Upplev energi - Gratis i skolan

energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 1/15
Upplev energi
Elva praktiska övningar som gör det enklare att förstå krångliga energibegrepp.
Foto: Ulrica Zwenger
årskurs F-6
Upplev energi
Genomförande
– 11 praktiska övningar
Ämnen: Bi, Fy, Ke, Ge, Sh, Tk
Upplev energi innehåller övningar som konkretiserar resonemang kring olika energibegrepp. De praktiska övningarna
passar perfekt som fortsättning eller tillsammans med
introduktionsövningen Vad är energi? Flera av undersökningarna och experimenten passar också bra att göra utomhus.
Målet med Upplev energi är att eleverna genom experiment, undersökningar och egna konstruktioner ska få
förståelse för energins oförstörbarhet och flöde, kunskaper
om olika energikällor och bränslen och deras påverkan på
klimat och miljö, fotosyntes och förbränning och koppla
detta till aktuella samhällsfrågor.
Instruktionsfilmer: Till vissa av övningarna finns instruktionsfilmer som visar hur ni förbereder och vilka resultat
som kan förväntas. Dessa filmer kan även visas för eleverna
och lämpar sig bra för flippade klassrum.
Se alla filmer på Energifallet Play.
Redovisning och dokumentation
Låt eleverna skriva enkla laborationsrapporter enligt
Energifallets mall. Det tränar eleverna i ett naturvetenskapligt arbetssätt genom att utgå från en hypotes, pröva
hypotesen med en metod, notera resultatet, dra slutsatser
och utvärdera försöket i en diskussion.
Läroplanskoppling Upplev energi F-3 (pdf)
Läroplanskoppling Upplev energi 4-6 (pdf)
Verktyg till den här övningen
• Läroplanskoppling Upplev energi F-3
• Elevinstruktioner finns på övningens hemsida
• Läroplanskoppling Upplev energi 4-6
• Instruktionsfilmer finns på Energifallet Play
• Mall för labbraport (pdf)
Verktyg till övningen hittar du på energifallet.se
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 2/15
1. Du strålar energi
2. Elda knäckebröd
Energi kan varken tillverkas eller förstöras, bara omvandlas
från en form till en annan. I det här experimentet undersöker
vi vad som händer med all energi som vi får i oss när vi
äter mat.
Vi måste äta för att få energi. Men vad är det som händer
i kroppen med maten?
3. Ballongbilen
4. Papperspropellern
Bilar behöver bränsle för att kunna köra, och kanske
kommer energin från bensin, biogas eller elektricitet. I det
här experimentet bygger vi bilar som får sin energi från en
uppblåst ballong.
Vindar är luft som rör sig, och i det här experimentet skapar
vi vindar med hjälp av ett levande ljus.
5. Bygg ett minikretslopp
6. Vindsnurran
Massor av ämnen cirkulerar runt, runt på vår planet i ständiga
kretslopp. I det här experimentet tittar vi närmare på några av
kretsloppen.
Vind är en förnybar energikälla som utnyttjas i vindkraftverk. I
den här uppgiften bygger vi enkla vindsnurror och försöker ta
tillvara på energin i vinden.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 3/15
7. Bakpulverbomben (åk 4–6)
8. Känn växthuseffekten
Koldioxid är en gas, som finns överallt i luften runtomkring
oss och är en av gaserna som påverkar klimatet. I det dagliga
livet märker vi den inte så mycket, eftersom den varken luktar,
smakar eller syns. I det här experimentet kommer vi verkligen
märka att den finns, eftersom vi använder den för att spränga
bomber!
Vilken påverkan har egentligen växthusgaserna på vår planet?
Det här experimentet är hämtat från boken Barn frågar om
klimatet av Pär Holmgren och Torun Paulsson.
9. Bygg ett vattenhjul
10. Smält choklad i en solugn
I rinnande vatten finns det energi. Här får eleverna bygga
ett enkelt vattenhjul för att fånga vattnets energi.
11. Citronbatteriet (åk 4–6)
Elektrisk ström består av laddningar som rör sig, och kommer
i Sverige oftast från kärnkraftverk eller vattenkraftverk. Men i
det här experimentet skapar vi elektricitet med hjälp av frukter
och två olika metaller. Den här övningen är lämplig som en
demonstration för klassen.
Solens energi är oändlig och ger oss 10 000 gånger mer energi
än vad vi människor på jorden använder. I en solugn kan
solens strålar utnyttjas till att smälta choklad.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 4/15
6. Jämför resultaten, till exempel i ett diagram. Diskutera
varifrån värmen kommer hos människan och den
elektriska apparaten.
7. Rita gärna energikedjor som förklarar hur energin omvandlas: från solens strålar, genom maten och kroppen,
till värme i klassrummet.
Exempel på energikedjor
Människa: värme << mat (kemisk energi)
<< solenergi (strålningsenergi)
3
1. Du strålar energi
Energi kan varken tillverkas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. I det här experimentet undersöker vi vad som händer med all energi
som vi får i oss när vi äter mat.
