1. No category

> Om jag får se din får du titta på min
> Här behandlas alla olika
> Med hästar i fokus
6/2014
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning
Kerstin Ryning
”klart jag ska prova,
vad har jag att förlora”.
I detta nummer:
F
örra veckan var för mig en förfärlig vecka.
En vecka då min egen hållbarhet prövades svårt. En mycket nära och kär morbror dog. Jag förlorade båda mina föräldrar tidigt i livet. Min moster och morbror har varit
de som sedan dess har funnits där i vått och torrt
för mig och min familj.
Att livet är förgängligt är en vetskap jag bär
med mig intellektuellt. Liksom att man får vara
beredd på att förlora en gammal människa. Ändå
är det något i min själ som stretar emot vetskapen. Som om det inte gäller mig. Varje gång vi
drabbas av förgängligheten är det chockartat och
smärtsamt. Är det förlusten eller den ofrånkomliga insikten att det drabbar oss alla utan att vara
förhandlingsbart? Förmodligen både och.
Livet är tungt och svårt – när man tvingas ta
farväl av en nära anhörig – samtidigt blir det väldigt tydligt vad som är viktigt i livet. De långa vaknätterna, de rödgråtna ögonen och den vanmakt
man känner inför det faktum – att det finns absolut inget jag kan göra för att ändra på utgången
av detta. Det emotionella kaos som uppstår i kölvattnet av sorg öppnar på något vis ändå upp för
nya tankar. Egentligen skulle jag vilja stanna upp
ett tag och lyssna på det inre och reflektera över
vilka konsekvenser förlusten har för mitt jag och
för mitt liv.
Men i det här jobbet finns inte riktigt möjligheterna att stanna upp. Vi befinner oss mitt uppe
i en stor förändring och helt följdriktigt är det oro
i organisationen. Jag måste vara oerhört närvarande och lyssnande samtidigt som jag måste
bereda mark för det nya. Parallellt med min sorg
måste jag också ha kraft att fullfölja mitt professionella uppdrag. Jag försöker vara lyhörd inför
de nya insikter och perspektiv som sorgen skapar
och i någon mening försöka applicera dem i mitt
yrkesliv.
Kan jag använda mig av min sorg i mitt arbete eller är den bara privat? Kan jag förankra
känsligheten inom mig till att få nya perspektiv?
Att ta farväl är att dö en smula, sägs det. Och det
är nog sant men jag försöker vända på det och
fundera över vad jag har lärt mig av min morbror
och vad han gav mig. På det sättet lever han vidare i mig. Vad är sorg och vad är saknad är frågor
som mina tankar kretsar runt.
Oavsett svaren på frågorna så tänker jag att
det finns en, i viss mening, likhet med hur det är
att arbeta med förändringar. Vad är svårigheten
med att förändra? Är det bara en ovilja att säga
farväl till ett gammalt och invant sätt att organisera sin vardag eller är det en sorg i kombination
med en rädsla för det nya, det okända? Är det en
saknad efter trygghet i något man själv varit med
och byggt upp eller är det helt enkelt ett alarmsystem som fullständigt objektivt signalerar överhängande fara eller framtida bristfälligheter?
Vad som är viktigt i livet skulle i den bästa av
alla tänkbara världar också vara viktigt på jobbet.
Som att ha goda relationer, fungerande dialoger,
tid för att lyssna, tid för att debattera, ha tillit till
varandra och känna trygghet. Men precis som i
privatlivet måste det också finnas utrymme för
gräl, oenighet och uppbrott. De flesta relationsproblem går att reparera under förutsättning att
båda parter har viljan och uthålligheten.
En som har uthålligheten i fokus är Helen
Timperley som jag hade förmånen att träffa i
veckan som gick. Hennes metod ”inquiry cycle”
känns också relevant på förändringsprocesser.
Cirkelns mål är att lösa problemet. Men vad är det
som är problemet? Beroende på hur vi definierar
problemet lägger vi upp en handlingsplan för att
lösa det. Om problemanalysen inte är korrekt så
löser inte handlingsplanen problemet. Däremot
finns det ett lärande i att inte lösa problemet och
så fortsätter man att om och om igen formulera
frågeställningen, tills resultat uppnås. Det handlar om engagemang och uthållighet och om att
lära längs vägen.
Efter en tuff vecka åkte jag tillsammans med
några kollegor och vår nämndsordförande till
Köpenhamn för att träffa viceborgmästaren.
Målet med resan var att starta ett konkret samarbete när det gäller jobb och utbildning. Det är
en hisnande känsla när man inser att det faktiskt
finns oändliga möjligheter att utveckla verksamheten tillsammans med Köpenhamn och vidga
Öresundsregionens invånares perspektiv. Det är
fantastiskt detta med Malmös geografiska läge
– mitt i regionen – självklart ska vi vara en av huvudspelarna på denna arena. Ibland ser man inte
skogen för alla träden. Precis så som när sorgen
förblindat oss.
Ledaren: 2
Hallå där – Pelle Jernryd3
Chromebook
4
Teater
5
Textilt skapande
6-7
Malmö - The True Story
8
Jämställdhet
9
Ode till bildningen
10-11
Lärarlegitimation
12
HR Information
13
Profilen: Kerstin Ryning14-17
Hästar i fokus
18-19
Ny organisation
20
Författarbesök
21
Demokratiskt förhållningssätt
22
Kriminalteknik23
Kollegialt lärande
24
Krönikan: "Conny"
25
SFI på VLC
26
Enkät
27
Kryss28
EDICO
Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
och utkommer med 8 nr per år
EDICO BETYDER PÅ LATIN
Jag säger rent ut, jag yttrar
ANSVARIG UTGIVARE
Eva Ahlgren
CHEFREDAKTÖR
Pia Oredsson, informationschef
REDAKTÖR
Sanne Cederstam,
kommunikationsavdelningen
GRAFISK FORM
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av kommunikationsavdelningen
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER
[email protected]
BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET
Komin > gymnasie- och
vuxenutbildningsforvaltningen
medarbetare
Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro,
Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius,
S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark,
Värnhemsskolan, Hanne Sandberg,
JobbMalmö
OMSLAGSBILD
Gustaf Johansson
TRYCK
TMG öresund, Galerie Art Silk, 2500 ex
Hallå där!
Hallå där – Pelle Jernryd
Hur fick du uppdraget som projektledare till
TODO?
Projektledarrollen ingick i uppdraget från
början. Förra året handlade det mest om att
hålla i bokningarna och ha kontakt med skolornas representanter. I år arbetar jag även
med TODOs grafiska material och sitter med
i styrgruppen.
Vad skiljer årets mässa från förra årets?
Förra årets mässa var den första TODO-mässan. Nu har vi gjort förbättringar utifrån förra
årets erfarenheter. Idékonferensen är borttagen och så har vi gjort tydligare skillnad mellan gymnasiedelen och jobb- och utbildningsdelen som riktar sig till de som ska eller har
gått ut gymnasiet. I år har vi en liten koncentration av yrkesuppvisningar i anslutning till
gymnasiedelen. I övrigt visas yrkesutbildningarna i varje skolas egen monter. En annan skillnad är att gymnasieskolorna kommer
att avsätta tid för de som tar studenten till vå-
Nominera din chef
Vad är du mest nöjd över gällande mässan?
Vi började tidigare och har haft en bättre dialog och kommunikation med alla, både utställare och besökare. Vi har lyssnat mycket
på skolorna för att ytterligare förbättra formen.
Vad kommer besökarna att få ut av TODO?
Som blivande gymnasieelev kommer man att
kunna besöka alla skolor i Malmö och dess
närområde. Mässan ger möjlighet att skapa
en första kontakt med gymnasieskolorna och
få svar på massa frågor.
Pelle Jernryd är grafisk formgivare och
layoutare på informations- och kommunikationsavdelningen på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Han är dessutom projektledare för gymnasiedelen på
TODO- mässan som arrangeras på Malmömässan 6-8 november.
I botten är Pelle musiker och arbetar fortfarande aktivt med musiken vid sidan av jobbet på förvaltningen. Tidigare har han arbetat
med IV-musik, som IKT-resurs på Pauliskolan och som lärarassistent på Mediegymnasiet.
FOTO: Björn Holmberg
Vem är TODOs uppdragsgivare?
Gymnasiemässan har ju funnits länge, men
politikerna ville skapa en helhetsbild för unga
Malmöbor både vad det gäller jobb och utbildning. TODO är ett helhetsgrepp med
Malmöbornas bästa för ögonen.
ren att besöka mässans jobb- och utbildningsdel där vi bland annat visar var framtidens jobb finns.
Hur många besökare räknar ni med? Hur
många utställare?
Vi hoppas på fler än förra årets 10 000 besökare. Antalet utställare på gymnasiedelen är
40 skolor. Hur många som kommer att finnas på jobb- och utbildningsdelen vet vi inte
riktigt än.
Vad är det svåraste med att rodda ihop en
mässa?
Det svåraste är att tillgodose allas önskemål.
Språkdagen
Ekonomiskt stöd för elevprojekt
Låt Stå
För sjätte året i rad ska Årets ledare i Malmö stad
nomineras och det är endast du som medarbetare
som kan nominera.
Den 9 oktober samlas språkintresserade pedagoger för en dag med ett fullspäckat program med
fokus på språk.
Genom att nominera din chef uppmärksammar du
dennes insats och synliggör en god ledare som kan
inspirera andra i organisationen. För att kunna bli
nominerad krävs att man har verksamhets-,
personal- och budgetansvar.
Under språkdagen kommer forskare från Stockholms universitet, lärare från lärarhögskolan i
Uppsala och många andra erfarna pedagoger att
berätta om sina specialområden.
Låt Stå - Antirasism på schemat erbjuder upp till
5 000 kr som ekonomiskt stöd till projektgrupper
som vill genomföra antirasistiska elevprojekt.
Det kan vara en känd person som du vill bjuda in,
en blogg som du vill starta eller kanske en mindre
festival.
Det kommer att handla om svenska som andraspråk, flippade klassrum, läspedagogik, IKT i
språkundervisning, språkets betydelse för
matematiken och mycket mer.
Projektet kommer att drivas inom ramen för Låt Stå
och det främsta kravet är att du kan motivera hur
arbetet på något sätt motverkar rasism och
diskriminering.
Edico kommer att följa språkdagen och i nästa
nummer kan du ta del av godbitar från den om du
inte själv hade möjlighet att delta.
