vattendrag, trots att halterna av fosfor och kväve vanligtvis inte ens är hälften så stora som i exempelvis Söderhamns ån och Lötån (se tabell sid. 14). Detta beror givet givetvis att vatttenföringen i Ljusnan, med en medelvattenföring på cirka 230 m3/s, är betydligt större. Halterna i Ljusnans mynning ligger i nivå med vad som kan anses ”naturligt” för ett vattendrag omgivet av framför allt skogsmark som Ljusnan är. Men tack vare de lägre halterna i ljusnan-voxnan 2015 13 Näringsämnen och utsläpp i Ljusnan Tillförsel av näringsämnen och medelvattenföring från de tre större sötvattenflödena till kusten samt utsläpp av närsalter och syreförbrukande ämnen från tre av förbundets största medlemmar till kustområdet. j den stora vattenvolymen och kontakten med öppet hav i Ljusnans mynning bidrar inte älvens vatten till övergödningsproblem vid den södra delen av kusten såsom Söderhamnsån och Lötån gör i de norra. Flödena påverkar mest Om man översiktligt jämför transporten av näringsämnen i sötvattens utflödena med utsläppen från andra punktkällor får man en förståelse för hur mycket respektive del påverkar. Det ger vägledning om var någonstans åtgärder kan bli mest resurseffektiva Exempelvis ser man från förbundets kontroll av Söderhamnsån att här borde det finnas stora möjligheter till förbättring genom att minska läckaget av näringsämnen uppströms. Var är annars åtgärder som mest resurseffektiva och vilka åtgärder handlar det om? Till exempel är så kallade skyddszoner längs vattendrag en typ av åtgärd som kan fånga upp slampartiklar, motverka erosion och därmed stoppa näringsämnen innan de nått ut i vattendragen. Både Söderhamnsån och Lötån rinner genom odlingslandskap med bördiga marker och bebyggelse. Men om det inte finns distinkta utsläpp eller underlag som stärker att just här har exempelvis en funktionell kantzon bäst effekt, kan det vara svårt att motivera denna åtgärd. Rätt åtgärd på rätt plats För att nå resurseffektivitet måste de lokala förutsättningarna utredas så att åtgärder genomförs där de gör stor nytta. Exakt hur bra effekten av en skyddszon blir beror givetvis på de lokala förutsättningarna. Effekten av den 14 ljusnan-voxnan 2015 Transport av näringsämnen i vattendrag Söderhamnsån Lötån Ljusnan Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) Vallviks Bruk AB Arizona Chemical AB Fosfor (kg/dygn) 2,3 4,0 195 Fosfor (kg/dygn) 0,32 33 0,41 kanske bara blir god och inte optimal, men där någonstans kanske vi måste nöja oss för att faktiskt få till stånd tillräckligt bra åtgärder och inte fastna i allt för långdragna utredningar som aldrig leder till konkreta åtgärder. Resultatet från recipientkontrollen tillsammans med de lokala förutsättningarna i respektive vatten Kväve (kg/dygn) 58 115 6600 Kväve (kg/dygn) 98 124 3,7 Medelvattenföring (m³/s) 0,64 2,6 276 BOD7 (kg/dygn) 12 2700 9,7 r av stor vikt för att man ska kunna ä bedöma hur påverkat vattnet riskerar att bli. Vid Vallvik släpps stora volymer fosfor och syreförbrukande ämnen ut, men eftersom den ligger vid Ljusneoch Vallviksfjärden så har det mindre betydelse för vattnets kvalitet som helhet, än om bruket legat vid Söderhamnsfjärden. Nytt åtgärdsprogram för 2015–2021 I november 2014 började samrådsperioden för det nya åtgärdsprogrammet från Vattenmyndigheterna som ska gälla för perioden 2015–2021. Programmet inkluderar flera åtgärder som myndigheter måste förhålla sig till för att sjöar, vattendrag och kustområden ska uppnå en godkänd status enligt EU:s vattendirektiv. Tillsammans med åtgärdsprogrammet har det även kommit förslag till specifika åtgärder för enskilda sjöar, vattendrag och kustområden, och i vissa fall verksamhetsutövare. I flera fall kan det visa sig att förslagen inte är tillräckligt resurseffektiva eller fungerar särskilt väl eftersom de i många fall baseras på generaliserade förutsättningar. Om ett vatten, likt Söderhamnsfjärden, har problem med övergödning och det finns tillrinnings områden med jordbruksmark så finns det t.ex. åtgärdsförslag på skyddsoner längs med tillrinnande vattendrag i jordbrukslandskapet.Däremot är det långt ifrån klarlagt var exakt i dessa området eventuella skyddszoner kan vara effektiva Förbundet har diskuterat innehållet i det föreslagna åtgärdsprogrammet utifrån ett generellt perspektiv och skrivit ett yttrande som lämnades in under våren 2015 till Vattenmyndigheten. Det går i korthet ut på att belysa viktigheten i att se till helheten ur ett recipientperspektiv när det kommer till att ställa krav på konkreta åtgärder, något som bör göras med stor flexibilitet och hänsyn till de lokala förutsättningarna som finns i hela den berörda vattenförekomsten. Gott exempel : Östersjön–Florsjön Innan man går vidare och genomför åtgärder behövs fördjupade insatser som reder ut vilka insatser som verkligen skulle kunna ge en förbättrad vattenkvalitet och som är rimliga att genomföra. Det här är ett arbete som bland annat gjordes av Ljusnan- och Hälsinglands skogsoch kustvattenråd i projektet Östersjön-Florsjön tillsammans med Bollnäs och Söderhamns kommun i ett gemensamt avrinningsområde. I projektarbetet var kommunens miljö- , vatten- och avloppsansvariga och LRF tongivande. Inom projektet utformades en åtgärdsplan utifrån en rad olika förutsättningar. Arbetsformen med dialog och lokal kompetens för att komma åt verkligheten gör arbetet direkt förankrat hos de som ska genomföra åtgärderna. Det gör arbetsformen attraktiv och framför allt ger det ett bra slutresultat. Men arbetssättet kräver lokalt engagemang, intresse att göra egna insatser och insikten att alla kan bidra på olika sätt. Det är lätt att peka på andra som påverkar mera, men det kan ibland vara så att just dessa redan genomfört stora, dyra åtgärder, medan många andra inte gjort något alls. Alla som är med och använder eller påverkar vattnet på något sätt i sin verksamhet bör rimligen ta sitt ansvar. Förbundets medlemmar som ingår i den samordnade recipientkontrollen gör just detta. Läs mer om projektet Österjön-Florsjön i Ljusnan-Voxnan 2013. Vattnets kvalitet förändras