MARIA ZAAR MORTAZAVI ”Människan uppstår inte av sig själv
8/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning MARIA ZAAR MORTAZAVI ”Människan uppstår inte av sig själv. Man behöver ingå i ett sammanhang, bli sedd, trodd på och få stöd för att kunna utvecklas.” Julkul Filma dig till framgång ”Zigenare äga ej tillträde.” I DETTA NUMMER: / direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Med en varm önskan om en riktigt god jul! S å har vi snart lagt ännu ett år bakom oss. Sommaren, som varade extra länge i år, har övergått i höst och nu är det riktigt mörkt och grått. Men jag tycker faktiskt om den här tiden på året när julbelysningen kommer fram och lyser upp mörkret. Det är en så skön känsla, julen är nära och då också lite ledighet för att kunna vara med familj, släkt och vänner. För mig är julen inte stress utan avkoppling och glädje. Och ödmjukhet och tacksamhet att ha mina nära hos mig. Julklapparna är avskaffade i min familj, förutom till Vera, mitt barnbarn, hon vill ju såklart ha besök av tomten. Och det får hon, fast inte i övermått. En höjdpunkt för mig så här års är utdelningen av minnesgåvor och firandet av kollegor som uppmärksammas för att ha arbetat i Malmö stad i 25 år. Det är verkligen ett hedersuppdrag för mig att få vara med och tillsammans med min ordförande få framföra stadens tack för många år av engagemang och fina insatser för staden och dess invånare. Som traditionen bjuder i vår förvaltning, så firas jubilarerna i november månad med en fantastisk måltid på Värnhemsskolan; komponerad, tillagad och serverad av unga flickor och pojkar som går sin gymnasieutbildning inom restaurang. Det är en fröjd att se hur stolta och glada dessa flickor och pojkar är över att se till att gästerna har det bra. Och att få fråga dem om vad de tänker om sin framtid, alla hade de planer för vad de skulle göra efter skolans slut. Härligt! Under firandet bjuds inte enbart njutning för gommen, utan även för själen. Två flickor från en avgångsklass på Malmö latinskola bjöd, tillsammans med sin lärare, på en ljuvlig musikstund. Sedan till jubilarerna, som visar en sådan stolthet och ödmjukhet att ta emot gåvan som symboliserar stadens tack för alla tjänster under åren som gått. Ja, det var en magisk kväll. När vi alla möts igen i januari 2015, möts vi i en ny ledningsorganisation. Det kan också vara så att vi har ett nytt namn. Om allt går enligt plan, har kommunfullmäktige fattat beslutet om att vi ska heta arbetsmarknads-, gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen. Ett långt namn, men ett namn som tydligt talar om vad kvinnor och män, flickor och pojkar i Malmö, kan förvänta sig för service när man kommer i kontakt med oss. Vi har ju ett brett uppdrag och hur vi än har försökt hitta något samlingsnamn, så har det inte stått att finna. Hela 2014 har vi arbetat med frågan om hur vi på bästa sätt ska organisera oss för att kunna ta oss an vårt stora och viktiga uppdrag. Och hur vi formar oss för att svara mot de intentioner vår politiska ledning har när man beslutat om att Malmö ska ha en samlad skolorganisation i tre nämnder och förvaltningar och att arbetsmarknad och utbildning ska höra samman för bästa nytta för den enskilda kvinnan och mannen i vår stad. Arbetsgrupper, workshops och mötesplatser har hållits under året, utredningar har gjorts och beslut har fattats längs vägen. Om detta kan du läsa om i den Edico du nu håller i din hand. Här får du också möjlighet att få ett ansikte på våra nya områdeschefer. Nu är vi alltså här, vid vägens slut på ett sätt, men egentligen vid vägens början. Att lägga nya rutor i en organisationsskiss, är inte det som gör skillnad eller skapar utveckling. Utveckling skapas av människorna, ledningsorganisationen är strukturen som ska underlätta och möjliggöra att vi får syn på och hittar varandra i vårt gemensamma uppdrag. Att vi arbetar med rätt frågor. Strukturer som skapar förutsättningar för att lära av varandra och som gör det möjligt att ta vara på den kreativitet som föds i varje möte mellan dig som arbetar i förvaltningen och de flickor och pojkar, kvinnor och män, som behöver din kraft för att kunna växa och ta tillvara sin alldeles egna talang, utifrån sina förutsättningar, och få chansen att vara en del i samhället på egna starka ben. På det nya året ska vi fortsätta bygga nätverken som ger kraft att växa. Men först hoppas jag att vi alla ska få njuta av en skön och fridfull julledighet och ta tillfället i akt att reflektera och koppla av. Ett stort och varmt tack från mig till er alla för alla goda insatser och allt värdefullt engagemang under året som har gått och en varm önskan om en riktigt god jul, ett gott slut på året och en god början på det nya! Ledaren: 2 Hallå där – Kerstin Rydkvist Wildt3 Guld till Borgarskolan 4 Nyårslöftet 5 Arkan på Värnhemsskolan 6-7 Malmö Lärlingcenter8-9 25-årsjubilarerna 10-11 Antiziganism 12-13 Talangjakt 14-15 Maria Zaar Mortazavi: GIllar projekt och människor 16-18 Video-CV 19 Chichester 20-21 Julkul22-23 Hållbart lärande 24-25 Det vackraste ordet 26 Gymnasieskolornas områdeschefer 27-29 Krönikan: Ett litet tyskt annex 30 Elevhälsan 31 Ordet är ditt 31 Kryss 32 EDICO Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, kommunikationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av kommunikationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER [email protected] BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin > gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen MEDARBETARE Camilo Pozo, Valdemarsro gymnasium, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark, Värnhemsskolan, Hanne Sandberg, JobbMalmö OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK TMG öresund, Gallerie Art Silk, 2450 ex Hallå där! HALLÅ DÄR – Kerstin Rydkvist Wildt Varför har du sökt dig till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen? Jag har nästan alltid jobbat inom offentlig sektor och trivts där. Det handlar, tror jag, om kombinationen av stor öppenhet mot medborgarna och det nödvändiga och viktiga arbete som utförs. Och sist, men inte minst, den extra dimensionen som uppstår genom politikens inflytande i arbetet. Det är lockande för mig. Dessutom är jag glad över att jag får engagera mig i att bygga upp något för en verksamhet som arbetar för en utsatt grupp i samhället, de som står längst från arbetsmarknaden. Det är en viktig verksamhet, och här finns ett tydligt uppdrag, också när det gäller kommunikationen. Vilka av dina tidigare erfarenheter tar du med dig in i din nya roll? Jag har stor vana av att analysera och se hur saker och ting fungerar, liksom att bygga upp strukturer för effektiv kommunikation. Så känner jag också väl till offentlig verksamhet; jag tror det är värdefulla kunskaper och erfarenheter att ha med sig in. Det är nog inte heller så dumt att ha tidigare erfarenhet som chef och av att jobba i ledningsgrupp. Vad ser du för möjligheter (eller utmaningar) i ditt uppdrag? Jag har redan mötts av ett stort intresse för kommunikationsfrågorna, många av medarbetarna inom JobbMalmö har varit nyfikna och inbjudande. Det betyder att det är öppet och mottagligt för utveckling, för att bygga upp en fungerande struktur för hur man vill jobba med kommunikation inom och för JobbMalmö. Vad sätter du igång med närmast? Först gäller det att lära känna organisation, medarbetare och chefer. Därefter, eller parallellt, vill jag kartlägga hur det ser ut idag med kommunikationen, för att kunna sätta en struktur för hur vi vill att det mera långsiktigt ska se ut, hur vi vill jobba med kommunikationsfrågorna. Mera handfast, närmast, behöver vi lösa en del akuta informationsbehov, bland annat kring intranätet. Kerstin Rydkvist Wildt arbetar sedan mitten av november som kommunikatör vid kommunikationsavdelningen där hon får ett särskilt ansvar för att bygga upp en ny kommunikationsstruktur för JobbMalmö och de arbetsmarknadspolitiska insatserna inom Malmö stad. Hon kommer närmast från Östersund och arbete inom Jämtlands läns lansting, både i rollen som informationschef för Östersunds sjukhus och som kommunikationsstrateg på den centrala staben. Kerstin har också varit verksam och boende i Stockholm, men efter att ha levt lång tid med både tempot i huvudstaden och de långa mörka vintrarna i Norrlands inland ville hon absolut till Skåne, där faktiskt hennes släktrötter på både mammas och pappas sida finns. Det närmaste året vet hon bestämt vad hon gör – det finns ett stort sug, en uttalad förväntan på kommunikationsstöd till den senaste organisationsdelen inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. FOTO: PELLE JERNRYD Lev grönt – ta med egen burk till lunchmaten Sök stipendium för ditt barn Nu byter vi namn Vill du också bli en miljötrendsättare? Gör som Annika Ekman, HR-konsult på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, ta med din egen burk till salladsrestaurangen (i det här fallet Ät grönt) på lunchen. Bättre än att slänga ett engångskärl av plast varje gång du ätit upp din ”köpelunch” i personalutrymmet. Genom Malmö stads familjepensionskassas stipendiefond kan du som är anställd i Malmö stad söka stipendier för ditt/dina barn som bedriver heltidsstudier inom gymnasieskola eller motsvarande utbildningsnivå. Ansökningsblankett och mer information hittar du på Komin, Min anställning, Lön ersättningar & förmåner, Stipendier Ansökan skickas till Malmö stad, Stadskontoret Donationer, 205 80 Malmö eller med internposten till: Stadskontoret Donationer. Din ansökan ska finnas på Stadskontoret senast 31 december. Erhållna stipendier betalas ut med junilönen 2015. Gymnasie- och vuxenutbildningens nämnd och förvaltning är i behov av nya namn som återspeglar ansvaret även för Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Nämnden föreslog kommunfullmäktige att de nya namnen skulle vara utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Namnförslagen godkändes inte och ärendet återremitterades. Nu har det i stället beslutats att från och med 1 januari 2015 ska nämnden heta arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och den tillhörande förvaltningen ska heta arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Prova gärna göra samma sak med andra (sallads)restauranger. Och när vi ändå är igång, varför inte använda samma kaffemugg hela dagen på jobbet. Spara på disken. Vi kan alla vara miljötrendsättare. 