1. No category

ENHET/HANDLÄGGARE
DATUM
Internationella enheten/
Susanne Lindberg Elmgren
2015-05-28
DIARIENUMMER
MOTTAGARE
Frågor och svar om TTIP
1. Vad är TTIP?
TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and Investment
Partnership. Det betyder det Transatlantiska Partnerskapet för Handel och
Investeringar, vilket är förhandlingar mellan EU och USA.
Partnerskapsavtalet syftar till närmare samarbete för att minska hinder för
handel och investeringar för att på så sätt bidra till ökad tillväxt och
välstånd.
2. Varför är det så mycket uppmärksamhet om förhandlingarna
om ett avtal mellan EU och USA? Hur ser de ekonomiska
relationerna ut idag?
Avtalet mellan EU och USA kommer, om det blir verklighet, att bli det
största bilaterala investerings- och handelsavtalet i världen. EU är världens
största ekonomi och producerar 25,1 procent av världens BNP och 17
procent av världshandeln. USA är den andra största ekonomin och står för
21,1 procent av BNP samt 13,4 procent av världshandeln. Tillsammans står
de alltså för nästan hälften av världens BNP och en tredjedel av
världshandeln.
Marknaderna är redan väldigt integrerade och i genomsnitt handlas varor
och tjänster för uppemot två miljarder euro varje dag. Men den relativa
andelen av bilaterala förbindelser har minskat under det senaste decenniet på
grund av den snabba ökningen av tillväxtekonomierna, speciellt Kina.
USA tar emot nära 75 procent av Europas utländska direktinvesteringar
(FDI) medan Europa tar emot hälften av USAs utländska
direktinvesteringar. Idag jobbar 3,5 miljoner européer i amerikanska företag
i Europa och lika många amerikaner i europeiskt ägda företag i USA.
2
När det gäller de bilaterala kontakterna mellan Sverige och USA kan det
nämnas att det handlas varor för över 25 miljarder dollar mellan USA och
Sverige varje år. USA är en av de största investerarna i Sverige och Sverige
är en av de största investerarna i USA per capita.
3. Varför är LO positiv till TTIP?
Svensk fackföreningsrörelse är och har alltid varit frihandelsvänner. Vi är
övertygade att Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på
minskade hinder för handel och investeringar.
LO menar att ökad handel mellan EU och USA är av godo för svensk
ekonomi och våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två
utvecklade ekonomier främjar nödvändig strukturomvandling och skapar
arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft.
Det handlar också om att ha beredskap för den strukturomvandling som
handel och investeringar i en global ekonomi alltid leder till. Det handlar om
en arbetslöshetsförsäkring som ger inkomstskydd i händelse av arbetslöshet,
ett utbildningssystem och en arbetsmarknadspolitik som kan parera
förändringar på arbetsmarknaden och skapar konkurrenskraft.
4. Kommer TTIP att leda till högre tillväxt, ökad sysselsättning och
välstånd?
Olika analyser av hur TTIP påverkar tillväxt och sysselsättningen ger olika
resultat. Det finns analyser från EU-kommissionen, olika tankesmedjor och
här i Sverige från Kommerskollegium. En analys gör gällande att 400.000
jobb kan skapas i EU. En annan analys menar att det blir ännu fler jobb,
medan en tredje analys kommer till slutsatsen att jobben riskerar att bli färre
i EU. Vi vet inte hur det blir, eftersom vi inte heller vet hur avtalet kommer
att se ut. Analyserna bygger på en rad antaganden, vilket gör dem osäkra till
sin natur, så det är bäst att ta exakta uppgifter med en nypa salt. Men det vi
vet är att frihandel gör att konkurrenskraftiga företag kan sälja varor och
tjänster på ett bättre sätt än annars.
Kommerskollegium gör bedömningen att Sveriges export till USA kan öka
med 17 procent och importen med 15 procent. För övriga EU uppskattas
handeln öka med 20 procent i båda riktningarna över Atlanten. För Sveriges
del handlar det om en BNP-ökning på 0,1 procent. I ett mer ambitiöst
scenario är ökningarna ungefär dubbelt så stora och Sveriges BNP skulle
öka med 0,2 procent. De största exportökningarna för Sverige beräknas vara
inom sektorerna mat och dryck, försäkringar, motorfordon och metall.