under året T emperatur och nederbörd är intressanta faktorer att titta på när man vill undersöka hur sjöar och vattendrag fungerar och mår. Då kan man också utesluta naturlig mellanårsvariation av dessa parametrar och istället koncentrera sig på annan påverkan som är möjlig att åtgärda. Året om i sjöarna Vinter – isen täpper till Under vintern täcks sjöarna av snö och is som stänger ute solljuset så att växternas produktion blir nästan noll. Vattnets syrehalt minskar när ingen kontakt finns med luften. Ligger isen tjock under lång tid kan syret ta slut, eftersom det används vid nedbrytningen av sommarens växtproduktion. Vid nedbrytningen frigörs en betydande del näringsämnen som under vege tationsperioden varit uppbundna i växtligheten. Ju större biologisk produktion under sommaren, desto större risk för syrefria tillstånd under senvintern. Detta drabbar ofta redan övergödda vatten, men även vatten med hög belastning av organiska ämnen (TOC) från tillrinningsområdet. Sjöar långt norrut kan lätt drabbas av syrebrist också på grund av att isen ligger kvar länge. Foto: Mikael Sundberg/Shutterstock Årstider och väder påverkar livet i både sjöar och vattendrag. Solinstrålningen varierar under året och skapar speciella förutsättningar i främst sjöar när vattnet skiktar sig på grund av de temperaturskillnader som uppstår. Kvalitén på vattnet i vattendragen påverkas främst av nederbörden. ljusnan-voxnan 2015 15 än då s Lo tjär f H ss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj Va ö rp F Or n s e l j ä ö Va n- s rp H tas n en äg jö -B ge n a s Be Va lde tav rg rpe rs vi n- nä Be k G s rg Be en, ul vi rg Bj lh ke vi ö n, ke rn N n, äs. o r Si rla bo Sm nds Vä al p. s st er Ma jön Vä sj rm ö st er n 1 en sj 80 ön 2 19 0 Vo 620 x U sjö llu n Ö ng st en e Fl rsjö or n sj ön Totalfosfor Ljusnan, 2014 µg/l Br 25 Ljusnedal Linsell 20 Året om i sjöarna 15 10 mg O2/l 16 5 14 En stilla sjö på sommaren. Här råder stilltje även på djupet när vattnet skiktar sig och sommarstagnationen infinner sig. Laforsen Ljusne Strömmar Syrehalt i sjöar, 2014 mars 12 0 10 Jan Feb maj augusti Mars April 2 mg O2 /liter (syrebrist) oktober Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 8 6 4 2 s Lo tjär H fss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sj da ön sj ö Va rp F Or n s Va en läs jö rp -H ta n en äg sjö -B ge n Be Va ald sta rg rp ers v vi en n ke - äs Be rg Be n, Gu r vi g Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön st jön m er 1 en sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 62 0 U xsjö llu n Ö ng st en er s Fl jön or sj ön 0 Buffertförmåga och vattenföring Ljusnan, 2014 än då mekv/l m3/s Br 25 1 0,9 20 0,8 0,7 Variation i syrehalt årets fyra provtagningar. Syrebrist (<2 mg O2/l) uppstår Totalfosfor i sjöar, vid 2014 µg/l k 15 0,6 60 främst i övergödda sjöar längre ned i avrinningsområdet under sensommaren. 0,5 Ävenmars maj uppaugusti oktober sjöar längre i avrinningsområdet där isen ligger längre visar under mars 0,450 tecken på syrebrist. 10 0,3 I vissa sjöar, där den organiska belastningen är förhållandesvis stor på grund 40 0,2 av tillrinning, till exempel i Voxsjön, kan även detta bidra till att påverka syrehalten 5 0,130 negativt. Under året utmärker sig Kyrksjön som den sjö som har mest problem med 0 0 låga syrehalter vid samtliga 20 Jan Feb Mars April provtagningar Maj Juni utom Juli i maj Augdå våromblandningen Sep Okt Novgav Dec lite ökade halter. 10 µg/l0 Klorofyllhalt i sjöar, 2014 Lo jär f n är ssjö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj Va O ön rp F rs Va en läs jön rp -H tas en äg jö -B ge n a Be Va lde stav rg rp rs vi en nä ke - s Be rg Be n, Gu vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo Sm nds Vä al p. st M sjö e a Vä rs r n st jön me er 1 n sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 620 U xsjö llu n Ö ng st en er s Fl jön or sj ön 81 µg/l 20 H Br än då st 25 15 10 Totalkväve i sjöar, 2014 µg/l 1200 mars maj augusti 5 1000 oktober än då s Lo tjär f H ss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj Va ö rp F Or n s e l j Va n- äs ön rp H tas en äg jö -B ge n a s Be Va lde tav rg rpe rs vi n- nä Be k G s rg Be en, ul vi rg Bj lh ke vi ö n, ke rn N n, äs. or Si rla bo Sm nds Vä al p. s st er Ma jön Vä sj rm st ön e er 1 n sj 80 ön 2 19 0 Vo 620 x U sjö llu n Ö ng st en e Fl rsjö or n sj ön 0 800 Br 600 400 200 mg O2/l Br än d ås Lo tjär H fss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj ö Va rp F Or n s e Va n läs jö rp -H ta n en äg sjö -B ge n Be Va ald stav rg rp ers vi en nä ke - s Be rg Be n, Gu r vi g Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön st jön me er 1 n sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 62 x 0 U sjö llu n Ö ng st en er Fl sjö or n sj ön 0 k Klorofyllhalten är ett mått på hur mycket växtplankton som finns i vattnet. Halten klorofyll i vattnet mäts i augusti då sommarförhållandena är stabila. Sent på sommaren är det också störst risk för algblomning av giftiga cyanobakterier som specialiserat sig på2014 att fixera kväve från luften. Dessa ges utrymme att växa till när Syrehalt i sjöar, 16 kvävet i vattnet begränsar tillväxten för övriga alger. Men det innebär inte att alla 2 mg O2 /liter (syrebrist) mars maj augusti oktober är giftiga. 