3 Guld till Borgarskolan SM-guld x 3 Två av Malmö Idrottsgymnasiums elever har varit med och tagit FC Rosengård och MFF till seger. Dessutom har elever vid Malmö Borgarskola tagit SM-guld i lagtävling i matematik för andra året i rad. Dessa segrar firades med tårta och tal av Andreas Schönström. TEXT:: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD De tre eleverna, Lars Åström, Malte Larsson och Daniel Jacobsson tog lagguld i mattetävlingen. I och med detta har de kvalificerat sig till den individuella delen av tävlingen i Göteborg den 22 november. Går det bra även där så åker de till Internationella Matematikolympiaden i Chiang Mai, Thailand, i sommar. DE GULDVINNANDE FOTBOLLSELEVERNA Natalie Persson och Sixten Ohlin kunde inte själva delta vid högtidsstunden då de var ute i världen och spelade fotboll. – Jag har världens bästa jobb, sa Barbro Sandor som har varit med att lyfta fram de flesta duktiga fotbollsspelare från Malmö och som fick representera Malmö Idrottsgymnasium vid guldfirandet. På Malmö Borgarskola satsar man extra mycket på matematik, både för sina egna elever och i samarbete med grundskolan. Grundskoleelever med matematisk talang är med i Pythagoras gäng och kommer en eftermiddag i veckan till Malmö Borgarskola för att undervisas i matematik. Sedan i höstas har skolan dessutom samarbete med Dammfriskolan som är en av 10 grundskolor i Sverige med tillstånd att bedriva spetsutbildning i matematik. – Sveriges elever är internationellt sett sämre vad det gäller problemlösning och geometri, berättar Svetlana Iantchenko, som är lärare i matematik och tränar spetseleverna i just de momenten. Sedan fyra år tillbaka har grundskoleelever från Pythagoras gäng ett utbyte med Herder Schule i Berlin som också har spets- ”Jag har världens bästa jobb”, sa Barbro Sandor som har varit med att lyfta fram de flesta duktiga fotbollsspelare från Malmö. 4 utbildning i matematik. Utbytet går ut på att tre av de bästa eleverna från spetsutbildningen i Malmö åker till Tyskland och tävlar i deras regionfinal och sedan kommer tyska spetselever till Malmö och deltar i Pythagoras quest, Sveriges största lagtävling i matematik för högstadieelever. – Tanken med alla våra matematikaktiviteter är att ge eleverna andra intryck än att bara sitta och räkna. Även duktiga elever har olika intressen och behov som man behöver tillgodose för att stimulera och uppmuntra dem för vidare satsning på matematik och naturvetenskap, säger Ulf Jungstrand som undervisar grundskoleelever i matematik på Borgarskolan. Pristagare i skolornas lagtävling i matematik: 1. Malmö Borgarskola, Malmö 111p 2. Hvitfeldska gymnasiet, Göteborg 105p 3. Danderyds gymnasium, Danderyd 100p 4. Norra Real, Stockholm 98p 5. Katedralskolan, Lund 96p Nyårslöftet Symboliskt sett kan ett nytt år vara magiskt. Man kan lägga det gamla bakom sig, börja på nytt och bli en bättre, snällare, duktigare och sundare människa. Edico frågade några medarbetare vad de har för nyårslöften och om de lyckades hålla förra årets löften. ANN-CHARLOTTE GAGNÉ, UTREDNINGSSEKRETERARE: Jag fortsätter med att anstränga mig för att tänka goda tankar, när det gäller det mesta. Jag har varit inne på det spåret några år och jobbat med positivt tänkande, tycker det är viktigt att ha den strävan. En liten bit på vägen har jag nog kommit i alla fall. GUSTAVO NAZAR, PEDAGOGISK INSPIRATION MALMÖ Mitt nyårslöfte är att jag ska lägga mer tid på min familj; min fru, mina barn och mina släktingar. Jobbengagemanget tar över och driver en så man glömmer sig själv och det som är viktigast i livet. Förra årets nyårslöfte var att jag skulle springa två maraton – det blev inget – bara en halvmara i Malmö. Då var det visst också jobbet som tog över… HÉLEN SALMOSE, UTREDARE Mitt nyårslöfte är att börja träna på gym igen. Jag vill komma igång och röra mig mer eftersom vardagarna är ganska stillasittande. För tio år sedan hade jag samma löfte och det höll jag i flera år, men bröt det av någon anledning. ROLAND SCHÖTT, EDICOS KRÖNIKÖR Jag lovar att försöka bli mer sparsam vad gäller användningen av utländska ord. So Help Me God, Minns inte fjorårets, förmodligen hade jag inget löfte. 5 Arkan på Värnhemsskolan Inget stök med Arkan När Louise Ström, svensklärare på Värnhemsskolan, var på Nordiskt forum i våras kom hon i kontakt med ett projekt från Östergötland som hade samarbetat med författaren Arkan Asaad som skrivit boken Stjärnlösa nätter. Det östergötska projektet hade handlat om att förhindra unga från att bli bortgifta mot sin vilja. Louise Ström såg fler infallsvinklar i Arkan Asaads böcker och tog med sig en idé tillbaka till skolan. TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: CAMILO POZO & SANNE CEDERSTAM LOUISE FICK MED sig sina kollegor Irene Mårtensson och Carina Strömbäck som båda undervisar om människors miljöer och Lavinja Lutsa som liksom Louise undervisar i svenska. Tillsammans planerade de ett ämnesövergripande projekt med fokus på identitet, för sina elever på barn- och fritidspro- grammet. Projektet fick namnet Vem är jag, vem är du? I projektet läste eleverna Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter, och lärde sig om barnkonventionen, skrev, reflekterade och diskuterade. Som grädde på moset bjöd Louise in författaren att hålla en föreläsning om sitt liv och sina erfarenheter, vilka ligger 6 till grund för boken. Alexandra Allard som är svensklärare på hantverksprogrammet ordnar varje år läsvecka och författarbesök för sina elever och valde att i år nyttja Arkan Asaads besök på Värnhemsskolan även för hantverksprogrammets elever. Arkan på Värnhemsskolan Arkan giftes bort med en kusin mot sin vilja och vad detta fick för konsekvenser. Arkans berättelse handlade mycket om relationer, kärlek, den fria viljan, drömmar, skuld, framgångar och motgångar. Inte ett öga var torrt i publiken och eleverna kunde inte slu- ta ställa frågor när föreläsningen var slut. – Det här var jättebra, författarbesök brukar vara väldigt lyckade och Arkan fångade verkligen våra elever, sa Louise när Arkan Asaad lämnade Värnhemsskolan och åkte tillbaka till Stockholm. Louise Ström, Lavinja Lutsa och Irene Mårtensson har jobbat med boken Stjärnlösa nätter i projektet Vem är jag, vem är du? FÄNGSLADE PUBLIKEN Arkan Asaad kom till Värnhemsskolan en fredagseftermiddag. Innan eleverna släpptes in i aulan förberedde Louise honom på att vissa elever ibland kan ha svårt att sitta stilla och undrade hur de skulle hantera situationen om någon störde. – Jag fixar det, sa Arkan. Och det gjorde han. Med råge. I en och en halv timme fängslade han publiken med sin berättelse från kriget mellan Iran och Irak, familjens flykt till Sverige och hur släktingar fängslades och torterades i hemlandet. Han berättade om sin pappas skuldkänslor mot släkten, hur familjen återförenades och hur 7 Malmö Lärlingcenter En nykomling på öppna hus Öppet hus är bästa sättet att visa upp sin skola och värva elever inför gymnasievalet. För den som har en bra utbildning att erbjuda men ännu ingen skolbyggnad att visa upp är det svårt att synas. Så var det för Byggymnasiet förra året och i år är det Malmö stads nya satsning, Malmö Lärlingscenter, som än så länge är lokallöst. TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO. PELLE JERNRYD OCH BJÖRN HOLMBERG 8 Malmö Lärlingcenter ANNA ANDERSSON OCH Tomas Bratt som är ansvariga för Malmö Lärlingscenter har hittat ett sätt att visa upp sig trots allt. Liksom alla andra gymnasieskolor hade de en egen monter på gymnasiemässan och när det var öppet hus gästade de Byggymnasiet, Universitetsholmens gymnasium, Malmö Idrottsgymnasium, Agnesfrids gymnasium och Värnhemsskolan. – Det har varit många som visat intresse för lärlingsutbildningar, framförallt när vi var på Byggymnasiet och Värnhemsskolan, och mest intresse har funnits för våra hästskötar- och hovslagarutbildningar på Jägersro, berättar Anna Andersson. GEMENSKAPEN ÄR VIKTIG Lärlingsutbildningar har funnits länge, men inte varit så eftertraktade. Det beror bland annat på att de som hittills gått lärlingsutbildningar har blivit socialt missgynnade och känt sig utanför. De har gått i en vanlig klass två dagar i veckan, men sedan skiljt ut sig från klassen de dagar de varit på sin lärlingsplats. Det är främst det som Malmö Lärlingscenter vill ändra på. I den nya skolan ska alla lärlingar, oavsett yrkesinriktning, läsa gymnasiegemensamma ämnen två dagar i veckan tillsammans på skolan och sedan vara ute på sina arbetsplatser tre dagar i veckan. Tomas Bratt och Anna Andersson hade en välbesökt monter på TODO-mässan. Många som besökte dem där kom senare till skolornas öppet hus för att få mer information. – En av fördelarna med ett lärlingsprogram är att vi kan utbilda i alla yrken, även sådana som är smala som till exempel billackerare eller cykelmakare, inte bara de som har så många sökande att man kan bil- da en klass, säger Anna. Konceptet med att samla alla lärlingar i en egen klass är hämtat från Uddevalla. Där började man med 11 lärlingar 2008 och har nu mer än 250 elever på lärlingsutbildningen. Upplägget har skapat en gemenskap bland lärlingarna som saknas på andra håll i landet. – Under våren kommer jag att ta med mig lärare och rektorer till Uddevalla för att inspireras av modellen, säger Anna. TUFFARE ÄN VANLIG SKOLA Hästskötare är en av de mest efterfrågade lärlingsutbildningarna. 