Läs mer och hitta ansökan på:
http://www.latsta.com/antirasistisk-projektverkstad-i-malmo/
Årets ledare 2014 utmärks av Engagemang för
Malmö genom att hen: Under det senaste året
tillsammans med sina medarbetare utvecklat
verksamheten på ett kreativt och engagerat sätt
med Malmöborna i fokus. All information om årets
ledare finns på Komin/Vår kommun/ Kommunövergripande satsningar/Årets ledare
3
Chromebook
Chromepiloter
Samsung Chromebook påminner en hel del om en Macbook Air till utseendet men skiljer sig från en
vanlig dator i det att man inte kan installera program eller spel på den. Funktionsmässigt påminner den
om en surfplatta eller smartphone fast med ett annat appsystem och med ett användarvänligt tangentbord. För att kunna arbeta med en Chromebook krävs internetuppkoppling och även om man kan utföra
vissa uppgifter offline är hela tanken med Chromebooken att man ska arbeta i realtid mot Googles egna
tjänster i molnet.
text: sanne cederstam | Foto: björn holmberg
Därför kan en Chromebook vara ett alternativ till Mac, PC eller surfplatta?
1, Den är betydligt billigare än en annan dator. 2, Jämfört med en vanlig dator
är det ett förhållandevis enkelt bakomliggande system så det finns inte särskilt mycket inställningar och liknande som man behöver leta upp. Eftersom det handlar om ett
molnbaserat operativsystem så kommer antagligen eventuella fel som uppstår i operativsystemet gå att lösa via molnet. 3, Att
konfigurera och starta igång en Chromebook för första gången tar bara någon minut. 4, Tangentbordet och pekplattan är
användarvänliga och ger till skillnad från
surfplattan en riktig datorkänsla.
Detta saknar en Chromebook
På en Chromebook kan man inte installera
drivrutiner till extern hårdvara, t.ex. skrivare. Man kan dock ansluta skrivare till
Chreomebooken via molntjänsten Google
Cloud Print. Inte heller kan man ladda ner
och installera program som t.ex. Photoshop
eller bankID. Man är beroende av Internetanslutning.
Komvux på UH är först ut
På initiativ av Universitetsholmens gymnasiechef Agneta Nilsson upphandlades under
våren 600 Samsung Chromebooks. Skolans
gymnasieelever har sedan förra året var sin
Macbook, men för komvuxeleverna var det
värre. Det fanns 80 PC-datorer som de
kunde låna och lämna tillbaka på vissa tider
under dagen men som de inte fick ta hem.
Det var ett system som inte fungerade särskilt bra för någon. Nu har alla komvuxelever fått var sin Chromebook som de får använda som sin egen under hela
utbildningstiden.
– Vår förhoppning är att pedagogiken
ska kunna utvecklas nu när alla våra elever
har en dator. Det ger bättre möjlighet att ta
Slavica Rankic och Kristina Hessel
ansvar för studierna, ta igen missade uppgifter och kommunicera med lärarna.
Google drive erbjuder verkligen möjlighet
att följa sin egen lärandeprocess och hålla
ihop delarna så att de blir en helhet, menar
Slavica Rankic och Kristina Hessel som är
Universitetsholmens komvuxrektorer.
Samtidigt kan de se en risk med ökade
klyftor mellan de elever som är IT-vana och
de som aldrig har använt en dator. Några
sådana finns i varje klass.
– Om man inte använder datorn hamnar man efter i utbildningen, hittar inte
sina uppgifter och kan inte följa med. Lärarna lägger ju ut alla uppgifter i driven eller
på en klassajt och förväntar sig att alla vet
vad de ska göra, men så är det inte.
till en Chromebook. Men när man kom på
att Stava Rex finns för Google Drive och att
talsyntes finns för Google Chrome är de
problemen lösta.
Under året kommer Kristina och Slavica att göra en enkätundersökning om ITanvändning bland sina elever. I den enkäten kommer de också att utvärdera hur det
har fungerat att arbeta med Chromebook.
Förutom Komvux på Universitetsholmen
har Byggymnasiets elever och 24 elever på
Pauli också fått Chromebooks att testa.
– Om pilotprojektet slår väl ut kommer
jag att arbeta för att få in Chromebooks i
vårt vanliga sortiment, berättar förvaltningens IT-samordnare Mats Ternby.
Utvärdering
Än så länge har man inte hunnit göra någon
utvärdering kring hur det fungerar att arbeta med en Chromebook, men Helle Larsen som är IT-pedagog menar att eleverna
är jättenöjda. Det största problemet är när
nätverket svajar, vilket det gör ganska ofta.
För att en Chromebook ska komma till sin
rätt måste man ha tillgång till ett nätverk.
Ett annat initialt problem har varit att man
inte visste hur man skulle lösa det hjälpbehov som t.ex. elever med dyslexi har, eftersom man inte kan ladda ner hjälpprogram
4
Chromebook: Vikt 1.1 kg, skärm 11,6 tum 1366x768
pixlar, lagringsutrymme: 16 GB, pris: ca 2600 kr.
(Ipad: ca 4100 kr, Macbook ca 10 000kr inkl.
försäkring och andra tjänster)
Teater
Churchill var inte heller klok
Arbetslösheten bland funktionsnedsatta är över 50 procent. Ofta handlar det om arbetsgivarnas osäkerhet
och okunskap. De är rädda att få in någon som drar ner effektiviteten, lönsamheten och produktiviteten i
verksamheten. Kanske är de också okunniga om hur man kan bemöta en person med funktionsnedsättning, speciellt om det handlar om en neuropsykiatrisk sådan. Kan man göra något för att förändra inställningen till personer med funktionsnedsättning?
text: Sanne cederstam | bild: sanne cederstam och Björn Holmberg
Östra Teatern här i sin uppsättning av ”Churchill var inte heller klok” i Värnhemsskolans aula.
Dramatikern Gunilla Boëthius och
den nu bortgångna skådespelaren Jill Runestedt är båda mammor till barn med funktionsnedsättningar. 2003 bestämde de sig för
att använda sina erfarenheter till att producera en teaterföreställning om bemötande av
funktionsnedsatta personer och deras anhöriga. Sedan dess har de, under namnet Östra
Teatern, satt upp och turnerat med fem olika
föreställningar. Den senaste; Churchill var
inte heller klok kunde man se i Värnhemsskolans aula i mitten av september.
Pjäsen handlar om arbetslivet för personer med funktionsnedsättning och är
baserad på verkliga upplevelser. Man får
följa tre unga människors kamp för att ta
sig in i arbetslivet: Anton med en lindrig
utvecklingsstörning, Hanna med adhd
och Jonas med Aspergers syndrom. De
möter en arbetsmiljö där rekryteringssajter, bemanningsfirmor och facilityföretag
har tagit över och där slimmade strukturer
och krav på effektivitet stänger dem ute.
Men vad händer när de äntligen får ett
jobb? Ibland fungerar det inte alls. Men
ibland, med rätt handledning och arbetsgivare med ett öppet sinne, fungerar det
och då kan det betyda en fantastisk utveckling för arbetsklimatet på företaget,
lönsamheten och inte minst för den anställda. Det är just detta som är pjäsens
syfte – att genom att återspegla verkligheten - öka förståelsen för och viljan att släppa in personer med funktionsnedsättning
på arbetsmarknaden.
Målgruppen för pjäsen är personer
med funktionsnedsättning, deras anhöriga
och personal som arbetar inom vård och
skola. Andra målgrupper, kanske de viktigaste, är företagare, rekryterare, personliga
Elever och personal samlas utanför
skolan efter att larmet gått
5
assistenter, politiker, poliser, församlingsarbetare, bibliotekarier och handläggare
på försäkringskassor, arbetsförmedlingen
och inom socialtjänsten. På Värnhemsskolan bestod publiken inte av de som mest
borde ha varit där; arbetsgivarna. Jag tror
att varje arbetsgivare som ser pjäsen, med
glädje och förtröstan, skulle ge en funktionsnedsatt person en chans.
Föreställningen var tänkt att avslutas med
en diskussion mellan ensemblen och publiken. Tyvärr blev det inte så eftersom larmet
gick och skolan var tvungen att utrymmas.
Textilt skapande
Textil och design skapar nytta och glädje
till hela stan
Det lagas, sys, ändras, klipps och skapas i bottenvåningen på Cypressvägen 18. Hit kan alla enheter inom
Malmö stad vända sig för, att klä om en stol, få sytt upp gardiner, grytlappar, utklädningskläder eller
smarta förkläden med grejor som man kan pilla på till demensboende.
TEXT: Hanne Sandberg | Bild: Camilo Pozo Jelves
Arbetsledaren Karin Sellberg berättar engagerat om samarbetet med Lindängens Arbetsledarveteranen Rose-Marie Jacobsen berättar att nya deltagare hajar till
bibiliotek.
när Polisen kommer in för att få sina uniformer lagade
Här blommar kreativiteten och ingenting är omöjligt.
– Det roligaste var när vi fick göra sofföverdrag i guld till Malmöfestivalen, säger
arbetsledarveteranen, Rose-Marie Jacobsen. Polisen och Räddningstjänsten är sedan många år tillbaka kunder. Hit till arbetslaget textil och design, kommer de när
arbetsuniformen behöver ändras eller lagas.
Arbetsledarna Karin Sellberg på sömnad och Rose-Marie Jacobsen som har jobbat på mölbeltapetseriet i snart 24 år kommer nu att bli ett och slås samman till ett
arbetslag; textil och design.
– Utmaningen blir att flytta det kvinnodominerade sömnadslaget till en ny lokal på möbeltapetseriet med blandade deltagare, säger Rose-Marie.
Karin håller med och fyller i;
– Vi kommer då att bli totalt 34 stycken.
Varierande uppdrag
Kunderna kommer från kulturskolan, dagis, förskolor och gruppboenden och uppdragen är många och varierande.
De deltagare som kommer till textil och
design är oftast människor som levt väldigt
länge i arbetslöshet och utanförskap men
det är även personer som har en OSA-anställning (offentligt, skyddad, anställning)
vilket innebär att man blir kodad av arbetsförmedlingen på grund av, socialmedicinsk
funktionsnedsättning, intellektuellt funktionshinder eller psykisk sjukdom, förklarar
Rose-Marie och Karin. Vi har idag 5 personer som omfattas av det gamla OSA-avtalet
och har varit här i 20 år.
Lindängenbiblioteket kontaktade textil
och design med en idé.
– De blev begeistrade och köpte våra utklädningskläder som vi har gjort till barn.
Istället för att låna en bok kan man som
6
Malmöbo låna ett plagg med sitt lånekort i
en hel vecka! En jättebra grej utbrister Karin och Rose-Marie fyller i;
– Ja, för det är ju inte alla som har råd
eller möjlighet att köpa egna utklädningskläder. Vi har även gjort kostymer till Kulturskolans uppsättningar av Hans och Greta, Alice i underlandet och mycket mer.