14 kvävefixerander alger som blommar på sensommaren Från augustiprovtagningen 2014 ses en extremt förhöjd klorofyllhalt i 12 Västersjön 19620 på 81 µg/l, vilket indikerar en pågående algblomning. Förhöjda 10 klorofyllhalter återfinns också i flera andra sjöar, vilket vanligen beror på hur näring av som finns tillgänglig. Höga klorofyllhalter och algblomningar är ofta 8 mycket Transport totalkväve ton/år återkommande problem i samma sjöar år efter år. 6 4000 Ljusne Strömmar Laforsen 4 3500 Sveg Ljusnedal 3000 2 ås Lo tjär H fss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sj da ön sj ö ar O n pe F rs l j ä ar n- st ön pe Hä as n- gg jön Ba es V er ar lde tav gv pe rs ik n- nä Be en, Gu s vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön st jön m er 1 en sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 62 0 U xsjö llu n Ö ng st en er s Fl jön or sj ön 2500 0 2000 1500 Br än d 16 1000 500 ljusnan-voxnan 2015 Ljusnedal Linsell Vår –Laforsen vattnet blandas om Ljusne Strömmar Till våren kommerLjusnedal varmare vindar och Vattenföring mer ljus som smälter isen och sätter fart på fotosyntesen hos växtplankton och alger igen. När vattnet värms upp blir temperaturen i hela sjöns volym så småningom 4°C och därmed blir vattnets densitet också lika i hela sjön. Då kan vindar blanda hela vattenvolymen så att näringsämnen, som frigjorts vid nedbrytningen på bottnen under vintern, kommer upp till ytan för att användas av plankton vid foto syntesen. Produktionen i en sjö når sitt maximum under våren på grund av höga halter näringsämnen och gott om solljus. När hela vattenmassan blandas om bidrar detta även till att de låga syrehalterna som uppstått under vintern i bottenvattnet försvinner när syrerikt vatten från ytan virvlas ner av vindarna. Sommar – vattnet skiktar sig Under sommaren värms ytvattnet upp av solens strålar. Det varma ytvattnet blir då lättare än djupvattnet som har högre densitet, allra högst densitet har bottenvattnet som fortfarande bara är 4°C varmt. Det här gör att vattnet skiktar sig. Gränsen mellan det varma ytvattnet och kallare djupvattnet kallas språngskikt. Långvarig skiktning sker inte i grunda sjöar eftersom vattnet då kan 4 2 än då s Lo tjär f H ss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sj da ön sj ö Va rp F Or n s Va en läs jö rp -H ta n en äg sjö -B ge n Be Va ald sta rg rp e rs v vi en n ke - äs Be rg Be n, Gu vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön st jön m er 1 en sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 62 0 U xsjö llu n Ö ng st en er s Fl jön or sj ön 0 Br Året om i sjöarna µg/l Totalfosfor i sjöar, 2014 60 mars 50 maj augusti oktober 40 Höst – vattnet blandas på nytt När ytvattnet kyls ned under hösten försvinner sommarens skiktning av vatten med olika temperatur. Cirkulationen som sker efter sommarstagnationen ger upphov till en ny produktionstopp under hösten. Syrerikt vatten förs ned till bottnen och näringsrikt bottenvatten förs upp till ytan. Vid denna fullständiga omblandning av vattenmassan blir vattnets egenskaper i princip lika mellan både yta och botten. 10 Br än då s Lo tjär H fss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj Va O ön rp F rs Va en läs jön rp -H tas en äg jö -B ge n a Be Va lde stav rg rp rs vi en nä ke - s Be B rg e n, Gu vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo Sm nds Vä al p. st M sjö e Vä rs ar n st jön me er 1 n sj 8 ön 0 2 19 0 6 Vo 20 U xsjö llu n Ö ng st en er s Fl jön or sj ön 0 µg/l Totalkväve i sjöar, 2014 1200 mars maj augusti oktober 1000 800 600 400 200 H då s Lo tjär fs n är sjö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj ö Va rp F Or n s Va en läs jö rp -H ta n en äg sjö -B ge n Be Va ald stav rg rp ers vi en nä ke - s Be rg Be n, Gu vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön st jön me er 1 n sj 8 ön 0 2 19 0 Vo 62 x 0 U sjö llu n Ö ng st en er Fl sjö or n sj ön 0 än värmas upp ända ned till bottnen. Det som bestämmer var språngskiktet hamnar är hur långt ned solstrålarna kan värma upp vattnet. I klara sjöar hamnar därför språngskiktet ofta djupare ned än i grumliga. Under sommaren tar näringen i ytvattnet snabbt slut på grund av växternas produktion. Döda organismer sjunker till botten, och den näring som frigörs när de bryts ned kan inte föras upp till ytan igen på grund av språngskiktet. Detta tillstånd kallas för sommarstagnation. I näringsrika sjöar kan syrebrist uppstå vid bottnen, vilket i sin tur kan leda till att fosfor och kväve frigörs från bottensedimentet, Näringen kan sedan bidra till att sjön interngödslas när vattnet på nytt cirkulerar efter sommarstagnationen. 20 Br Foto: Lars-Ove Jonsson/Shutterstock 30 k Totalhalten av fosfor och kväve i ytvattnet 2014 varierar inte så mycket under året, vilket den heller inte brukar göra. Likt tidigare år är det några sjöar som har problem medav höga närsaltshalter, exempelvis Bodasjön, Florsjön, Östersjön och Transport totalkväve ton/år Västersjön 19620. I dessa sjöar varierar halterna i ytvattnet också relativt mycket 4000 Ljusne Strömmar under året. Här blir det ofta syrebrist på bottnarna på grund av den stora nedbrytLaforsen 3500 ningen av organiskt material som producerats tack vare höga näringshalter. Detta Sveg frigörs och vid 3000 bidrar till att näringsämnen som varit bundna i bottensedimenten Ljusnedal 2500 helomblandningen av vattnet som sker vår och höst förs näringsrikt bottenvatten upp till ytan och blir tillgängligt för den biologiska aktiviteten under våren och för2000 sommaren. Man kan säja att sjön interngödslar sig självt och detta kan i vissa sjöar 1500 bidra till mycket höga halter näringsämnen. Ju mera näringsämnen vid ytan, desto 1000 större biologisk produktion, vilket återigen ger stor nedbrytning på bottnarna när 500 tillväxtsäsongen är över. En anledning till den stora variationen i sjöar med höga halter av näringsämnen 0 kan vara att deras tillrinningsområden ligger i bördigare som släpper2014 ifrån 2002 2004 2006 2008 2010 marker,2012 sig större mängder näringsämnen vid till exempel perioder med stor nederbörd, än sjöar som är omgivna av magrare marker. ton/år 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Transport av totalfosfor Ljusne Strömmar Laforsen Sveg Ljusnedal ljusnan-voxnan 2015 17 Foto: Amy Johansson/Shutterstock Foto: Per Bengtson/Grön idé Foto: Conny Sjöström/Shutterstock Foto: Daniel Rickström Året om i vattendragen Kvaliteten i ett vattendrag beror mycket vilken vattenföring som råder. Vattenföringen beror på flera faktorer, exempelvis mängden smältvatten på våren, nederbörd, temperatur samt förstås reglering av vattenstånd vid eventuella kraftdammar osv. Sjöar har möjlighet att buffra och jämna ut effekterna av plötsliga förändringar i vattenkvalitén på ett helt annat sätt i och med att de har en stor, stillastående