1. No category

Årskurs: 4-6
Beräknad tidsåtgång: 2 timmar
Material: Tänk på att övningen genomförs både inom- och utomhus.
Det är bra om du förbereder och visar upp ett antal bilder på barroch granskog som avslutning på övningen. Ni behöver även
anteckningsmaterial.
Centralt innehåll i grundskolans kurser
MA
Proportionalitet och procent samt deras samband.
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
NO
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för
en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering
och rening av vatten och luft.
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har
när vi nyttjar den.
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
www.skogeniskolan.se
Genomförande
Övergripande upplägg
Kronutglesning är ett mått på hur skogen mår och anger hur stor andel av trädens barr­eller bladmassa som bedöms saknas eller ha förlorats. Mindre kronutglesning är ett tecken
på att skogen är måttligt skadad. I Sverige har traditionellt upp till 20 procent kronut­
glesning ansetts normalt, medan högre kronutglesning anses indikera att trädet är stressat
eller skadat.
När skogen blir sur
Försurning innebär att
jordar, skogar, sjöar och
vattendrag påverkas
av försurande ämnen i
neder­börden, så kallat
surt regn. Djur- och
växtliv skadas och den
biologiska mångfalden
hotas.
Försurningen orsakas av utsläpp av
svavel­dioxid, kväveoxider och ammoniak.
­Utsläppen av svaveldioxid ­kommer mestadels
från ­förbränning av kol
och olja. Kväveoxider
bildas vid all form av
­förbränning: trafiken
står för en stor del av
­utsläppen.
I denna övning får eleverna göra en bedömning av hur den närliggande
skogen mår. Det görs bäst i barr eller granskog.
Ute i skogen – hur mår skogen?
Börja med att visa illustrationen över hur kronutglesning kan se ut samt
diskutera nedanstående frågor.
Vilket av träden mår sämst? Vilket mår bäst?
Vad tror ni påverkar hur träden mår?
Arbeta i grupp
Eleverna börjar med att fylla i tabellen över barrförluster
(se bifogad tabell).
Räkna ut den genomsnittliga skadeklassen för det träd som valts.
Vilken var den vanligaste skadeklassen?
Tillbaka i klassrummet
Eleverna redovisar sina arbeten. Låt dem diskutera om det finns några
skillnader mellan grupperna.
Avslutande uppgift
Titta på bilder eller filmer från barr- och granskogar och diskutera gemensamt:
Vad är skillnaden på barr- och granskog?
Hur kan man se att skogen mår bra/dåligt?
På vilka sätt kan vi använda skogen för att se hur vår miljö förändras?
Vilken funktion fyller skogen för oss? Vad fyller den för funktion i vår
stadsmiljö?
www.skogeniskolan.se