9 Många av dem som besöker Anna och Tomas i deras lärlingsmonter vet inte riktigt vad det är för skillnad på lärlingsutbildning och vanlig yrkesförberedande gymnasieutbildning. En del tror att lärlingsutbildning passar den som inte har fullständiga betyg eller är skoltrött, men så är det inte. – För att gå en lärlingsutbildning krävs, förutom godkända betyg i svenska, engelska och matematik och minst fem ämnen till, att man är motiverad, målmedveten och beredd på att tillsammans med yrkesutövare lära sig ett yrke under autentiska förhållanden. Det kan många gånger vara tuffare än att bara vara i skolan, säger Tomas. När Malmö Lärlingscenter startar med sina gymnasieutbildningar till hösten 2015 räknar Tomas och Anna med att de kommer att ha nästan 40 gymnasieelever i årskurs 1. Det enda som saknas nu är lokaler. 25-årsjubilarerna Festligt, gott och minnesvärt när 25-årsjubilarerna hade galamiddag Den 19 november på kvällen firades gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens 25-årsjubilerande anställda med fin middag på Värnhemsskolan, i lokaler för kvällen vackert blomstersmyckade av sistaårselever och med festmat lika suveränt tillagad och serverad av restaurangeleverna, årskurs 3. I år har 34 medarbetare fått minnesgåva (klocka och smycke var populära val den här gången). TEXT: MIKAEL SKÖLDEBRINK | FOTO: GUSTAF JOHANSSON Irene Davidsson Iderberg mottog en ring och ett halsband i minnesgåva. EFTER START MED mingel, drink och tilltugg avlöpte en mycket trevlig och välsmakande middag, rapporterar Susanne Fransson från HR-avdelningen. Det bjöds på förrätt, soppa, granité, varmrätt och dessert och klockan 20 underhöll två elever och en lärare från Malmö latinskola med sång och ackompanjemang, tre låtar. Fram till kaffet och avecen var det dags för utdelning av minnesgåvorna för 25 års tjänstgöring inom Malmö stad. På plats med festtal och gåvor fanns förvaltningsdirektör Eva Ahlgren och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande, kommunalrådet Andreas Schönström. Den senare konstaterade med viss tacksamhet i rösten att paketen i år var behagligt nätta till omfång och vikt – skonsamt för både rygg och armar när många gåvor skulle överräckas, klart att föredra framför tunga glaspjäser och cyklar som varit vanligare andra år. Bakom festkvällens lyckade arrangemang fanns, förutom sistaårseleverna, Peter Seehagen och Pernilla Pieplow Flodberg, ansvariga för de aktuella utbildningsprogrammen vid Värnhemsskolan. Och här är namnen på årets jubilarer vid gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Edico passar på att gratulera: 10 Erika Andersson, Henrik Andersson, Åse Andersson, Lena Ansner, Elisabeth Appelberg Svensson, Else Bjerkehagen, Anne-Christine Blennow, Susanne Brefelt Lövdén, Stefan Cherrug, Irene Davidsson Iderberg, Sören Dietrichson, Thomas Ekström, Ulrika Ericsson-Hedman, Anders Grundström, Vivecka Hillekrans, Miudet Lasar, Karl-Erik Jönsson, Per Jönsson, Nina Kämpe Hägersten, Viet La Ek, Bo Larsson, Gunilla Liljeroth, Petra Nilsson, Maria Olsson, Helena Olsson Holmgren, Carina Röhr, Sture Sandahl, Barbro Schmidbauer, Susanne Segrén, Suzanne Sellbjer, Gunilla Ståål, Terje Thiwång, Rita Winberg och Britt-Marie Åsard. 25-årsjubilarerna Passionfruktsgranité 30 pers 10 gelatinblad 600 g socker 1750 g vatten c:a 125 g pressad citronsaft 2000 g passionfruktspuré (10 % socker) Passionfruktsgranité: Blötlägg gelatinbladen i rikligt med kallt vatten i minst 10 minuter. Koka en sockerlag av sockret och vattnet. Lyft upp gelatinbladen och låt det vatten som finns kvar följa med ner i lagen. Rör om tills bladen smält och låt kallna. Mixa in citronsaft och passionfruktspuré, häll ut på en kantplåt och ställ in den i frysen. Rispa med en gaffel och lägg i serveringsglass. 11 Antiziganism Flaggan för den romska folkgruppen antogs på den första romska världskongressen i London 1971. Spåren av diskriminering finns kvar ”Zigenare äga ej tillträde.” Så sammanfattade docent Jan Selling det svenska invandringsförbudet för romer i Sverige 1914-1954. – Det var den enda öppet rasistiska lagen vi hade i Sverige under 1900-talet, förklarade han. De svenska romerna fick inte heller ”papper” förrän i mitten av 50-talet – de hade alltså ingen rösträtt – och de hade haft bestämmelser emot sig som förbjöd dem att stanna länge på samma plats – ett effektivt hinder mot skolgång. Likaså försökte det svenska samhället bli av med romerna genom olika typer av näringsförbud och skatter. TEXT: PIA JAGRELIUS | FOTO: CAMILO POZO ETT KNAPPT 100-TAL som lyssnade hade anmält sig till utbildningen i antisemitism, antiziganism och afrofobi som hölls på Kockums Fritid under två dagar. Det var Svenska kommittén mot antisemitism som arrangerade tillsammans med Malmö stad och med stöd av arbetsmarknadsdeparte- mentet. Det handlade om hatbrott, antisemitism, afrofobi och stereotypa bilder som fortsätter att florera. – Det är viktigt med sådana här utbildningar eftersom arbetet mot diskriminering och rasism är så angeläget, kommenterade planeringssekreterare Irene Malmberg. 12 Så jag hade gärna sett fler politiker och tjänstemän här. DET BEHÖVS KUNSKAP OM ANTIZIGANISM Hon passade också på att tipsa om Malmös årliga evenemang på förintelsens minnesdag i januari. Där kommer bland andra Hans Antiziganism Caldaras att framträda och tala om sina memoarer om den romska uppväxten i Sverige då han levde som flykting i eget land och bland annat blev tvångsomhändertagen. Också Gustavo Nazar från Pedagogisk inspiration var med på seminariet: – I dag har jag lärt mig att berättelsen, föreställningen om människor som finns i antiziganism och antisemitism har en del paralleller. Elever och pedagoger behöver mycket kunskap om detta för vårt likabehandlingsarbete. Men det är svårt att nå ut, säger han. För att förstå fördomarna mot romer och resande måste man förstå historien påpekade Jan Selling. Och det allra viktigaste åhörarna skulle ta med sig ansåg han vara att romer hållits som slavar i Rumänien ända fram till 1860-talet. Selling visade en gammal dagstidningsannons där kvarlåtenskapen efter en rik man såldes, inte bara gods och guld utan också 200 slavar, husslavar, fältslavar, musiker etc. De var till salu i grupper om tre. – Det är naturligtvis ett nationellt trauma för romerna att ha blivit behandlade som boskap som kan köpas och säljas. Och rumänerna har heller aldrig riktigt gjort upp med detta förflutna. RASBIOLOGISKT INSTITUT Men Jan Selling höll sig mestadels till svenska förhållanden. Här i Sverige där man hade – Zigenarna sågs som en främmande ras och det ansågs som skadligt om de kom in i den svenska nationskroppen. Därför försökte man bli av med dem genom invandringsförbudet och genom att göra livet svårt för dem i Sverige, säger Jan Selling. – Regeringens vitbok om romer som kom under våren är värdefull, men den fördjupar sig inte i antiziganismens utövare och tar heller inte upp det som händer nu, säger Jan Selling vars forskning blivit bok. – En bra och viktig utbildning. Värdefullt att man påpekar att den romska kulturen inte är en utan många, kommenterade Irene Malmberg. 13 världens första rasbiologiska institut som skulle klassificera människor efter hur värdefulla de var. ”Och den svenska rasen var till och med lite finare än den norska”, påpekade docenten. Vissa raser ansågs mindervärdiga och värst av allt var rasblandning. Lösdriverilagstiftning, tvångsomhändertaganden, tvångssterilisering och andra åtgärder skulle förhindra att tattare – alltså resandefolket – och zigenare/romer blev fler och helst göra att de som fanns i landet flyttade. – I praktiken tog det ända till 70-talet innan man fick rätt till bostad och skola. Också idag ser vi följderna av den gamla politiken. Bara det att man länge var utesluten från skolundervisning har lett till att man har färre sociala kontakter, färre rekommendationsmöjligheter när det gäller att söka jobb. Och man har inte den ekonomiska buffert som många andra har, påpekade Jan Selling. Talangjakt Talangjakt på Clarion Mikael Persson har nytta av sin teaterutbildning när han handleder arbetssökande i hur de kan presentera sig själv och göra ett gott intryck på potentiella arbetsgivare. Den norska hotellkedjan Nordic Choice Hotels ägare Petter Stordalen älskar Malmö och ser stora möjligheter i stadens mångfald och nybyggaranda. Därför bygger han tre nya hotell med totalt 1000 rum, restauranger och många kongress- och konferensutrymmen i Malmö. Den norska satsningen kommer att skapa många välkomna arbetstillfällen i Malmö. Clarion Hotel & Congress Malmö Live invigs den 2 maj nästa år och inför det håller man nu på att rekrytera 150 personer på heltid och lika många deltids- och timanställda. TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD & CAMILO POZO CLARION HOTELS HAR valt att göra rekrytering av personal till ett jätteevenemang. Förutom att de tar emot ansökningar i vanligt format, dvs. skrivna personliga brev och meritförteckningar, får alla som sökt jobb även möjlighet att göra en två minuters audition inför en jury. Juryn består av Clarions egen personal och av representanter från kunder och andra som ingår i hotellkedjans nätverk. – Ett hotell blir aldrig bättre än de som jobbar där. Därför är vi ute efter talanger, människor som har glimten i ögat och en passion för service. Människor som besitter mod, energi och begeistring. Hos oss är karaktär det viktigaste, mässade Vd:n för Clarion Hotel & Congress Malmö Live, Jens Lyckman, när han presenterade den kommande talangjakten på TODO-mässan i början av november. 