vattenvolym. Här kan till exempel förhöjda halter av näringsämnen spädas ut eller tas upp av olika organismer och partiklar får tid att sedimentera. I ett rinnande vatten utan buffrande vattenvolymer är förändringar kan exempelvis nederbörd mer direkt påverka vattenkvaliteten. Vår På våren är vattenföringen i vattendragen normalt väldigt stor jämfört med resten av året. Då smälter vinterns snö 18 ljusnan-voxnan 2015 och det leder ofta till toppar i mängden näringsämnen på grund av de höga flödena som för med sig näringsämnen, partiklar, organiskt material m.m. från omgivande marker. Det leder vanligtvis till att vattnets kvalitet i vattendragen är som sämst under våren. Eftersom provtagningen i vattendragen i de flesta fall bara sker sex gånger om året är det svårt att pricka in vårens högsta flöden. Även kraftiga regn andra delar av året bidra till att vattenkvaliteten i främst mindre vattendrag snabbt försämras Sommar På sommaren när flödena är låga på grund av mindre nederbörd och torrare marker är vattnets kvalitet ofta bättre än under våren. Men även under sommaren kan det hända att en provtagning görs strax efter ett stort skyfall. Det kan snabbt, speciellt i mindre jordbruksdominerade vattendrag, innebära en försämrad vattenkvalitet. Försämringen brukar dock inte bli lika påtaglig som under våren eftersom växtligheten i större utsträckning tar upp näringsämnen och binder kvar jorden bättre. Höst På hösten höjs flödena igen när nederbörden ökar och påverkar vattenkvaliteten. Andra faktorer, exempelvis om jordbruksmarkerna höstplöjts, kan påverka mängden partiklar och näringsämnen som når ut i vatten dragen. Vinter Under vintern är vattenkvaliteten vanligtvis som bäst. Då är marken frusen och nederbörden lagras främst som snö i avrinningsområdena, och urlakningen från omkringliggande marker är som minst. µg/l 25 Totalfosfor Ljusnan, 2014 Året om i vattendragen Linsell 20 µg/l 15 25 Ljusnedal Laforsen Totalfosfor Ljusnan, 2014 Ljusne Strömmar i Totalfosforhalten 2014 i Ljusnan. Ljusnan är ett stort vattendrag omgivet av framför allt skogsmarker, men också många reglerade sjöar. Det här bidrar till att halterna av exempelvis näringsämnen inte varierar lika kraftigt som i ett litet, oreglerat vattendrag med bördiga tillrinningsområden. Där kan till exempel kraftiga vårregn i plöjda jordbruksmarker leda till läckage av jordpartiklar som i sin tur påverkar att vattnets kvalitet. Halterna i Ljusne strömmar kommer från SLU:s flodmynningsprogram. Utöver halten totalfosfor i juli som är oförklarligt hög i juli (då vattenföringen var som lägst på 130 m3/s) ligger halterna på de nivåer som får anses normala för de förhållanden som råder idag. Ljusnedal 10 20 Linsell 5 15 Ljusne Strömmar 0 10 Laforsen Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 5 0 mekv/l Buffertförmåga och vattenföring Ljusnan, 2014 m3/s 25 Ljusnedal Linsell 20 Laforsen Ljusne Strömmar Vattenföring Ljusnedal Ljusnedal m3/s 15 25 Linsell i Alkaliniteten är ett mått på vattnets förmåga Laforsen att stå emot, buffra mot, försurning. I Ljusnan är Ljusnesom Strömmar alkaliniteten störst i den övre delen av avrinVattenföring ningsområdet, där Ljusnedal berggrunden är förhållandevis kalkrik, för att sedan minska nedströms. De låga flödena under vintern verkar korrelera med hög alkalinitet, medan vårens och höstens höga flöden minskar vattnets buffringsförmåga. 10 20 5 15 Okt Nov 0 10 Dec 5 Okt Nov 0 Dec alkalinitet pH 7,6 7,4 alkalinitet 7,2 7 pH 1 0,9 0,8 0,7 mekv/l Buffertförmåga och vattenföring Ljusnan, 2014 0,61 0,5 0,9 0,4 0,8 0,3 0,7 0,2 0,6 0,1 0,5 0 0,4 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep 0,3 0,2 0,1 µg/l 0 Klorofyllhalt i sjöar, 2014 25Jan Buffertförmåga och surhet, vattendrag Feb Mars April Maj Juni Juli 2014 Aug Sep 1 0,9 20 0,8 0,7 µg/l 15 Klorofyllhalt i sjöar, 2014 0,6 25 0,5 10 0,4 20 0,3 5 0,2 15 0,1 0 0 10 6,8 Br T Br änänn än å L d n jusdå Tä ås , u n stj n äarl Lontåjänr ppst Loed r , n . H fss Öst H Mafss n är jö ers är lm j jö je ö.n Sö jeå n He Kns åusj r-VK sjö de yr töl.n eyrm n v k B ikksejön VeBo såjön, u mdå n pp Loin da n ans, s s jöneVd tr. V sejöll Va a e O O n n rp F r rsptr. F m rs d s Va en- läs jönVa en-Bjölärs jön. rp H tas r H ntar en äg jö pen Laäfog sijköe g -B e n L-aB grsee n na d s n a s Be Va lde tav Be Va ldeafotav rg rpe Vres rg rpe S rs rs vi n- nm n venä äå v Be k G B s n ik -G gs rg Be Neon, ulerg ,BGe lisen, Leåun vi rg rrB-j lh vi rg sjöB llh ke Nvi Vö e k v bjö n, okrer rnmå en, ike errng äs n, N Jän äs N -nV or , Sei m. up or r,vSsi . Bro l b ån ps rl bö HoS arnndfoo , ne tr aAnRd o amn s rse dsStm V s Vä a,lupp. Vä ns k r aAl R p. sj ps st raM sj V st M ö ö t e e f er n Vä rsj arm nS Vrä. Örvsj atvrm st ön e unnst eörnh ek er 1 n er s 1o8gdn sj 80 sjta 0 . ön 2 ö 2 Fä nholm 0 rge19 0 19 r 6 6 i å Vo 20 V 2n Flox 0 Hx U äsjsösj U orsåjön F ä llu naå rglelu n n,O Ö rniåg Ö ng Lsöte enSöd nneste enn b tråsn e Fl jö, n rhamFl resrjög or n ed o str nsrsåj nn sj ön ö .V åg n bro 6,6 6,4 i Medelvärden under året på alkalinitet och vattnets pH vid samtliga provtagningsstationer i vattendrag. I de översta delarna av Ljusnans avrinningsområde är berggrunden kalkrik och detta bidrar till höga pH-värden, ofta över 7 som är neutralt, med en hög buffertkapacitet. Vanligtvis försämras detta vid stationerna nedströms men pH-förhållandena är ändå relativt bra i Ljusnans mynning. I de jordbruksintensivaste markerna söderut är också buffertkapaciteten i regel mycket god. 5 0 maj augusti oktober tjöl.n jön n jöll n jdö. n jköe n tna rv näs gs llh n ngä s. ibö o äar ln jö .n 12 10 10 Syrehalt i sjöar, 2014 8 16 8 mars maj augusti 6 14 6 12 44 10 22 8 00 6 oktober Foto: Daniel Rickström mars 2 ljusnan-voxnan 2015 ro 12 14 Utloppet där Lötån möter Söderhamns 2 mg O2 /liter (syrebrist) fjärden. Här är i regel vattnet välbuffrat. Det näringsrika vattnet gör att bladvassen växer till. 2 mg O /liter (syrebrist) sp V . jöV n rk en d 20. m å2n0 jö nn en n j rögn jö nn material mg/l) mgorganiskt O2/l mg O2(TOC /l Syrehalt i sjöar, 2014 