Samarbete kräver utvecklade relationer En stor utmaning för många organisationer är att få till samarbetet ”på tvären” i organisationen – över olika funktionsgränser, mellan individer och grupper, ansvarsområden och stuprör. Inte minst kring verksamheter eller processer där många olika funktioner och aktörer är involverade, och där arbetsprocesserna är för komplexa för att samordnas och ledas centralt. Aktuell forskning visar att en välutvecklad ”samarbetsorganisation”, dvs där man arbetar tydligt gränsöverskridande, bidrar till en högre kvalitet och effektivitet i arbetet, men också till fördjupade kundrelationer och en bättre arbetsmiljö. Jag brukar i mitt arbete som konsult ibland genomföra en övning med medarbetare och chefer i de organisationer som jag arbetar med, där syftet med insatsen är att utveckla det interna samarbetet. För en tid sedan hade jag ett sådant uppdrag på en avdelning inom en statlig myndighet. De ca 25 medarbetarna, som ingick i tre olika arbetslag på avdelningen, delades in i fyra mixade grupper med ca sex personer i varje grupp. Grupperna tilldelades var sitt bolagsnamn: Investbolaget, Fastighetsbolaget, Fabriksbolaget och Butikscentrum. En karta var uppritad på whiteboardtavlan synlig för alla. Den innehöll sexton rutor som motsvarade tomter i ett samhälle. De olika grupperna i övningen tilldelades fyra tomter vardera. Övningen, som utvecklades för många år sedan av den danske psykologen Arne Sjölund, har rubriken ”Det goda samhället”, vilket jag har skrivit upp synligt för alla deltagare. Under en timme får bolagen köpa och sälja tomter mellan varandra utan några andra regler än att de skall anmäla sina transaktioner till mig som övningsledare. Varje transaktion noteras på kartan. Varje bolag har ett eget mål som man vill uppnå, men man känner inte till de andra bolagens mål vid inledningen av övningen. Nästan direkt börjar grupperna konkurrera med varandra som om övningen var ett spel eller tävling som gick ut på att det egna bolaget skulle vinna så mycket som möjligt. Men det finns ingenting i mina instruktioner som anger att det är det. Efter en stund uppstår också nästan alltid ett låst läge. Främst för att grupperna tenderar att motsätta sig olika initiativ till en gemensam samverkan, undanhåller information från varandra och är upptagna med att bevaka sina egna särintressen. Det innebär att knappt någon av de fyra grupperna lyckas nå sina mål när timmen är över eftersom övningen är konstruerad så att man behöver samarbeta med varandra för att uppnå målen, både för det egna bolaget och för de andra, dvs för helheten - ”det goda samhället”. Arne Sjölund kallar det som grupperna hamnar i för ett ”oupplyst egenintresse”, ett tillstånd som inte är ovanligt i organisationer och på arbetsplatser. Det innebär: • Att olika grupper och funktioner försöker maximera de egna målen även om det sker på bekostnad av helheten eller med resultatet att en annan part förlorar på det. • Uppoffringar enbart av det som man själv inte har någon större nytta utav. • Ett passivt förhållningssätt när de egna målen är uppnådda, eller när man upplever att man själv har ”förlorat”. Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected] 1 Det som övningen vill visa på är vikten av ett ”upplyst gemensamhetsintresse”. Detta är enligt Sjölund grunden för en välfungerande och effektiv samverkan mellan enheter och grupper i en organisation, och för att man skall nå både de egna och de gemensamma målen. Ett upplyst gemensamhetsintresse innebär: • Att alla berörda parter eller intressenter är involverade och delaktig i processen. • Att alla ser lika mycket till helheten som till sin egen del. • Att målet är att alla parter skall bli nöjda, och att en bra helhet skapas. • Att alla lägger korten på bordet, dvs. delar med sig av nödvändig information till varandra. Uppgiften för ledaren eller chefen är att vara aktiv i processen, ta initiativ till samordning mellan de olika delarna, och hjälpa de involverade parterna att kommunicera