1. No category

mamma behöver
så ofta åka
till sjukhuset...
det gör mig
rädd och
orolig
Vad hör du? Vad gör du?
Fallbeskrivningar – för att utveckla bemötandet av barn och
unga som närstånde i din verksamhet
Hur bemöts barn och unga som närstående?
Varje år drabbas många barn och unga i Sörmland av att någon i deras
närhet blir allvarligt sjuk, skadas eller dör. Andra barn lever med anhöriga
som har kronisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning. När det händer
är det varje barns rätt att bli uppmärksammat och få den information och
det stöd som hon eller han behöver.
Forskning visar att barn och unga som närstående ofta glöms bort. De
uppmärksammas inte och ”faller mellan stolarna” på grund av bristande
rutiner och osäkerhet hos personalen. Särskilt vanligt är det i verksamheter
som framförallt vårdar vuxna. Detta kan leda till ohälsa för barnet på kort
och lång sikt.
Du kan trygga och förebygga
Fundera över hur det ser ut i din verksamhet och hur ni kan uppmärksamma
barn och unga som närstående:
• Ta reda på vilka barn och unga som berörs i din verksamhet.
• Skaffa mer kunskap.
• Diskutera på arbetsplatsen.
• Ta fram en handlingsplan.
Använd fallen för att starta samtal!
Fallen är hämtade ur verkligheten och frågorna, som hör till varje fall, är
framtagna av ”Rådet Barn som närstående” där många verksamheter och
yrken finns representerade.
På varje A4-sida finns fyra kort som du kan använda för att starta diskussioner. Det är samma fall på varje kort men frågorna är inriktade på fyra
olika områden, numrerade från 1 till 4:
1. Barnperspektiv och ansvar
2. Resurser och rutiner
3.Kunskap och barnkompetens
4. Fördelar för individer och samhälle
Gör så här:
• Använd innehållsförteckningen för att hitta fall som passar i just din
verksamhet.
• Om ni är flera grupper som ska diskutera olika frågeställningar parallellt
– klipp isär A4-korten och dela ut de olika frågeställningarna till respektive
grupp.
Innehållsförteckning
Akutsjukvård
sid 1
Akutsjukvård/Intensivvård2
Barnmedicin3
Barnmedicin4
Barnmedicin5
Barnmedicin6
Barnpsykiatri7
Habilitering8
Habilitering9
Habilitering10
Hjärtintensiv11
Intensivvård12
Kirurgi/Medicin
13
Lekterapi14
Medicin15
Medicin/Geriatrik16
Neonatalvård17
Onkologi/Gynekologi18
Ortopedi19
Palliativ vård
20
Paramedici21
Paramedicin/Neurologi22
Primärvård23
Vuxenpsykiatri24
Vuxenpsykiatri25
Vuxenpsykiatri26
Akutsjukvård
Akutsjukvård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader,
som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor
och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten.
Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i
en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har
inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill
är uttorkad och hade behövt dropp.
Vilka olika barnperspektiv kan du se?
Hur skulle du ha agerat i den här
situa­tionen? Vilket ansvar har du
för att uppmärksamma Bills behov?
Vilket ansvar har du för Saras behov
som mamma? Finns det regler/direktiv
i landstinget som kan vägleda?
Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader,
som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor
och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten.
Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i
en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har
inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill
är uttorkad och hade behövt dropp.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att hjälpa Sara och
Bill? Ska en barnläkare tillkallas? Ska
de få förtur till ett eget rum i det här
läget? Har ni en handlingsplan och
rutiner för barn som närstående? Vad
saknas och vad kan förbättras?
Akutsjukvård
Akutsjukvård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader,
som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor
och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten.
Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i
en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har
inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill
är uttorkad och hade behövt dropp.
Hur påverkas Bill av sin mammas
sjukdom och av situationen på akuten?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
Sara är ensamstående mamma till Bill, 3 månader,
som hon ammar. En dag får Sara svåra magsmärtor
och börjar kräkas. På natten åker hon till akuten.