16 Transport organiskt material 19 Sö Lö tån d ,n e ssj aå Hä No rr No -Vem rrVe ån, Bo mån Ho rnfo , r an , u se pp str Su n Ve må n, r-V em ån Ve må , up n, ne ds Sö Tä nn Tä ån, u nn ån ,Ö s Året om i vattendragen Medelhalter totalfosfor och totalkväve 1000 900 7,6 800 700 7,4 600 7,2 500 400 7 300 200 6,8 100 0 6,6 totalkväve Buffertförmåga och surhet, vattendrag 2014 alkalinitet pH Tä n Lju Tä T nån, s nnän u nå Ljpups neda å n Tä n, , t s r u nn ppÖs ned. M l ån a rsj al lm. , Ö strt.eM ön Sö ste a l s H r-V rsj edm. ut ö l. e Sö r-V V månHe ns uevike , u de Ltl. n em em pp vik in ånån s e s Ve må , u,pnped Litnr. Vn ell n, sr tr se em s t ne . V. B ll d. ds jör em tr. n Bjö La d. rike rLnr fors La anike en fo d La rse afor nd n s Ve afo Sv må r eg n, V GlSv Lseå Noemå i e s sjög n rr n, No No -VemGlis Leånberg sj rr rrVe ån, uöbeJär No -Vem rr- Boånmån Jppsrg vsö HVe rnf, oup , näervstr AR Booam n ån rspes dstö V Ho rnfo, up, ne ntsr kARr AR r p d t raV V an r ft , u sensstr.sÖ pp S kr vARV verk str un aft erh . n v o Su Öve ersteark gd. r nn ers hFoägr dholm tah ge. Fä olm riån rge F Hä lo ssj F riån rån a ån Floärge Hä s F ,O rå riå LösjaånSödäregennen n tån ,O rhriå be Sö , n nn amn rg Lö tån deredset be nså ha r. rg n ,n m Vå ed str nsångbr o .V åg bro alkalinitet 70 1 totalfosfor 600,9 500,8 0,7 400,6 300,5 200,4 10 0,3 0,2 0 0,1 0 pH totalkväve (µg/l) totalfosfor (µg/l) 80 6,4 Organiskt material flyter lätt med vårfloden. k Likt tidigare år är det främst vattendragen i avrinningsområdets södra delar som har förhöjda halter av näringsämnen. Här är jordbruket intensivare och markerna bördigare. 10 8 6 4 2 0 Söderalaån som sen övergår i att kallas Söderhamnsån består till stora delar av lätt eroderad mark, där speciellt vårflöden kan ha stor påverkan på kvaliteten i vattendraget. nn Tä Tä nn ån Lju ,u pp sned ån s al tr. ,Ö ste Mal m. rsj ö Sö He ns u r-V de tl. em vik ån Ve e må , upp Lin n n, s s t r. V ell ne ds em tr. Bjö d. rn La rike for La se nd n afo rs Ve Sv må eg n, L Gl No iss eån rrjöb V erg No e rr- mån Ve , u Järv m Bo ån pps sö Ho rnfo , ne tr AR d r V an , u sens str A pp R k raf V str tv . Su Öve erk rho nn ers ta gd. Fä holm rge riå n Flo Hä r ssj ån F ä aå n,O rgeri nn ån Sö Lö tån der ebe h ,n am rg ed str nsån .V åg bro organiskt material (TOC mg/l) Transport organiskt material 12 k Vattendragen som har problem med höga näringshalter har vanligtvis också relativt höga halter av organiskt material. Transporten varierar Medelhalter totalfosfor och totalkväve totalkväve Lju Tä nn , upp sned ån s al tr. ,Ö ste Mal m. rsj ö Sö He ns u r-V de tl. em vik ån Ve e , up må Lin n p n, s s t r. V ell ne ds em tr. Bjö d. rn La rike for La se nd n afo rs Ve Sv må eg n, L Gl No iss eån rrjöb erg No Vem rrVe ån, u Järv Bo mån pps sö Ho rnfo , ne tr AR d r V an , u sens str A pp RV k r aft str . v Su Öve erk r nn ers hogd ta . Fä holm rge riå n Flo Hä rån ssj F ä aå n,O rgeri ån S n ö n Lö tån derh ebe am rg ,n ed str nsån .V åg bro ån nn Tä 2013 k Voxnan är ett exempel på ett vattendrag som för med sig relativt mycket organiskt material och figuren visar hur de höga flödena under åren kan kopplas ihop med höga halter organiskt material. 20 ljusnan-voxnan 2015 1000 900 800 70 700 60 600 500 50 400 40 300 200 30 100 20 0 10 flöde m3/s 70 totalfosformaterial och vattenflöde, Voxnan 1993–2014 Organiskt 10 60 halt TOC vattenföring 9 50 8 40 7 30 6 5 20 4 10 3 0 2 1 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0 totalkväve (µg/l) (µg/l) TOCtotalfosfor mg/l 80 Transporten av ämnen i ett vattendrag varierar under året och är ofta direkt kopplad till tillrinning och nederbörd. Jämför man vattenföringen med uppmätta halter av de ämnen som är viktiga för vattendragets status, exempelvis näringsämnen och organiskt material, får man en uppskattning av hur transporten av dessa kan variera under ett år, Det kan vara intressant att veta för att kunna uppskatta vattendragens dynamik och hur mycket de belastar vattnen nedströms. Kunskaper som är viktiga för planering av kostnadseffektiva åtgärder. Br ä n B rä än då nd då st ås st j L of ärnLo tjär Lo jär H ssH fs n H fss n ä rje jöänr sjö är jö je n å je n å Ky sjö K åsj Ky sjö r ny ö r n Bo ksj rks n Bo ksjö da öBno jön da n sj da sj V ar V O ön O sjön ön Va O p aF r rp F r Va en rläpse sjöFlä rsjö Va en läs sjö rp -VHa tna- n st n n rp H ta en räpg sjHö as en äg sjö -B egne äng jön - g -B ge n Be Va ald sBta es s a Be Va ld tav rg Brpe eVras vlde tav e rg rp rs vi erng rnp rs k ä vi en nä Be iku esn- näs ke - s r BB en v-G Be e e G g rg Be n, u vi errgg ,BBej nllh, Gu ke vvi örgr B llh vi rg Bj llh ke vi ör n, kikee vniä jör n, ke nä N nn,, kse. nä or SNi n, s N n, s. or Si rla boo S . rla bo n rr ib Sm ds lan o nd Sm s Vä a Spm. ds Vä st VäM lsjö al p. al p. e st Vä rs staer nM sjö M sj Vä ers ar ön st jVöän rms ar n er s1 jeön m st jön me sj te8 n en er 1 n ön r0s 18 sj 8 2 ön 0 19 jö0n 02 20 19 6 Vo 2 196 0 Vo 62 xs 0V 2 0 U x llu jöUn oxs 0 U sjö llu n Ö ng llu jön st eÖn n Ö ng er s ge st en s t er Fl jön ers n or F jö Fl sjö or n sj lo n ön r s sj ön jö n 10000 0 02 800 2002 0 600 2004 2006 2008 2010 2012 2014 (vidispecifikt provtagningstillfälle) Året om vattendragen 400 (m3/s) Vattenföring 600 200 1200 600 mars maj augusti i sjöar, 2014 Ljusneoktober µg/l Totalfosfor Ljusnedal Laforsen Strömmar Sunnerstaholm 400 60 1000 500 mars maj augusti oktober 300 50 800 400 200 40 600 300 100 30 400 200 0 20 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep 200 100 Br j Vattenföringen under året. Figuren visar att förutsättningarna varierar kraftigt i avrinnings området under året. Årsmedelvattenföringen varierar från 7 m3/s uppe i Ljusnedal till 276 m3/s i Ljusne Strömmar vid kusten. Utifrån vattenföringen kopplad till provtagningarna återfanns de högsta flödena i oktober. ton/år Jan Feb Mars 3500 0 Vattenföring 3000 Not: Provtagning sker 12 ggr/år vid Ljusnedal, Laforsen, Ljusne strömmar och Sunnerstaholm och vid Sveg 6 ggr/år. Vattenföringen mäter Fortum vid sina kraftverk (utom Ljusnedal). Där denna information ej finns får modellerad data användas, vilket speciellt i mindre vattendrag kan slå fel.Uppskattningen kan också påverkas av att provtagningen ändå inte är tillräckligt intensiv.. Dec April Maj Juni Juli Aug Sep Ljusne Strömmar Okt Nov Laforsen Dec Sveg Ljusnedal då s Lo tjär f H ss n är jö je n å Ky sjö rk n Bo sjö da n sj ö Va rp F Or n s e l j Va n äs ö rp -H ta n en äg sjö -B ge n Be Va ald stav rg rp ers vi en nä ke - s Be rg Be n, Gu vi rg Bj llh ke vi ör n, ke nä N n, s. or Si rla bo n Sm ds Vä al p. st M sj Vä ers ar ön j st ön me er 1 n sj 8 ön 0 2 19 0 6 Vo 2 x 0 U sjö llu n Ö ng st en er Fl sjö or n sj ön Ljusne Strömmar Ljusne Strömmar (m3/s) (m3/s) B än j Transport av näringsämnen och organiskt material i Ljusnan. Transportberäkningarna görs utifrån resultaten från provtagningarna som här sker en gång i månaden, dvs. dubbelt så ofta som övrig provtagning i vattendragen. De visar ungefärliga nivåer för vad respektive del i Ljusnan för med sig. Men det svårt att uttala sig om de variationer som finns mellan åren, givetvis blir transporten högre nederbördsrika år. Nov 2500 Ljusne Strömmar 80 700 Ljusnedal 2000 Vattenföring 70 600 1500 60 500 Ljusne Strömmar 80 700 1000 50 Ljusnedal 400 70 600 500 40 µg/l Totalkväve i sjöar, 2014 60 Transport av totalkväve 300 500 1200 ton/år 0 30 50 mars maj augusti oktober 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 4000 200 Ljusne Strömmar 400 20 1000 40 Laforsen 3500 100 10 300 Sveg 30 3000 800 0 0 Ljusnedal 200 20 2500 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 600 100 10 2000 Transport av totalfosfor 0 0 400 ton/år 1500 FebStrömmar Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 100 JanLjusne 1000 200 90 Laforsen 500 80 Sveg 0 700 Totalfosfor µg/l LjusnedalLjusnan, 1969–2014 60 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 40 50 Ljusnedal 35 Laforsen µg/l 40 Totalfosfor Ljusnan, 1969–2014 Ljusne Strömmar 30 30 40 Sunnerstaholm 25 20 Trend Ljusne Strömmar Ljusnedal 35 Laforsen 10 20 Ljusne Strömmar 30 Transport av totalfosfor 0 ton/år Sunnerstaholm 15 25 2002 Ljusne2004 2006 2008 2010 2012 2014 Trend Ljusne Strömmar 100 Strömmar 10 90 20 Transport Laforsen av totalkväve ton/år 5 80 Sveg 15 4000 Ljusne Strömmar 70 0 Ljusnedal 10 1970 Laforsen 2010 2014 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 60 3500 Sveg 5 Transport av organiskt material 50 3000 ton/år Ljusnedal 400 80000 Ljusne Strömmar 2500 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 30 Laforsen 70000 2000 20 Totalkväve µg/l Sveg Ljusnan, 1975–2014 60000 Ljusnedal 10 1500 600 Ljusnedal Sunnerstaholm 50000 0 1000 Laforsen Trend Ljusne 500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 µg/l 40000 Ljusne Strömmar Strömmar 500 Totalkväve Ljusnan, 1975–2014 600 30000 400 Ljusnedal Sunnerstaholm 0 20000 2002 2004 2006 2008 2010Laforsen 2012 Trend Ljusne 2014 500 300 Ljusne Strömmar Strömmar 10000 400 Transport av organiskt material 200 0 ton/år 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 300 80000 Ljusne Strömmar 100 Laforsen 70000 200 Sveg av totalfosfor 0 Transport 60000 ton/år 1976 Ljusnedal 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 100 100 Ljusne Strömmar 50000 90 Laforsen 40000 0 80 1976 Sveg 1980 1985 specifikt 1990 provtagningstillfälle) 1995 2000 2005 2010 2014 (vid (m3/s) Vattenföring 30000 70 Ljusnedal 600 20000 Ljusnedal Laforsen Ljusne Strömmar Sunnerstaholm 60 50 10000 500 40 0 2004 2006 2008 2010 2012 2014 302002 400 20 ljusnan-voxnan 2015 300 21 10 0 200 Br j Längst upp i Ljusnedal där älven är oreglerad ser man hur den naturliga årstidsvariationen ser ut, med en kraftigt förhöjd topp under avsmältningsperioden i slutet på maj och perioder med låga flöden på vintern, sommaren och den tidiga hösten. I Ljusnans utlopp (Ljusne strömmar) är variationerna betydligt mindre i och med att vattnet är reglerat här. Okt rä Br nd än ås då Lo tjärL stjä H fsHs nofs rn är jäö s je rnj jö å e n Ky sjöK åsj rk nyrk ön Bo sjBö sj da ond ön s a Va V O jön sjön rp aFrp rs Or Va enV läesn Fjölän sjö st n rp -aHrp ta-H en äeg sjöä asj -B ng-e gng ön a B e Be VaB ldVea sataldv sta e rg rprg rrsp ers v v e v ne n Be B ike n-ikGe äns- äs rg Beerg nB, e un, Gu vi rgvi Brjg llhBj llh ke vike övr ö n, ken inkäe rnä N n,, N sn. , s. or Soi S rla brorl ibo a Sm ndSs nd m p Vä V al .a sp. st äsM sjöM lsj Vä ersV tears nar ön st jäösnt mjöe m er e1 nn en sj r8sj 18 ön 0ö 0 2n 19 019 20 Vo 62V0o 620 U xsjUö xsjö llu nllu n Ö ngÖ ng st esnt e er e n s r Fl jöFnl sjö or or n s sj ön jön 10 0 4000 Transport av totalkväve LjusnedalLjusnedal (m3/s) (m3/s) Foto: Daniel Rickström Foto: Henrik Larsson/Shutterstock Ljusnedal Laforsen Ljusne Strömmar Sunnerstaholm µg/l Totalkväve i sjöar, 2014 Vattenföring (vid specifikt provtagningstillfälle) 3/s) 500 (m 0 Ljusnedal Laforsen Ljusne Strömmar Sunnerstaholm 600 Ljusnedal Laforsen Ljusne Strömmar Sunnerstaholm 500 500 400 400 300 300 Utvärderingar tar tid Denna provtagning är inte speciellt 200 200 högintensiv men många av statioEftersom förutsättningarna i ett vat100 nerna har undersökts under flera år. tendrag 100 varierar mycket under året är 0 De långa tidsserierna bidrar till en det viktigt, som tidigare nämnts, att Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep bild och störreNov säkerhet undersökningar vid rätt Jan Febgörs Mars Apriltidpunkt. Maj Juni bredare Juli Aug Sep gerOkt Dec i Ljusne Strömmar Ljusne Strömmar (m3(m /s)3/s) 100 0 0 Jan Jan Feb Feb Mars April Mars April Maj Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Näringsämnen – långa tidsserier µg/l 40 µg/l 40 35 35 30 Totalfosfor Ljusnan, 1969–2014 Totalfosfor Ljusnan, 1969–2014 Ljusnedal Laforsen Ljusnedal Ljusne Strömmar Laforsen Sunnerstaholm Ljusne Strömmar Trend Ljusne Strömmar Sunnerstaholm 30 25 25 20 Trend Ljusne Strömmar 20 15 15 10 10 5 05 0 1970 1970 1975 1975 1980 1980 1985 1985 1990 1990 µg/l Totalkväve Ljusnan, 1975–2014 600 µg/l Totalkväve Ljusnan, 1975–2014 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 1985 1990 1995 01976 1980 1976 1980 1985 1990 1995 1995 1995 2000 2000 2005 2005 Ljusnedal Laforsen Ljusnedal Ljusne Strömmar Laforsen 2010 2014 2010 2014 Sunnerstaholm Trend Ljusne Sunnerstaholm Strömmar Trend Ljusne Ljusne Strömmar Strömmar 2000 2000 2005 2005 2010 2010 2014 2014 k Långa tidsserier för totalfosfor och totalkväve i Ljusnan och Voxnan visar att halterna sjunkit under åren. Tydligast är trenden för fosfor. På 2000-talet har kurvorna börjat plana ut och lagt sig på en nivå som får anses normal för den typen av skogsdominerat vattendrag som Ljusnan representerar. 