3
5. Vad står det i LO, TCO och Sacos fackliga policy om TTIP?
De tre fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Sacos styrelser har
antagit ett gemensamt dokument om TTIP, vilket gjordes i februari 2014. I
det sägs att vi i grunden är positiva till närmare relationer, ökad handel och
ökade investeringar mellan EU och USA. Men vi har också ställt krav på
förhandlingarna.
För det första att ett kommande avtal inte får leda till negativa effekter för
arbetstagarna. Det är därför väsentligt att avtalet inkluderar mekanismer som
säkerställer att ILOs kärnkonventioner efterlevs på ett effektivt sätt och att
regler om skydd för arbetstagare inte ska kunna anses utgöra handelshinder.
För det andra att frihandelsavtalet inte ska påverka det politiska
handlingsutrymmet när det gäller grundläggande politiska frågor. Det
innebär att avtalet inte kan inskränka staternas beslut i frågor som hur
samhällsservicen ska organiseras, vad som ska drivas av samhället i egen
regi, vad som ska utföras av statliga monopol, välfärdssystemens
utformning och liknande. Ytterst handlar det om att slå vakt om
legitimiteten för demokratiskt fattade beslut.
I mandatet från EU finns förslag om en konfliktlösningsmekanism s.k.
Investor State Dispute Settlement. Att investerare ska kunna klaga på
staters beslut i en särskild ordning utanför det vanliga domstolsväsendet,
kan i sig riskera att påverka möjligheterna till demokratiskt beslutsfattande.
Den svenska fackföreningsrörelsen menar att förhandlingarna bör inriktas
mot att inte inkludera en tvistelösningsmekanism stat/investerare (ISDS) i
avtalet. Vi anser att vinsterna med ett ISDS sannolikt är minimala, men att
kostnaderna och farorna riskerar att bli desto större. Flera
uppmärksammande fall visar på svagheterna med systemet. 1
Men om ett sådant system trots allt etableras, är det ett absolut krav att det
blir rättssäkert och öppet, inte inskränker staters demokratiska
beslutsfattande eller inskränker partsautonomin och de fackliga
rättigheterna.
1
Veolia och Egypten (lagstiftningspaket med höjda minimilöner) och Philip
Morris i Australien (cigarettpaket och folkhälsa) tillhör de mest kända
exemplen.
4
6. Fackliga organisationer i andra europeiska länder och i USA
verkar vara mer kritiska till TTIP än de svenska facken? Varför
är LO så positiv?
LO arbetar nära tillsammans med TCO och Saco när det gäller TTIP. Vi
vill vara en konstruktiv part för att påverka förhandlingarna och därmed
slutresultatet. Vår positiva inställning skiljer sig åt från flera fackliga
organisationer i Europa och USA. Men i grund och botten har vi samma
utgångspunkter: att avtalet måste blir hållbart och slå vakt om arbetstagares
rättigheter, politikens manöverutrymme och demokratiskt fattade beslut.
Det är viktigt att komma ihåg att det ännu inte finns ett utkast till TTIPavtal. Det som finns är de mandat som EU och USA gett sina förhandlare.
Det finns de röster som vill förkasta TTIP innan det ens har kommit
halvvägs. Vi väljer inte denna linje av flera skäl. Det är bättre att påverka
förhandlingarna.
LO har, tillsammans med TCO och Saco, skickat en inlaga till
handelskommissionär Cecilia Malmström, med förslag till avtalstexter, i
syfte att säkerställa att det inte ska råda någon osäkerhet om avtalets respekt
för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet och den svenska
arbetsmarknadsmodellen.
7. Vad är ISDS eller investerarskyddet för något? Vad tycker LO
om ISDS?
En av delarna i förslaget till TTIP är ett skydd för investeringar och system
för att lösa eventuella tvister. På engelska kallas det Investor State Dispute
Settlement, ISDS. En tvistelösningsmekanism mellan investerare och stat
innebär en möjlighet för enskilda företag att stämma ett land som de
upplever har brutit mot avtalet. ISDS är till för att skydda investerare från
till exempel nationaliseringar eller exproprieringar, och är framförallt
motiverat som skydd för investerare i länder med korrumperade eller illa
fungerande rättsystem. Det finns idag cirka 3.300 bilaterala
investeringsavtal och nästan alla innehåller ett ISDS. Men det är inte skäl
nog att även TTIP ska innehålla ett ISDS, då EU och USA är fungerande
rättsstater.
