Så kan vägunderhållet
ta hänsyn till
trailerekipagens behov
Foto: M Berglund
Trafiksäkerhetsrisker med EU-trailer
på hala vägar
Karlstad 12 november 2015
Johan Granlund






CE-behörighet 1991; Helgums Grus AB, Swerock, Granlunds.
Civilingenjör V.
17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.
15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
Sedan 2014 vid WSP.
Rådgivare till Transportstyrelsen, Trafikverket, Sveriges
Åkeriföretag, Motormännen, Sveriges Motorcyklister m.fl.
Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Jackknifing, trailer swing, fastnar i stigningar…
-Vissa vägproblem är värre med EU-trailers
 Vattenplaningsrisk in i & ut ur ytterkurva, där vägbanan saknar lutning.
 Sladd- & vältrisk i feldoserade tvära kurvor, av-/påfartsramper osv.
 Vändskivekoppling ”låser” över brytpunkt, t.ex. vid korsning i kurva.
 Krängning i sidled, pga deformerad svag vägkant.
 Boggilyft ökar drivaxeltrycket i långa branta stigningar; håller vägen?
-Välplanerat vägunderhåll minskar problemen!
Jackknifing
-En dödsrisk redan på våt asfalt
Mötande lastbil bromsar vid ingång
av uppbankad ytterkurva.
Där är vattenfilmen oväntat tjock,
p.g.a. horisontell vägbana.
Lösning: Ombyggnad av vägbanans
lutningar, utifrån sakkunnig
projektering.
Hela vägbanan mäts in med
laserbil.
Lutningar som ger acceptabel
avrinning, med minsta behov av
justeringsmassa och asfaltfräsning,
projekteras i 3D CAD-miljö.
Video “Amazing car driver avoids collision with oncoming lorry“:
https://youtu.be/mRhqhSdAg6s?list=FLAlJP86wypaAT8FLV33nvkQ
Foto: Volvo Lastvagnar
Lastbilar kräver mer skevning än vägarna har
Figur: Trafikverket
Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn friktion.
I samarbete med HiOA studerades sladd och vältning med lastbil vid olika friktion i
hjulspåren.
Resultat:
 Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.
 Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.
 Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.
 Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.
Slutsats: Fordon med hög tyngdpunkt behöver betydligt mer tvärfall!
Transportstyrelsen utreder nu krav på ökad skevning.
Vissa semitrailers är särskilt känsliga för
feldoserade kurvor
Foto: CVDC
De Pont & Milliken, HVTT7
Hög tyngdpunkt ger vältbenäget fordon; jfr. regalskeppet Vasa år 1628.
Winkler (2000) konstaterar att till de mest känsliga hör 5-axlade semitrailer-ekipage,
fullastade till maxvikt av gods med låg densitet; SRT ned till 0.25.
På senare tid har tillkommit ekipage med dubbla lastplan, när dessa är tungt lastade
på övre plan och lätt lastade på nedre plan.
Tvära & feldoserade Roos kurva på väg 331
Anhopning av olyckor
Foto: J Granlund
Rd 331, Ärtrik - Österforsse
Hazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m
Data from HS and adjacent sections; total 600 m
Comparison with the Swedish Design Guidelines for 70 km/h
Sign convention: Left hand curves have negative curvature
Katastrofalt tvärfall
8
(+)
7
6
Lösning:
Ombyggnad av vägbanans
lutningar, utifrån sakkunnig
projektering.
5
4
(-)
Cross slope [%]
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
(-)
-5
-6
-7
-8
-10
-9
-8
-7
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
Curvature = 1000 / Radius [m]
1
2
3
4
5
6
Låsningseffekt av brytpunkt: Korsning i kurva (1)
Foto: Per Thomson
Låsningseffekt av brytpunkt: Korsning i kurva (2)
Halkolycka i låg fart, då ekipaget efter stopp svängde ut på Rv 34.
Foto: Corren
6.6 % tvärfall i olyckskorsningen.
Dvs över gränsen max 5.5 % för
snäv kurva på högfartsväg.
Lösning:
Ombyggnad av vägens lutningar,
utifrån sakkunnig projektering.
Bildkälla: Trafikverket PMSv3
Vägbanans “vinglighet” (1)
20 – 25 % av lastbilars vältolyckor sker vid ojämnt deformerad svag vägkant.
De Pont & Milliken, 2005.
Dessa ”kanthäng” utgör brytpunkter som kan ge låsningseffekt i
trailerekipagens vändskivekoppling => ökad olycksrisk.
Grafen visar summan av vertikal last på alla hjul på
höger sida av ett semitrailerekipage, vilket kör över
ett ”kanthäng” (lokalt deformerad vägkant).
Vägbanans “vinglighet” (2)
Trafikverkets mått “Rut Bottom Cross Slope Variance” validerat på väg 331.
Foto: J Granlund
Svaga ojämna vägkanter ger trafikfarlig krängning i sidled.
 ”Vingelmåttet” RBCSV ger stort utslag vid många olycksplatser.
 Vingelmåttet samvarierar med krängning mätt i lastbil.
 Måttet gav stort utslag där lastbilsförarna säger sig upplevt olycksrisk.
 Jämn väg ger långt under riktvärdet max 3 promille vinglighet.
Reparation av vinglig vägkant, 2015-11-09
Foto: Mikael Pettersson, NCC
Vägens bärighet nära vägkanten (1)
Vägar utan bred skuldra har regelmässigt
djupa deformationer vid vägens kant.
Foto: J Granlund
Kontakttryck under dubbelmonterade
295/60R22.5 däck, COST334.
NVF rapport 04/2012:
Beräkningsmodell baserad på beprövad
geoteknisk metodik.
0.25 m smal vägskuldra kan ge vägkanten så
lite som 45 % av bärförmågan vid vägens
mittlinje.
Vägens bärighet nära vägkanten (2)
Infarten ger bra sidostöd; ingen deformation vid infarten
7 cm djup deformation hitom infarten
Foto: J Granlund
Viktigaste parametrarna:
Innersläntens lutning
Vägskuldrans bredd
Dikets djup
Lagrens tjocklek &
kvalitet
Foto: J Granlund
Bred skuldra ger bra sidostöd
Extra förstärkt asfalt i stigning tål ökat drivaxeltryck
Boggilyft är mycket gammal praxis för att öka
drivaxeltrycket och därmed framkomligheten.
Ingen rapport om vägskada i isiga frusna stigningar.
Framtida risk:
-Klimatförändring kan ge isig asfalt trots otjälad väg?
Vår lösning:
-Inför vägunderhåll i långa branta stigningar sker avstämning
med väghållaren om att projektera extra förstärkt asfalt för att
tåla boggilyft vid ishalka på otjälad vägkropp.
-Välplanerat vägunderhåll förebygger trafikolyckor
och skapar hållbara vägar!
 Rättad lutning vid ytterkurvor; minskar risk för vattenplaning & jackknifing.
 Rättat tvärfall i tvära kurvor, ramper osv; minskar sladd- & vältrisk.
 Minskad lutningsändring vid brytpunkter; håller vändskivekopplingen rörlig.
 Förstärkt vägkant (bred vägren, flackare innerslänt osv.); förebygger
”kanthäng” och krängning i sidled.
 Extra förstärkt asfalt i stigningar; tål ökat drivaxeltryck (boggilyft) även om
ändrat klimat oftare ger ishalka på otjälad vägkropp.
Tack för ert intresse!