22 ljusnan-voxnan 2015 Allra längst upp i avrinningsområdet i fjällkedjan norr om Ljusnedal är Ljusnan oreglerad. Här syns den naturliga årstids variationen med låga flöden på sommaren tydligt, det är lätt att vada. Ljusnedal Ljusnedal (m3(m /s)3/s) trendanalysen. Variationer mellan olika år ”jämnas” ut och får därmed inte samma möjlighet att påverka trenden. Därför är det viktigt med kontinuitet i80 80 kontrollprogrammen. Flera av för- 70 70 bundets undersökningar har pågått 60 50 sedan 1970-talet. Det ger ett värde- 60 50 fullt underlag för att kunna utvärdera40 40 30 trender och skapa en förståelse för vad 30 20 som är rimligt eller naturligt för de 20 10 specifika vattendragen i förhållande till 010 påverkanskällor som finns. Juni de Juli Aug Sep Okt Nov Dec 0 Då ökar chansen till en bra och rättvis uppfattning om vattnets status. Men Vattenföring eftersom det, rent resursmässigt, inte Vattenföring Strömmar är 700 möjligt attLjusne provta vattendragen varje Ljusnedal Ljusne Strömmar 700 månad krävs en effektiv och rimlig 600 Ljusnedal 600 planering. I de samordnade kontroll500 500 programmen provtas vattendragen sex 400 gånger fördelat över hela året. per år, 400 300 Några större basstationer i Ljusnan och 300 200 Voxnan provtas en gång i månaden. 200 100 ljusnan-voxnan 2015 23 Foto: Per Bengtson/Grön idé Samordnad recipientkontroll Kontrollprogram Ljusnan-Voxnan Provtagningspunkter vattenkemi t.ex. närsalter, siktdjup, suspenderat material, metaller, syrehalt makroalger FUNÄSDALEN bottenfauna kiselalger sediment (provtogs 2012) HEDE s Lju n na SVEG n na s Lju EDSBYN Voxnan BOLLNÄS SÖDERHAMN Den samordnade recipientkontrollen som förbundet ansvarar för omfattas av två kontrollprogram, ett i södra Hälsingland och ett i Härjedalen. Totalt finns 45 provstationer i avrinnings området, 24 i rinnande vatten och 21 i sjöar. Till det tillkommer två stationer utanför avrinningsområdet; Söderhamnsån och Lötån. De mynnar ut i den norra delen av kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne, som också ingår i programmet med totalt 33 stationer. vattenkvalitet/ Vattenkemi Biologiska undersökningar Vattenkvaliteten undersöks vid alla stationer och vattnets innehåll av näringsämnen, pH, syre, organiskt material och klorofyll analyseras1. I vattendragen tas prover normalt sex gånger per år. I Ljusnan och Voxnan finns dock ett par stationer provtas varje månad. Provtagningen i sjöar görs fyra gånger per år, och vid kusten fem gånger per år. Både yt- och bottenvatten provtas. Från och med 2012 undersöks även metallhalter vid flera stationer. I samtliga sjöar samt vid kusten mäts också siktdjupet. Bottenfauna och kiselalger undersöks i några sjöar och vattendrag (se karta). Makroalger, bottenfauna och växtplankton inventeras vid kusten. De biologiska undersökningarna visar responsen på vattnets kvalitet under ett längre tidsperspektiv. 24 ljusnan-voxnan 2015 Sedimentundersökningar Sedimentundersökningarna visar resultat från ett ännu längre tidsperspektiv. Här är främst metallhalterna i fokus. Noter och lästips 1. Antalet parametrar som undersöks vid varje station varierar. www. lvvf.se Här finns kontrollprogrammen beskrivna i detalj i nedladdningsbara filer. Avrinningsområdets ekologiska status FUNÄSDALEN HEDE SVEG LJUSDAL EKOLOGISK STATUS hög status god status måttlig status otillfredsställande status dålig status EDSBYN BOLLNÄS SÖDERHAMN måttlig ekologisk potential (kraftigt modifierade vatten) EU:s vattendirektiv & ekologisk status Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska alla vattenförekomster i medlemsländerna klassas enligt en skala där den ekologiska statusen bedöms. Bedömningen sker med hjälp av flera kemiska, biologiska och fysikaliska parametrar eller kvalitetsfaktorer. Den sammanvägda bedömningen ger sedan en statusklassning som visar om sjön eller vattendraget har dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög ekologisk status. Biologin viktas tyngst. Nuvarande bedömning gäller till 2015, sedan kommer en ny mera genomarbetad klassning att gälla. För att en sjö ska vara en ”vattenförekomst” ska den vara större än 1 km2 och vattendragen ska ha ett tillrinningsområde större än 10 km2. Lästips Bottenhavets vattendistrikt – delområdesrapport Ljusnan 2009–2015. Länsstyrelsen i Västernorrlands län/Vattenmyndigheten Bottenhavet. www.vattenmyndigheterna.se VISS, bland annat kartor över statusklassade områden. www.viss.lansstyrelsen.se Miljötillståndet i Ljusnans dalgång Som framgår av kartan är det många vatten som klassas med måttlig ekologisk status eller sämre i nuläget. Till exempel syns detta tydligt i de nedre delarna av Ljusnan där den ekologiska statusen är måttlig eller otillfredsställande. Men resultaten från förbundets undersökningar visar på bättre tillstånd än så för vattenkemin. Varför blir då inte statusen bättre? Vattenkemin är bara en av flera delar som bedöms när ett vatten skall statusklassas. I den nedre delen av Ljusnan finns en del generella problem som vandringshinder för fisk och övrig fauna, förändrad vattenföring och vattenkraftsreglering. 