Likabehandlingsplan året 2015-2016
SKOLOMRÅDE VÄST Henstads Förskola LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 Innehållsförteckning sida Inledning 3 Vision och mål 3 Förebyggande arbete 5 Främjande arbete på förskolan 6 Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolornas likabehandlingsplan 8 Ansvarsfördelning 9 Rutiner och dokumentation vid händelse 10 Vad står i lagen och våra styrdokument 11 Vad står begreppen för 12 Diskrimineringsgrunder 13 Utvärdering från föregående år 16 2 Inledning Denna likabehandlingsplan gäller från oktober 2015 till oktober 2016. Det prioriterade målet för året tas fram i början av varje hösttermin då grupperna i förskolan är nya och en aktuell kartläggning av behoven är möjlig att genomföra. Framtagandet sker i samråd med barn och föräldrar och därefter fattas beslutet om det prioriterade området av pedagoger i samråd med förskolechef. Planen följs upp kontinuerligt under året med en fördjupad uppföljning i januari och en utvärdering i juni. Detta ligger också till grund i framtagandet av ny plan. Två lagar – en plan Likabehandlingsplanen är ett samlingsnamn för två olika planer, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan har som syfte att behandla innebörden av två olika lagar som har gemensamt att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta i skollagen, 2010:800 kap.6 samt i diskrimineringslagen 2008:567 i den del som rör utbildningsområdet. Vi har valt att kalla denna plan för likabehandlingsplan-förskola Här beskriver vi hur vi arbetar förebyggande och främjande på våra förskolor. Varje förskola gör också en egen kartläggning och målbeskrivning för årets prioriterade mål. Vision ”Varje dag på Henstad förskola är en bra dag i livet” Förtydligande av visionen: • På Henstad förskola bemöts alla på ett bra sätt. • Här finns god pedagogisk verksamhet med Läroplanen, Lpfö 98 (2010), som grund. • Barn och föräldrars inflytande är viktigt för oss. • Till oss vill gärna barn och föräldrar komma! Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gemensam för utevistelse 15/16 Då förskolan omorganiserat avdelningarna från 1-5års avdelningar till 1-2, 2-3, 3-4 och 4-5 års avdelningar har förutsättningarna förändrats. De yngre barnen, 1-2 och 2-3 åringarna har sin uteverksamhet på den mindre gården. De äldre barnen på den större gården. Arbete med att få uteverksamheten att fungera på respektive gård prioriteras därför. Vidare arbetar respektive avdelning med dessa prioriterade mål: Gnistan: Ge goda förutsättningar för barnen att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen (lpfö s.11) Glädjen: Att barnen ska kunna komma igång med en fungerande lek och stanna i den en längre stund. Viljan: Att barnen ska få en förståelse för att alla barn ska få vara med i leken. 3 Lyckan: Personalen ska vara där barnen är och finnas till hands i de olika rummen. Barnen ska ges möjlighet att skapa nya kompisrelationer. Se vidare avdelningens likabehandlingsplan. Mål: Främja lika rättigheter och möjligheter, förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling Syfte: För att skydda barnen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla är lika mycket värda. Strategier för måluppfyllelse: Personalen på förskolan har tillsammans utarbetat en plan för (innefattande kartläggning) likabehandling och kränkande behandling för utevistelsen på den gemensamma gården. Varje avdelning (4 st) har även en egen plan för likabehandling och kränkande behandling med kartläggning utifrån sin egen barngrupp. Se respektive avdelnings likabehandlingsplan. All personal på Henstads förskola är ansvariga för att åtgärderna genomförs. ”På Henstads förskola ska alla barn känna sig trygga, sedda och accepterade för den de är” Mål avdelningsvis Lyckan: • Leken inomhus Arbetslaget ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Barnen ska möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.(Lpfö). Insatser/aktiviteter Kontinuerlig förändring av den pedagogiska miljön utifrån barnens behov och intressen. För övrigt ska personalen närvara och vägleda i vardagen efter läroplanens intentioner. Personalen ska vara där barnen är och finnas till hands i de olika rummen. Barnen ska ges möjlighet att skapa nya kompisrelationer. Viljan: • Alla barn ska vara med i leken Efter en kartläggning av barngruppen kommer vi att prioritera att jobba med att barnen ska få en förståelse för att alla barn ska få vara med i leken. Eftersom vi är en helt ny grupp, väljer vi att under hösten arbeta med gruppdynamik. Ge goda förutsättningar för barnen att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen (lpfö s.11) Insatser/aktiviteter Pedagogerna ska finnas intill barnen, uppdelade i de olika rum där leken pågår. När situationer uppstår så ska vi pedagoger hjälpa och förklara för barnen hur vi ska vara mot varandra. Vi kommer att arbeta med ett material från Friends som handlar om Alfons och hans vänner. ”Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra”(Lpfö98) 4 Glädjen: • Social stöttning i leken. Det sociala samspelet. Insatser/aktiviteter Vårt mål att barnen ska kunna komma igång med en fungerande lek, och stanna i den en längre stund. Personalen följer med och stöttar, hjälper barnen att starta en fungerande lek. Gnistan: • Att barnen på Gnistan skall bli en grupp där alla får vara med och känner att det är roligt att komma till förskolan. Alla barn ska ha kamrater. Insatser/aktiviteter Vi ska närvara i barnens sociala samspel under dagen och hjälpa barnen lära känna nya kamrater. Vi ska också arbeta med styrda, gruppstärkande aktiviteter med barnen i hel grupp och där barnen är uppdelade i mindre grupper. Vidare ska vi kontinuerlig förändra den pedagogiska miljön utifrån barnens behov och intressen. Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon annan blir fråntagen en leksak. Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att situationer uppstår som kan vara kränkande för andra barn. Det beror på att små barn inte har tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Med närvarande, engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan dessa tillfällen leda till ett lärande och utvecklad samvarokompetens. Förebyggande arbete i förskolan Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt. Alla som arbetar i förskolan skall; Bemöta varandra positivt • Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen vid namn. • Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi ”peppar” barnen till att ”prova på” och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp av en vuxen. • Berömma barnen för det positiva de gör och säger. • Prata med och lyssna på varje barn varje dag. 5 • Intervjua barnen om hur de upplever sin situation på förskolan inför varje utvecklingssamtal(två gånger om året från 3 års ålder) Sätta tydliga ramar och följa upp dem • När vi ställer frågor tar vi konsekvenserna av svaret. • Lära barnen att sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej och det respekteras. • Vara konsekventa i vårt handlande. Det som gäller ena dagen gäller också den andra. • Stämma av med varandra så att all personal på respektive avdelning är medvetna om vad som sagts till barnen(varje dag) • Följa upp konflikter och börja nysta med den som är ledsen innan vi pratar med den som orsakat det hela. Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas • Säga hej, hälsa och prata med alla barn och personal på förskolan. • Trösta och lösa konflikter med alla barn • Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka, utåtagerande m.m. • Vara vuxna som sprider ut oss vid utomhusvistelse och inomhusvistelse för att höra vad som sägs och se vad som görs i barngruppen. Göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull • Ha fasta återkommande rutiner • Förbereda barnen när rutiner ändras och talar om varför. • Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad, utvecklingsnivå och förutsättningar. Skapa goda kontakter med vårdnadshavare • Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning • Prata om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. • Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. • Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och ibland på utvecklingssamtal. Främjande arbete på förskolan Förskolan har till uppgift att främja lika rättigheter och skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av kön, könsöverskridande tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion och ålder. 6 Kön Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella könsmönster genom att; • Utklädningskläder är till för både pojkar och flickor • Genomföra talrundor vid matbordet och när vi delar barngruppen i mindre grupper, något som gynnar såväl tystlåtna flickor och tystlåtna pojkar. • Vi bevakar att pojkar och flickor får lika mycket utrymme i verksamheten genom observationer • Alla leksaker och aktiviteter är tillgängliga för alla barn oberoende av kön. • Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med kön utan med andra namn som inte har med kön att göra. • Vi gör varandra uppmärksamma på om vi har olika förväntningar på pojkar och flickor och diskuterar det i arbetslaget. Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar genom att; • Få barnen känna stolthet över sig själva genom arbetet med Portfolio • Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och prata med barnen om varför de är i barngruppen. • När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill. • Vi pratar om olika kulturer och religioner även om de inte är representerade i våra barngrupper. Funktionshinder Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar genom att; • Noga tänka på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att hänga med i leken eller delta i utflykter • Personalen ökar kunskaperna om olika funktionshinder genom relevant fortbildning. • Personalen kontaktar BVC och KSPO vid behov för rådgivning och handledning. Även förälder/vårdnadshavare kan vara en kunskapskälla. • Vi pratar om detta även om det inte finns representerat i våra