1. No category

Gestaltare: Dan Pålsson, Landskapsarkitektprogrammet, SLU, Alnarp
Offer
källan
Bilaga 2 - Historisk information
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
D E 12 G U L D P E N N I N G A R N A S K Ä L L A
O F F E R K Ä LLAN S ALLM Ä N NA
HISTORIA I KORTHET
O F F E R K Ä LLAN S LAN D S KAP S ARKITEKTONISKA HISTORIA
Offerkällan har med sitt strategiska läge i en gammal vägknut under
lång tid haft stor betydelse som en central samlingspunkt för människorna i och kring Asarum. Den intilliggande Torarpsbäcken vänder
dessutom här sitt flöde mot norr under en kortare sträcka. Enligt folktron bar norrut rinnande vatten magisk kraft av hög dignitet. Därför
samlades redan under förhistorien allehanda människor kring källan
för att offra och helas av källans vatten. Det var gamla som unga, fattiga som välbärgade, och man offrade för att få riklig avkomma, vinna
framgång i kärlekslivet, uppnå ett friskt tillstånd eller få en god skörd.
Framför allt under den magiska midsommarnatten var källans vatten
extra kraftfullt. Berättelser har genom tiderna framförts där det berättas om bland annat blinda som efter att ha tvättat sina ögon i källans vatten återfått seendet.
Utifrån historiskt bildmaterial och tryckt information har följande analys och slutsatser för Offerkällans tidigare utseende kunnat tas:
Allt eftersom berättelserna spred sig vallfärdade fler och fler till Asarums magiska källa och offergåvorna var många. Framför allt rörde
det sig om penningar, men bland offergåvorna återfanns även brödkanter, äggskal m.m. Socknens fattiga hade fått tillåtelse ta del av offergåvorna, vilket många gånger kunde vara ytterst besvärligt då flera
av dem hamnade på Offerkällans eller till och med på Torarpsbäckens
botten. Därför upprättades en kollektstock invid källan där man kunde
samla upp gåvorna. Källan lyckades även undgå att kristenförklaras,
som var ett försök av kristendomen att driva vidskepelsen på flykten.
Troligtvis medförde den mer än halva kilometern mellan Offerkällan
och ortens kyrkobyggnad, att kyrkan fann det enklast att helt enkelt
negligera den hedniska samlingsplatsen.
Kyrkans ignorans medförde en viss nedgång för Offerkällans popularitet och det var inte förrän Karl XI, som under en tid av danska kriget vistades i Asarum, tog en klunk av källans vatten som vändningen
kom. Konungens besök och intagande av det magiska vattnet gav även
källan en ny benämning: ”Kungakällan”. Efterhand växte åter midsommarfirandet vid källan och från den nya staden Karlshamn kom borgarfolket för att i enlighet med tidens anda kunna känna sig romantiska och fria och ta del av den magiska kultstämningen. Gradvis ökade
dock inslagen av högljuddhet, druckenhet och mer våldsamma tilltag.
Följden blev att alla festaktiviteter kring Offerkällan förbjöds år 1838.
Då hade festligheterna urartat i ett våldsamt slagsmål och firandet
fick därmed i lagmening ett tvärt slut. Men eftersom midsommarens
festligheter var populära hos framför allt socknens unga människor
fortsatte det uppsluppna firandet fram till sekelskiftet 1900.
1857 fick Offerkällan sitt nuvarande brunnskar av sten efter beslut av
sockenstämman och den stora stenbänken tillfördes platsen år 1928.
Den var en gåva från Asarums dåvarande landsfiskal, Tage Rooth.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1
Den stensatta kanten mot Torarpsbäcken har tidigare burit långa
släta, kanthällar i överkant. Dessutom har bäckens fåra smalnats av
under årens lopp.
Den inramande stengärdsgården har tidigare varit hel i norr och öster.
Det har även funnits en sträckning söder om brunnen och hela inramningen sträcker sig tidsmässigt tillbaka till åtminstone innan slutet
av 1800-talet. Öppning mot bakomliggande gräsyta och dagens rododendron har tillkommit någon gång inom tidsspannet 1930-1960. Den
mer omfattande förändringen/raseringen i öster, bakom källbrunnen,
bör ha skett någon gång mellan 1960 och 1980. Troligtvis kan det vara
en ny sträckning för Torarpsbäcken som ligger bakom. I övrigt tycks
resterande delar ha varit relativt intakta fram till 1980-tal.
Källbrunnens stenfundament är från 1857. Runt brunnen har det tidigare funnits större stenhällar i markplan i samtliga väderstrecksriktningar. Numera återfinns endast de mot norr och väster. I övrigt har
ytan utgjorts av rundsten sedan åtminstone 1930-tal. Samma tidsangivelse kan tillskrivas den åttakantiga formationen kring brunnen.
