Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-0905) 2. LÖNESAMTAL a)Bedömningssamtal dec.-febr. b)Utfallssamtal febr. - 1. Avstämning av löneöversynen mars ”Processen med individuell lönesättning bygger på tillit mellan chef och medarbetare.” Överläggningsprotokoll 2015-10-05 Bedömningssamtal Bedömningssamtalet är första delen av lönesamtalet. Bedömningsåret är jan – dec 2015 Bedömningen utgår ifrån lönekriterierna. Det är det pedagogiska arbetet som ska värderas. Du ska ha möjlighet att förbereda dig inför samtalet. Samtalet bygger på tillit och ömsesidighet. Dina synpunkter ska vägas in! Bedömningssamtalet forts. Särskild (ny) dokumentationsmall ska användas. Bedömningssamtalet ska sammanfattas skriftligt. Dokumentationen ska Du ha tillgång till under hela processen – under och emellan de båda samtalen. Bedömningen ska sedan ligga till grund för förslaget till ny lön. Bedömningssamtalet forts. Lyssna in lönesättande chefs syn på din prestation! Stämmer den med din bild? Om inte, begär att din lönesättande chef motivera och exemplifiera sin bedömning. Tydliga exempel – inget flum Utfallssamtalet Sambandet mellan bedömning av prestation och löneutveckling ska tydliggöras vid detta samtal mellan chef och medarbetare. ”Processen med individuell lönesättning bygger på tillit mellan chef och medarbetare.” Utfallssamtalet forts. Genomförs efter att din lönesättande chef erhållit ett löneutrymme Preliminärt förslag till ny lön meddelas i samtalet. Förslag till ny lön ska vara oberoende av anställningsform, sysselsättningsgrad, ålder, kön, bakgrund och skolform. Föräldralediga ska inte missgynnas. Utfallssamtalet forts. Se till att du tillsammans med din chef upprättar en skriftlig kompetensutvecklingsplan i anslutning till samtalet. En förutsättning för fortsatt utveckling! Kom överens om hur ni följer upp lönesamtalet vid vårens utvecklingssamtal. Om riktlinjerna inte följs, kan Lärarförbundet begära förhandling för enskild medlem När bedömnings- och/eller utfallssamtal uteblivit. Om ny lönesättande chef inte inhämtat underlag från tidigare chef. Om bedömningen inte grundar sig i de gällande lönekriterierna. Ömsesidighet saknas, dina synpunkter har inte vägts in. Bedömning saknas eller att du saknar dokumentationen. Att förslag till ny lön inte är oberoende av anställningsform, sysselsättningsgrad, ålder, kön, bakgrund och skolform. Om sambandet mellan bedömning av din prestation och förslag till ny lön inte är tydliggjort i utfallssamtalet. Så förbereder du Dig! Kolla dokumentationen från föregående lönesamtal och lönestatistiken. Hur har din prestation utvecklats? På vilket sätt och hur syns det? Vad har du gjort bra och/eller blivit bättre på under året? Hur har du bidragit till att utveckla undervisningskvalitén? Ta hjälp av frågorna till respektive kriterium. Utgå från de lönekriterier som gäller med hjälp av frågorna. Referera gärna till läroplanen, styrdokumenten, yrkesetiken och beslut i arbetslag/ämneslag. Ta inget för givet! Det som är självklart för dig är inte självklart för chefen. Beskriv noggrant och ingående - vad, hur och varför. Lyft gärna fram idéer hur ni kan höja kvalitén. Lönestatistiken hittar Du på: www.lararforbundet.se 1. Logga in 2. Gå till ”Min sida” 3. Klicka på ”Min lön” OBS! Uppgifterna är för 2014 och kommer att kompletteras vid årsskiftet. Lönekriterier ”Jönköpings kommun vill i dessa lönekriterier lyfta fram betydelsen av hur läraren agerar, vilken typ av sammanhang och undervisningssituationer läraren skapar. Detta ska därmed också återspeglas i våra lönekriterier för lärare där relationen mellan det pedagogiska uppdraget och individens prestationer tydligt ska framgå. Detta handlar ytterst om att utveckla och säkerställa kopplingen mellan mål, uppdrag, arbetsprestation, resultat och lön och därmed också möjligheten att kunna påverka sin egen löneutveckling.” Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Lärarens arbete kring en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö kännetecknas av att läraren skapar en positiv atmosfär, bemöter barnen/eleverna med respekt, samverkar och samarbetar fortlöpande med barnens/elevernas vårdnadshavare, har positiva förväntningar på barnen/eleverna och stöttar deras självtillit, skapar motivation inför olika aktiviteter samt upprätthåller trygghet och studiero. Individanpassning, variation och utmaningar Lärarens arbete kring individanpassning, variation och utmaningar kännetecknas av att läraren i sin undervisning utmanar den till att vara tankemässigt utvecklande, anpassar undervisningen till barnen/eleverna i gruppen, varierar aktiviteterna och undervisningen, ansvarar för att alla barn/elever når goda resultat samt att alla barn/elever ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Tydlighet i mål, innehåll och struktur Lärarens arbete kring tydlighet i mål, innehåll och struktur kännetecknas av att läraren genomför genomtänkta introduktioner, skapar välstrukturerade lärandesammanhang, ger tydliga beskrivningar, förklaringar och sammanfattningar av desamma samt följer upp att barnen/eleverna förstått. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet Lärarens arbete kring uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet kännetecknas av att läraren använder sig av ett processinriktat arbetssätt/formativ bedömning i sin undervisning, ger barnen/eleverna tillfälle att reflektera över sitt eget lärande och undervisningen i förhållande till kunskapskrav och nationella mål. Utveckling av sin egen, kollegors och yrkets praktik Lärarens arbete kring utveckling av sin egen, kollegors och yrkets praktik kännetecknas av att läraren, enskilt och gemensamt, analyserar, utvecklar och tar till sig nya kunskaper och kvaliteter i arbetet, tar ansvar för områden som stödjer hela verksamhetens måluppfyllelse såsom relevanta förslag till åtgärder för utveckling samt ansvar för gemensamma utvecklingsinsatser. Grad av utförande 1. Läraren arbetar 2. 3. Läraren arbetar väl Läraren utför ett väl och utvecklande arbete 4. Läraren arbetar mycket väl och utvecklat 5. Läraren utför ett utmärkt och mycket väl utvecklat arbete Helhetsbedömning Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö 5 4 3 Utveckling av sin egen, kollegors och yrkets praktik 2 Individanpassning, variation och utmaningar 1 0 Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet Tydlighet i mål, innehåll och struktur Exempel frågeställningar Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö: Hur tar detta sig uttryck i din yrkesutövning? Hur arbetar du med att fånga och uppmuntra barnens/elevernas nyfikenhet och intresse? Berätta om hur du leder barnens/elevernas lärande så att varje barn/elev känner lust och glädje i lärandet, gör framsteg och övervinner svårigheter. Hur syns ditt engagemang för barnens/elevernas lärande och utveckling, vilja att ta ansvar, förmåga att arbeta samt utveckla sitt självförtroende? Hur kommunicerar och klargör du för elever och föräldrar vilka rättigheter och skyldigheter elever och vårdnadshavare har och vilka krav skolan ställer? Berätta om hur ditt förhållningssätt till barnen/eleverna konkret tar sig uttryck (ex bemöta med respekt, höga förväntningar). Hur arbetar du medvetet för att skapa en lärmiljö tillsammans med barnen/eleverna och med andra vuxna som karaktäriseras av demokratiska värderingar, arbetsro och arbetsglädje? Vilka eventuella hinder kan finnas och hur gör du för att förebygga eller hantera dessa? Individanpassning, variation och utmaningar: Hur tar detta sig uttryck i din yrkesutövning? Vad i din undervisning bidrar till en ökad grad av anpassning, variation och utmaningar? Beskriv hur du i din undervisning utgår från barnets/elevens förutsättningar, behov och tänkande, dvs hur du genom detta tar den lärandes perspektiv? Hur arbetar du med att fånga och uppmuntra barnens/elevernas nyfikenhet och intresse? Berätta om hur du leder barnens/elevernas lärande så att varje barn/elev känner lust och glädje i lärandet, gör framsteg och övervinner svårigheter. Hur ser du på och arbetar konkret med olika undervisningsstrategier och lärandeformer? Hur arbetar du med att precisera mål, välja och organisera läraktiviteter och utvärderingsmetoder – ett arbete som kräver insikt och känsla för goda bedömningar och avvägningar. Vilka eventuella hinder kan finnas och hur gör du för att förebygga eller hantera dessa? Tydlighet i mål, innehåll och struktur: Hur tar detta sig uttryck i din yrkesutövning? Hur klargör du aktuella mål och kunskapskrav för barn/elev/vårdnadshavare? Hur hanterar du situationer när du upptäcker att barnen/eleverna tappar intresset eller inte förstår? Hur arbetar du med att precisera mål, välja och organisera läraktiviteter och utvärderingsmetoder – ett arbete som kräver insikt och känsla för goda bedömningar och avvägningar. Vilka eventuella hinder kan finnas och hur gör du för att förebygga eller hantera dessa? Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet: Hur tar detta sig uttryck i din yrkesutövning? Hur arbetar du med att följa upp och synliggöra varje barns/elevs utveckling och lärande? Hur har du uppsikt över barnens/elevernas eventuella problem med lärandet och hur observerar du deras grad av förståelse och framåtskridande? Hur ger du relevant och användbar återkoppling? Hur arbetar du med att precisera mål, välja och organisera läraktiviteter och utvärderingsmetoder – ett arbete som kräver insikt och känsla för goda bedömningar och avvägningar. Vilka eventuella hinder kan finnas och hur gör du för att förebygga eller hantera dessa? Utveckling av sin egen, kollegors och yrkets praktik: Hur tar detta sig uttryck i din yrkesutövning? Berätta om ditt samarbete med andra medarbetare. Vilken del och roll har du förskolans/skolans utvecklingsarbete (lära av varandra, utbyta erfarenheter och idéer)? Vilka förslag till åtgärder för utveckling har du lyft fram? Hur medvetet arbetar du med ditt eget professionella kvalitetsarbete, dvs hur följer du upp och utvärderar din undervisning, samt genom iakttagelse och analys genomför relevanta åtgärder för att utveckla ditt arbete? Hur följer du aktuell skoldebatt och tar del av forskningsbaserad kunskap? Informerar du även andra om det du tagit del av? Hur syns din vetenskapliga förankring och ditt vetenskapliga förhållningssätt i din undervisning? Vilka eventuella hinder kan finnas och hur gör du för att förebygga eller hantera dessa?
© Copyright 2024