Målet med experimentet är att få förståelse för energins
oförstörbarhet och flöde, hur energi omvandlas mellan
olika former, och få förståelse för begreppet förbränning.
Material: En stor pappkartong, filtar, en termometer, en
klocka, och en dator eller lampa. Labbrapport
Genomförande
1. Förklara försöket för eleverna. Ni ska studera och
jämföra vad som händer med temperaturen i lådan
när en elev sätter sig i lådan och lådan stängs, jämfört
med att stänga in en dator/ lampa i lådan. Låt eleverna
gissa om det blir varmast av eleven eller den elektriska
apparaten.
2. Utse elever som tar tid, mäter temperatur och för
protokoll.
3. Låt försökspersonen sätta sig i lådan och stäng till. Stick
in en termometer i lådan, gärna en elektronisk, som
mäter tiondels grader, och avläs termometern varje
minut under 6 minuter. Hur mycket stiger temperaturen?
4. Släpp ut försökspersonen och vädra ur lådan så att den
återfår rumstemperaturen. Gör om försöket med en
dator eller en lampa i lådan.
5. Gör gärna egna tester, som att isolera lådan, rörelser i
lådan, flera elever i lådan med mera.
Elapparat: värme << elektrisk energi << rörelseenergi
(vatten/vindkraft) << solenergi
Att samtala om
Vad händer med temperaturen i lådan när
någon sitter i den?
Var kommer värmen ifrån?
Vad händer med temperaturen när det
är en tänd lampa i den?
Var kommer värmen ifrån?
Gör energikedjor för hur värmen kommer till
lådan för olika alternativ.
•
•
•
•
•
Redovisning och dokumentation
Skriv labbrapporter, rita och berätta om undersökningen.
Fakta
Allt är energi! Energi kan varken tillverkas eller förstöras,
bara omvandlas från en form till en annan. Detta kallas för
energiprincipen. När vi äter mat får vi i oss kemiskt bunden energi i form av kolhydrater som byggts upp i växter
med solenergi i fotosyntesen. Kolhydraterna omvandlas
till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens
celler. Värmen lämnar successivt kroppen och gör att temperaturen i luften runt oss ökar – det är därför det blir allt
varmare i klassrummet under dagen eller i lådan efter ett
litet tag. På samma vis omvandlas den elektriska energin
från vägguttaget till värme i en dator eller lampa. Den
elektriska energin kan komma från t.ex. rörelseenergi från
ett vattenkraftverk som får sin rörelseenergi från lägesenergin hos vatten som ”lyfts” upp av solen. I ett vindkraftverk kommer rörelsen från vindar som skapas av solen.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 5/15
Fakta
Varför äter vi knäckebröd? Jo, för att få energi! Vi behöver
energi för att överleva och när vi äter får vi i oss energi i
form av kolhydrater. Kolhydraterna är kemisk energi som
gör att vi kan röra oss och hålla uppe kroppstemperaturen. Energin lämnar kroppen i form av värme, som gör
att temperaturen i luften runt oss ökar. Det är därför lådan
blir varm i experimentet Du strålar energi. Reaktionen
som omvandlar energin i kroppen kallas för förbränning.
3
2. Elda knäckebröd
Vi måste äta för att få energi. Men vad är det som
händer i kroppen med maten?
Målet med övningen är att skapa förståelse för begreppet
förbränning, visa på vad som behövs för förbränning och
jämföra vad som händer i kroppen när vi äter mat med
vad som händer när vi förbränner andra ämnen som ved
och bensin.
Material: Knäckebröd, tändstickor och ugnsplåt eller
eldfast fat att elda över. Labbrapport
Genomförande
Låt eleverna smaka på en bit knäckebröd. Fråga eleverna
om de tror att det går att elda knäckebröd. Tänd eld på
knäckebrödet och låt det brinna en stund.
Att samtala om
Vad händer i kroppen när vi äter knäckebröd?
Vad händer när vi eldar knäckebröd?
Hur kom energin dit?
Vad händer när vi eldar ved i en vedpanna?
4-6: Varför blir knäckebrödet svart innan det
blir till aska?
4-6: Vad är det i brödet som innehåller energi?
•
•
•
•
•
•
Förbränningen kan sammanfattas så här
kolhydrater + syre >> koldioxid + vatten + energi
Vid förbränningen behövs gasen syre, som vi får från
luften när vi andas. När vi tränar behöver kroppen omvandla mer energi än vid vila. För att tillföra kroppen mer
syre till den ökade förbränningen som sker i kroppen andas vi snabbare när vi springer eller anstränger oss. När vi
eldar knäckebröd sker exakt samma reaktion som i kroppen: genom förbränning omvandlas den kemiskt bundna energin i knäckebrödet till värme och ljus. Energin i
knäckebrödet kommer från något av sädesslagen, som
fångat upp solens energi genom fotosyntesen.
Fotosyntesen kan sammanfattas så här
koldioxid + vatten + energi >> kolhydrater + syre
Att knäckebrödet blir svart när det brinner beror på att
det innehåller kol. Samtidigt som växterna fångar in solens ljus tar de nämligen även upp kol, i form av koldioxid,
ur luften.