Gången fram till källbrunnen har ursprungligen varit grusad. Från
1960 syns en stensatt, storskarvad gång med ölandssten, vars skarvning senare har givits en snävare passning. Den avstickande gången
mot norr har tillkommit någon gång mellan 1930 och 1960.
Milstenarna har placerats ut vid Offerkällan någon gång i tidspannet
1930-1960. Stenbänken med inskription 1928 finns kvar. Fram till åtminstone 1980-tal har den inramats av en stor pil (Salix) på vardera
sidan. De nu avlägsnade träden med efterföljande stubb- och rotförmultning har medfört sättningar på stenbänken.
Den gamla, knotiga alen (Alnus) kan ha stått på platsen sedan slutet
av 1800-talet. I så fall är den minst 115 år gammal och mycket värdefull. Från slutet av 1900-talet syns även 5-6 större träd, troligtvis
alar kring källan. Trädinramningen, med träd i varje hörn av området,
har således funnits sedan innan år 1900. Åtminstone tre stycken pilträd har funnits vid Offerkällan. De har avlägsnats någon gång mellan
1980-tal och idag. Dessutom har det kring 1960 tillkommit ett träd
strax sydost om källbrunnen. Det har dock avlägsnats innan 1980.
Rododendronbuskaget i norr bör ha etablerats någon gång under
1960-talet och ginkgoträdet (Ginkgo) har troligtvis planterats under
slutet av 1970-talet.
10
11
12
BildVägkorset
1. Bild från slutet
av 1800-talet.i Stengärdsgårdar
omgärdar
såvälfrOfvid Offerkällan
slutet av 1800-talet
med
v
ferkällan som
omkringliggande
vägar.
Källan
inramas
även
av
ett
antal
träd,
kyrkan, klockstapeln och Stenbackagården
troligtvis alar.
Bild 2 och 3. Bilderna ovan härstam2
mar troligtvis från
1930- eller 1940-tal.
Här syns stenhällarna kring källbrunnen och den grusade
gången. Stengärdsgården är hel och intakt både i norr och
öster och den långa
stenbänken står inramad av Offerkällevägen
de redan
3 omkring 1920, bårhuset t v.
då stora pilträden.
TILLBAKABLICKAR I HISTORIEN
HISTORISK HÄNSYN ELLER
I N S PI RATI O N I
G E S TALT N I N G S F Ö R S LAG E T
” O F F E R K Ä LLAN ”
4
Det historiska materialet har genererat följande hänsynstagande eller
inspiration för Offerkällans gestaltningsförslag:
Den nya formgivning tar platsens historiska element som källbrunn,
stenbänk, milstenar och stengärdsgård i stor beaktning och ger dem
en tydligare fokus. Från Asarums gamla kommunvapen hämtas de
tolv guldpenningar, som står som symbol för offrandet till källans vatten, och som i den nya gestaltningen återkommer som just tolv gula
blomsterpunkter. Dessutom nyttjas den för de halvskuggiga och fuktiga läget så lämpliga europeiska hasselörten som marktäckare. Europeisk hasselört bär det passande vetenskapliga namnet Asarum europaeum.
TEXT- OCH BILDKÄLLOR
F Ö R O F F E R K Ä LLAN
- ”ASARUMSDALEN 2001”, s. 49. (Bild 2)
- ”ASARUM, En Blekingesocken”, s. 12 (bild från senast 1965); s. 107 (bild från omkring 1875). (Bild 4)
- Asarums hembygdsförening. (Bild 1 och 3)
- ”ASARUMS OFFERKÄLLA” faktablad från Asarums hembygdsföre-
ning. (Bild)
- ”KARLSHAMNSBILDER från anno dazumal till nutid”, bildnr. 120 (från 1981). (Bild 5)
Bild 4. Bild från 1960-talet. Ett mindre träd har tillkommit i bildens framkant
och gångens grus har ersatts av storskarvad ölandssten. Stengärdsgården har
öppnats upp mot norr och ett rododendronbuskage har nyligen planterats.
Här syns även de olika milstenarna och stentrappan.
Bild 5. Bild från 1981. En jämnare och tätare gång har anlagts. Stengärdsgården har mot öster raserats och det tycks bero på en ny sträckning av Torarpsbäcken. En del av stenhällarna kring källbrunnen har avlägsnats. Dessutom
skymtas ett nyligen planterat ginkgoträd i bakgrunden.
5
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
TILLBAKABLICKAR I HISTORIEN