Eftersom vi har deltagare som har varit här
väldigt länge kan vi ta oss an avancerade
uppdrag vilket naturligtvis är på gott och
ont, menar Karin.
tillspetsad design
Det roligaste uppdraget vi har haft är
nog när vi fick fria händer att göra sofföverdrag till Malmöfestivalen. Ju galnare och ju
mer spets och rosetter uppdragsgivaren såg
desto bättre tyckte hon det blev, ler RoseMarie. Resultatet blev sofföverdrag i guld.
Förskolan Leonard nära Möllan ville öka
förståelsen och respekten bland förskolebarnen.
Textilt skapande
– Vi sydde upp kläder från 10 olika delar av världen bland annat Sverige, Polen,
Uganda, Kuba, Irak, Japan och Chile. Barnen som är mellan 4-6 år fick möjlighet
prova varandras länders kläder och på det
sättet fick de kunskap om varandras olika
bakgrunder och kulturer.
identitetsskapande
En annan förskola hade en idé om att all
personal ska ha något igenkännande på sig
som gör att man ser att det är förskolepersonal. Då föddes idén till en magväska där
man kan stoppa sin mobil, kamera och lite
annat.
– Vi har precis skickat iväg ett prov och
tror att magväskan kommer att slå väl ut,
säger Rose-Marie.
De båda arbetsledarna på textil och design har en dröm om att verksamheter inom
Malmö stad ser textil och design som ett
första alternativ innan man går ut med en
förfrågan externt.
– Vi kan aldrig lova när det blir färdigt
på grund av att vi har de deltagare vi har
med olika behov och svårigheter men vi gör
alltid ett bra jobb, ler Rose-Marie!
Nyckelpigedräkt i velour för barn
Det arbetas flitigt i ateljén på textil och design
Kreativa utklädningskläder
Faktaruta
OSA-anställning (offentligt skyddad anställning) är för personer som:
•
har en socialmedicinsk funktionsnedsättning
•
är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionsnedsatta
•
inte har haft kontakt med arbetslivet tidigare eller varit borta från det under en längre tid på grund av en långvarig och svår psykisk sjukdom.
Källa: arbetsförmedlingen
7
Malmö - The True Story
Malmö – The True Story
Stiftelsen Framtidsgenerationen vill bidra till att skapa ett samhälle med plats för alla, oavsett ursprung.
Till projektet Malmö - The True Story har stiftelsen tillsammans med Malmö stadsteater träffat flera tusen
gymnasieelever, djupintervjuat 500 och samlat in berättelser via nätet. Några av berättelserna gestaltas i
pjäsen Vilja väl som kommer att spelas på Hipp under hösten. Andra berättelser har illustrerats av några
av Sveriges skickligaste serietecknare och getts ut i boken I hjärtat av Malmö. Boken har delats ut till
elever på Malmös samtliga gymnasieskolor. När den släpptes den 5 september var det releaseparty på
Grand hotells takterrass.
Text: sanne cederstam | Foto: Björn Holmberg
Kenan Ganić, kommunikatör på Framtidsgenerationen och
Lina Mousa från Irak. Lina är en av de gymnasieelever vars
berättelse publicerats i boken I hjärtat av Malmö. Lina
Mousas berättelse är en hyllning till Rosengård. ”Jag älskar
Rosengård och kommer alltid att göra det eftersom det är
det enda stället där jag ser att folk bryr sig om varann”,
skriver Lina i sin berättelse.
Rektorer, sponsorer, serietecknare, skådespelare och intresserade Malmöbor åt buffé, drack
8
bubbel och minglade på Grand Hotels takterrass i det fina eftermiddagsvädret.
Luciano Astudillo, en av Framtidsgenerationens grundare, Lina
Mousa, medverkande i boken I hjärtat av Malmö, Sarah Kläpp,
serietecknare, Natalia Batista, serietecknare och Katrin Stjärnfeldt
Jammeh, kommunstyrelsens ordförande tackade varandra. ”Det är så
många som inte kommer till sin rätt och i mitt politiska engagemang
vill jag vara med och skapa förutsättningar för människor att
utvecklas”, sa Katrin Stjärnfeldt Jammeh innan hon rusade vidare till
nästa valkampanjmöte.
En av Framtidsgenerationens grundare och före detta
S-politikern Luciano Astudillo tillsammans med Birgitta
Moberg och Maria Jarlsdotter.
Jämställdhet
Vägen till (o)jämställdhet
Well you see, we keep looking for home, but we keep finding this pit.
So I just thought that if we looked for this pit, we might find home Nalle Puh
Text: Maria Fladvad | foto: hanne sandberg
Mitt i sommarvärmen för två år sedan
började JobbMalmö ett intensivt arbete med
jämställdhetsintegrering. Bakgrunden var
att stadskontoret upptäckt att det framförallt var de resurskrävande insatserna, med
åtgärdsanställda, som hade en stor övervikt
av män inskrivna. Malmö stad, med höga
ambitioner för jämställdhetsarbetet, hade
året innan antagit Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Malmö skulle återigen
sättas på kartan, inte bara som en miljömedveten, socialt hållbar, ung kunskapsstad utan
även som en jämställd stad. Det är en fin vision. Det är en vision om ett hem, men för
att kunna hitta hem krävs ibland Puhs tankevärld.
Avtal med jämställdhetsperspektiv
I början väckte arbetet blandade känslor.
Medan vissa hade längtat i flera år på jämställdhetsfokus, uttryckte sig andra att de
ville tömma magsäcken på allt som hade
med jämställdhet att göra. Argumenten
kändes snabbt igen ”vi styr inte vilka Arbetsförmedlingen skickar”, ”vi gör ingen
skillnad mellan kvinnor och män - vi jobbar med individer”. Med andra ord, det
fanns en hel del gropar. Blicken vändes då
till groparna och JobbMalmö anordnade ett
event för femtio arbetsförmedlare, arbetade
med kommunikationsmaterial och skrev
avtal med Arbetsförmedlingen med jämställdhetsperspektiv. Från 2012 till 2013
hade Arbetsförmedlingens anvisade könsfördelning till en insats svängt från 29 procent kvinnor och 71 procent män, till 43
procent kvinnor och 57 procent män.
Inget familjestöd för män med barn
Efter analys byggdes omklädningsrum för
kvinnor, där det tidigare bara fanns för
män. Möjligheterna till flexibla arbetstider
utreddes, så att det var möjligt att kombinera föräldraskap och anställning/arbetsrehabilitering. Ingångarna till JobbMalmö
blev mer enhetliga. Utbildningar och flera
workshopar med normkritisk utgångspunkt anordnades. En jämställdhetsanalys
visade på markanta skillnader mellan kvin-
nor och män med barn som fick rekommendation om stöd till familjen. Sådana rekommendationer var i stort sett obefintliga för
män med barn. För att säkerställa rätt och
likvärdig bedömning för kvinnor och män
ställer medarbetarna numera kontrollfrågor
till varandra.
Att vara inskriven vid JobbMalmö kan
vara en morot för personer om det finns någon i dennes nätverk som skulle tjäna på att
personen blev självförsörjande. Detta ledde
till att en checkfråga om nätverk och viktiga relationer, som finns hos personen, togs
fram. Det är en viktig förändring för att belysa att det finns andra relationer och familjekonstellationer än den traditionella biologiska mamma, pappa, barn-idén.
Malmö ska ligga i framkant
Så här i efterhand kan JobbMalmö skryta
med att jämställdhetsarbetet presenterats på
den största nordiska konferensen med fokus
på kvinnors rättigheter sedan 1994, för ett
EU-projekt och på en SKL-konferens samt
flera gånger internt runt om i Malmö stad.
Detta innebär dock inte att JobbMalmö
funnit vägen hem, men att JobbMalmö vågat leta efter gropen - vågat leta efter ojämställdhet. Jämställdhet innebär inte att alla
ska bemötas likadant, däremot likvärdigt.
Av den anledningen är verksamhetsmålet
för 2014 att implementera jämställdhetsanalys som metod i hela verksamheten. Det
är helt i linje med kommunövergripande
Maria Fladvad
mål och ett steg närmre budgetmålet för i
år, det vill säga att Malmö ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på
jämställdhetsområdet. Jämställdhetsanalyser i det dagliga arbetet är därför inte ett
JobbMalmö-mål utan en utmaning för hela
förvaltningen.
Analys i fem steg
En jämställdhetsanalys kan förklaras genom fem steg; inventering, kartläggning,
analys, åtgärder och uppföljning. Det kan
handla om att räkna hur mycket tid kvinnor och män talar på ett möte, att läsa av
könsuppdelad statistik eller att diskutera
med varandra om hur och vad som görs på
daglig basis. Materialet ska sedan analyseras
och relevanta åtgärder för eventuella problem skapas. Efter det är det viktigt att fortsätta leta efter groparna och följa upp åtgärderna för att se om det är rätt väg hem.
Den 19 september anordnade JobbMalmö en gemensam halvdag för jämställdhetsarbetet som ett första steg att på riktigt
implementera jämställdhetsanalys. Vi måste fortsätta leta efter groparna, we might
find home.
Faktaruta
Jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom
livets alla områden.
Nationellt jämställdhetsmål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och
sina egna liv.
Fyra delmål:
»» 1. En jämn fördelning av makt och inflytande.
»» 2. Ekonomisk jämställdhet.
»» 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
»» 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering: Malmö stads plan för att bli en jämställd kommun med
likvärdiga verksamheter till alla kvinnor och män oavsett bakgrund och tillhörighet.
Jämställdhetsintegrering: En strategi för att uppnå jämställdhet
Mer information finns på Malmö stads jämställdhetsintegreringssidor på KomIn
9
Ode
Ode till bildningen
När det började diskuteras namnbyte av vår förvaltning kände sig Edicos krönikör Roland Schött manad
att försöka fånga bildningsbegreppets svenska historia och kärna. Det har han gjort i en hyllningsdikt, Ode
till bildningen. I sin helhet är verket omfattande men nedan kan du ta del av ett smakprov, de inledande
stroferna 1-6 samt 12, som uppmärksammar lärarnas del i bildningsarbetet.
Text: roland schött | bild: colorbox
Bildning hör ihop med den högre kulturen
När de omedelbara behoven är mättade.
Bildning är överbyggnad, dekoration
Men också den fasta grunden,
Varförutan all kunskap vacklar, blir sammanhangslös och till sist glöms.
Bildning är en späd planta,
Som historiskt utvecklats och kunnat spira
I skydd av de högre samhällsklassernas, tillräckligt många ståndspersoners förfining
Vid akademier, ämbetsverk, ambassader, på residenser och i herrgårdar.
Bildning var länge ingenting för vanligt folk.
Men redan före folkskolan, den sociala utjämningen och demokratin
Till bildning strävande begåvningar framträdde, intet kunde dem hejda,
En Kellgren, bondestudenter, informatorer i herrskapsfamiljer som Runeberg,
Och de kunde bli lärdomsbjässar. Lyskraften från deras höga pannor,
Strålglansen i deras ögon, det är ej blott skönt utan sublimt.