14 TVÅ MINUTER Tretusen personer mellan 18 och 65 år kom till auditionen på konserthuset den 17 och 18 november. De sökte tjänster inom kök, administration, städ, teknik, reception m.m. Först samlades de sökande i konsertsalen för att peppas inför sina framträdanden och få en bild av Clarion Hotels och kedjans visioner i Malmö. Talangjakt ger intervjuträning i grupp och individuellt. När några deltagare önskade handledning inför auditionen såg han det som en spännande utmaning. Visserligen har han aldrig arbetat med att träna folk inför audition, men han har både teaterutbildning och skådespelarerfarenheter samt utbildning i presentations- och kommunikationsteori. Dessa samlade erfarenheter gjorde att Mikael kände att han både ville och kunde hjälpa deltagare att förbereda sig. INDIVIDUELL COACHING VILLE HA HANDLEDNING Mikael Persson som är arbetsmarknadssekreterare på JobbMalmö hjälpte till att förbereda några av sina deltagare inför talangjakten. Till vardags arbetar Mikael med att stärka deltagare i sin personliga marknadsföring mot arbete och utbildning. Han undervisar i datorkunskaper, håller CV-verkstad och Mikael coachade tre personer inför sina framträdanden. Utgångspunkten var att de ville visa att de är bra på service och har en trevlig personlighet. – En person fick kortare hjälp med hur hon skulle lägga upp de två minuterna så bra som möjligt. En annan deltagare pratade jag med i över en timme. Hon behövde diskutera och få lite tips om hur man kan göra en stark presentation av sig själv. Efteråt berättade hon att juryn hade blivit spontant överaskad av henne. En tredje person var blygare och då gällde det att hitta ett ”lagom-uttryck”. Den här personen behövde öva och lära sig fokusera. Efteråt var hon väldigt tacksam för den hjälp hon fått, berättar Mikael. Än så länge är det ingen som vet om de gick vidare i rekryteringsprocessen efter sina framträdanden. Om man går vidare så blir man kallad att delta vid en workshop och ytterligare nästa steg är traditionella intervjuer. Mikael Persson tycker att det är en bra idé med audition, men att det nog inte gynnar alla. – Det kan vara bra för dem som har en stark personlighet, men få dokumenterade meriter och som troligtvis skulle ha blivit bortsållade i en vanlig rekryteringsprocess. Samtidigt kanske det missgynnar dem som är jätteduktiga i sitt jobb men obekväma och nervösa för att framträda inför publik, säger Mikael. FAKTA Alla som sökt jobb på Clarion Hotel Malmö Live samlades i konsertsalen för att peppas inför sina framträdanden. Sedan var det dags för själva framträdandena. I femton rum satt olika jurygrupper om 5 personer och bedömde de sökandes personlighet. Under de två minuter som framträdandet skulle ta fick man göra vad som helst; sjunga, dansa, jonglera, berätta en rolig historia eller bara prata om sig själv. Sedan tidigare driver Nordic Choice Hotels tre hotell i Malmö. Det rådde idolstämning på Konserthuset när de arbetssökande väntade på sin tur att visa upp sig inför juryn. 15 Den 2 maj öppnar Clarion Hotel & Congress Malmö Live, i januari 2016 öppnar Quality Hotel View på Hyllie och under sommaren 2016 ska Clarion Collection Hotel på S:t Gertrud stå färdigt. Maria Zaar Mortazavi Maria Zaar Mortazavi arbetar som arbetsmarknadssekreterare på anställnings- och praktikenheten inom JobbMalmö. Men vägen dit har varken varit rak eller självklar. Det är den sällan när man som Maria trivs bäst med att arbeta med olika saker och utforska ”otrampad mark”. AV: SANNE CEDERSTAM | FOTO: GUSTAF JOHANSSON MARIA ÄR FÖDD i Helsingborg och uppvuxen i Ängelholm. Efter gymnasiet åkte hon till Schweiz där hon jobbade som aupair och inom restaurangbranschen i ett par år. Sedan flyttade hon till Sverige igen, till Lund, för att plugga arabiska och konstvetenskap. Under ett år bodde hon även i Marocko där hon lärde sig mer franska än arabiska som var tanken från början. Sedan flyttade hon tillbaka till Lund, pluggade, och arbetade som kock och kallskänka på restaurang Stugan. Det var under den här perioden som hon träffande sin nuvarande man. FILMBRANSCHEN När Maria kom in på en filmutbildning på Katrinebergs folkhögskola utanför Falkenberg flyttade hon dit, levde internatliv och spelade in kortfilmer. Efter utbildningens slut åkte hon till Stockholm och började frilansa inom filmbranschen, både med inspelningar och produktion för reklam- och dokumentärfilm. Hon hade en dröm att göra en egen dokumentärfilm. – Filmbranschen är tuff men rolig, med långa arbetspass. Att förverkliga en idé till en färdig film, ger en oerhörd tillfredsställelse. Det är en process, där du ständigt blir MARIA ZAAR MORTAZAVI Ålder: 45 år Gör just nu: Ser fram mot lite julledighet Livsfilosofi: Sov på saken, bra tips från mamma Född: Helsingborg Bor: Lund Familj: Man och två döttrar Intressen: Många, tycker om att prova nya saker. Dokumentärfilm, cykla och Kung-Fu utmanad och möter motgångar, men där du tack vare en stark teamkänsla och bra planering driver arbetet framåt mot ett tydligt mål. Jag tror jag har stor användning av den erfarenheten i mitt arbete, säger Maria. Samtidigt som Maria var i Stockholm och arbetade fanns pojkvännen kvar i Lund och hon kom till ett vägskäl: Stanna i Stockholm och satsa på filmbranschen eller flytta tillbaka till Lund, vidareutbilda sig och skaffa familj. Hon valde det senare. Maria är idag gift och har två döttrar samt, förutom sin filmutbildning, en samhällsvetenskaplig utbildning som antropolog med inriktning på mellanösternkunskap. – Jag tycker om att samla in fakta och information från flera olika håll för att få en bra och tydlig bild av samhället och varför människor gör som de gör. För mig är det viktigt att förmedla en förståelse för det som kan upplevas som annorlunda och främmande. Ju mer kunskap man har om ett samhälle desto mer inser man hur lika vi människor är, att vi i grunden har samma behov, säger Maria. PROJEKTMÄNNISKA Efter JobbMalmös omorganisation är Marias 16 Maria Zaar Mortazavi 17 Maria Zaar Mortazavi tjänst ny men ändå en naturlig fortsättning på det arbete med arbetsmarknadspolitik som hon har gjort sedan 2008 då hon var färdig med sin föräldraledighet och sina studier i Lund. Det första jobbet hon fick då var som arbetsmarknadssekreterare på AIC (Arbets- och integrationscenter) i Rosengård. – Jag arbetade då bland annat med en grupp kvinnor som var långtidssjukskrivna, som vi skulle coacha och vägleda till arbete eller studier. Men det visade sig att flera ville vara hemma och ta hand om familjen och barnen. Jag lärde mig oerhört mycket i de samtalen, att integrering tar tid och att mitt arbete kräver långsiktighet. Sedan dess har hon arbetat med flera olika projekt inom JobbMalmö. Nu senast med jobb- och utbildningsmässan TODO. Att arbeta i projekt passar henne som person och är ett effektivt sätt att nå resultat, menar hon, men säger samtidigt att det kan vara svårt att omvandla resultatet från ett projekt till ordinarie verksamhet. Hon har ett marknadsföringstänk i det hon gör och anser att det är viktigt att de som kommer till JobbMalmö upplever att de erbjuds bra insatser och utbildningar. – Ökade krav på flexibilitet ställs ofta på dem som söker arbete. En ökad flexibilitet i vårt arbete och i våra insatser får vi genom att vi hittar nya samarbetsformer, får mer kunskap om och insyn i arbetsmarknaden och vilka behov som finns, menar Maria. DÖRRÖPPNARE Marias jobb idag innebär att hon kopplas på innan en deltagares åtgärdsanställning är slut och hon beskriver sig själv som en dörröppnare mot arbetsmarknaden. – Inom vår enhet finns alla som har åtgärdsanställningar i Malmö stad. Jag och två kollegor till arbetar med utmatchning, vilket innebär att se till att de som haft åtgärdsanställning hos oss inte faller mellan stolarna när de ska ut på den reguljära arbetsmarknaden. Vi håller just nu på att arbeta fram rutiner för hur vi ska samverka på bästa sätt med till exempel arbetsförmedlingen och näringslivet för att öka måluppfyllelsen inom vår organisation. Tidigare jobbade jag med rekrytering och letade efter dolda jobb som inte var utannonserade och som JobbMalmös deltagare kunde söka. Det är alltid roligt att kunna förmedla riktiga jobb. När matchningen fungerar och det leder till anställning, känner man sig nöjd, säger Maria. 18 AKTIV FRITID Maria gillar utmaningar även utanför jobbet. Sedan två år tillbaka cyklar hon till jobbet några dagar i veckan, i ur och skur, från bostaden i Lund till kontoret på Barkgatan i Malmö. Ungefär samtidigt som hon började cykla till jobbet började hon också träna Kung Fu och Tai Chi. Dessutom är hon med i en klubb som heter ABC (Activity Based Chicks) där man får chans att prova en massa nya aktiviteter. – Det är viktigt för mig att ha en aktiv fritid som ger energi. När jag cyklar har jag tid att fundera. Det gäller att hitta balans i träningen och balans mellan jobb, fritid och träning. Det psykiska välbefinnandet betyder mycket. STARK TRO PÅ MÄNNISKAN Maria tycker att Malmö stad är en spännande stad och arbetsgivare. Hon brinner för arbetsmarknad och tror även på fler sociala företag. – Jag tror vi måste skapa och utveckla fler alternativ till den reguljära arbetsmarknaden, att vara kreativa och hitta lösningar för att människor ska få en meningsfull sysselsättning på riktigt, säger hon. Dessutom har hon en stark tro på människan och menar att med rätt förutsättningar kan individer förändras. Hon vill vara med och skapa dessa förutsättningar. – Människan uppstår inte av sig själv. Man behöver ingå i ett sammanhang, bli sedd, trodd på och få stöd för att kunna utvecklas. Mina starka sidor är att jag är bra på att se vad som krävs för att kunna få till stånd ett bra möte, avslutar Maria. Video-CV Filma dig till framgång Det är många aktörer som arbetar med att få ner ungdomsarbetslösheten i Malmö. En av dem är MFF karriärakademi, en nystartad del av MFF i samhället som arbetar för att motverka våld och rasism och öka integrationen mellan olika grupper i samhället. Karriärakademin har flera kreativa sätt att försöka matcha arbetssökande ungdomar med företag som har rekryteringsbehov. Senast bjöd de in ungdomar och företag till Swedbank stadion för att presentera ett nytt rekryteringssystem, Youcruit, ett ansökningsverktyg där jobbsökare kan ladda upp ett video-cv, följa sina ansökningar och se när arbetsgivaren läst dem. Vägledningscentrum (VLC) var också på plats. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM – VI ÄR här för att stötta och vägleda ungdomar som söker jobb och så har vi tipsat ungdomar som besökt oss på VLC att komma hit, berättar Paulina Brefelt som arbetar som kurator på ungdomsuppföljningen. Att spela in sitt CV på fi lm tycker personalen på Vägledningscentrum kan vara ett bra komplement till ett vanligt CV, eftersom det ger en möjlighet till en mer personlig presentation som inte bara fokuserar på meriter och erfarenheter. – Vi kan vara behjälpliga när man inför CV-skrivande eller fi lmande behöver bli medveten om sina styrkor. En del av dem som är här idag har kommit till oss för att få tips innan de spelar in sig själva. Om man vill kan man göra Meritportföljen (ett webbaserat program där man sammanställer sina meriter på ett djupgående sätt) hos oss och få en bra grund för att kunna göra en personlig CV-inspelning, säger Sofie Persson, vägledare på VLC. De ungdomar som deltog under dagen fick tips om hur man söker jobb och varför det kan vara bra att spela in en videoansökan. – Ett traditionellt skrivet CV kan bara förmedla en väldigt begränsad bild av en person. Att lyckas hitta rätt kandidat för intervju ur en samling skrivna CV är inte lätt. Genom att komplettera varje skrivet CV med en kort video där kandidaten presenterar sig blir bilden av kandidaten mer komplett, berättade Youcruits grundare Carl-Rafael Fredson. Både han och representanter från näringslivet poängterade också vikten av att se glad och öppen ut och att visa att man verkligen vill jobba. aktörer som arbetar med ungdomar, bland annat MFF i samhället. Från 1 januari 2015 ersätts kommunalt informationsansvar (KIA) med kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Informationsansvaret har inneburit att kommuner har skyldighet att hålla sig informerade om hur ungdomar upp till 20 år som inte fullföljt gymnasiet är sysselsatta. Aktivitetsansvaret är en skärpning av informationsansvaret och tydliggör att varje kommun är skyldig att erbjuda målgruppen lämpliga och individuellt riktade åtgärder. – När KIA övergår till KAA får vi ett ännu mer konkret ansvar och vi måste kunna erbjuda ungdomarna någon aktivitet. Då blir det ännu viktigare för oss att ha ett tydligt samarbete med andra aktörer, säger Adem Memic som arbetar som vägledare på VLC. FAKTA Malmö FF’s ambition är att inte bara vara en fotbollsklubb utan även en positiv kraft i samhället. Under samlingsnamnet MFF i samhället har klubben verksamheter som arbetar mot rasism och utanförskap. Den senaste satsningen är Karriärakademin. Där nyttjar klubben sitt stora kontaktnät med företag och skapar mötesplatser mellan dessa och arbetssökande ungdomar genom olika aktiviteter. ÖKADE KRAV NÄSTA ÅR Vägledningscentrum arbetar med oberoende vägledning och samverkar med många Adem Memic, Maria Wetterlund, Paulina Brefelt och Sofie Persson bär t-shirtar med framtida bristyrken. 19 Chichester Paulilärare på besök i Chichester, England Den första veckan i december åkte tio lärare och en rektor från Pauliskolans Komvux till Chichester College vid Englands sydkust för att studera – och förhoppningsvis lära av – verksamheten där. Finansiering till resan kom från Europeiska Unionens program Erasmus Plus. De deltagande fann en del som påminde om hur det fungerar på hemmaplan, och en hel del som var annorlunda. Vissa saker kan vi lära av, annat är vi bättre på själva. TEXT: JONAS NILSSON | FOTO: MARIANNE PAULSSON OCH TOMMY JENSEN CHICHESTER, BELÄGET I grevskapet West Sussex, är en liten stad med 25 000 invånare. Chichester College är desto större, med hela 16 000 studerande och 1300 anställda, varav hälften är lärare. Skolans motto (som står skrivet lite överallt på de ofta pastellfärgade väggarna) är ”Changing Lives Through Learning”. Man bedriver undervisning med flera olika inriktningar och för flera olika åldersgrupper. Skolan erbjuder gymnasieutbildning för ungdomar i åldern 16-18 år, men man har också vuxenutbildning (såväl yrkesinriktad som teoretisk) och utbildning för 14-16-åringar som relegerats från sina grundskolor. Dessutom finns viss utbildning på universitetsnivå, främst lärarutbildning. Man har också särskola. De flesta eleverna bor i Chichester eller i städer och byar runt omkring, men en del bor i skolans bostäder, exempelvis de utländska studenterna. FÖRETAGSLIKNANDE FORMER När en av de biträdande rektorerna, Andy Green, beskriver skolans organisation blir det tydligt att den är betydligt mera hierarkisk än vad svenskar är vana vid, och att man arbetar under närmast företagsliknande former. Finansieringen är förvisso huvudsakligen statlig, men Chichester College bedriver även olika näringsverksamheter, bland annat flera förskolor, som även används för elevers yrkespraktik. Den mest inkomstbringande verksamheten är dock utländska (främst asiatiska) ungdomar som skickats till England för att studera engelska. Dessutom är all utbildning för vuxna (19+) avgiftsbelagd och yrkeselever på gymnasienivå får stå för för mycket av sitt eget material, exempelvis virke till möbelsnickareutbildningen. Man ligger alltså ganska långt ifrån den svenska konsensus som säger att all utbildning ska vara gratis. Förutom skolans centrala campus i Chi- chester, besöktes deras andra stora anläggning i natursköna Brinsbury, några mil bort. Där erbjuds utbildning i lantbruk med hjälp av en gård med kor, grisar och andra djur, samt florist-, djurskötare-, smedoch hästskötarutbildning, med mera. UNDERVISNING INRIKTAD PÅ EXAMENSPROV Pauliskolans besök sträckte sig från söndag till fredag, och man erbjöds tillfälle att studera olika verksamheter. Lärarna hade ett omfattande program, med gott om lektionsbesök, men också föredragningar om organisationen, och om olika projekt. Många saker skiljer sig – som sagt – ordentligt ifrån hur vi arbetar i Sverige. Ett exempel är att man i den engelska skolan är mera inriktad på prov. Eleverna examineras genom examensprov (exempelvis ”A-levels”, som ger behörighet till universitet). Dessa prov rättas externt, och avgör om eleven klarar kraven eller ej. Det är tydligt att resultaten på examensprov betyder allt, speciellt i konkurren- sen med andra skolor. Det finns både fördelar och nackdelar med detta system. Å ena sidan kan läraren och eleverna arbeta mot ett gemensamt mål, samtidigt som betygsinflation motverkas. Å andra sidan blir undervisningen nästan helt styrd av proven. – Som jag uppfattade det var det ’lära för examen’, snarare än ’lära för livet’, som gällde, berättar biologiläraren Ann Erlandsson. En annan av deltagarna, biologiläraren Jens Jacobsson, instämmer: – Biologiundervisningen höll ganska hög nivå och eleverna samarbetade bra. Men det är svårt att översätta det helt till svenska förhållanden eftersom lärarens instruktioner var ganska hårt styrda mot att få många poäng på de centralt rättade examensproven. Jens – och de andra lärarna – berättar också att man inte infört ”en dator per elev” enligt svensk modell. Det var penna och papper som gällde. Hos hästarna i Brinsbury frv Annika Janes, Jenny Linde, Iréne Rydell, Ann Erlandsson Tommy Jensen 20 Chichester man betydligt bättre på olika kringaktiviteter för de studerande, även för vuxna. LÄRORIKT Murarutbildning. Inga arbetskläder här inte. – Vilket inte nödvändigtvis är dåligt, inflikar Jens. 25 TIMMAR UNDERVISNING PER VECKA Hur såg då lärarnas arbetsförhållanden ut? Mot bakgrund av debatten om lärares arbetsvillkor i Sverige var det sorgligt att konstatera att de engelska kollegorna inte verkar ha en bättre situation. De undervisar minst 25 timmar i veckan (i och för sig i mindre klasser), och lönerna förefaller inte vara högre än i Sverige. Något som många svenska lärare kanske skulle uppskatta är dock det system man har på Chichester College med ”tutors” – ett slags studiecoacher som tar hand om elever som halkat efter eller har problem. Skolledningen menar helt enkelt att lärare är alltför värdefulla för att de ska hålla på med annat än undervisning – det andra, till exempel elevers sociala problem och administration – tar andra hand om. har blandade känslor inför modellen. – Jag ser på det med skräckblandad förtjusning. Det beror på hur man utnyttjar det. Är systemet till för att hjälpa läraren eller enbart för att kontrollera? HIERARKISK STRUKTUR En stor skillnad jämfört med en svensk skola är att Chichester College har en väldigt hierarkisk struktur med flera olika chefsnivåer, och att rektorerna inte har ett pedagogiskt ledarskap alls på samma sätt som i Sverige. Detta är istället utpytsat på olika mellanchefsnivåer. Något som Chichester College är mycket bra på, och som Pauliskolans Komvux hoppas kunna lära sig av, är deras omfattande samarbete med näringsliv, universitet och det övriga samhället. Kopplingarna till den så kallade ”avnämaren” är betydligt tydligare än på hemmaplan. Dessutom är KVALITETSSÄKRING De deltagande lärarna blev mycket väl omhändertagna av värdarna på Chichester College och kommer nu att arbeta vidare med alla idéer och uppslag man fått genom resan. Framförallt har man blivit inspirerade av den systematik som finns kring kvalitetsarbetet, och det kollegiala lärandet. Men även av hur man arbetar med elever som är på väg att halka ur sina utbildningar. – Elevstödsdelen för gymnasieeleverna var väldigt bra man hade en genomtänkt struktur för elever som kom efter, säger psykologiläraren Tommy Jensen. Lärarna i engelska har även fått många idéer som kan hjälpa dem att utveckla den konkreta vardagsundervisningen på Komvux. Nu gäller det att sortera intrycken. – Det mest intressanta arbetet för vår del kvarstår då vi måste sätta oss ner och titta på vilka delar av det engelska systemet vi kan ta till oss och applicera i vårt system, säger specialpedagogen Annika Janes. Hon påpekar också att det ibland är svårt att jämföra Sverige med Storbritannien eftersom våra samhällen skiljer sig åt på många sätt. FORTSÄTTNING NÄSTA ÅR? Lärarna är mycket nöjda med det fina mottagandet i Chichester. Man hade verkligen ansträngt sig och samtliga Paulilärare hade individuellt utformade program baserade på önskemål. Förhoppningen är att britterna under nästa år ska få projektpengar så att de har möjlighet att besöka Malmö. 