Förbränning sker också när vi eldar med ved för att få
värmeenergi och ljus och också när vi förbränner bensin i
bilen för att få rörelseenergi.
Både ved och bensin innehåller kol och när syre tillsätts
i en förbränningsprocess bildas koldioxid precis som i
formeln för förbränningen i kroppen.
Titta gärna på knäckebrödets innehållsförteckning för att
diskutera vilka ingredienser som innehåller energi.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 6/15
Dokumentation
Låt eleverna dokumentera hur de utvecklar sina bilar med
skisser och text.
Att samtala om
Var får bilen sin energi från?
Varför stannar bilen när den rört sig en bit?
Hur kan bilen förbättras så att den kör längre?
Vilka olika bränslen kör vi våra bilar med?
Vilka för- och nackdelar finns med olika typer
av bränslen?
•
•
•
•
•
3. Ballongbilen
Bilar behöver bränsle för att kunna köra och kanske
kommer energin från bensin, biogas eller elektricitet. I
det här experimentet bygger vi istället bilar som får sin
energi från en uppblåst ballong
Målet med Ballongbilen är att eleverna ska göra egna
konstruktioner, utveckla dessa samt koppla arbetet till energi och transporter och dess påverkan på miljön.
Material: Leksaksbilar, tejp, saxar, sugrör och ballonger. Om eleverna bygger bilarna själva behövs även gamla
mjölkkartonger, blomsterpinnar och trähjul eller hjul från
dryckesförpackningar. Labbrapport
Till bilen av mjölkartong finns en elevinstruktion (pdf)
och till leksaksbilen finns en instruktionsfilm i Energifallet play.
Genomförande
1. Förklara uppgiften för eleverna. De ska med hjälp av
materialet bygga en bil med en ballong som ”motor”.
2. Låt klassen titta på instruktionsfilmen
Så gör du en ballongbil.
3. Följ elevinstruktionen (pdf).
4. Om eleverna ska tävla med sina bilar är det bra om ni
tillsammans bestämmer tävlingsklasser och vilka regler
som ska gälla.
5. Är det snabbast, längst eller snyggast som gäller och
hur många försök ska ni ha?
6. Låt eleverna utveckla sina bilar i flera omgångar.
Fakta
Lungorna behöver energi för att blåsa upp ballongen, och
den energin kommer från frukostmackan i morse eller
kanske middagen igår kväll. Matens energi kommer i sin
tur från den förnybara energin i solens strålar, som växterna fångat in genom fotosyntes.
På samma sätt som i experimenten 1. Du strålar energi
och 2. Elda knäckebröd omvandlas energin i maten till
rörelseenergi i våra kroppar, som lungorna sedan kan använda för att trycka in luft i ballongen. Allteftersom ballongen fylls överförs energin till luften inuti ballongen
och så länge som ballongen är stängd lagras energin där.
När ballongen öppnas omvandlas den lagrade energin till
rörelseenergi. Luften far åt ett håll och ballongbilen far åt
det andra hållet (enligt principen om att en kraft åt ett håll
alltid förutsätter en kraft åt andra hållet).
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 7/15
Fakta
Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften
i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur
värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger
uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket,
eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör
att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Vindkraftverk drivs av vindar. Vinden gör att vingbladen
på vindkraftverket roterar och driver en generator som
genererar el.
4. Papperspropellern
Vindar är luft som rör sig och i det här experimentet
skapar vi vindar med hjälp av ett levande ljus.
Målet med papperspropellern är att eleverna ska få
förståelse för hur vindar uppstår och hur vi kan dra nytta
av det.
Material: Lite kraftigare pappersark, saxar, passare,
pennor, nål och tråd, levande ljus och tändstickor.
Labbrapport
Genomförande
1. Börja med att låta klassen titta på instruktionsfilmen
Så gör du en papperspropeller. Alternativt kan du
som lärare visa hur propellern konstrueras.
2. Klipp ut en snurra i papper och vik upp propellerbladen som i filmen. Sy fast en bit sytråd i mitten.
3. Tänd ett levande ljus och håll papperspropellern några
decimeter ovanför lågan och hjälp eleverna att testa
sina propellrar. Testa också att hålla papperspropellern
över ett varmt element.
Att samtala om
Vilka energiomvandlingar gör att
papperspropellern börjar snurra?
Finns det fler sätt att få fart på propellern?
Vad kan går det att använda en propeller till?
•
•
•
När ljuset brinner omvandlas den kemiska energin i dess
molekyler till ljus och värme. Värmen får luften ovanför
lågan att röra sig uppåt eftersom varm luft är lättare än
kall, och luftens rörelseenergi sätter i sin tur fart på papperspropellern. Värmeljus är vanligen tillverkade av stearin eller paraffin. Stearin kan till exempel tillverkas av fett
från djur eller växter, vilket innebär att energin är förnybar. Paraffin tillverkas däremot av fossil olja, som är ett
klimatpåverkande och icke förnybart bränsle.