10
Ode
Länge utgick ljuset från prästgården.
Där hade lärdomen med bildningen ingått harmonisk förening,
Där var en ensam man ofta lika hemmastadd i klassikerna som bekännelseskrifterna,
Styrkte sig med än romarcitat, än hellenska tankefigurer eller ur judendomens källor.
Det omgivande landet var kargt, befolkningens andliga horisont med få undantag trång.
Höga värde, alldeles för högt svävande, måhända,
För att vi ens skulle våga tänka på att bruka Ditt namn längre –
Särskilt som den klassiskt humanistiska bildningen på elementär nivå,
Det vill säga det gamla latinläroverket, sedan länge slumrar och ej kan väckas åter? –
O bildning, gäckande, all vår tankekrafts härskarinna, skänk oss ändå Din ljuva blick!
Då skingras dimmorna och vi ser klart,
Obskurantismens troll spricker inför Ditt ljus, tankeoreda och humbug avslöjas,
De efter kunskap och förkovran törstande sporras att gå vidare;
Och en anda av benägen mildhet genomströmmar deras bröst
Som satts att undervisa, leda, skipa rätt.
För domarens kall, liksom ämbetsmannens eller lärarens gäller:
De agerar alla i Guds ämbete, bildar i världens ögon en noblesse de robe,
Universitetslärarna ock med gymnasiernas kollegier på nivån under dem
Samt slutligen, längst ned, den vanlige skolläraren. Om honom sade skalden
Att han anförtrotts själva mänskovärdet, fått den unga mänskans hjärta i vård.
11
Lärarlegitimation
Läget inför juni 2015
Den 25 september publicerade Skolverket en rapport över hur stor del av undervisningen som bedrivs av
behöriga lärare i Sverige, på alla nivåer. Rapporten visar att i gymnasieskolan är endast 52 procent av
lärarna behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskolan 65 procent. Kommunala skolor har i genomsnitt en högre andel tjänstgörande lärare som är behöriga
att undervisa i sina respektive ämnen än fristående skolor. Kvinnliga lärare är i högre grad behöriga i de
ämnen de undervisar i än manliga lärare.
text: sanne cederstam
Niclas Westin är enhetschef för professionsutvecklingsenheten på Skolverket. Han
säger att en anledning till att andelen obehöriga är så hög på gymnasiet beror på att det är
stor brist på yrkeslärare. Men han säger också
att det är brist på lärare i princip i alla ämnen.
Att det ofta är så att en lärare som är behörig
i ett eller flera ämnen även undervisar i ett
ämne där hen saknar behörighet drar också
ner statistiken.
Fram till den 22 juni 2014 hade drygt
52 000 lärare fått behörighet att undervisa i
något eller flera ämnen på gymnasiet. Av
dessa tjänstgjorde 16 900 lärare läsåret
2013/14. Totalt undervisar 32 600 lärare i
gymnasieskolan läsåret 2013/14. Detta
innebär att knappt 52 procent av gymnasieskolans lärare är behöriga i något eller några
ämnen i gymnasieskolan. Det betyder också att det finns en stor andel legitimerade
lärare som inte arbetar som pedagoger.
– Det är ett problem. Risken är att eleverna undervisas av lärare med otillräckliga
ämneskunskaper. Undersökningar visar att
läraren är den enskilt viktigaste faktorn för
elevernas lärande. Läraryrket måste bli mer
attraktivt och lärarna behöver rustas och
stärkas i sin egen förmåga, menar Niclas
Westin, liksom så många andra.
Kritik
Skolverket har fått kritik för att handläggningstiderna är så långa, just nu 6-9 månader. Vad beror det på?
– Vi sitter med många tidskrävande ärenden. Det kom nya regler i december, vilka
bland annat innebär att man kan söka legitimation utifrån undervisningserfarenhet. Då
ökade antalet ansökningar och de blev dessutom mer komplicerade att handlägga. De
ärenden som tar längst tid handlar i huvudsak om yrkeslärare och lärare med utländsk
examen. Varje ärende kan ta flera dagar att
utreda. Vi har under hela året fokuserat på
gamla ansökningar, men är tyvärr inte riktigt ikapp än, säger Niclas Westin.
Skolverket har också fått kritik för att de
utfärdar legitimation med olika behörighet
till lärare som har samma bakgrund och utbildning.
– Det har hänt att vi har gjort fel och det
ska inte hända, men när vi har utrett fallen
visar det sig att vi gjort väldigt få fel. Förklaringen är att personer upplever att de har
samma utbildning men när man tittar närmre visar det sig att de har läst lite olika kurser
och gjort val med olika inriktningar. Vi
chansar inte utan tar alltid kontakt med de
aktuella lärosätena om vi är osäkra, säger
Niclas.
Ansök nu
– Jag rekommenderar alla att söka legitimation så fort som möjligt. Det kan vara svårt
att själv avgöra om ens ärende är komplicerat att bedöma. Vi har ett krav på oss att
handlägga alla ärenden inom 4 månader
och det klarar vi när vi är i balans, men just
nu kan det ta längre tid. Därför bör man
inte vänta med att skicka in sin ansökan,
poängterar Niclas.
Just nu arbetar 90 personer med att
handlägga lärarlegitimationer. Under hösten kommer Skolverket att anställa ytterligare 10 personer.
Rapporten hittar du på Skolverkets
hemsida www.skolverket.se
Den 1 juli 2015 upphör rätten för lärare som inte har legitimation
att självständigt ansvara för undervisningen och besluta om betyg.
Har du inte sökt
lärarlegitimation?
Gör det nu!
12
HR information
Nytt arbetssätt kring medarbetarsamtal,
lönesamtal och lönekriterier
De senaste årens medarbetarenkäter visar att det finns ett utvecklingsområde gällande medarbetarsamtal,
lönesamtal och lönekriterier. Därför har det nu tagits fram nytt material för att tydliggöra både syftet med
samtalen och hur strukturen kring lönesättning ser ut. Alla ska veta vilken typ av samtal som hålls, samt
syftet med samtalen. Strukturen för och materialet kring medarbetarsamtal, lönesamtal samt lönekriterier
är framtaget i en partsammansatt grupp bestående av arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter.
text: sanne cederstam
Ett tydligt årshjul
Vad händer nu?
Syftet med det nya arbetssättet är att ha en
pågående process året om d.v.s. att arbetet
sker utifrån ett årshjul.
Under hösten 2014 arbetar 3 pilotenheter
med att gå igenom materialet och testa den
nya samtalsstrukturen i medarbetarsamtalet. Piloterna är Bellevue, S:t Petri och Insatsenheten (JobbMalmö).
Forskning visar att regelbundna samtal ger
ett positivt arbetsresultat både för medarbetaren och för organisationen.
Årshjulet börjar i augusti-oktober då chef
och medarbetare har ett medarbetarsamtal
med fokus på prestation och resultat inför
året som kommer.
I medarbetarsamtalet finns en skriftlig utvecklingsplan. Lönesamtal/ Chef-medarbetar-dialog (CMD) sker i februari-mars/i anslutning till lönerevisionen och har fokus på
prestation och resultat i förhållande till föregående års medarbetarsamtal.
När lönerevisionen är klar ges besked om ny
lön i lönebeskedsamtalet.
5 tydliga kriterier
Alla samtal har 5 kriterier som grund. Kriterierna är ett verktyg för en saklig bedömning av resultat och prestation kopplat till
uppdraget.
•
•
•
•
•
Mål: Om man känner till verksamhetens mål och hur man arbetar i
förhållande till dem
Arbetsuppgifter: Hur väl man
sköter sina arbetsuppgifter i förhållande till målen
Samarbete: Hur väl man samarbetar internt och externt i syfte att nå
målen
Utveckling: Hur väl man arbetar
med både sin egen och verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö: Hur väl man bidrar
till att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Materialet kommer att utvärderas av piloterna och revideras eventuellt. I januari
kommer chefer och medarbetare att utbildas i det nya arbetssättet.
Då lönesamtalen är genomförda i mars
2015 kommer även dessa att utvärderas och
efter lönerevisionen 1 april implementeras
det nya arbetssättet.
Vill du veta mer?
Kontakta någon från arbetsgruppen.
Se faktaruta.
Faktaruta
Arbetsgruppen som har tagit fram det nya arbetssättet har bestått av
följande personer:
Arbetsgivarrepresentanter:
Åse Nilsson, rektor Pauliskolan
Yerk Liveröd, rektor Komvux Malmö Södervärn
Rita Winberg, biträdande rektor S:t Petri skola
Thomas Hansson, HR-konsult
Monica Hansson, HR-samordnare
Arbetstagarrepresentanter:
Ingela Svensson, Kommunal
Adisa Kafedzic, Vision
Johan Svensson, Vision
Johan B Grinneby, Lärarnas Riksförbund
Marianne Thomsen, Lärarförbundet
Kristina Jönsson, Vårdförbundet
Viktiga datum
Höst 2014 Pilot
Pilot Bellevue, S:t Petri, Insatsenheten (JobbMalmö)
Utvärdering av materialet, eventuell revidering
Utvärdering av piloter
Januari 2015
Utbildning chefer
Utbildning medarbetare
April 2015
Lönerevision 2015-04-01, implementering av det nya arbetssättet
13
kerstin
Hon är en riktig projektmänniska, nyfiken och med mottot ”klart jag ska prova, vad har jag att förlora”.
Hennes kärlek till människor och i synnerhet till barn ledde in henne på pedagogikens bana.
22 år gammal blev hon färdig lågstadielärare sedan har uppdragen varit många och skiftande. Idag hittar
vi specialpedagog Kerstin Ryning på Värnhemsskolan, där hon har en försteläraretjänst i specialpedagogik.
AV: gabriella millo-tranmark | FOTO: gustaf johansson
Börja här börja här börja här
14
ryning
15
Kerstin Ryning
Ålder: 61 år
Gör just nu: Förstelärare i specialpedagogik
på Värnhemsskolan
Motto: ”Våga”
Född: Malmö
Bor: I lägenhet centralt i Malmö
Familj: Man och tre barn (varav en är lärare)
Intressen: Segling/båtliv. Har egen båt i småbåtshamnen i Limhamn
– Det är en utmaning att ha fått den här
tjänsten. Ett av mina viktigaste uppdrag är att
synliggöra specialpedagogernas arbete som
ofta sker i det tysta. Jag skulle vilja säga att i
förstelärarreformen har man missat specialpedagogerna som verkligen bedriver handledning och skolutveckling.