99 procent behöriga till universitetet, åtminstone hävdar man det. Chichester College har också ett mycket strukturerat system för kvalitetssäkring av undervisningen. Lärarna studeras flera gånger om året, och betygsätts av en granskningsgrupp. Om en lärares undervisning anses ”otillräcklig”, får denne hjälp, men om läraren inte bättrar sig väntar uppsägning. – Jag är inte rädd för att sparka lärare, som en av rektorerna, Andy Green, uttrycker sig. Om lärarens insats bedöms som ”enastående” belönas hen istället med en eller flera lediga dagar. Skolan har även utvecklat ett auskulteringssystem inom vilket lärare ges utbildning och en ”licence to observe”, för att således vara ”behörig” att studera kollegors undervisning. Ann Erlandsson 21 Årets julklapp Årets julklapp BYGGYMNASIET Byggymnasiet åt en gemensam avslutningslunch på Årstiderna By the Sea. MALMÖ LATINSKOLA Personalen på Malmö latinskola åt en gemensam jultallrik på skolan och medarbetarna fick en kram och önskan om en god jul av sin arbetsledare. S:T PETRI SKOLA Förutom ett gemensamt julbord kommer personalen på S:t Petri skola att få varsin ”hoddie” med skolans logga på. – Vi brukar inte ge julklappar, men för cirka nio år sedan gav vi all personal varsin ”hoodie” och eftersom skolan är kall så används dessa flitigt. Stor del av skolans personal har bytts ut och det var dessutom dags för nya ”hoodies” så därför tog vi beslutet att ge all personal det som julklapp i år, berättade rektor Eva Daun. JOBBMALMÖ AGNESFRIDS GYMNASIUM På Agnesfrids gymnasium gick personalen, för andra året i rad, på Julgalan på Arenan. På avslutningsdagen bjöds det på jullandgång. MALMÖ BORGARSKOLA I år fick alla anställda på Malmö Borgarskola en varm pläd i ekologisk ull. Tanken bakom presenten är att medarbetarna ska svepa in VALDEMARSRO GYMNASIUM sig i pläden, sätta sig i en skön soffa eller fåtölj och njuta av UNIVERSITETSHOLMEN På Valdemarsro gymnasium en välförtjänt ledighet. bjöds personalen på julbord och Personalen på Universitetsholmottog en värmande gåva för mens gymnasium hade femkamp kalla vinderdagar. på skolan och julbord med efterfest på restaurang Variation. Alla anställda inom JobbMalmö tillbringade en kväll tillsammans på Boulebar med boule och buffé. PAULISKOLAN VÄRNHEMSSKOLAN Värnhemsskolans personal fick ”husets läckerheter” tillverkade i bageri, kök, chark, florist etc. Det vill säga korvar, pepparkakor, marsipangrisar/tomtar och andra godsaker – allt från egen produktion. Pauliskolans personal bjuds avslutningsdagen på julbuffé och tomten väntas komma med en hemlig present inklusive ett gåvokort, där medarbetarna kan välja sin personliga gåva eller kanske skänka en slant till välgörande ändamål. 22 KANSLIET Personalen på kansliet fick en kylskåpskaraff designad av Eva Solo. Juldikten Bad Santa AV: ROLAND SCHÖTT Hick… till Pappa, en klapp med kluck. Den borde ha kluckat mera. Tomten, knappast någon eunuck, på vägen kysst mammor flera. Förlåt att medan han ranta’ klappen han tömde, Bad Santa. Jultomten, fa’r till alla barnen; se upp, han lurar under granen. Som fetischist han går igenom mjuka paket, men jag räddar Ditt undan denne ättling av Sodom. Dröm sött min kära, som klär i vitt! Bad Santa flåsar i Ditt öra, önskar god jul på rumlares vis. Inte riktigt vad man vill höra, men om Du gåve Dig själv som pris, om så bara för ett litet tag, Du gjorde tomten salig idag. När kommer vi ’från detta skägg? Man längtar till tiden när han mysande gick längs gårdens vägg och allt i frid och ordning fann. Och gröten man åt honom ställt på trappan förr’n man somnat snällt. 23 Hållbart lärande Rädd eller förberedd? Fem elever, två skolledare, en lärare och en bibliotekarie/koordinator från Malmö latinskola var i elden på Naturskyddsföreningens konferens Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro, i Stockholm den 7 november. Det förpliktigar att vara modellskola för utbildning inom hållbar utveckling – men utvecklar samtidigt alla elever i att tänka och leva hållbart, kanske satsa på en yrkeskarriär med hållbar inriktning. TEXT: MIKAEL SKÖLDEBRINK | FOTO: PER BENGTSSON & MIKAEL SKÖLDEBRINK MALMÖ LATINSKOLAS DELTAGANDE elever presenterade på scenen, inför 500 gäster (politiker, skolledare, lärare m.fl.), projektet Visionörerna (visionär plus entreprenör), där NA-elever fått jobba med verkliga frågeställningar kring hållbar utveckling. Visionörerna är ett resultat av samverkan mellan miljöförvaltningen och InnoCarnival Skåne 2014, och de verkliga visionörerna har varit NA-eleverna, som på InnoCarnival på Malmömässan nyligen presenterade förslag på lösningar på hur Malmö kan bygga och planeras för att bli den hållbara staden. Ett ytterligare projekt som visades upp var ett utomhuspedagogiskt projekt med tema hållbar utveckling och demokratisk påverkan, vilket finansierats av Malmö stads miljöförvaltning. Hugo Lindbäck redovisade Young Ideas for Europe, ett EU-projekt som ger ungdomar möjligheter att vara med och forma Europas framtid. Hugo åkte tidigare till Bryssel till- sammans med andra ungdomar från Europa för att presentera en ”action plan” för EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard. LÅNGSIKTIG SATSNING Modellskolan Malmö latinskola har nu nått ungefär halvvägs i det fyråriga samarbetet med Naturskyddsföreningen och Maria Göransson, bibliotekarie och koordinator på Malmö latinskola och Gunilla Håkansson, som är lektor i biologi och undervisar i naturkunskap, tycker att det börjar märkas en identitet för integrerad hållbarhet i undervisningen, oavsett ämne. Och de vill försöka ta till vara den konstruktiva oron för hållbarhetsfrågorna bland eleverna och använda rätt verktyg för att åstadkomma något positivt. Många i samhället arbetar med frågorna, så det finns många goda exempel att låta sig motiveras av. – Vi vill se hållbarhet som en självklar del i undervisningen och ämnesinnehållet, förklarar Gunilla Håkansson. Hon är nöjd med att skolledningen varit tydlig med att det hållbara perspektivet ska råda i skolans hela arbete, över samtliga årskurser, därmed inte bli ett ”projekt” bland andra som man avslutar och lägger bakom sig. Maria Göransson fyller i: – Tanken med skolans långsiktiga satsning är att ge eleverna handlingskraft, mod och handlingsredskap att agera i många sammanhang. CHANS TILL VERKLIGA UTMANINGAR Maria Göransson och Gunilla Håkansson är två av Malmö latinskolas nyckelpersoner i arbetet med hållbarhetsfrågor. Naturskyddsföreningen stöttar skolor i Sverige som jobbar med att utveckla struktu24 Hållbart lärande Elever från Malmö latinskola presenterade delar av sitt och skolans arbete som modellskola för utbildning inom hållbar utveckling på Naturskyddsföreningens konferens Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro, i Stockholm den 7 november. rer och modeller för hållbarhet i undervisningen. På Malmö latinskola har samarbetet kommit en bit på väg, hållbarhet håller på att bli något av en röd tråd i undervisning och verksamhet – svagare ibland, starkare ibland, men alltid där. – Skolan får en tydlig profil kring hållbarhet, inte bara vad avser ekologi utan också socialt och ekonomiskt, säger Maria Göransson som också menar att samarbetet med Naturskyddsföreningen inneburit utökade möjligheter att knyta värdefulla kontakter till skolan, vilket i sin tur ger chanser att jobba med verkliga utmaningar inom till exempel hållbar stadsförnyelse. Eleverna träffar många av samhällets aktörer på området; miljöexperter, arkitekter, ideella organisationers representanter m.fl. På konferensen deltog även förvaltningsdirektören Eva Ahlgren. Hon talade kring Exemplet Malmö. Från regeringen medverkade utbildningsminister Gustav Fridolin. Eleverna från Malmö latinskola var nöjda med att ha fått visa upp sitt arbete inom hållbarhet. En ref lektion de gjorde efter konferensen var dock: Synd att det var så mycket lärare, skolfolk och politiker, men så få ungdomar på scenen och i publiken. 25 FAKTA: Malmö latinskola är en modellskola för utbildning inom hållbar utveckling. Det betyder att utbildningarna på skolan ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Projektet Modellskolan drivs av Naturskyddsföreningen i samarbete med Malmö stad och Malmö högskola. Projektets webbsida: http://modellskolan.malmolatin.se www.naturskyddsforeningen.se/node/30144 Det vackraste ordet Du är det vackraste ordet 2014 I år delar Malmö Borgarskola ut priser till ord som pamplemousse (grapefrukt på franska) ljubomora (svartsjuka på serbokroatiska) och vervielfältigen (kopia på tyska). Du, som symboliserar gemenskap, gemenskapen av att aldrig vara helt ensam och att man tillsammans kan göra det omöjliga möjligt, får priset för det vackraste ordet 2014. TEXT: SANNE CEDERSTAM 2004 ARRANGERADE SYDSVENSKAN läsar- tävlingen Det vackraste ordet. Tävlingen inspirerade Malin Zetterberg, Marianne Due och Karin Hellmark, som alla är språklärare på Malmö Borgarskola, att uppmärksamma den Internationella Språkdagen, vilken firas den 26 september. Tävlingen om det vackraste ordet har genomförts sedan 2006 och är en av många saker som görs för att främja språkutveckling på Malmö Borgarskola. – Eleverna lämnar in ett bidrag med ett ord på valfritt språk, skriver hur det uttalas och formulerar sedan en fin, genomarbetad, rolig, tänkvärd och finurlig motivering. Motiveringarna är ofta tänkvärda och ett slags bilder av vad unga människor funderar över idag. Orden visar vad som händer i vår värld just där och då men också de eviga teman som både unga och gamla alltid har funderat och funderar över, berättar Malin Zetterberg som är lärare i svenska och italienska. ANDRA ORD SOM VUNNIT PRISER GENOM ÅREN Kvinna. Den första kvinnan som man lär känna är sin mamma. Hon tar hand om en när man inte kan klara sig själv. Hon ger en ovillkorlig kärlek även när man inte förtjänar det. Hon finns alltid vid ens sida i livet. En kvinna kan man älska på flera olika sätt. Flickvännen blir man kär i och frun älskar man. Henne känner man att man inte kan leva utan. Dottern är det käraste man har. Hon är en del av en själv och den som man älskar allra mest. Cxirkauxkolo, som är esperanto för halsband. Love. När du varje dag väntar på ett sms eller ett samtal från personen du varje dag tänker på, den person du gör allt för, när du 26 får en klump i halsen varje gång du ser henne, och blir rödare än rosen, ja då är du kär. Kaiserschmarren är tyska och betyder russinpannkaka. Domani är italienska och betyder i morgon. Även om allt kan tyckas vara