Det går även att få fart på papperspropellern genom att
hålla den över ett element. Elementen i de svenska skolorna får oftast sin energi genom vatten som värmts upp i ett
fjärrvärmeverk och sen transporterats till skolan genom
rör. I fjärrvärmeverken eldas framför allt biobränslen, men
också en hel del fossila bränslen för att värma vattnet.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 8/15
7. Följ vad som händer i burken. Låt eleverna undersöka
vad som händer i burken med jämna mellanrum och
skriv gärna en gemensam loggbok. Om något går fel
som att det möglar använd det som en utgångspunkt
för diskussioner och hitta på åtgärder.
3
5. Bygg ett minikretslopp
Massor av ämnen cirkulerar på vår planet i ständiga
kretslopp. I det här experimentet tittar vi närmare på
några av kretsloppen.
Målet med övningen är att eleverna ska få förståelse för
begrepp som fotosyntes, kretslopp, förbränning och ekologiska samband.
Material: Stora glasburkar, lecakulor, plantjord, utomhusjord, skedar, växter, pinnar, stenar, vatten och pennor.
Labbrapport
Genomförande
Förklara uppgiften för eleverna. De ska göra ett slutet
kretslopp i burken. Låt eleverna arbeta i mindre grupper
och skapa sin kretsloppsburk eller gör en gemensam kretsloppsburk.
1. Ta en stor glasburk som är vid upptill och har ett stort lock.
2. Lägg ett lager lecakulor i botten.
3. Fyll burken till en tredjedel med jord. Om du tar köpt
plantjord är det bra att även blanda i lite utomhusjord
från rabatten. Den innehåller nämligen fler organismer
som nedbrytare.
4. Plantera några växter i jorden. Bra växter är fredskalla,
murgröna eller ampellilja. Om det är svårt att nå ner i
burken kan du använda pinnar att peta ner växterna
med. Vattna växterna med lite vatten. Pynta gärna med
en sten och lite pinnar.
5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på
burken.
6. Ställ burken ljust, men inte där det är för mycket
direkt sol. Öppna inte burken! I glasburken har det nu
skapas ett minikretslopp och en modell av jorden.
Att samtala om
Vad kommer att hända med växterna i burken?
Kommer de att växa?
Vad behöver växter för att växa?
Vad skulle kunna göra att det förstörs?
Jämför burken med ekosystemet jorden.
Vilka likheter och skillnader kan ni upptäcka?
Vilka ekosystemtjänster utförs i kretsloppsburken?
Om ni planterar en jordgubbsplanta, vad skulle då
behövas mer i burken för att få jordgubbar?
•
•
•
•
•
•
•
Fakta
Förhoppningsvis kommer växterna att frodas i burken, eftersom de har allt de behöver: solenergi, vatten, koldioxid
och näringsämnen. Solenergin kommer in genom burkens
glas och näringsämnen finns i jorden, medan koldioxid
och vatten ständigt cirkulerar i burkens minikretslopp.
Om ni kikar in i burken syns det tydligt hur vattnet
cirkulerar, precis som det cirkulerar på vår planet. När
burken blir varm under dagen avdunstar vattnet från
jorden och växterna. Vattenångan stiger uppåt och när
den når glaset kondenserar den. Vattendroppar bildas då
på insidan av glaset, och tillslut blir de så tunga att de regnar ner mot burkens botten igen. Jämför med hur vatten
avdunstar från våra sjöar och hav för att senare bilda nederbörd, bäckar och floder!
I burken cirkulerar även kol i ett ständigt kretslopp, precis som på jorden. Burkens luft innehåller nämligen gasen
koldioxid, som innehåller kol. Växterna i burken tar upp
koldioxid och vatten, som de tillsammans med solenergi
omvandlar till kolhydrater och syre. Reaktionen kallas för
fotosyntesen. Kolhydraterna gör att växterna kan växa och
bilda nya stammar, grenar och blad, medan syret släpps ut
i burkens luft. I burkens jord finns nedbrytare som käkar
gamla växtdelar. På så vis får de i sig kolhydrater, som de
tillsammans med syre från luften omvandlar till koldioxid, vatten och energi. Reaktionen kallas för förbränning,
och är som en bakvänd fotosyntes. Samma reaktion sker
när människor och djur äter mat, eller när vi eldar ved och
andra bränslen.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 9/15
• Hur har vindsnurror använts tidigare?
• Vilka andra sätt att fånga och använda energin
i vinden kan ni komma på?
• 4-6: Hur påverkar vindkraft miljön och
energianvändningen i Sverige?
Fakta
Energi från solen sätter fart på luften i atmosfären så att
vindar skapas, som i sin tur får fart på vindsnurran som
lyfter tyngden.
3
6. Vindsnurran
Vind är en förnybar energikälla som utnyttjas i vindkraftverk. I den här uppgiften bygger vi enkla vindsnurror
och försöker ta tillvara på energin i vinden.