Hur fångar man 40 års yrkeserfarenhet i
en timmes intervju? Vi gör ett försök, Kerstin och jag, i mitt lilla rum på Barn- och
fritidsprogrammet. Kerstin är stolt över att
ha hittat hit, det är nämligen lätt för en nyanställd att gå vilse i korridorerna i början.
Dessutom har Kerstin inte riktigt bott in sig
i sitt arbetsrum av den enkla anledningen att
det första rum hon hade i huset blev dränkt i
vatten.
– Det arbetsrum som jag har fått nu på
femte våningen i huset är ännu inte inrett.
Ett tag lär jag nog få ha allt mitt arbete i min
väska, berättar hon och skrattar. Jag tar det
med jämnmod, jag vill egentligen ha ordning och reda för jag tillhör den generation
som är uppfostrad enligt regelboken.
Populär utbildning
Och kanske var det mammas förmaning:
”Utbilda dig först, därefter gift dig och få
barn” som gjorde att Kerstins yrkesliv så stadigt och målmedvetet har gått framåt. 22 år
gammal och gravid med äldste sonen blev
hon färdig lågstadielärare. På den tiden var
det svårt att få tjänster, precis som det var
svårt att komma in på lärarhögskolan. Lågstadielärare var en populär utbildning och
när Kerstin ser tillbaka på sin utbildning är
hon stolt att hon just valde att bli det.
– Barns läs- och skrivsvårigheter är något
som alltid intresserat mig. Det är min nisch
som specialpedagog och något jag verkligen
brinner för, poängterar hon. Vår yrkesroll är
så bred så en av mina uppgifter som förstelärare är att identifiera våra starka sidor. I förlängningen är målet att varje specialpedagog
ska bevaka ett eget intresseområde, så att vi
sedan kan skapa en forskningsbank på enheten.
Hon har sett behovet av nya metoder för
läs- och skrivsvårigheter under sitt långa yrkesliv. Första tjänsten var på Örtagårdsskolan under legendariska rektorn Ruth Bååth.
Hon anställde Kerstin, trots att magen doldes av grön lodenrock och att Kerstin var alldeles nybakad lärare. Sex månader därefter
började hon på Sofielundsskolan som kom
att bli hennes arbetsplats i 20 år.
Klippkort till lärarhögskolan
– Här fanns en enorm utvecklingspotential.
Jag fick göra allt inom yrket och det var också under den här tiden jag verkligen fördjupade mig i olika områden inom pedagogiken. Jag hade verkligen klippkort till
högskolan och gick många olika kurser som
jag sedan har haft nytta av i mitt yrke.
Kerstin avancerade snabbt, blev studieledare följt av skolledarutbildning, men kände
att det inte var något för henne. Hon vill arbeta med människor och bygga relationer
med elever. Hon beskriver sig som en nyfiken person som gärna vågar ta nya utmaningar och prova olika arbetsmetoder.
– Jag var den första som startade åldersblandade klasser på Sofielundsskolan. Jag var
nyfiken på att testa hur äldre elever kunde
inspirera och hjälpa yngre elever. Författaren
och pedagogen Olga Dysthe skrev boken
”det flerstämmiga klassrummet” och den
fick igång mina tankar. Projektet föll så väl
ut att eleverna köade för att få komma in i
16
min åldersblandade enhet, minns Kerstin.
Så småningom riktades blicken mot den
alternativa pedagogiken. Kerstins nyfikenhet
ledde henne till Reggio Emiliapedagogiken
och Italien. Hon blev fast. Läste 60 poäng
montessoripedagogik på Lärarhögskolan,
lämnade kommunens tjänst och var med
och startade Malmö Montessoriskola.
– Det var en spännande och dynamisk
tid. I början fick jag göra allt ifrån inköp av
material och möbler till matlagning. Jag
hade dock en viss ångest för att lämna den
kommunala skolan och övergå till privat
regi. Men åren på skolan gav mig mycket förutom den svågerpolitik som bedrevs på skolan. Det blev för mycket och jag kom att sakna en ledning som hade en pedagogisk blick,
avslöjar hon.
Kerstin Ryning
Osynlig grupp
Kerstins förstelärareuppdrag på Värnhemsskolan har börjat med en inventering av alla
specialpedagogers uppgifter på skolan. Hon
har initierat samtal med rektorerna och specialpedagogerna. I sitt uppdrag vill hon
synliggöra en dold grupp och dess arbete.
En dag i veckan arbetar Kerstin även övergripande med specialpedagogiska frågor på
gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli.
– Det ska märkas att vi har elva specialpedagoger i huset. Trots ett professionellt
arbete tar vi väldigt lite plats. Vi är en osynlig grupp helt enkelt med oerhörd kompetens. I mitt uppdrag ingår också att tillsammans med specialpedagogerna göra upp en
handlingsplan för vad som ingår i arbetet,
säger Kerstin.
Engagemanget i frågan gör henne extra
skärpt. Kerstin stannar upp ett tag och
undrar om vi verkligen har fått med mycket
om specialpedagogik? Helst vill hon inte att
intervjun ska handla för mycket om henne
och vad hon gjort.
-Under den här intervjun har du fått
veta mycket mer om mig än jag någon gång
har berättat för någon annan.
Brann för barnen
Men ödet levde sitt eget liv och tog snart
med Kerstin mot specialpedagogikens väg.
Under sin tid som montessorilärare såg hon
barnen med de speciella behoven och insåg
att det var barnen hon brann för att hjälpa
och ville inte vara begränsad av en speciell
pedagogik eller arbetsmetod.
– Det var en insikt som kom efter ett tag.
Det var då jag bestämde mig som så många
gånger förr att ändra kurs. Jag bestämde mig
för att bli specialpedagog och arbeta för alla
barn med speciella behov. I bagaget hade jag
med mig mycket erfarenhet från mina år
som lärare. Jag sa upp mig och läste special-
pedagogutbildningen på heltid i 1 ½ år.
Och på den vägen är det. Specialpedagogikens fana hålls högt av Kerstin som menar
att specialpedagogen har ett komplext jobb
med många ansvarsområden. Dessutom är
det ett ensamt arbete menar Kerstin. Under
sitt första uppdrag i Trelleborg kände hon att
hon var något av en expert som kom in och
skulle lösa alla problemen.
– Synsättet på specialpedagogen är ofta
sådan, menar hon. Vi har en position där vi
sitter mellan personal och ledning och det
kan vara svårt att balansera en sådan roll.
Dessutom arbetar vi mycket i vår ensamhet,
gör massor av saker som sällan syns.
17
Hästar i fokus
Yrkesläraren Mikael Svensson tillsammans med travhästen Gimli Rick.
Med hästar i fokus
För den som är inskriven på JobbMalmö och tycker om djur finns det en förberedande utbildning som
heter Hästar i fokus. Deltagarna får under fem veckors tid lära sig att ta hand om hästar. Mikael ”Micke”
Svensson, yrkeslärare på Värnhemsskolan, är positiv till utbildningen.
– Vi ser att det finns ett behov av att anställa hästskötare, så det här är en bra början.
text och bild: emma arildsson
För tredje gången är det dags för den
förberedande utbildningen Hästar i fokus
att köra igång. Utbildningen är fem veckor
lång, och ger inskrivna deltagare på JobbMalmö en chans att testa på hur det är att
jobba med hästar.
Mikael ”Micke” Svensson, är yrkeslärare på Värnhemsskolan och ansvarar för
både gymnasie- och vuxeneleverna ute i
skolstallet på Jägersro. Han har trettio års
erfarenhet av hästar och såg att branschen
behövde folk. Tillsammans med Anna-Lena Andersson, rektor på Värnhemsskolan,
och Jan-Erik Persson, enhetschef på Uppdrag Malmö, växte idén om en förberedande utbildning inom stallskötsel fram.
– Vi ser att det finns ett behov av att anställa hästskötare, så den här kursen är en
bra början, säger Micke.
Deltagarna lär sig allt från hästens anatomi till att ta hand om stallet och hästarna.
Några deltagare har tidigare erfarenhet av
18
hästar, men det är inget krav.
– Många kommer utan några förkunskaper, och då utvecklas de rätt fort. De
flesta som går den här kursen är intresserade
av att lära sig och tycker att det är roligt.
Och det tycker jag är kul, ler Micke.
För de deltagare som sköter sig finns det
chans till en fem veckor lång praktik efter
avslutad utbildning.
– En del kan vara lite nervösa för att
komma ut på arbetsplatser. Det känns tryg-
Hästar i fokus
gare i skolstallet där man känner alla. Det
är som när man börjar ett nytt jobb, man är
alltid lite nervös innan man ska börja och
innan man lär känna folk, men det brukar
gå över rätt fort.
Några av deltagarna har efter varje avslutad förberedande kurs valt att studera vidare till hästskötare.
– Den första deltagaren blir klar nu i
oktober, och förhoppningsvis kommer hon
ut i arbete efter det.
Tidigare deltagare
Faktaruta
Det är genom samarbetet med
Värnhemsskolan, JobbMalmö och
Uppdrag Malmö som vuxenutbildningen Hästar i fokus erbjuds.
Höstens utbildning startade den 22
september, och hålls ute på Jägersro
skolstall.
Den är fem veckor lång, och för de
som sköter sig finns chans till fem
veckors praktik efter avslutad kurs.
Micke kör in i stallet efter att ha tränat hästen
Cordoba ute på Jägersro.
Rebecka Radic
Matias Medina Sagarra
”Man vill ju
inte bara mocka”
”Jag vill ha något
att gå upp för på
morgnarna”
Rebecka Radic, gick den förberedande
kursen i våras. Innan dess var hon arbetslös
till och från i två års tid.
– Jag har försökt få in en fot på Jägersro
tidigare, men det är svårt när du inte har
känt någon travtränare och när de inte kan
se att du har någon utbildning eller erfarenhet på papper. Men nu flyter det på, det är
jättekul, säger Rebecka.
Hon har nu påbörjat den reguljära utbildningen Hästskötare trav och galopp på
40 veckor.
– Ansvaret är den största skillnaden
mellan den förberedande utbildningen och
den reguljära utbildningen. Vi fick inte köra
eller rida på den förberedande kursen, men
nu kör eller rider vi nästan varje dag. Det är
lite roligare att få göra det, det är därför
man jobbar med hästar. Man vill ju inte
bara mocka och ta hand om stallet. Man
vill göra mer.
Förutom Rebecka sökte även Matias
Medina Sagarra, den reguljära vuxenutbildningen. Han var också en av deltagarna
från vårens omgång av ”Hästar i fokus”,
men hade ingen tidigare erfarenhet av hästar.
– Jag gillar djur, och tyckte att det var
spännande att testa något nytt. Jag ville
prova och se om jag gillade det. Och det
hjälpte att gå den förberedande utbildningen, säger Matias.
Han ser ljust på framtiden.