värdelöst och om ingenting går som man vill kan man alltid se fram emot de nya möjligheterna morgondagen ger. Rangenkaman betyder regnbåge på dari. Jag tycker att regnbågen är vacker därför att den har sju olika färger, och alla följer samma linje. Detta betyder för mig att alla människor ska vara jämlika. Flicka eller pojke spelar ingen roll. Rik eller fattig spelar ingen roll. Vit eller svart spelar ingen roll. Muslim, kristen eller jude spelar ingen roll. Alla har en liten plats i regnbågen. Gymnasieskolornas områdeschefer Edward Jensinger och Jens Jording – gymnasieskolornas områdeschefer Den 27 juni fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om en ny ledningsorganisation. Syftet med den nya organisationen är en ökad måluppfyllelse, att öka likvärdigheten mellan skolorna, skapa bättre samverkan mellan vuxenutbildning och arbetsmarknad samt ge kärnverksamheterna bättre möjlighet att fokusera på huvuduppdraget. Under hösten har man arbetat med att implementera den nya ledningsorganisationen och i början av 2015 ska den vara i full drift. Då kommer också de senast rekryterade områdescheferna, med ansvar för gymnasieskolorna, att vara på plats. TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD Läs mer på nästa uppslag 27 Gymnasieskolornas områdeschefer Jens Jording ansvarar för Agnesfrids gymnasium, Pauliskolan, Malmö Borgarskola, Universitetsholmens gymnasium, Byggymnasiet och Malmö Idrottsgymnasium. Berätta lite om dig själv och din bakgrund. Jag ser verkligen fram emot att få lära känna Malmö ur ett utbildningsperspektiv. Jag drivs av att se människor och verksamheter utvecklas och växa utifrån sina egna individuella förutsättningar. Det är inte alltid enkelt, men det finns alltid möjligheter. I mitt ledarskap vill jag utgå ifrån att goda värderingar är något man gör och inte något man har och att alla, såväl individer som organisationer, kan nå riktigt långt genom rätt stöd och tydliga och högt ställda förväntningar. Detta är en röd tråd som följt mig allt sedan jag själv arbetade som gymnasielärare och som jag sedan tagit med mig i mitt fortsatta yrkesliv som rektor och ansvarig för all utbildning i Staffanstorp. Livet har också ofta visat mig att humor och en dos självironi är goda livskamrater, vilket jag försöker påminna mig om. Det viktigaste i mitt liv är min familj – min fru, mina söner (två egna tonåringar och en nittonårig extrason, en ensamkommande kille från Afghanistan). Tillsammans med dem lever jag i en gammal skånelänga strax utanför Kävlinge. Mitt intresse för förändring och utveckling gäller även vårt stackars hus som genom åren genomgått ett antal renoveringar och tillbyggnader. vår egen organisation, inom Malmö stad och med andra aktörer. Det finns en mycket positiv anda och en tydligt uttalad strävan och ambition att lyckas med utbildningsfrågor. En ny organisation måste dock också få tid att finna sina former. Min erfarenhet är att det inte är organisationens utformning i sig som avgör om det blir bra eller inte, utan människorna och relationen mellan dem som finns i den. Mitt mål är att bidra till en öppen organisation där man vågar dela och sprida både framgångar och misslyckanden för att kunna använda dessa erfarenheter i det fortsatta arbetet framåt. Du kommer närmst från Staff anstorps kommun där du har arbetat som utbildningsstrateg. Vad har ditt arbete bidragit till i Staff anstorp? I Staffanstorp har jag haft ett helhetsansvar för skola och utbildning med det konkreta uppdraget att modernisera och förbättra skolorna i kommunen utifrån perspektiven: kvalitet och uppföljning, digital kompetens och ett hållbart rektorskap. Dessa lärorika erfarenheter tar jag nu med mig i mitt fortsatta arbete. Jag har också utvecklat arbetet med elever i behov av stöd samt skolans mottagande av nyanlända barn och ungdomar, vilket jag tycker är två mycket angelägna frågor att fortsätta arbeta med. Vad är det viktigaste i ditt nya uppdrag? Det viktigaste i mitt uppdrag är att skapa förutsättningar för gymnasieskolorna, i samverkan med andra och varandra, att kunna bedriva framgångsrika verksamheter i Malmö. Möjligheten att kunna ge ungdomar en bra utbildning och därmed också en bra start på det annalkande vuxenlivet är avgörande, både för den enskilda individen men också för Malmö stads framtid. Utmaningarna är många, vilket gör att vi alla tillsammans får anstränga oss lite extra för att överbrygga hindren och finna nya vägar och lösningar. Vad som för dagen är den viktigaste frågan förändras konstant över tid och en framgångsrik organisation är den som snabbt och tidigt kan identifiera förändrade behov och ställa om sina förutsättningar utifrån dessa. Vad tänker du om ledningsstrukturen för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö? Utifrån det jag upplevt hittills är min bild att ledningsstrukturen ger förutsättningar för ett bra och nära samarbete, både inom Vad tar du med dig för erfarenheter från Staff anstorp? Bland annat tar jag med mig kunskaper om vad som får elever, skolledare och kollegor att växa och utvecklas, men också erfarenheten att bestående resultat tar tid och mås28 te skapas tillsammans. Jag tar också med mig att det krävs mod och uthållighet för att åstadkomma en positiv utveckling. Men, det jag framför allt tar jag med mig är alla de personliga berättelser som under åren berört mig och som vittnar om när skolan och vi som arbetar med ungdomar och utbildning verkligen spelar roll i unga människors liv. De fyra områdescheferna bildar en väldigt homogen grupp (män med liknande bakgrunder och i ungefär samma ålder). Har du några tankar kring det? Generellt tror jag att olikhet och mångfald är en bra utgångspunkt när man ska arbeta tillsammans - ju fler perspektiv man kan betrakta en fråga utifrån, desto fler infallsvinklar får man. Dock finns det fler parametrar än kön, ålder och bakgrund att beakta och utifrån de energirika möten vi redan hunnit ha inom ledningsgruppen ser jag att det finns väldigt goda förutsättningar till berikande och oliktänkande diskussioner som för utvecklingen framåt. Vad ska du göra/vill du uppnå dina första hundra dagar i rollen? En organisation består av alla de människor som finns och verkar inom den. För att kunna leda behöver jag därför först finna organisationen på den plats, i de behov och i den situation som den befinner sig. Jag vill få en bild av elevernas, lärarnas och skolledarnas samt all övrig personals vardag för att utifrån denna kunna ta ut en riktning för det fortsatta arbetet. Kort sagt, jag ska använda den första tiden till att träffa och lära känna de människor som tillsammans med mig kommer att driva Malmö stads gymnasier vidare mot framtiden. Gymnasieskolornas områdeschefer Edward Jensinger kommer att ansvara för Bellevue gymnasium, Malmö latinskola, S:t Petri skola, Värnhemsskolan och Valdemarsro gymnasium. Berätta lite om dig själv och din bakgrund. Jag är en gymnasielärare (Sh och Re) som har jobbat som skolledare sedan 2001. Både i Stockholm och Malmö. Jag var rektor på Pauliskolan åren 2006-2013. Under tiden i Malmö har jag haft förmånen att få jobba med lite olika saker som jag är intresserad av utöver det rena skolledaruppdraget. Det som kanske har synts mest handlar om engagemang för skolbibliotek och skolans digitalisering. Jag har bland annat haft förmånen att få vara Malmös och Helsingborgs representant i UnosUno (forskningsprojekt om IT i skolan och ”en till en”). De senaste ett och halvt åren har jag jobbat som utvecklingschef i Helsingborg. Uppdraget har handlat om bland annat forskningsfrågor, digitalisering, språkutveckling, skolbibliotek, matematiklyft, fortbildningsfrågor med mera. Ansvaret har gällt allt från förskola till gymnasium. Det var ju inte så länge sedan du lämnade Malmö för Helsingborg och nu kommer du tillbaka igen. Trivdes du inte i Helsingborg? Jo, jag har trivts ypperligt. Mycket roliga arbetsuppgifter och en organisation som är på stark frammarsch. Verkligen inspirerande och jätteroligt. Men, när jag lämnade Malmö hade jag en önskan om att komma tillbaka så småningom. Jag tror på Malmö som stad och skolorganisation. Jag valde att lämna för att jag kände att jag var klar med rektorsjobbet helt enkelt. Konstigare än så var det inte. Att sedan den här möjligheten att bli områdeschef skulle uppstå så snart i tiden var kanske inte riktigt planerat. Men det var en så spännande utmaning att jag inte ville avstå den. Samtidigt har jag fått möjlighet att testa en annan organisation med dess olikheter visavi Malmö under en period, vilket har varit mycket utvecklande och nyttigt. Vad tänker du om gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens nya ledningsstruktur? Det är lite svårt för mig att så här utanför processen uttala mig om det. Jag tycker generellt att det är viktigt att ta tillvara våra gemensamma styrkor i en stor organisation. Jag tror att den nya ledningsstrukturen kan bidra till ett delande av framgångar och lärdomar av misslyckanden som är positivt för helheten. Detta, att bli den lärande organisationen, är utmaningen. Vad är det viktigaste i ditt nya uppdrag? Att skapa en känsla av att vi tillsammans blir starkare än vad vi är i våra delar. Jag är övertygad om att vi kan bidra till varandras utveckling om vi bara hittar formerna för det. Det finns så många bra skolor och bra personal i Malmö. Och massor av olika, bra, sätt att lösa våra viktiga uppdrag på. Detta vill jag bidra till att utveckla tillsammans. Vad tar du med dig för erfarenheter från Helsingborg? Helsingborg är en organisation som är modig. Vi gjorde mycket bra saker för våra elever på kort tid. Vi gjorde det genom att hela tiden tänka på vad som skulle gynna eleverna. Att identifiera trösklar och hinder för skolutvecklingen gjorde att vi kunde slipa ned dem och finna bättre lösningar. Jag jobbar efter en vision om att förvaltningen ska bidra till känslan av enkelhet och pålitlighet. Vi vill förenkla för lärare och elever i deras vardag. Det vill jag ta med mig. Jag vill se till att vi kan fokusera på huvuduppdraget ute på skolorna. Bra undervisning