Målet med Vindsnurran är att eleverna får göra undersökningar med vind och tillägna sig kunskaper om vindkraft och hur den påverkar miljön.
Material: Kvadratiska pappersark, tejp, häftstift, korkar,
saxar, blomsterpinnar, snören och några tyngder.
Labbrapport
Genomförande
1. Börja med att låta klassen titta på instruktionsfilmen
Så gör du en vindsnurra. Alternativt kan du som lärare
förklara uppgiften för eleverna.
2. Vik till vindsnurran som på bilden.
3. Fäst ihop den med ett häftstift i änden av en kork.
4. Stick in en blomsterpinne i andra änden av korken.
5. Fäst ett snöre mitt på blomsterpinnen med en
tyngd längst ner.
6. Håll nu snurran i vinden, utomhus eller vid en fläkt,
och testa den och undersök stor tyngd den kan lyfta.
Att samtala om
Hur fungerar vindsnurran?
Hur stor tyngd den kan lyfta?
Kan vindsnurran göra något annat än att
lyfta en tyngd?
Spelar det någon roll om ni riktar den med
eller mot vinden?
Var och hur kan en vindsnurra användas?
•
•
•
•
•
Allra först värmer solenergin jordytan, som i sin tur
värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger
uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket,
eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör
att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Vindsnurran fungerar allra bäst när den riktas mot vinden. Vinden bromsas när den passerar snurrans blad och
istället får snurran fart. Snurran har då fått en del av vindens rörelseenergi. När tyngden lyfts omvandlas snurrans
rörelseenergi till lägesenergi hos tyngden.
Vinden är en av de förnybara energikällorna. Den får ju
ständigt ny energi från solen och tar därför aldrig slut.
Energi från vindkraftverk är bara hållbar om den tillvaratas på rätt sätt. Bland annat är det viktigt att inte placera
vindkraften så att den stör natur eller människor.
All energianvändning påverkar miljön på ett eller annat
sätt och det enda riktigt hållbara är att använda förnybar
energi och samtidigt minska vår energianvändning. Därför gäller det att vi alla agerar energismartare!
Vindens energi har tidigare använts i väderkvarnar, vatten- och oljepumpar. Andra sätt att använda vindenergi
är segel på båtar, segelflyg, flyga drake, torka tvätt, coola
sporter som kitesurfing och mycket mer!
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 10/15
Att samtala om
Varför exploderar burken?
Följ energiomvandlingarna när burken flyger
i luften tills den landar.
Vad är koldioxid och hur bildas det?
•
•
•
Fakta
7. Bakpulverbomben
(åk 4–6)
Koldioxid är en gas, som finns överallt i luften runtomkring oss och är en av gaserna som påverkar klimatet. I
det dagliga livet märker vi den inte så mycket, efter-som
den varken luktar, smakar eller syns. I det här experimentet kommer vi verkligen märka att den finns, eftersom vi använder den för att spränga bomber!
Målet med Bakpulverbomben är att eleverna ska få kunskaper om gasen koldioxid, dess roll som växthusgas och
påverkan på klimatet på jorden.
Material: Små plastburkar, bakpulver, vatten, skedar,
disktrasor och smala glas. Labbrapport.
Genomförande
1. Börja med att titta på instruktionsfilmen Så gör du en
bakpulverbomb. Alternativt kan du som lärare förklara
uppgiften för eleverna. Gå sedan ut utomhus.
2. Ta en liten plastburk med ett inte alltför åtsittande lock,
till exempel en gammal filmburk eller liknande. Blanda
bakpulver och lite vatten i burken och sätt snabbt på
locket lagom hårt.
3. Skaka burken en aning och ställ den med locket nedåt
på en disktrasa eller i ett högt smalt glas.
4. Gå snabbt en bit bort och se till så att ingen annan är i
närheten – det kan smälla ordentligt.
Experimentera gärna med olika proportioner bakpulver
och vatten.
När bakpulver och vatten blandas bildas gasen koldioxid.
Den tar stor plats och trycket i burken stiger. Locket lossnar med en knall när övertrycket blir större än kraften
som håller fast det. Den kemiska energin i bakpulvret
har då omvandlats till rörelseenergi hos burken som
flyger iväg. När burken flyger uppåt övergår rörelseenergin
successivt till lägesenergi. När burken når sin högsta höjd
har all rörelseenergi omvandlats till lägesenergi. När
burken sedan faller nedåt igen återfår den rörelseenergin,
vilken till sist blir värme när den når marken.
Koldioxid är en av de gaser som finns i jordens atmosfär.
Koldioxid med den kemiska formeln CO2, bildas vid förbränning då kolatomer (C)reagerar med syreatomer (O).