22 sjöar och 23 vattendrag i Ljusnans avrinningsområde bedöms vara så kraftigt modifierade att de klassas med en lägre ekologisk status, en så kallad ekologisk potential. Ekologisk potential är en statusbedömning som används när den fysiska förändringen i vattnet beror på en samhällsnyttig verksamhet som exempelvis vattenkraft. Övriga fysiska problem som finns i hela avrinnings området är de rensningar och rätningar av vattendrag som gjorts för att underlätta timmerflottningen när den pågick. Hela 40 procent av vattendragen bedöms vara flottledsrensade. Detta bidrar till att många vatten, inte bara i vårt avrinningsområde utan i hela Norrland, klassas som måttliga eller sämre. Andra miljöproblem som är av mindre betydelse i Ljusnans avrinningsområde, men som ändå påverkar den ekologiska statusen är till exempel övergödningen i de södra delarna, och försurningen i de norra. De flesta sjöar och vattendrag har tidigare främst statusklassats med hjälp av modelleringar, inte utifrån faktiska undersökningar. Riktiga undersökningar är en bristvara och arbetet resurskrävande. Därför användes klassningar utifrån modelleringar för att få fram gällande status. I slutet av 2014 gick samrådsmaterialet ut för den nya vattenförvaltningsperioden 2015–2021. Samrådsprocessen har pågått under våren 2015 och i slutet av året ska de nya klassningarna för samtliga vattenförekomster fastslås. Det kommer att innebära förändringar i kartan över vattenförekomsternas statusklassningar när underlag från faktiska undersökningar arbetats in, exempelvis från förbundets kontrollprogram. Behovet av fältundersökningar som ersätter modellerade data kommer att fortsätta vara stort. Eftersom många klassningar i nuläget baseras på modellerade resultat bli en hel del föreslagna åtgärder inte resurseffektiva. Innan det är aktuellt med olika åtgärder måste riktiga undersökningar göras för att reda ut lokala förutsättningar. ljusnan-voxnan 2015 25 Lång historia och framåtanda Medlemmar Samordnad recipientkontroll Kommuner och kommunala bolag Bollnäs kommun Härjedalens kommun Ljusdals kommun Ovanåkers kommun Söderhamns kommun Bollnäs Energi AB Bollnäs Ovanåkers Renhållnings AB Helsinge Vatten AB Ljusdal Vatten AB Söderhamn Nära AB Foto: Daniel Rickström Företag och övriga Kraftverket vid Ljusne Strömmar. Kraftverksägarna representeras i förbundet av vat tenregleringsföretagen. På fotot syns även fiskodlingen som sköter kompensations utsättningen av lax och havsöring i Ljusnan. Fiskodlingen är även med som enskild medlem i förbundet. L jusnan-Voxnans vattenvårdsförbund har funnits sedan 1960 och är ett av de äldsta i sitt slag. Under åren har förbundet bidragit till en helhetssyn och en kompetensutveckling när det gäller vattenkvaliteten i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde. Och det tänker vi fortsätta med. Vi vill utvecklas och bidra till en allt större nytta för både för våra medlemmar och för vattenvården i stort. Tar vi inte hand om vår viktigaste naturresurs finns det inte längre någon uthållighet i vårt samhällsbyggande. För att ta detta samlade ansvar har vi sedan 1974 bedrivit en samordnade recipientkontroll i avrinningsområdet. Utöver det försöker vi i mesta möjliga mån bidra med vår kunskap till andra vattenvårdsrelaterade insatser. Det kan handla om övriga utredningar, undersökningar eller olika typ av kompetens höjande insatser. Välkomna att vara med! Stipendie för vattnet Ju fler medlemmar vi blir desto större möjligheter och styrka har vi i organisationen, vilket i sin tur innebär ett mer omfattande och bättre arbete för vattnets välfärd. Förbundet har flera medlemmar som är med och deltar trots att de inte har några myndighets krav på sig att ha miljökontroll på den verksamhet de bedriver. De har gått med ändå för att de bryr sig och för att förbundets verksamhet är i linje med deras miljöpolicy. Det går att engagera sig på olika nivåer, ju fler desto bättre. För att även stimulera och uppmuntra unga människor att intressera sig för vattnets välfärd har vi instiftat ett stipendium för arbete om vattenvård. Stipendiet kan sökas av den som gör ett examensarbete vid universitet eller högskola. Arbetet ska givetvis ha en koppling till vattenvårdande insatser och ska kunna kopplas till förbundets verksamhetsområde Läs mera på www.lvvf.se 26 ljusnan-voxnan 2015 Arizona Chemical Sweden AB Bollnäs Energi AB Boliden AB Hamrafjällets Lift AB Härjedalens Miljöbränsle AB Josef Lindberg i Sandarne AB Ljusnans Fiskodling AB Ljusnans Vattenregleringsföretag Marenordic AB Marma Rundvirke AB Neova AB Setra Sågade Trävaror AB, Färila Sågverk Stora Enso AB Stora Enso Timber Skogägareföreningen Mellanskog ek.för. Statens Fastighetsverk Sveaskog Fastighets AB Svenska Mineral AB Söderhamns Stuveri & Hamn AB Vallviks Bruk AB Woxna Graphite AB Stödmedlemmar Bollnäs Norra Fiskevårdsområdesförening Färila Fiskevårdsområdesförening Lantbrukarnas Riksförbund Söderala Fiskevårdsområdesförening Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Tännäs Fiskecenter AB medlemsskap Det finns två olika typer av medlemsskap i förbundet: Stödmedlem – betalar endast medlemsavgiften Medlem (samordnad recipientkontroll) – betalar medlemsavgift samt en avgift för att delta i recipientkontrollen. Denna avgift är kopplad till storleken på verksamhetens påverkan. Kansli och kontakt Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Södra Hamngatan 50 826 50 SÖDERHAMN Telefon: 0270-766 22 Mobil: 073-050 04 57 E-post: [email protected] ljusnan-voxnan 2015 27 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Södra Hamngatan 50 826 50 SÖDERHAMN Ljusan-Voxnan 2015 redovisar miljötillståndet i LjusnanVoxnans avrinningsområde med tillhörande kustområden utanför Söderhamn och Ljusne. Rapporten beskriver resultaten från den samordnade recipientkontrollen under 2015. Förbundets provtagning sköts av ackrediterade provtagare och det finns många fördelar med detta. Konsekvens och kvalitet i alla led ger tillförlitliga resultat. Makroalger vid kusten har undersökts på nytt, och visar tillsammans med vattenkemin att förhållandena är bäst i de södra delarna av kustområdet. Vid kusten görs också framsteg med effektiva åtgärder för bättre vatten. Våtmarken vid Granskär och bioreningsanläggningen vid Vallviks Bruk är några exempel. Kvalitén på vattnet i sjöar och vattendrag förändras under året när årstiden och vädret påverkar. 28 ljusnan-voxnan 2015
© Copyright 2024