som utmanar och utvecklar eleverna. De fyra områdescheferna bildar en väldigt homogen grupp (män med liknande bakgrunder och i ungefär samma ålder). Har du några tankar kring det? Jo, vi fyra är män. Dock skiljer det sig väl nästan 20 år mellan yngst och äldst så i ålder är vi inte så homogena. Men likväl är vi män, och på det viset homogena. Totalt sett i ledningsgruppen är blandningen 50 procent 29 kvinnor och 50 procent män. Det optimala hade förstås varit att även vi områdeschefer hade en genusblandad (och på andra sätt blandad) sammansättning, men så blev det inte nu. Det kan vara viktigt för mig och de övriga områdescheferna att vara medveten om detta faktum och se till att det inte ska utgöra ett problem i beslutsfattandet. Vad ska du göra/vill du uppnå dina första hundra dagar i rollen? Ååh, jag har massor av idéer om vad jag skulle kunna tänkas göra. Men jag kan inte springa på alla de bollarna. I alla fall inte de första 100 dagarna. Jag måste istället öppna öronen ordentligt och lyssna in var skolorna och ledarna befinner sig. Sedan, efter de där 100 dagarna, hoppas jag förstås att jag kan börja se lite linjer och möjligheter för utveckling. Krönikan! Ett litet tyskt annex OM INTE MINNET sviker var det Sigfrid Siwertz som på så sätt karakteriserade filosofiämnet i Uppsala när han såg tillbaka på sin ungdom. Högre studier hade inte varit självklara för honom, men familjen hade gjort en extra ansträngning för att han skulle bli en studerad karl (fil. kand. 1904). Hans bildningsgång bar honom sedan vidare till Paris, där det i stället var Bergson under vilkens inflytande den unge svensken råkade. Resten är som man brukar säga historia, kanske rättare insomnad litteraturhistoria, för vem läser honom idag? Det är skada, Selambs (1-2, 1920), som handlar om viljan, var ännu obligatorisk läsning för 1968 års studentkull vid läroverket, erinrar vi oss; och Glasberget (1952) om kärleken mellan man och kvinna borde fortfarande kunna engagera. Båda har filmatiserats. Borgerlig bildning; alltmer tyskinfluerad kultur, egentligen på allvar först efter fransk-tyska kriget; men osäkra framtidsutsikter. Det hade börjat skava redan före den första världsbrandens utbrott i form av den preussiska militarismens avarter och återkommande krigshot som stack upp från Berlins horisont (Zabernaffären, Marockokrisen). Vad som sedan följ- de är bara alltför bekant, ända fram till ”Stunde Null”. Därefter har det ljusnat, egentligen bara burit uppåt för Germania: Var hon i sin ungdoms da´r yster, vild, en amason Eller rov för sina infall och nycker, trotsig Lugnade hon omsider ner sig, kom till mognad. Liksom hennes folk hon lämnat den bångstyriga ungdomstiden. Ett förklarat lugn omstrålar numera hennes gestalt, som tidigt hos Luise på Grassis empirestilsporträtt, Samlad, sund och säker hon står. Hon inkarnerar idag bäst den borgerliga ordningen genom sin arbetsamhet och sin alltid lika goda organisation. Ekonomiskt har hon etablerat sig som Eurasiens motor och viktigaste marknad, även för oss. Ja, redan vårt geografiska läge och framtidsplanerna på förbättrade kommunikationer anvisar oss en position inte längre som ett litet skrämt annex, härmande den stora grannen och det även i avarterna, utan som ett broderfolk som frimodigt räcker henne handen. Ett ökat kulturellt och fördjupat samarbete ekonomiskt och på andra sätt med det stora, numera demokratiskt fullmognade Tyskland framstår som angeläget. Men då måste vi också ta igen det vi tappat vad gäller språkkunskaper och i detta att vara nöjaktigt hemmastadda i tysk kultur, så som Siwertz och den honom efterföljande generationen ännu var. Känns det lockande, kanske en tyskspråkig arbetsdag i veckan, litet tyska som koncernspråk, någon? I stället för att ”repa” i källaren, exekverande man vet inte riktigt vad (något amerikanskt?), musicerar stråkkvartetten och alternerar därvid mellan professorsstadens musikrum med Beethoven, Brahms och Schubert på repertoaren, rentav med ett glas Riesling eller Silvaner zum Schluss, auffrischend oder was? ROLAND SCHÖTT, Jur. dr, är administratör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Tidigare museipedagog på Malmö skolmuseum. 30 Elevhälsan Central elevhälsa med stärkt ambition En arbetsgrupp bestående främst av representanter från olika delar av elevhälsa och studie- och yrkesvägledning har under hösten arbetat fram ett förslag om hur man ska organisera och dimensionera den centrala elevhälsan och vägledningen i den nya ledningsorganisationen. TEXT: SANNE CEDERSTAM ATT DEN LOKALA elevhälsan ute på enheterna är den som är viktigast för att lösa klassrumssituationerna är arbetsgruppen överens om, men också att det behövs en central elevhälsa. Den centrala elevhälsan ska ha strategiskt ansvar och ansvar för nätverk och samordning av elevhälsoarbetet samt studie- och yrkesvägledningen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Tanken är att den centrala elevhälsan ska stödja och bidra till utveckling av elevhälsoarbetet i skolorna, med målet att nå likvärdighet och ökad måluppfyllelse för elever i de kommunala gymnasieskolorna. – Hittills har det varit dåligt med övergångshandlingar för elever mellan grundskola och gymnasieskola. I och med den nya malmöövergripande skolorganisationen har vi ett gemensamt ansvar mellan förvaltningarna. Förslaget kan underlätta att öppna upp för möjligheter för vår förvaltning att möta grundskolans. Vi måste börja samarbeta i stället för att skylla på varandra, säger Bo Sundqvist som har varit projektledare för arbetsgruppen. TVÅ FÖRSLAG Arbetsgruppen har kommit fram till två olika förslag om den centrala elevhälsans omfattning. I båda förslagen vill man inom enheten för central elevhälsa ha en enhetschef som också är chef enligt hälso- och sjukvårdslagen, 4 heltidsanställda psykologer och 1,5 skolläkare som arbetar ute på skolorna. Sedan skiljer sig förslagen åt. I det ena förslaget tillsätter man resurser motsvarande heltidstjänster för skolsköterska, kurator, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare och Väj inte för sällsynta ord MED FÖRVÅNING NOTERAR jag redaktörens ingripande i Rolands originella och underhållande språkdräkt. Vår förvaltning är ägnad utbildning och förhoppningsvis bildning också. Man bör väl följaktligen inte väja för några sällsynta ord. Ord som bildar en integrerad del av ett litterärt alster. Ord som med lätthet kan ”googlas” av den intresserade läsaren, eller förklaras i en fotnot (om man vill göra den intresserade läsaren en tjänst, vilket man faktiskt gjorde i artikeln, tack). Med vänliga hälsningar Gregor Så här skrev Sanne Cederstam i samband med Roland Schötts krönika ”Drömmen” i förra numret av Edico (7/2014): Ovanstående krönika skickades in till redaktionen i originalversion såg den lite annorlunda ut (se det markerade stycket i krönikan). Jag bad Roland göra vissa förändringar i texten eftersom jag inte förstod den och i och med detta uppkom flera intressanta diskussioner om språk och språkbruk. Nu efterlyser vi på redaktionen dina tankar. Den ursprungliga texten såg ut så här: ”Då framträder han plötsligt, från oväntat håll. På hans sköld 31 igenkänns den blå blomman, han sauverar alliansens ära men angriper sin vite vederdeloman med litet väl markerad promptitud. Det är nästan så att han utför de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed skall föregå kampen litet väl summariskt.” Vi tar gärna emot dina synpunkter och vill uppmuntra till diskussion om språk och språkbruk. Vilket är språkets syfte? Ska det vara tillgängligt för alla? Det finns inget rätt eller fel men dina tankar skulle vara intressanta att ta del av. Mejla in dina tankar till: [email protected] i det andra förslaget tillsätts skolsköterska och kurator med 50 procent och specialpedagog och studie- och yrkesvägledare med 20 procent. Eva Ahlgren vill ha områdescheferna med sig innan det fattas beslut om exakt hur den centrala elevhälsan kommer att se ut. Ordet är ditt! SKRIV AV DIG! Är det något du skulle vilja säga? Är du arg, nöjd eller förbryllad över något som rör skolans värld? Det är viktigt att vi debatterar och låter åsikter brytas mot varandra. Det är ju så utveckling och förändring drivs framåt. Ordet är ditt är platsen där vi publicerar insändare från medarbetare. Vill du vara anonym går det också bra, bara vi på Edicos redaktion behöver ditt namn och kontaktuppgifter. Välkommen att mejla till [email protected] Returadress: MALMÖ STAD GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 205 80 Malmö Kryss VETEN- DEN SOM BREV SKAP SKA TILL OM ÄLDRE TIDERS KULTUR FYNDTILLFÄLLE ÖVERENSSTÄMMELSE BUNDEN FÅR VI AV FÅR OHÖV- STOR- INDIANLIG SLAGEN RIKE HAVREKAKA ÅLDERDOMLIGA ROLLON OBÖJD ILLUSORISK DÖPA BIBELDEL JULTRÄD RÅDJURSKALV TAR SIG SÅNGARE DETEKTIVORM MODENYCK RUNT HERRNS HALS? KRAMVÄNLIGA LÄSES ÄGT RUM TELEVINKOM KVÄLLEN TANTEN STRAND I PISTEN TAKTIK NORGESTAD MITT I BAREN CELINE JULEDJUR @ TARZANS TÖS KÖR I STHLM DIAT BUSKE SAUNA BÖR STROSA BÖR MAN RABATT OCH MUSTASCH DJURPARK TAGGIGT DJUR SIMPLARE PRESIDENT RONALD FÄRGGLAD PIPPI LEMURKRYS Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico. Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Danor Terlevic GÖRS HON SOM FYLLER ÅR A HÖHUS L SCEN ELLER MANEGE DE ÄR SJU I VECKAN A D PRATADE HISSAS I NATTTILL MÖSSAN SJÖSS Y R A S E K SÅDAN MAT ÄR SUSHI T PINSAMT N FRUKT GUDSTJÄNST Ä P P L DRAS ÅT GENELDKRING LJUDER STÄDER BYTET U G N A R MITT I JEEP FEL PÅ SKÄRMEN E E L E E N D E N MUSIKBEARBETNING E N O D E R N A R O R R R A BASTA! G A A O R T N G SKÖNHETSDYRKARE E I N S T L L Å I A FINA PÅSDRYCK E R L I K E E L A D SIMPLE G O E O G S D R A A DYRBARHETERNA M B SÅDANA KANSKE AKKA SKREV MED? R N TREND BÅTKANT KORT FABELTILL DJUR EXEMPEL SPELAR AKTRIS A R FÅRHANE KEX SLET PÅ S KROPPSPULSÅDERN N KLOCKFORMIGA SPÄDA BLOMMOR BETE MISSTÄNKA N G LUKTORGAN N A R A TAR ÅRTAG GÅR JU SOLEN A N SÄTTER SKINKA PÅ JULBORDET? K N O S T E T E R R LEMUR-KRYSS Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Mattias Axelssonn Krysslösning från förra Edico
© Copyright 2024