Den varken luktar, smakar eller syns, men har ändå stor
påverkan på våra liv. Koldioxid är den gas som används i
fotosyntesen för att bygga upp kolhydrater i växter och är
tillsammans med bland annat gaserna metan och lustgas,
växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att
de kan stoppa värmestrålning som är på väg att lämna
jorden. Värmen studsar fram och tillbaka i atmosfären
några gånger innan den lämnar atmosfären. Fenomenet
kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt
liv på jorden. Utan den naturliga växthuseffekten skulle
jorden vara ungefär 30 grader kallare än den är idag. Problemet är att vi människor, bland annat genom förbränning
av fossila bränslen, har ökat mängden koldioxid i atmosfären alldeles för mycket. Det har förstärkt växthuseffekten så att jordens temperatur nu ökar vilket medför stora
förändringar på jordens klimat och som en konsekvens av
det också växt- och djurliv.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 11/15
Fakta
Med strumpan på handen kan värme lämna handen.
Handen med plastpåsen blir däremot snabbt för varm eftersom värmen hålls kvar. På samma vis är jorden lagom
varm med lagom mycket växthusgaser i atmosfären, men
alltför varm när halterna av växthusgaser stiger och hindrar att värmestrålning lämnar jorden. Ni kan även reflektera kring skillnaden mellan olika typer av strumpor och
jämföra det med ökad mängd växthusgaser i atmosfären
som tillåter mer eller mindre genomsläpp av värme.
3
8. Känn växthuseffekten
Vilken påverkan har egentligen växthusgaserna på vår
planet? Det här experimentet är hämtat från boken Barn
frågar om klimatet av Pär Holmgren och Torun Paulsson.
Målet med Känn växthuseffekten är att eleverna ska få
förståelse för hur växthuseffekten påverkar jorden och
klimatet.
Material: 1 Plastpåse, 1 strumpa och 2 gummisnoddar
till varje elev. Labbrapport.
Genomförande
1. Förklara uppgiften för eleverna. De ska genom experimentet testa på skillnaden när de sätter ena handen i en plastpåse
och den andra i en strumpa.
2. Låt eleverna ställa en hypotes om hur de tror att kommer
att kännas om händerna och förklara varför.
3. Låt eleverna stoppa den ena handen i en plastpåse och den
andra i en strumpa. Gummisnoddarna ska sättas kring
handleden för att det ska sluta tätt.
4. Låt strumporna och plastpåsarna sitta kvar ett tag. Prata
gärna om växthus och hur det fungerar under tiden.
5. Diskutera hur det känns om händerna och varför? Dra paralleller till växthus och växthuseffekten.
6. Låt eleverna rita och skriva om experimentet. Använd gärna
Energifallets mall för labbrapport (pdf).
Att samtala om
Hur känns det? Är det någon skillnad mellan händerna?
Vad beror skillnaden på?
Jämför vad som händer i ett växthus och med
jorden när växthuseffekten ökar.
Vad får det för effekter på jorden om det blir varmare?
•
•
•
•
Problemet är att vi människor släpper ut massor av
växthusgaser och redan idag har klotets medeltemperatur ökat och tyvärr ser medeltemperaturen ut att fortsätta
stiga. Världen kommer inte att gå under, men temperaturhöjningarna kommer att påverka samhället på många sätt.
Med en ökad växthuseffekt kommer det att bli så varmt
att flera av jordens växt- och djurarter får svårt att överleva. Havsytan kommer att höjas betydligt, vilket bland
annat beror på att världens landisar smälter och rinner ut
i haven. Detta innebär att kustnära områden kommer att
hamna under ytan. Jorden kommer också att drabbas av
extremare väder än vad vi har idag. På vissa platser kommer nederbörden att öka betydligt, medan andra kommer att drabbas av extrema värmeböljor. I många länder
kommer livsmedelsproduktionen att sjunka på grund av
värme och torka. Jordens färskvattenresurser kommer
också att påverkas och vi kommer att se en ökad spridning av tropiska sjukdomar. Eftersom det på många platser
kommer att vara ont om naturresurser som till exempel
färskvatten, ökar risken för konflikter kring dessa och miljontals människor kommer att tvingas på flykt.
Det enda sättet vi kan undvika allvarliga klimateffekter på
är att mycket snabbt sluta släppa ut växthusgaser. Som tur
är finns det många sätt att minska utsläppen, det gäller
bara att vi sätter igång nu!
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 12/15
Att samtala om
Hur fungerar vattenhjulet?
Spelar det någon roll var i bäcken det placeras det
eller hur snabbt kranvattnet flödar förbi det?
Var och hur kan ett vattenhjul användas?
•
•
•
Fakta
3
9. Bygg ett vattenhjul
I rinnande vatten finns det energi. Här får eleverna bygga
ett enkelt vattenhjul för att fånga vattnets energi.
Målet med Bygg ett vattenhjul är att eleverna ska bygga en
modell av ett vattenhjul och göra undersökningar för att
tillägna sig kunskap om hur vattenkraftverk fungerar och
hur vattenkraft hänger ihop med solen.
Material: Gamla mjölkkartonger, saxar, pinnar, äpplen
eller potatisar. Labbrapport
Genomförande
1. Förklara uppgiften för eleverna. De ska bygga och testa ett
vattenhjul.
2. Klipp ut fem stycken rektanglar ur mjölkpaketet som ska bli
vattenhjulets skovlar. Mått: 8x4 centimeter.