– Jag vill ha något att gå upp för om
morgnarna. Det finns inte så mycket jobb
generellt, men i den här branschen verkar
det finnas många möjligheter. Om du är
duktig så finns det möjligheter. Jag har valt
samma praktikplats som jag hade under
Hästar i fokus och hoppas att jag får jobb
efter utbildningen. Vi får se, det är ett år
fram men jag kämpar. Det blir bra.
19
Ny organisation
JobbMalmö - målgruppsanpassat och tydligt
JobbMalmö har en ny organisation från och med den 1 september och består av de fyra enheterna Kartläggnings- & vägledningsenheten, Insatsenheten och Anställnings- & Praktikenheten samt Kvalitets- och
Supportenheten. Målet är att de olika enheterna ska hänga ihop och komplettera varandra. JobbMalmö
vill genom organisationsförändringen bli tydligare för arbetssökande, personal och samarbetspartners.
text och bild: Hanne Sandberg
Verksamheten och arbetet inom
JobbMalmö ska utvecklas till en mer
tydlig sammanhängande processorganisation med hög transparens och med
möjligheter till parallella insatser för
den arbetssökande. Det ska vara enkla
in- och utgångar för deltagaren. JobbMalmös målgrupp är bred och är därför
i behov av blandade insatser från arbetsrehabilitering till utmatchning.
Slutmålet är att förkorta bistånds- och
inskrivningstiderna med fokus på att
Malmö stads kostnader för försörjningsstöd ska minska.
Under de tidiga höstmånaderna
kommer de nytillsatta enhetscheferna
tillsammans med de nya sektionscheferna och medarbetarna formera de nya
enheterna. Tanken är att JobbMalmös
tydlighet vad gäller verksamhetsmål,
organisationsstruktur, mandat, beslutsprocesser, roller, dialog och kommunikation ska förbättras. Så även
jämställdhetsarbetet som fortsatt ska
utvecklas och implementeras i hela
verksamheten.
JobbMalmös prioriteringar och insats- och verksamhetsmål ska ha tydliga kopplingar till statens insatser inom
Arbetsförmedlingen. Därför har en
strategisk överenskommelse mellan
Malmö stad och Arbetsförmedlingen i
Malmö tagits fram. JobbMalmö ska
även utveckla ett bättre och nära samarbete med och i de olika stadsområdena. I samverkan med individ- och
familjeomsorgen är inriktningen att
utifrån målgruppsanalyser erbjuda
flexibla insatser med deltagarnas individuella behov i fokus.
JobbMalmö vill också skapa fler
samverkansarenor inom gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen,
den civila sektorn och det lokala näringslivet.
Edicos redaktion träffade två av JobbMalmös medarbetare som har fått nya tjänster i och med omorganisationen. Majoriteten
av alla anställda fick lämna in en intresseanmälan med tre önskemål om var man ville
jobba. Martin Andersson och Isabella Kopytek fick chansen att prova något nytt; Martin
Andersson som sektionschef och Isabella Kopytek som arbetsledare på restaurang SYSAV.
Martin Andersson
Ålder: 48 år
Bor i: Malmö
Vad gjorde du innan? Arbetade som processamordnare inom grönyteskötsel
Vad har du för tjänst nu? Sektionschef på
anställnings- och praktikenheten
Vilka egenskaper har du som gör dig till en
bra chef? Det beror på vem du frågar.
Martin Andersson
och Isabella Kopytek
Vad är det roligaste med ditt jobb? Det är
20
Författarbesök
ett arbete med många sociala kontakter och
stor variation i arbetsuppgifterna.
Jag får hela tiden lära mig nya saker och utvecklas i arbetet genom alla duktiga medarbetare. Ofta uppstår oförutsedda situationer,
vilket kan vara kul, ibland.
Isabella Kopytek
Ålder: 33
Bor i: Malmö
Fredrik Ekelund tillbaka på S:t Petri
– Tiden på Petri formade mig på olika sätt. Det var på något vis där
jag upptäckte att vi alla, i djupet av oss själva, är ensamma. Det som
kanske är vuxenblivandets svåraste insikt.
Text: Pia Jagrelius
Bild: Katarina Pijarowska
Vad gjorde du innan? Jag är utbildad socionom och har jobbat som arbetsmarknadssekreterare i 10 år inom Malmö Stad.
Mitt senaste uppdrag var att ordna praktikplatser inom kommunen åt arbetssökande
ungdomar mellan 18-25 år.
Innan dess har jag arbetat med att coacha
arbetssökande vuxna och ungdomar till arbete samt med nyanlända flyktingar och invandrare. Arbetet har alltid varit roligt och
utmanande och jag har försökt att prova på
nya utmaningar ungefär vartannat år.
Vad har du för tjänst nu? Nu har jag fått
äran att jobba som arbetsledare på Restaurang Sysav vid Spillepengen.
Här arbetar och praktiserar ca 10 personer som dagligen ordnar frukost, fika samt
lunch åt ca 50 gäster. Mitt uppdrag är att
leda de anställda i det dagliga arbete där deras personliga utveckling ska göra dem mer
rustade inför ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
I jobbet ingår det även att göra menyer
och beställningar samt tjänstgöra i köket när
det behövs.
Vilka egenskaper har du som gör dig till en
bra arbetsledare? Jag har en förmåga att
strukturera mitt och andras arbete och se
förbättringsmöjligheter och lösningar. Jag
har inget emot att ta tuffa samtal eller beslut men jag är även bra på att se personalens
styrkor och kompetenser som kan nyttjas i
arbetet.
Vad är det roligaste med ditt jobb? Jag
gillar att vara med och bidra till att människor växer och tar ansvar för sitt arbete och
sin situation. I det här arbetet blir det väldigt tydligt då köksarbetet flyter på mycket
smidigare om alla samarbetar och hjälps åt.
Det roligaste med jobbet är nog ändå att jag
får lära mig helt nya saker dagligen och att
jobbet är en riktig utmaning, speciellt med
tanke på att jag inte har någon köksutbildning eller erfarenhet.
Författaren Fredrik Ekelund besökte sin gamla skola. Det var inte någon lätt tid men en viktig tid säger han.
Sina upplevelser har han skildrat i ”Som om vi aldrig hade gått här”.
Så sa författaren Fredrik Ekelund som
besökte sitt gamla gymnasium S:t Petri för
att slå ett slag för litteraturen. Han läste utdrag ur "Som om vi aldrig hade gått här"
som bland annat handlar om tiden fram till
studenten och hur den unga människan
pendlar mellan tvivel, ångest och glädje. På
Fredrik Ekelunds tid svallade de politiska
känslorna på skolan och vänsterfalangen
hängde ett porträtt av Hô Chi Minh från
biblioteksfönstret. Stora rubriker i Sydsvenskan...
– Det är 42 år sedan men när jag gick
uppför trappan och kom in i skolan kändes
det som om jag var på väg till engelskan, eller kanske tyskan...
Två lärare som spelat roll
Fredrik Ekelund berättar för Edico att det
framför allt var tre klasskamrater som hjälp21
te honom att upptäcka konsten och litteraturen och genom det fick han hjälp att
bli vuxen och flyga ut i världen. Ett tag
hade den unge Fredrik funderat på att
hoppa av skolan men idag är han glad att
han inte gjorde det.
– Vad gäller lärarna var det framförallt två som fick stor betydelse för mig,
Waldemar Sundberg (filosofi och psykologi) för att han tog mig och oss på ett så
stort, intellektuellt allvar och Dag Lambert (bror till trumpetaren Arne L) som vi
hade i tyska och som med sin smittande
entusiasm fick flera av oss att bli än mer
intresserade av tysk kultur och tysk litteratur. Andra var mindre entusiasmerande…
– Det var en viktig tid i mitt liv, gymnasieåren på Petri, summerar Fredrik Ekelund.
Demokratiskt förhållningssätt
Pauliskolans demokratiska
förhållningssätt
Lena Nilsson och Elizabeth Florez på Pauliskolan
På Pauliskolans natur- och teknikprogram arbetar man mot examensmålen vetenskaplighet, kunskaper, entreprenörskap, perspektiv, språk och kommunikation. Sedan i våras arbetar de extra med att stärka examensmålet
perspektiv vilket innebär att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och förståelse kring begrepp som hållbarhet, intersektionalitet och interkulturell kommunikation. Jerry Ahlström som är rektor på Pauliskolan
kontaktade Elizabeth Florez och Gustavo Nazar på Pedagogisk Inspiration i Malmö (tidigare CPI) för att få
hjälp att handleda lärare och elever i hur de kan arbeta för att skapa mer öppenhet och förståelse på skolan
Text & bild: sanne cederstam
Lena Nilsson arbetar som kurator för
natur- och teknikeleverna och fungerar som
spindeln i nätet för projektet. I våras träffade hon, Elizabeth och Gustavo elever som
gått ett år på skolan för att höra vad de skulle vilja ha mer av. Eleverna trivdes bra på
skolan och var nöjda med det mesta men
vissa saker kunde bli ännu bättre tyckte de.
Till exempel sammanhållningen i klassen
och över klassgränserna. De önskade också
en närmre relation till lärarna och utökad
introduktion i början av gymnasiet.
Skolan har sedan länge introduktionsdagar för nya ettor men efter att ha tagit del
av elevernas önskemål beslutade man tillsammans med de nuvarande eleverna att
utveckla introduktionsdagar för komman-
de ettor. Man beslutade också att avsätta
flera tillfällen, utspridda över hela läsåret,
för att skapa möten och bygga relationer.
Aktiviteter som ingår i introduktionsdagarna handlar mycket om reflektionsövningar kring delaktighet, inflytande och
kategorisering.
– Många gånger skyller vi problemen
på kultur, men kanske behöver vi rekonstruera ordet kultur. Vad menar vi med
det? Är det något som relaterar bara till
geografiska gränser? På vilket sätt kan det
påverka våra relationer i skolan? Vi använder övningar som en utgångspunkt till dialogen. På det sättet kan vi utveckla ett
mer demokratiskt förhållningssätt som är
22
kopplat till examensmålen, menar Elizabeth.
Både lärare och elever har utbildats i
att leda övningarna som man sedan genomförde tillsammans när skolan tog
emot sina nya ettor.
– Det har varit givande för både elever
och lärare att arbeta tillsammans på lika
villkor och både gamla och nya elever är
jättenöjda, säger Lena.
Elizabeth betonar att processen och
det kontinuerliga arbetet är viktigt. Det
visar på kvalitet. Hon säger att rektorns
tanke är att de ska fortsätta utveckla arbetet ytterligare med hjälp av lärarnas och
elevers kunskaper och erfarenheter.