Sjukhuset är fullt och hon och Bill hamnar i en säng i
en korridor. Bill är gnällig, trött och hungrig. Sara har
inte orkat amma honom. Det visar sig senare att Bill
är uttorkad och hade behövt dropp.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
På kort sikt? På lång sikt? För Bill?
För Sara? För dig som personal? För
samhället? Vilka risker finns med ett
otillräckligt bemötande?
1
Akutsjukvård/Intensivvård
Akutsjukvård/Intensivvård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning
och får en skallskada och inre blödningar i buken.
Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten.
Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om
vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund
senare dyker mormor och morfar upp på akuten
med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes.
Vilka olika barnperspektiv ser du i den
här berättelsen? Vem har ansvar för
att uppmärksamma tvillingarna? Hur
kan du stötta Linda och morföräld­
rarna så de kan trygga situationen
för barnen? Behöver andra bli
involverade, och i så fall vilka?
Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning
och får en skallskada och inre blödningar i buken.
Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten.
Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om
vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund
senare dyker mormor och morfar upp på akuten
med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att involvera barn och
unga som närstående? Finns det till
exempel ett rum där ni kan prata i lugn
och ro? Hur samarbetar ni med andra
i vården kring barn som närstående?
Har ni en handlingsplan och rutiner
för barn som närstående? Vad saknas
och vad kan förbättras?
Akutsjukvård/Intensivvård
Akutsjukvård/Intensivvård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning
och får en skallskada och inre blödningar i buken.
Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten.
Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om
vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund
senare dyker mormor och morfar upp på akuten
med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes.
Hur berättar du för Beppe och Hannes
att deras pappa är allvarligt skadad?
Vilken information behöver de? Finns
det i verksamheten tillräcklig kunskap
om barns utvecklingsfaser och deras
förmåga att hantera svåra situationer? Behöver ni mer barn­kompetens och i
så fall vad?
Snickaren Ivan ramlar ner från en byggnadsställning
och får en skallskada och inre blödningar i buken.
Han kommer till intensivvårdsavdelningen via akuten.
Hans fru Linda är i svår chock och pratar förvirrat om
vad som ska hända om Ivan inte överlever. En stund
senare dyker mormor och morfar upp på akuten
med parets 4-åriga tvillingar Beppe och Hannes.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För barnen? För resten av familjen?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
2
Barnmedicin
Barnmedicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes
och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och
Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda
för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att
mamma och pappa är så ledsna.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att uppmärksamma Oskar och
Axel och skapa trygghet i situationen?
Vilket stöd kan föräldrarna behöva,
både nu och i ett längre perspektiv?
Vilket ansvar har du för det?
Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes
och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och
Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda
för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att
mamma och pappa är så ledsna.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att involvera Elins
bröder, och andra barn och unga,
som närstående? Hur kan ni hjälpa
familjen att informera och stödja
syskonen? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Barnmedicin
Barnmedicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes
och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och
Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda
för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att
mamma och pappa är så ledsna.
Hur kan du mildra brödernas rädsla?
Vilken sorts information och stöd
behöver de? Finns det i verksamheten
tillräcklig kunskap om barns utveck­
lingsfaser och deras förmåga att han­
tera svåra situationer? Behöver ni mer
barnkompetens och i så fall vad?
Elin, 8 månader, har precis fått diagnosen diabetes
och är inlagd på sjukhus. Hennes bröder Oskar och
Axel, 3 och 5 år, berättar för personalen att de är rädda
för att lillasyster behöver ta sprutor hela tiden och att
mamma och pappa är så ledsna.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Oskar och Axel? För familjen? För
dig som personal? För samhället? På
kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
3
Barnmedicin
Barnmedicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba,
16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset,
helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer
bort skola och kompisar och kräver att få vara med
även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma Ebba
och få henne att hitta en rimlig balans
i sitt engagemang?
6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba,
16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset,
helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer
bort skola och kompisar och kräver att få vara med
även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att stötta Ebba i
hennes umgänge med Vilgot? Vilket
stöd kan familjen få för att hitta en
bättre balans? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Barnmedicin
Barnmedicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba,
16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset,
helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer
bort skola och kompisar och kräver att få vara med
även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort.