barngrupper. Sexuell läggning • Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer och få varje barn att känna stolthet över sin familj genom barnens portfolio. Ålder 7 • • Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som inte har med ålder att göra. Vi fyller dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad och utvecklingsnivå Kränkande behandling Vi förebygger att barnen inte utsätts för någon kränkande behandling genom att; • Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra genom att aldrig tala illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar. • Vi arbetar med empatiträning d.v.s. låter barnen lära sig att hjälpa varandra. De mindre barnen kan få hjälp med påklädning av de äldre barnen (både pojkar och flickor). • När konflikt uppstått hjälper personalen till att reda ut det som hänt. • Personalen ser till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet genom att befinna sig där barnen befinner sig. Personalen sprider ut sig vid utomhusvistelse och inomhusvistelse så att vi ser och hör vad som sägs och görs på hela gården och i alla rum. • Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolornas Likabehandlingsplan? Barn • Vi pratar med barnen om vad innehållet i Likabehandlingsplanen betyder vid samlingar och andra tillfällen i början av varje termin men också när personalen tycker att behov finns. • Vid kartläggning och utvärdering av mål för året intervjuas barnen och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa verksamhetsår. • Ansvariga är avdelningens personal. Förälder • Vid kartläggning och utvärdering av mål för året involveras föräldrarna genom intervjuer eller enkätfrågor och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa verksamhetsår. • Informerar vårdnadshavare om Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och/eller utvecklingssamtal. Personalen fångar upp föräldrars synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta arbetet. • Vi tillhandahåller en ”lightversion” där innehållet i planen beskriv i korthet och årets mål presenteras. • Likabehandlingsplanen finns att läsa på skolorådets hemsida 8 • Ansvarig är avdelningens personal. Personal • Vi pratar om innehållet i Likabehandlingsplanen och Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med höstens planeringsdag. • Likabehandlingsplanen finns med vid planeringen av förskolornas och arbetslagens årliga arbete som en del av verksamhetsplanen. • Kartläggning görs och mål för året sätts i september månad när personalen lärt känna barngruppen. Mål kan också läggas till under året beroende på barngruppens behov. • Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på APT, månadsmöten och avdelningsmöten. • Planen utvärderas i maj och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen • Nyanställd personal, vikarier, vfu-studenter och andra som gör praktik i vår verksamhet informeras om planen och årets mål av respektive arbetslag • Ansvarig är alla som arbetar i verksamheten. Ansvarsfördelning Det är förskolechefens ansvar att: • Säkerställa att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. • Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kränkande behandling som dokumenterats i likabehandlingsplanen. • Årligen upprätta och utvärdera en Likabehandlingsplan i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare • Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering och kränkande behandling • Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Det är personalens ansvar att: • Följa förskolornas Likabehandlingsplan • Att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling • Dokumentera misstänkt/anmäld/ upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och anmäla till förskolechef • Se till att vårdnadshavare får kännedom om innehållet i Likabehandlingsplanen varje år. • Påtala för vårdnadshavare vikten av att de informerar personalen om de upptäcker trakasserier eller kränkande behandling i barngruppen 9 • • Att uppmuntra barnen till att prata med oss vuxna om de själva eller en kompis är utsatt. Att prata med barnen om innehållet i Likabehandlingsplanen. Rutiner och dokumentation vid händelse En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan. I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan. Små barns möte med andra små barn Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar reaktion från en vuxen är då att; 1. Personal först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer. 2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Personalen gör en bedömning om att situationen är utagerad och löst. Personal bedömer att ärendet inte är utagerat och löst. Då sker följande; 3. Om annan personal än barnets avdelningspersonal är först på plats informeras barnets avdelningspersonal. 4. Avdelningens personal informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid dagens slut. Dokumentation görs på blankett ”Dokumentation vid händelse”. Även här kan händelsen vara utagerad och löst. 5. Om personal eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid görs upp med respektive parter och samtalet dokumenteras på blanketten ”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig: Personal som har respektive barn som ansvarsbarn. Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid upprepade tillfällen; 1. Personal, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering skett vid upprepade tillfällen 2. Händelsen anmäls till förskolechef som anmäler till BUN 3. Personal diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m. 4. Personal informerar vårdnadshavare 5. Tid för samtal görs upp 10 6. I samtal med vårdnadshavare upprättas en åtgärdsplan som dokumenteras på blanketten ”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig är den personal som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal. 7. Åtgärdsplanen följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med vårdnadshavare. Åtgärdsplanen ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den personal som är ansvarig för utvecklingssamtalet. 8. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar vuxna. När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett barn eller att en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma omedelbart. Utredningen ska ledas av förskolechef. 1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga 2. Förskolechef kontaktas omedelbart. 3. Samtal med berörd person ska ske. Samtalet dokumenteras på blanketten ”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig: Förskolechef 4. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare 5. Åtgärdsplan skrivs. 6. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef 7. Dokumenten förvaras hos förskolechef. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Vad står i lagen och våra styrdokument? Bestämmelser i skollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller annan kränkande behandling äger rum i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffande. Skollagen (2010:800) § 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. § 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 11 § 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser att sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. Diskrimineringslagen (Lag 2009:567) § 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett • kön • könsöverskridande identitet eller uttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionshinder • sexuell läggning • ålder Läroplan för förskolan(Lpfö98, 2010) 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen” sid.3 Förståelse och medmänsklighet ”Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.” sid.3 Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor och pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering 12 Med direkt diskriminering menas om ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller annan sexuell läggning. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker barns värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. En kränkning kan vara: • Fysiska (slag, knuffar) • Verbala (hot, svordomar, öknamn) • Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) • Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Diskrimineringsgrunder Kön Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Könsöverskridande identitet eller uttryck Är när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna/flicka eller man/pojke genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Transexuell är en person som upplever sig vara av ”motsatt” kön jämfört med sitt biologiska kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer könsuttryck som anses bryta mot normen för barns biologiska kön eller som har föräldrar eller syskon som är transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är av sexuell natur. 13 När barnen leker på gården berättar Peter för sin personal på förskolan att han vill ha en lika röd mössa som Lisa. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Personalen säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Lisa!” Personalen berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön) En annan av personalen väljer att ta med sig enbart pojkgruppen till närmaste lekpark för att titta på brandbilen. Några av flickorna vill följa med, men nekas detta. Förskolan har konsekvent organiserat nästan allt i pojkgrupper - och flickgrupper. Detta har man gjort av principiella och ideologiska skäl snarar än av pedagogiska skäl.(diskriminering) Etnisk tillhörighet Här menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Förskolan ska också arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Exempel En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp (diskriminering) En personal uttalar sig negativt om polacker inför barnen, i barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier) Religion och annan trosuppfattning Förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Religion Föräldrarna har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera detta. Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, tex. buddism eller ateism. Exempel Axel går i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens söndagsskola. En av personalen säger” Usch vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? (trakasserier) Sima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av personalen tröstar Sima, men vidtar inga andra åtgärder.(trakasserier) 14 Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Asbergers syndrom. Exempel Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna (diskriminering) Oskar har en muskelsjukdom som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att ramla. Några av barnen brukar reta Oskar och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalen har hört att han blir retad, men har inte vidtagit åtgärder.(trakasserier) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till (trakasserier) Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens namn”.(diskriminering) Ålder Barn i våra verksamheter får inte diskrimineras på grund av sin ålder utan mötas av en verksamhet som är anpassade till barnens ålder, mognad och utvecklingsnivå. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel Oliver är stökig och springer runt vid samlingen. Trots upprepade tillsägelser lugnar han inte ner sig. En av de anställda tappar behärskningen och ger honom en örfil (annan kränkande behandling) Julia har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen, men hon har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Julias docka, lägger den i toaletten och spolar. Julia vill efter detta inte veta av sin docka. (annan kränkande behandling) 15 Utvärdering från 14/15 Mål Främja lika rättigheter och möjligheter, förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Resultat Hur vet vi att vi nått målet? Självvärdering av vårt arbete, att ingen anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har inkommit samt genom KBU resultat. 2014/2015 har ingen anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inkommit efter uppgift från förskolechefen. Självvärdering Vår upplevelse är att all personal sprider sig mer över gården än tidigare. Vi följer barnen från vår egen avdelning dvs. flyttar sig barnen gör även vi det. Vår upplevelse är att vi även tar ansvar för varandras barn vid behov. Vi arbetar därmed med åtgärdspunkterna ett och två i ovan nämnda beskrivning av åtgärder. Personalen upplever ett bra klimat och vi hjälper varandra över gården. Vi känner våra barn, vi vet var vi behöver vara. Fortfarande finns ett behov hos personalen att mötas för att prata om arbetet och delge varandra information, vilket också sker i olika omfattning beroende av aktuellt läge. Personalen upplever att det är bra att grindarna ofta är öppna. Men att man fortsätter att ha dem stängda under inskolningarna, för att de små barnen ska känna sig mer trygga. Vi arbetar även kontinuerligt med att uppmuntra barnen att komma till oss vuxna och berätta om någon gjort dem ledsna. Således genomförs även åtgärd tre och fyra i planen. Vad gäller förrådsdörren kan en förbättring ske då den inte alltid är stängd, trots åtgärdsplanen. Vad gäller riskområde nummer ett i denna plan behöver vi vintertid vara mer noggranna med att stämma av med varandra var personalen är ute på gården. Detta på grund av att det ofta behövs fler personal där, då barnen åker pulka. Dels för att de behöver hjälp med ex. hjälmar, men även stöd och vägledning i hur man beter sig när man åker pulka. Riskområde nummer åtta i denna plan har försvunnit, då huset är borttaget och ersatt av ett annat. KBU-resultat KBU-resultaten visar samma resultat, som förra verksamhetsåret, vad gäller frågan ”Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på förskolan” (4,7 vilket är lika, som kommunens förskolor i helhet). Högsta betyg är fem). Däremot har resultatet försämrats något, men är ändå högt, vad gäller Jag är som helhet nöjd med förskolan” (4,5 mot 4,7 förra verksamhetsåret). Vidare kan vi se att resultatet även försämrats något angående ”Jag är nöjd med mitt barns utevistelse”. 80 % av de föräldrar, som svarade, gav oss betyg fyra och fem förra verksamhetsåret och 77 % detta verksamhetsår. En negativ förändring på tre procent. Vi ser också att det är fler, som svarat på KBU:n, än det var förra året. 16 Analys Riskområde nummer åtta har försvunnit genom översyn och åtgärder över vår gård av kommunen. Genom signaler från föräldrar, förskolechef och att vi lyft frågan att personalen ska sprida sig mer över gården har förändring skett i positiv riktning. Personalen har gjort ett bra arbete, då ingen anmälan inkommit angående diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. De något försämrade resultaten i frågorna (se ovan) i vår KBU kan bero på vår pågående organisationsförändring under året. Vi vet heller inte vad föräldrarna förväntar sig vad gäller barnens utevistelse. Det är viktigt att personalen även fortsättningsvis har möjlighet att prata aktuella verksamhetsfrågor och aktuella dilemman med varandra, men barnens behov får aldrig åtsidosättas! 17
© Copyright 2024