Kriminalteknik
Paulilärare skriver bok om
kriminalteknik i skolan
Paulilärarna Marie-Louise Raväng och Marianne Almström har – tillsammans med Thomas Kupper och
Jan Olsson – skrivit en helt ny lärobok på temat kriminalteknik i skolan. Edico träffade Marie-Louise för
att få veta mer.
Text & bild: Jonas Nilsson och colourbox
Marie-Louise Raväng har jobbat som lärare i 20 år och nu har hon även debuterat
som läroboksförfattare med boken Kriminalteknik i skolan (Jure förlag).
ler i kursen på Pauli, bygger upp brottsplatser där eleverna ska hitta olika spår. Hon
låter även eleverna själva skapa egna brottsplatser. Numera kan man till och med göra
DNA-analyser i skolan, även om det inte är
direkt billigt.
Det hela började med att förlaget vill ge
ut en bok i kriminalteknik inriktad mot
gymnasiet och Jan Olsson ville ha lärare
som kunde bidra med konkreta experiment
och frågor till de olika kapitlen. Olsson
hade tidigare skrivit flera böcker i kriminalteknik riktade till poliser.
– Det var Marianne som ställde frågan
till mig om jag ville vara med och skriva en
lärobok i kriminalteknik, berättar MarieLouise.
Fick anpassa språket
Förlaget ville alltså ha en bok som var ämnad för skolan, och på Pauli har man sedan
några år tillbaka haft en kurs i kriminalteknik på naturvetenskapsprogrammet. Idag
kan eleverna välja kursen inom ramen för
Naturvetenskaplig specialisering.
– Det hade tydligen varit efterfrågan på
en lärobok och jag fick frågan därför att jag
arbetat med det i skolan, säger Marie-Louise.
Tanken var alltså att kemiläraren Marianne och biologiläraren Marie-Louise skulle skapa laborationer och frågor till boken,
men det blev mer än så, berättar MarieLouise.
– Jans text – hämtad från andra böcker
han skrivit – var riktad till poliser, med den
typen av språk och tilltal, så jag och Marianne fick jobba med texten så att den skulle
passa för elever istället.
Dessutom fick Marianne och Marie-
– Läroboksförfattande tar mycket tid och
man blir inte rik på det, men det är utvecklande och spännande, avslutar Marie-Louise.
Louise stå för källkritiken när det gällde det
naturvetenskapliga faktamaterialet.
Först därefter började arbetet med att
skapa övningar och laborationer till de olika kapitlen. Boken innehåller dessutom tips
till lärare om var de kan få tag på olika material till laborationer och hitta annan information.
Ett naturvetenskapligt
arbetssätt
Boken behandlar flera olika saker, från vilka spår man kan säkra på en brottsplats,
och vad man ska tänka på för att dessa inte
ska förstöras, till information om hur man
genomför analys av hår, blod och fingeravtryck.
– Man skulle kunna använda boken om
man ska skriva en deckare, berättar MarieLouise.
Hon fortsätter:
– Eleverna får arbeta både med metoder, utvärdering och dokumentation. Man
får öva sig i det naturvetenskapliga tänkandet, helt enkelt.
Marie-Louise berättar att hon, när hon hål23
Marie-Louise Raväng
Tips!
Den 14 mars håller Marianne Almström och
Marie-Louise Raväng ett seminarium på temat "Kriminalteknik i skolan" på lärarhögskolan. Seminariet vänder sig till lärare i södra
Sverige.
Kollegialt lärande
Om jag får se din får du titta på min
Gå och titta på kollegors lektioner? Och släppa in kollegan att titta på ens egen lektion?
Kan det verkligen vara något?
Text: Pia Jagrelius | bild: Camilo Pozo Jelves
– Läskigt men roligt och givande, säger
försteläraren Eva Henriksson på S:t Petri
skola.
Här har 16 frivilliga anmält sig till kollegialt lärande och får 35 timmar i tjänstefördelningen för att få syn på varandras specialiteter. Eva och Maria Olsson som också
är förstelärare ska leda och också bjuda in
föreläsare.
– Visst tusan kan det kännas osäkert i
början att släppa in någon annan i klassrummet. Alla har ju fantastiska, halvdana
och hemska lektioner. Men det här är ett
sätt att avdramatisera – man tittar på vardagslunken och man bestämmer själv vad
man vill att besökaren ska fokusera på.
Bra med andras ögon
Eva Henriksson är noga med att poängtera att det inte skrivs några rapporter till
skolledningen och att den mall besökaren
fyller i bara ges till den besökta. Det här är
inte fråga om något lönegrundande utan
ska vara kul och givande.
– Själv har jag bett att man tittar på variationen under lektionen och om man ser
målet – finns det en röd tråd?
Man kan välja om man vill att kollegan
ska titta efter annat – vem får prata och vem
sitter tyst, hur hanterar man start och avslutning av lektionen? Hur är könsfördelningen? Man kan prova en metod och se
om den håller och man kan framför allt få
prata om sina elever och sina timmar. Det
är bra att få andras ögon och i idealfallet ska
man också hinna snacka en stund direkt efteråt – även om det sällan hinns med.
Lära av varandra
Eva hänvisar till professor Dylan Wiliam som konstaterat att läraren är det allra
viktigaste när elever ska lära sig och att man
genom utbildning kan fortsätta att utveckla
Klart givande! säger Karin Zarrouk och Eva Henriksson som tittar på varandras lektioner
inom ramen för S:t Petris kollegiala lärande.
sig pedagogiskt på jobbet. Då sitter kollegialt lärande precis på pricken.
– Undersökningar visar ju att elever lär
sig bäst av varandra. Så tror jag att det kan
vara med lärare också – om jag ser vad an24
dra gör kan jag få idéer och tips för min
egen utveckling. Och när jag ser vad som
händer i deras klassrum kan jag tänka att
så där kan det nog vara hos mig också, förklarar Eva Henriksson.
Krönikan!
”Conny”
I dessa spalter har vi försökt belysa hjälten i ett modernt perspektiv, ett klassiskt uppsatsämne
i den gamla skolan. Vi har i en
kritisk anda uppmärksammat en
viss form av modern journalistik,
vi har i vårt stall en hel uppsättning eleganter och stridshingstar,
varav sjöbjörnen i soffan, låt vara
med oklar rätt, måhända, i nr
2/2014 redan framträtt. Men var
är kvinnorna?
Sanningen är väl att vi har
dem omkring oss varje dag (och
natt, om vi har tur). De sprider
trygghet och arbetsglädje och
de är många, dessbättre. I stället för epitetet den ensamme
hjälten, som kan låta litet passé
eller rentav urvattnat, föreslås
därför hederstiteln medborgarekamrat, som har en spännande
fransk-revolutionär klang tillika.
Nåväl, Hon kom inte som ett
yrväder en aprilafton utan en
vanlig februarimorgon, om
inte minnet sviker, vår nya
halvtidsreceptionist från serviceförvaltningens detachement
och har de facto etablerat sig
på heltidsbasis på grund av annan kollegas sjukskrivning. Det
blev strax tvärdrag i receptionen
med anslutande loge, och det
i bästa mening. Saker och ting
blev kvickt expedierade, mycket
invanda rutiner förändrades och
förbättrades. Och vi hade ännu
roligare än tillförne.
Denna nya medborgarekamrat har ett förflutet inom
vården, bor med två små döttrar
i lummig stadsdel och susar oftast på sin cykel till arbetet medförande en dubbel portion energi och glädje varje arbetsdag.
Hon har invandrarbakgrund,
också, vilket avslöjats efter ett
tag; man märker det inte genast,
ty hon har en genuint malmöitisk uppväxt och skolgång, har
spelat fotboll med andra käcka
töser i lokala fotbollsföreningen
etc. etc. Hon har som vi alla i
varierande utsträckning haft
sina motgångar och rentav fasansfulla upplevelser men tagit
sig igenom dem, vuxit, kommit
till mognad.
Vi brukar här i logen (back
office) säga att hon är solen,
kraftkällan, den som gör och
åstadkommer, medan nedtecknaren av dessa rader mer kanske
är månen, en betraktare av livet,
med Söderberg och Heidenstam
som husgudar. En generation
skiljer dem dessutom åt.
Således, för att försöka avrunda detta torso till ett hjälteporträtt i denna nya demokratiska och jämställda stil: O
medborgare-kamrat, välkommen till vårt förvaltningskanslis
förpost. Din början hos oss har
varit lysande, Din forna arbetsplats måtte inte ha förstått vad
den mistat när Du gick över
och stationerades här. Må Du,
som också förordnats med varaktighet i Din nya kapacitet,
få fortsätta att dela med Dig
av Din livskrafts ljus och Din
livsglädje, varje vardag, i det
dagliga, gemensamma arbetet
kolleger emellan och, sist men
inte minst, ut till våra uppdragsgivare Malmöborna (även
om också Du kan vara trött
någon gång eller behöva hämta
Dig efter förmiddagens energieruption). Det är allt, det är
fint. Medborgaren-kamraten
heter Cornelia, Conny är ett
smeknamn, har vi erfarit.
Roland Schött, Jur. dr, är
administratör på gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningens
kansli. Tidigare museipedagog
på Malmö skolmuseum.
Det professionella lärandets inneboende kraft
Under en vecka i september fick skoldirektörer, rektorer och förstelärare från grund- och gymnasieskolor möjlighet
att ta del av Helen Timperleys forskning om lärares professionella lärande och utveckling och hur det påverkar
elevernas lärande och utveckling. Enligt Helen Timperley handlar lärandet om att fokusera på en sak i taget, testa,
utvärdera och testa igen till man hittar en metod som fungerar.
Text: sanne cederstam | Bild: björn holmberg
Helen Timperley
Helen Timperley är professor
i pedagogik vid University of
Auckland i Nya Zeeland. Hennes grundtes är att lärare aktivt
måste arbeta med att utveckla
sitt eget lärande och att detta
måste organiseras och främjas av
skolornas ledare. Skolledarnas
arbete måste i sin tur främjas av
organisationen och de måste ges
tid att vara pedagogiska ledare.
En bättre måluppfyllelse i skolan är alltså hela skolorganisationens ansvar och vilar inte enbart
25
på lärarnas axlar.
Under besöket i Malmö besökte Helen Timperley en
grundskola och en gymnasieskola,
Universitetsholmens
gymnasium med Byggymnasiet, för att följa arbetet och
coacha skolledarna.
– Vi hade två dagar med
Helen och det var bra att få tänka, att ta sig tiden att tänka på
pedagogiken, berättar Agneta
Nilsson som är utbildningschef
på Universitetsholmens gymna-
sium och Byggymnasiet och är
mycket glad över dagarna med
professor Timperley.
Sedan träffade Helen Timperley förstelärare, skolledare
och förvaltningsledare för att
belysa deras roll i skolutvecklingen och klargöra att det professionella lärandet gäller alla.