effektivt med varandra. Samtidigt ser vi idag en utveckling där allt fler organisationer och verksamheter präglas av en större komplexitet än tidigare som gör det svårare för ledare och chefer att ha en sådan samordnande roll. Värdet av komplexa tjänster skapas genom att man integrerar och kombinerar saker, hanterar oförutsägbara problem och behov tillsammans, och hittar överbryggande och situationsanpassade lösningar mellan en mängd olika funktioner i en organisation. Det kan inte ledas centralt av chefer och ledare. Ansvaret för det måste i allt högre grad ligga på medarbetarna själva. Ett hinder för ett sådan decentraliserat samordningsansvar är att industrialismens princip att dela upp, skapa avgränsade uppgifter och inrätta enheter fortfarande ligger till grund för hur många verksamheter idag organiseras. Det leder organisatoriska mellanrum som försvårar tvärfunktionell samverkan. Enheter utmärks ju framför allt av en sak – de har gränser. Det uppstår ett innanför och ett utanför (Mats Tyrstrup, 2014). Relationen en nyckelfaktor Läraren och forskaren Jody Hoffner Gittell har undersökt hur man kan överbrygga sådana hinder. I hennes forskning har först flygbolag och senare sjukvården stått i fokus. Nyckeln är att utveckla relationerna i organisationen. Relationer mellan människor baseras främst på emotioner och värderingar medan strukturer baseras på ekonomi och ägande (Risling 2014). Båda behövs och är relaterade till varandra, men strukturer är till störst nytta när man skall hantera enklare situationer, välkända uppgifter och beprövade lösningar. Relationer däremot krävs när man skall hantera oväntade situationer och komplexa uppgifter, och när arbetet kräver gränsöverskridande samarbete. För att skapa förutsättningar för det senare behöver man uppmärksamma flera frågor: • Hur ser förtroendet ut mellan de olika funktionerna i organisationen? • Hur fungerar kommunikationen mellan dem? • På vilka grunder har aktörerna utvecklat sina relationer? • Vilka litar på varandra, ger varandra förtroenden, delar kunskap och bidrar med energi till varandra? Medan en ”traditionell”, formaliserad eller teknisk inriktad samordning fokuserar främst på de uppgifter som skall lösas, fokuserar en mer relationsbaserad samordning på de människor Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected] 2 som skall utföra uppgifterna. Relationen mellan dem formar den kommunikation inom vilken all samordning sker, menar Gittell. Det handlar inte om de personliga relationerna mellan individerna i organisationen eller i arbetsprocessen, dvs. om man känner varandra väl, trivs ihop eller gillar varandra. Det är de arbetsmässiga relationerna som avses. Relationen formar den kommunikation inom vilken all samordning sker. Välutvecklade arbetsmässiga relationer bygger på tre saker: • Delade mål • Delad kunskap • Ömsesidig förståelse och respekt Just dessa tre punkter låg till grund för det fortsatta samtalet mellan deltagarna i övningen Det goda samhället, där syftet var att inspirera och ge dem vidare vägledning hur de kunde utveckla sin interna samverkan. Delade mål omfattar kunskap och förståelse hos varje medarbetare eller funktion i organisationen för det gemensamma målet med arbetet eller arbetsprocessen. Delad kunskap omfattar gemensam kunskap och medvetenhet hos alla om hur den övergripande arbetsprocessen ser ut, liksom kunskap och förståelse för varandras arbete och arbetsuppgifter. Ömsesidig förståelse och respekt i sin tur omfattar lyhördhet och respektfullhet mot varandra i organisationen, och frånvaro av statusskillnader mellan olika funktioner. / Greger Hjelm, organisationskonsult Rörelse & Utveckling arbetar regelbundet med stöd till olika organisationer för att utveckla en väl fungerande och effektiv samordning, bland annat byggd på Jody Hoffer Gittells forskning. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer om dessa tjänster. Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter • www.rou.se • [email protected] 3
© Copyright 2024