3. Gör fem snitt i äpplet/ potatisen, ett till varje skovel.
4. Tryck in skovlarna i äpplet/ potatisen.
5. Trä pinnen genom äpplet/ potatisen.
6. Prova vattenhjulet i en bäck, å eller vattenkran. Om du
testar vattenhjulet i en vattenkran kan du låta pinnens
ändar vila på diskhons kanter så att hjulet hamnar under
vattenstrålen. Om du testar vattenhjulet i en bäck kan du
låta pinnen vila på två Y-formade grenklykor.
7. Ät upp äpplet!
Åter igen är det solens energi som får vattenhjulet att
snurra i bäcken. Solenergin driver nämligen vattnets kretslopp genom att värma sjöar och hav. Sjö- och havsvattnet avdunstar och bildar vattenånga som stiger uppåt i
atmosfären. På högre höjder är det kallare och där kondenserar vattnet till små vattendroppar som bildar moln.
När molnens vattendroppar blivit tillräckligt stora och
tunga faller de som nederbörd. Kanske sker detta ovanför
ett bergsmassiv, så att nederbörden bildar vattenfall nedför
sluttningarna. En del av vattnet samlar sig efter hand till
bäckar och floder som kanske passerar ett vattenkraftverk
eller ett vattenhjul. Där överförs en del av vattnets rörelseenergi till hjulet. Vattnet bromsas en aning då vattnets
energi istället överförs till hjulet så att det börja snurra.
Förr var det vanligt att vattenhjul användes för att mala
säd i kvarnar. Idag är det vanligare med vattenkraftverk
där en stor propeller eller turbin, som den kallas, sätts i
rörelse. Turbinen är i sin tur kopplad till en generator, som
omvandlar rörelseenergin till elektrisk ström.
Energi från vattenkraftverk är förnybar energi, men den
är bara hållbar om den tillvaratas på rätt sätt. Bland annat
gäller det att se till så att djuren och växterna som lever i
och kring älvarna störs så lite som möjligt. All energianvändning påverkar miljön på ett eller annat sätt och därför är det enda hållbara att använda förnybar energi och
samtidigt minska vår energianvändning. Därför gäller det
att vi stoppar energitjuvarna och istället blir så energismarta vi kan!
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 13/15
5. Lägg svart papper på kartongbottens insida och tejpa
fast pappret.
6. Stäng locket på pizzakartongen.
7. Rita en kantlinje tre centimeter in runt hela locket.
8. Klipp längs tre av linjerna, men inte längs linjen längst
bak. På så sätt bildas en reflektorlucka som kan vikas
upp längs den bakre linjen.
9. Sätt folie på insidan av reflektorluckan.
10.Öppna pizzakartongen och täck över det utskurna hå-
10. Smält choklad
i en solugn
Solens energi är oändlig och ger oss 10 000 gånger mer
energi än vad vi människor på jorden använder. I en solugn
kan solens strålar utnyttjas till att smälta choklad.
Målet med Smält choklad i solugn är att eleverna ska bygga en modell av en solugn, göra undersökningar och få
kunskaper om solens potential som energikälla.
Material: Lådor av kartong (till exempel gamla pizzakartonger), aluminiumfolie och plastfolie, tidningspapper,
svart papper, tejp, saxar, pennor och choklad.
Labbrapport
Genomförande
1. Välj en dag med stark sol eftersom det tar lång tid
att smälta choklad i solugnen.
2. Börja med att låta klassen titta på instruktionsfilmen
Så gör du en solugn. Alternativt tillverkar du som lärare
en solugn och så testar ni den tillsammans med eleverna.
let med plastfolie. Spänn plastfolien genom att tejpa
fast den på kanterna av pizzakartongslocket.
11.Nu är solugnen färdig att användas! Placera en chokladbit på en liten tallrik och lägg den i ugnen. Stäng locket
och rikta solugnen så att solen skiner ner på innehållet. Justera reflektorluckan så att reflexen täcker det
som ställts i ugnen.
12.Undersök hur lång tid det tar att smälta choklad i ugnen.
13. Testa även att använda ytterligare en låda (utan lock)
som är något större än solugnen. I botten på den stora
lådan läggs hopknycklat tidningspapper och sedan
placeras solugnen i lådan. Fyll till sist på med mer
hopknycklat tidningspapper runt solugnen.
Spara gärna solugnarna till fler försök.
Att samtala om
Hur fungerar solugnen?
Hur ska solugnen placeras för att den ska bli
så varm som möjligt?
Hur kan vi öka värmen i ugnen?
Var och hur kan en solugn användas?
4–6: Vad händer när vi ökar isoleringen med
en låda runt solugnen?
•
•
•
•
•
3. Låt eleverna arbeta i mindre grupper.
4. Öppna pizzakartongen och klä bottnens insida, utsida och
alla kanter med aluminiumfolie. Släta ut eventuella veck.
Fortsärttning
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 14/15
Fortsärttning Smält choklad i en solugn.