Helen Timperley har skrivit
flera böcker, den senaste är Det
professionella lärandets inneboende kraft (studentlitteratur AB
2013, ISBN: 9789144088853)
SFI på VLC
Ranna El Madhoun, Cornelia Gudmundsson, Robert Falcaru, Charlotte Fundahn, Annelie Hansson och Astrid Johnson
Här behandlas alla olika
Enligt FN befinner sig 51,2 miljoner människor på flykt, det högsta antalet sedan andra världskriget.
Detta medför att Migrationsverket ständigt får uppdatera sina prognoser för hur många asylsökande som
beräknas komma till Sverige. Detta ställer krav på många delar av kommunernas beredskap, inte minst
vad det gäller utbildningsanordnare inom sfi (utbildning i svenska för invandrare).
text: Sanne Cederstam | bild: Björn Holmberg
Astrid Johnson har arbetat på Vägledningscentrum (VLC) länge men är nytillträdd i rollen som sfi-samordnare. Hennes
arbete innebär att utveckla kontakter med
de skolor som anordnar sfi och med handläggare på IoF (individ och familjeomsorgen), invandrarservice och arbetsförmedling.
Alla Malmöbor som vill läsa sfi hänvisas till Vägledningscentrum på Föreningsgatan 9. Det är ett bra och centralt läge och
granne med Invandrarservice dit alla nyanmälningar först kommer för registrering.
På Invandrarservice ser man om personen
har rätt att studera sfi. För att få göra det
krävs att man är folkbokförd i Malmö och
att man har ett svenskt personnummer
med 10 siffror. När man är registrerad
skrivs man in på VLC med anmälan till sfi
och får träffa en vägledare.
– Vår filosofi är att alla ska bli sedda
och få ett bra bemötande och hitta vägar.
De flesta som kommer till oss är väldigt positiva och tycker att de blir bättre bemötta
här än av andra myndigheter, säger Astrid.
Viktigt att vara saklig
Totalt arbetar 10 personer från Vägledningscentrum och flera pedagoger från de
olika utbildningsanordnarna med att guida
de sökande till rätt utbildning.
– Som vägledare tittar man på vilken utbildningsbakgrund personen har och vad
hen har gjort tidigare. Sedan berättar man
om vilka utbildningsvägar och skolor som
finns och till sist träffar den sökande en pedagog som gör en pedagogisk bedömning
för att se vilken sfi-nivå som passar bäst, berättar Annelie Hansson som arbetar som
vägledare.
Samarbetet med skolorna leder till personliga kontakter och ett bra nätverk vilket
gör att de på Vägledningscentrum har god
insikt i hur de olika skolorna fungerar.
Både Annelie och Astrid betonar vikten av
att vara objektiv när de berättar om vilka
skolor och utbildningsanordnare som finns.
De ska ge den sökande en överblick över det
som finns utan att rekommendera någon
skola.
– Det finns tre folkhögskolor som utbildar i sfi. De kan neka att ta emot elever om
de har fullt, men annars har kommunen
skyldighet att erbjuda utbildning inom 3
månader. Kön är lång och om migrationsverkets prognoser stämmer lär den bli ännu
längre, tror Astrid.
Mångfald
För att alla som vill ska kunna läsa sfi finns
en mängd olika varianter. Man kan läsa på
distans, kvällstid, dagtid, flextid, i långsamt
26
takt eller intensivt. Det finns en sfi-skola
speciellt för romer, en för syn- och hörselskadade. Några skolor erbjuder både yrkesförberedande och studieförberedande sfiundervisning medan Södervärn bara
erbjuder studieförberedande utbildning.
Förutom det så finns det sfi speciellt för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, sfi för ungdomar mellan 18-25
samt talangprojekt där personer med extra
talang inom t.ex. hotell, restaurang eller
vård kan läsa både sfi och nationella gymnasiekurser i yrkesämnen samtidigt. Centrum för posttraumatiskt stressyndrom bedriver egen sfi-undervisning som ligger
utanför ordinarie sfi-verksamhet.
All undervisning sker dessutom i olika
spår beroende på hur skolbakgrunden från
hemlandet ser ut.
Sammanfattningsvis kan man säga att
sfi-undervisningen är väldigt individanpassad och det finns möjlighet för eleverna att
byta nivå om de har hamnat fel och behöver
längre eller kortare tid på sig att lära sig
svenska.
En fråga som väcktes efter besöket på
VLC var varför det inom grundskola och
gymnasieskola inte är tillåtet att gruppera
elever efter individuella förutsättningar när
man inom sfi-undervisningen sätter en ära i
att göra det.
Enkät
Senaste gången jag
blev glad på jobbet…
Christoffer
Larsson
assistent,
Barkgatans
reception,
JobbMalmö
Jag var glad när vi skojade och
skrattade på lunchen, en bra
arbetsmiljö är viktig eftersom
man måste vara på jobbet varje dag! Det roligaste med mitt
jobb är att svara i telefon och
hjälpa människor.
Per Armbäck,
IT-pedagog
Universitetsholmens
gymnasium
Att vi kan få Stava Rex till
Google Drive. Stava Rex är ett
program för dyslektiker som
inte bara kollar stavningen,
utan även sammanhanget. Ett
exempel är orden släkt och
släckt, ett vanligt rättstavningsprogram slår inte larm
om det. Komvuxeleverna får
låna en Chromebook, där man
inte kan installera program.
Det har varit problematiskt för
de som är dyslektiker, men nu
är det löst.
Hanna
Engberg,
HR-konsult
Andreas
Haugen Pihl,
idrottslärare
Valdemarsro
gymnasium
Senaste gången jag blev
glad på jobbet
var när en kollega hade köpt godis till mig.
Det är, med andra ord, lätt att
göra mig glad! Omtänksamma kollegor ger mig energi.
Annars är det när jag känner
att jag gör ett bra jobb och
kan komma med konstruktiva, lösningsfokuserade synpunkter till verksamhetens
chefer och bidra till utvecklingen ur ett HR-perspektiv.
Jag blir glad både av relationer och när vi når mätbara resultat tillsammans!
Anna
Engström,
lärare
Pauliskolan
I morse, när en elev höll en fantastisk muntlig presentation
om människors attityder till
brytningar.
Eva
Kromnow,
elevassistent,
Värnhemsskolan
Andreas
Lagergren,
lärare,
S:t Petri
skola
Det var en härlig stämning i
stödstugan där jag jobbar.
Såna stunder med härliga
kolleger och elever förgyller
dagarna.
Jag trivs oerhört bra på mitt
arbetsrum. När kollegorna,
mellan diverse studieresor, för
första gången på några veckor
i morse var samlade igen,
kändes det riktigt trevligt!
27
Det uppstår dagligen situationer som är roliga och skänker
glädje. Det handlar om gensvar i olika situationer och när
jag ser att eleverna uppskattar
det jag gör tillsammans med
dem.
Eva Castlén,
projektledare
Anställningsenheten
Det var i veckan när jag hade
ett avgångssamtal med en av
mina anställda på Ung Resurs.
Hon sa att jag har förändrat
hennes liv, gett henne möjlighet till ett arbete. Hon sa också
att utan min hjälp hade hon
fortfarande varit arbetssökande. Det känns underbart att få
den bekräftelsen.
Returadress:
Malmö stad
Gymnasie- och vuxenUtbildningsförvaltningen
205 80 Malmö
Kryss
ALI
GRUNDLIGARE
STUDENTINVIGNING
SKIDORT BUBBEL- DRAR
SPELA BRANSCH
PÅ
?
IN
RÄLSEN
GRÅBENFOT
RHODE
ISLAND
KYRKANS
HAMMAR
VINCI
ÄR JU
VISSA
REGIONER
DJUR
I BUR
DE KÖR
SÅ DET
RYKER
TESTRUM
DÄR
FÖLL
SKOTT
1931
TITAN
BRUKET
SOM
FÅGELUNGEN
SOM GI
& LCHF?
PEDAL
MÄN
SOM
KÖR
LÖFTE
GENLJUDER
OSAMS
OM
PENGAR?
TUNG- BOK OM
SINNE? SNOK
KAN
LYFTA OCH
LYFTAS
ZENITS
MOTSATS
TROR
SMÖRDEGSBAKELSE
RÖDA
KORSET
ÄR JU
VACKER
BYGD
VANDRA
RELIGIÖS
VALL
SOM
TIGER
HAR
VÄL VINNAREN
SKÅDA
KAN SÄKER
GIFT PÅ
SAKEN
SOM SUR
MASKA?
SÄTTS PÅ
KROKEN
DRAKE
SOLGUD
ÄR
GRYMT
GOD BIFF
PASCAL
KOL
ÄR DET
PÅ FISKAFÄNGE?
DOSA
NILSMARK
KORSNING
LEMURKRYSS
Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico.
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Henrik Isaksson/Samlarkungen
BEGRIPA
DÄR
VÄGER
RIGA
TUNGT
TÄNDA
BRASA
500
D
ETTAN
I KORTLEK
E
U
S
S
E
T
GÅR PÅ
TORRA
LAND?
KOMMER
MAN
ALLTID?
ÖGONSJUKDOM
VILLE
RINGA
HEM
SNÖSÖRJA
ÄTS MED
KÖTTBULLAR
PENNSPETS
LILLLÖRDAG
U
I
N
S
E
VRIDER
OM
NYCKEL
M
O
D
L
E
T
E
L
D
A
FÖLL
IHOP
T
KÖRS
H.C. MED
SAGOR
L
A
N
D
Å
K
S
JAKOBS
TVILLINGBROR
DEKORERAS
E
R
A
S
A
D
E
AVLOPPSLEDNIN
G
SVINHANE
G
A
R
N
E
R
A
S
S
K
A
M
TA
KNARK
SOM DOM
D
R
O
G
A
N
TVÄTTÄKTA
DJUR?
U
E
R
KILO
LEKMAN
I
T
RYNKADE PÅ
NÄSAN
ÅT
O
G
I
L
L
A
D
E
FLEMING
OCH
THORPE
H
A
R
E
M
SLUMPSPEL
VILL
INLÅST
L
O
T
T
E
R
I
A
R
O
STOR
SKOLSAL
A
U
L
A
GROVT
GRUS
SYRE
Ö
NATIONALPARK
I LAPPLAND
S
A
R
E
K
F
Å
T
T
K
O
R
G
E
N
BANKTRÄD
N
LEMURKRYSS
MODER
N
TEKNIK
KVINNOHUS
EFTERLYSTHASSE
KLOCKA
SPÅR
NJUTS
GRÖNGRUPP
EUROSAK SOM
FRAM- AV VERSMED
PAVÄG ÄR RÖD
RADER
TIDEN
NUBBE
OLAGLIGT
R
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: www.fotoakuten.se
Krysslösning från förra Edico