Antalet ISDS fall har växt kraftigt sedan mitten av 1990-talet och är nu uppe
drygt 600 kända fall. Denna konfliktlösningsmekanism som i grunden är
utformat för att passa affärsuppgörelsen har nu blivit ”big business” för ett
fåtal jurister. Flera uppmärksammande fall visar på svagheterna med
systemet. De mest kända är Veolia vs. Egypten (lagstiftningspaket med
5
höjda minimilöner) och Philip Morris i Australien (cigarettpaket och
folkhälsa).
Det är uppenbart att frågan om investerarskydd måste utgå från den
allmänna uppfattningen i det civila samhället om de multinationella
företagen som de senaste decennierna har vunnit makt på nationalstatens
och arbetstagarnas bekostnad. Behovet är stort att tänka nytt i frågan om
investerarskydd.
LO anser att en struktur där investerare ska kunna klaga på staters beslut i en
särskild ordning utanför det vanliga domstolsväsendet, kan i sig riskera att
påverka möjligheterna till demokratiskt beslutsfattande.
LO har arbetat hårt för att TTIP inte ska innehålla ett ISDS i traditionell
bemärkelse och är mycket glada över att Socialdemokraterna nu är inne på
samma linje. Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är också
mycket kritiska. TTIP med ett traditionellt ISDS kommer att får svårt att
passera Europaparlamentet och nationella parlament.
EUs handelskommissionär Cecilia Malmström har presenterat ett förslag till
reformerat ISDS. LO menar att detta är ett steg i rätt riktning, men det är en
lång bit kvar att gå! För att TTIP ska bli verklighet måste frågan om en
tvistlösningsmekanism mellan investerare och stat få en lösning som kan
vinna brett stöd.
8. Så vad händer om TTIP blir färdigförhandlat och ISDS finns
med i slutdokumentet? Kommer LO inte att stödja det då?
Vi hoppas att EU och dess medlemsländer lyssnar på den massiva kritik
som finns mot ISDS och tänker nytt i frågan om investerarskydd. LO deltar
konstruktivt och försöker hitta lösningar för hur ett avtal kan skydda
nationalstaternas självklara rätt att reglera, men också skydda utländska
investerare för godtycklig behandling, som till exempel vid expropriering.
Nuvarande förslag till ISDS riskerar att fälla TTIP, vilket vore olyckligt.
9. TTIP omfattar inte bara handel och investeringar, utan också
samarbete om regler och standarder. Vad tycker LO om detta?
Ett regelsamarbete mellan USA och EU erbjuder sannolikt effektiviseringar
och är en del i att hitta synergieffekter med TTIP. Men samarbete måste
utformas så att det inte blir en regelförsämring när det gäller till exempel
arbetsvillkor eller miljöhänsyn. Partsrelationer och social dialog på
arbetsmarknader måste respekteras. EUs reguljära regelförenklingsagenda
6
(”Better regulation”) inger viss oro på den punkten. Så frågan om
regelsamarbete är större än TTIP.
10. Men varför är det då så viktigt att TTIP blir av? USA och EU
har ju redan i dag en fullt fungerande handel.
Ett avtal mellan EU och USA skulle gynna den svenska exporttillväxten och
handeln mellan våra länder och skulle vara ett steg i rätt riktning mot att
stävja protektionistiska trender i världen.
Just nu är EU och USA de två största globala aktörerna och just nu kan man
bilda skola för hur sådana här avtal kan slutas i framtiden, till exempel när
det gäller arbetstagarnas rättigheter.
Det finns förstås skillnader mellan EU och USA när det gäller bland annat
synen på sociala frågor, arbetsmarknaden, politisk styrning och
miljöhänsyn. Men TTIP är en chans att visa globalt ledarskap i en helt
avgörande fråga. Det är trots allt så att EU och USA har en mer likartad syn
på relationen mellan marknadsekonomi och demokrati är exempelvis Kina.
Parallellt med TTIP håller USA på med att förhandla ett avtal med flera
länder runt Stilla havet. (Dock ej Kina). Det kallas Trans Pacific Partnership
(TPP). Det vore bra om det var EU och USA som tillsammans satte standard
för globala regler för till exempel arbetstagare rättigheter. Därför är det
viktigt att TTIP förhandlingar inte stannar av.