Fakta
De energikällor vi använder brukar delas in i förnybara
energikällor och icke förnybara energikällor. De förnybara
energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och
tar därför inte slut. De icke förnybara energikällorna finns
däremot i en bestämd mängd på vår jord och kan ta slut.
Ju mer vi använder dem, desto mindre finns kvar till framtida generationer.
Plastfolien och det knycklade tidningspapperet är till för
att minska värmeförlusterna till omgivningen. Precis som
i ett växthus eller i jordens atmosfär släpper plastfolien in
solljuset, men håller kvar värmen. Även det svarta pappret
bidrar till att höja temperaturen snabbare. Det absorberar
solljuset, vars energi övergår till värme och hjälper till att
värma maten eller smälta chokladen.
Jorden nås ständigt av ungefär 10 000 gånger mer solenergi än vi människor kan använda – det gäller bara
att fånga energin, till exempel med hjälp av en solugn.
Solugnen består av flera delar som alla hjälper till att
fånga solens energi och höja temperaturen i lådan så att
chokladen smälter. Aluminiumfolien i lådans nederdel
gör att solenergin studsar tillbaka in i lådan istället för att
lämna ugnen. På så vis stannar energin lite längre i lådan
och då ökar temperaturen snabbare. Folien på reflektorn
gör att mer solenergi hittar in i lådan. Dels lyser solen
rakt igenom plastfolien och dels lyser solen på reflektorn. Om vi har ställt in reflektorn rätt studsar solenergin
rakt från reflektorn ner i ugnen, som blir varm snabbare.
I det här experimentet testar vi att smälta choklad i
solugnen, men det går också bra att laga mat i smart konstruerade solugnar. I Sverige går det ganska långsamt, men
på sydligare breddgrader där solens strålning är starkare,
går det snabbare. Där kan solugnar användas på platser
där det inte finns elektriska spisar och kan då till exempel
ersätta vedeldning. Det är bra eftersom matlagning över
öppen eld inte är en hållbar lösning. Vedeldning leder på
många håll både till farliga luftföroreningar och nedhuggna skogar. I många utvecklingsländer ägnar dessutom
kvinnor och barn mycket tid åt att samla i veden, vilket
hindrar dem från att gå i skolan.
energifallet.se
Upplev energi åk F–6 • 15/15
Att samtala om
• Vad är elektrisk ström?
• Hur funkar ett vanligt batteri?
• På vilka olika sätt vår det att framställa
elektrisk ström?
Fakta
11. Citronbatteriet (åk 4–6)
Elektrisk ström består av laddningar som rör sig, och
kommer i Sverige oftast från kärnkraftverk eller vattenkraftverk. Men i det här experimentet skapar vi elektricitet med hjälp av frukter och två olika metaller. Den här
övningen är lämplig som en demonstration för klassen.
Målet med Citronbatteriet är att eleverna ska få förståelse
för vad elektrisk ström är och hur ett batteri fungerar.
Material: Kopparspik, galvaniserade skruvar,
krokodilklämmor, labbkablar, lysdioder och citroner.
Labbrapport
Genomförande
1. Börja med att titta på instruktionsfilmen
Så gör du ett citronbatteri.
2. Knåda sedan fyra citroner så att de blir någorlunda
mjuka och skär två snitt i varje. Snitten ska vara en liten
bit ifrån varandra.
3. Tryck ner en kopparspik och en zinkskruv i varje citron
med så mycket av ytan som möjligt in i citronen, dock
får spiken och skruven inte röra vid varandra.
4. Koppla ihop citronerna med labbkablar: kopparspiken
på en citron kopplas till zinkskruven på nästa citron.
5. Koppla även in lysdioden enligt bilden. Eftersom kopparspiken är pluspol ska det kopplas till det långa benet
på dioden. Testa gärna med andra frukter, till exempel
lime, grapefrukt, äpplen och potatisar.
Elektricitet är elektroner som rör sig i något som leder
elektrisk ström. Att elektricitet bildas när citronerna sammankopplas med hjälp av metallerna beror på två processer: oxidation och reduktion. När en metall, i det här fallet
zinken, oxiderar lämnar den ifrån sig elektroner. Samtidigt
reduceras kopparen och tar då upp elektroner. Detta leder
till att elektroner rör sig från zinken till kopparen och det
uppstår en elektrisk ström. Den sura citronsaften har också möjlighet att transportera laddningar, vilket gör att hela
den elektriska kretsen blir sluten. Därmed kan laddningar
röra sig runt i kretsen och lampan kan lysa. Citronbatteriet kan jämföras med ett vanligt engångsbatteri som består
av en pluspol och en minuspol med en vätska där elektroner kan förflytta sig. Ett laddat batteri har en skillnad
av antal elektroner vid de olika polerna. Förflyttningen
av elektroner kan ske så länge som det finns en skillnad
(spänning). När en utjämning skett är batteriet slut. När
ett uppladdningsbart batteri laddas flyttas, med hjälp av
elektrisk ström elektroner tillbaka till minuspolen. På det
viset så blir det en skillnad mellan antal elektroner (spänning).