Hur kan du göra Ebba delaktig utan
att hon utplånar sig själv? Vilken sorts
information och stöd behöver hon?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
6-årige Vilgot har cancer. Hans storasyster Ebba,
16 år, vill vara med honom dygnet runt på sjukhuset,
helst utan att mamma och pappa är med. Hon väljer
bort skola och kompisar och kräver att få vara med
även när Vilgot skickas till ett sjukhus på annan ort.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Ebba? För resten av familjen? För
dig som personal? För samhället? På
kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
4
Barnmedicin
Barnmedicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har
cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara
sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus
med mamma och pappa, som Yusuf, och blir
jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i
fokus i en vårdsituation.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att uppmärksamma Mustafa
och ge honom stöd? Hur kan föräld­
rarna involveras och stöttas?
Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har
cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara
sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus
med mamma och pappa, som Yusuf, och blir
jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i
fokus i en vårdsituation.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att stötta Mustafa?
Andra barn i samma situation? Vilket
stöd kan familjen få för att hitta en
bättre balans för Mustafa? Har ni en
handlingsplan och rutiner för barn
som närstående? Vad saknas och vad
kan förbättras?
Barnmedicin
Barnmedicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har
cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara
sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus
med mamma och pappa, som Yusuf, och blir
jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i
fokus i en vårdsituation.
Hur kan du förklara för Mustafa att
han är frisk och att Yusuf är sjuk?
Vilken sorts information och stöd be­
höver han? Finns det i verksamheten
tillräcklig kunskap om barns utveck­
lingsfaser och deras förmåga att han­
tera svåra situationer? Behöver ni mer
barn­kompetens och i så fall vad?
Yusuf och Mustafa är 4 år och tvillingar. Yusuf har
cancer och Mustafa är frisk. Men Mustafa vill vara
sjuk som sin tvillingbror. Han vill vara på sjukhus
med mamma och pappa, som Yusuf, och blir jätteglad vid vaccinationer och när han hamnar i fokus i
en vårdsituation.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Mustafa? För resten av familjen?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
5
Barnmedicin
Barnmedicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för
att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i
väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör
Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet.
Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör
med lillasyster.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma Nicole
och skapa trygghet i situationen?
Vilket stöd kan föräldrarna behöva,
både nu och i ett längre perspektiv,
för att uppmärksamma Nicoles behov?
Vilket ansvar har du för det?
Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för
att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i
väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör
Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet.
Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör
med lillasyster.
Vilka resurser och möjligheter har ni i
verksamheten för att uppmärksamma
Nicole, och andra barn och unga, som
närstående? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Barnmedicin
Barnmedicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för
att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i
väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör
Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet.
Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör
med lillasyster.
Vilken sorts information och stöd
behöver Nicole? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
Stella, 2 år, har en hjärntumör och är på sjukhuset för
att ta prover. Hennes 5-åriga syster Nicole sitter i
väntrummet som vanligt. Men just den här gången hör
Nicole hur Stella skriker inne i provtagningsrummet.
Hon blir jätterädd och undrar förtvivlat vad de gör
med lillasyster.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Nicole? För hennes familj? För dig
som personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
6
barnpsykiatri
barnpsykiatri
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte
på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har.
Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter
han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer
uppmärksamt på vad som sägs.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att ta reda på hur Simon
uppfattar och bearbetar sin store­
brors situation? Vilket stöd behöver
familjen i den här situationen? Vilket
ansvar har du för det?
Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte
på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har.
Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter
han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer
uppmärksamt på vad som sägs.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att involvera syskon
och andra barn och unga som när­
stående? Hur kan ni stötta Simon och
hans familj? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
barnpsykiatri
barnpsykiatri
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte
på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har.
Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter
han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer
uppmärksamt på vad som sägs.
Vilken sorts information och stöd
behöver Simon? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer? Behöver
ni mer barnkompetens och i så fall
vad?
Familjen Johansson deltar i ett informationsmöte
på BUP om ADHD som äldre sonen Jack, 8 år, har.
Med på mötet är yngre sonen Simon, 6 år. Först sitter
han mest och ritar, men sedan lyssnar han alltmer
uppmärksamt på vad som sägs.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Simon? För resten av familjen?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
7
habilitering
habilitering
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon
får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat
maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år.
Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig.
Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon
bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så
det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att ta reda på hur barnen
uppfattar sin och familjens situation?
Finns det regler/direktiv i landstinget
som ni kan ta stöd av? Ska Social­
tjänsten kopplas in?
Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon
får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat
maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år.
Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig.
Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon
bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så
det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att stötta Ellen och
Gustav? Vilket stöd kan Eva få i sin
relation till barnen? Har ni en hand­
lingsplan och rutiner för barn som
närstående? Vad saknas och vad kan
förbättras?
habilitering
habilitering
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon
får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat
maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år.
Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig.
Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon
bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så
det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna.
Vilken sorts information och stöd
behöver Ellen och Gustav? Finns det
i verksamheten tillräcklig kunskap om
barns utvecklingsfaser och deras
förmåga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och i
så fall vad?
Eva, 37 år, har en hjärnskada efter en stroke. Hon
får stöd av habiliteringen. Personalen där har träffat
maken Stefan och barnen Ellen 5 år och Gustav 10 år.
Vid ett besök är Eva ledsen och känner sig otillräcklig.
Hon har glömt hämta Ellen på dagis. Stefan och hon
bråkar, han är orolig för att hon ska glömma något så
det börjar brinna hemma. Barnen är ledsna.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Ellen och Gustav? För Eva?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
8
Habilitering
Habilitering
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom.
Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och
pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är
som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen
över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker
att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att ta reda på hur Hugo
uppfattar sin och familjens situation?
Hur tar du kontakt med familjen?
Finns det regler/direktiv i landstinget
som ni kan ta stöd av?
Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom.
Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och
pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är
som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen
över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker
att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten för att uppmärksam­
ma Hugo, och andra barn och unga,
som närstående? Vilket stöd kan
pappan få i sin relation till Hugo? Har
ni en handlingsplan och rutiner för
barn som närstående? Vad saknas
och vad kan förbättras?
Habilitering
Habilitering
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom.
Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och
pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är
som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen
över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker
att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen.
Vilken sorts information och stöd
behöver Hugo? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer? Behöver
ni mer barnkompetens och i så fall
vad?
Hugo är 5 år och hans pappa har Aspergers syndrom.
Personalen på förskolan märker att Hugo frågar och
pratar mycket om varför hans pappa inte alltid är
som andra pappor. Ibland är han är arg och ledsen
över situationen hemma. Förskolepersonalen tycker
att Hugo behöver få stöd som anhörig och tar kontakt med habiliteringen.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Hugo? För hans pappa? För dig
som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
9
Habilitering
Habilitering
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes
dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos
Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har
svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin
mamma och Katarina har själv svårt att förklara.
Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator
och pedagog i habiliteringsverksamheten.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att Lea får stöd i sitt umgänge
med Katarina? Finns det regler/direktiv
i landstinget som ni kan ta stöd av
när ni agerar? Ska ni ta kontakt med
Socialtjänsten?
Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes
dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos
Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har
svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin
mamma och Katarina har själv svårt att förklara.
Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator
och pedagog i habiliteringsverksamheten.
Vilka resurser och möjligheter har ni i
verksamheten att stötta Lea, och andra
barn och unga, som närstå­ende? Vilket
stöd kan Leas mamma få i sin relation
till henne? Har ni en handlingsplan och
rutiner för barn som närstående? Vad
saknas och vad kan förbättras?
Habilitering
Habilitering
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes
dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos
Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har
svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin
mamma och Katarina har själv svårt att förklara.
Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator
och pedagog i habiliteringsverksamheten.
Vilken sorts information och stöd
behöver Lea? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
Katarina har en lindrig utvecklingsstörning. Hennes
dotter, Lea 3 år, bor hos en annan familj men är hos
Katarina ett par dagar och nätter i veckan. Lea har
svårt att förstå varför hon inte kan vara mer hos sin
mamma och Katarina har själv svårt att förklara.
Katarina tar upp problemet vid ett besök hos kurator
och pedagog i habiliteringsverksamheten.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Lea? För Katarina? För dig som
personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
10
Hjärtintensiv
Hjärtintensiv
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans
till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på
Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son
Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar
följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik
vill gärna träffa sin dotter.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma Minna
och hennes bror? Vilket ansvar har
du att stötta föräldrarna i att få Minna
att bli delaktig, utan att hon känner
sig tvingad?
Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans
till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på
Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son
Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar
följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik
vill gärna träffa sin dotter.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att involvera barn
och unga som närstående? Finns det
till exempel ett rum där ni kan prata i
lugn och ro? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Hjärtintensiv
Hjärtintensiv
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans
till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på
Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son
Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar
följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik
vill gärna träffa sin dotter.
Hur kan du närma dig Minna och skapa
en förtroendefull relation? Vilken in­
formation behöver hon? Hennes bror?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
Fredrik faller ihop på jobbet och åker ambulans
till akuten. Han har en hjärtinfarkt och läggs in på
Hjärtintensiven (HIA). Hans fru Mia, och 9-årige son
Lukas, åker till HIA. Men dottern Minna, 14 år, vägrar
följa med. Mia är orolig för Minnas skull och Fredrik
vill gärna träffa sin dotter.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Minna? För resten av familjen?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
11
Intensivvård
Intensivvård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna
hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att
drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man
ringer avdelningen och vill komma på besök med
barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De
yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa
på mamma.
Vilka olika barnperspektiv ser du i den
här berättelsen? Vilket ansvar har du
för att uppmärksamma barnen? Hur
kan du stötta pappan så han kan
trygga situationen för barnen?
Behöver andra bli involverade?
För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna
hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att
drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man
ringer avdelningen och vill komma på besök med
barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De
yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa
på mamma.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att involvera barn och
unga som närstående? Finns det till
exempel ett rum där ni kan prata i
lugn och ro? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Intensivvård
Intensivvård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna
hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att
drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man
ringer avdelningen och vill komma på besök med
barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De
yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa
på mamma.
Hur berättar du för barnen att deras
mamma ligger i koma? Vilken informa­
tion behöver de? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns ut­
vecklingsfaser och deras förmåga att
hantera svåra situationer? Behöver ni
mer barn­kompetens och i så fall vad?
För ett par dagar sedan arbetade Sus med hästarna
hemma på gården. Nu ligger hon i koma efter att
drabbats av en svår blodförgiftning. Hennes man
ringer avdelningen och vill komma på besök med
barnen Linus 8 år, Tilde 13 år och Tim 16 år. De
yngsta är rädda och tycker det är otäckt att hälsa
på mamma.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För barnen? Resten av familjen? För
dig som personal? För samhället? På
kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
12
kirurgi/medicin
kirurgi/medicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös
kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera
Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska
också informera om att de behöver ta kontakt med
stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av
hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets
två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vem har ansvar
för att informera Amanda och Albert?
Vilket ansvar har du för att uppmärk­
samma barnen och skapa trygghet i
situationen?
Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös
kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera
Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska
också informera om att de behöver ta kontakt med
stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av
hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets
två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att uppmärksamma
och informera barnen? Hur samverkar
ni med andra när det gäller barns
rätt till information och stöd? Har ni
en handlingsplan och rutiner för barn
som närstående? Vad saknas och vad
kan förbättras?
kirurgi/medicin
kirurgi/medicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös
kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera
Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska
också informera om att de behöver ta kontakt med
stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av
hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets
två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år.
Vilken information och vilket stöd
behöver barnen? Hela familjen? Finns
det i verksamheten tillräcklig kunskap
om barns utvecklingsfaser och deras
förmåga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och i
så fall vad?
Lars har under flera år levt med sjukdomen ulcerös
kolit. Han har nu genomgått en stomioperation. Ansvarig kirurg går direkt från operationen för att informera
Lars fru Maria om hur operationen har gått. Han ska
också informera om att de behöver ta kontakt med
stomisjuksköterskan för fortsatt stöd och hantering av
hjälpmedel. När kirurgen möter Maria har hon parets
två barn med sig, Amanda 10 år och Albert 14 år.
Vilka fördelar har ett genomtänkt be­
mötande i en sådan här situation? För
barnen? För Maria? För Lars? För dig
som personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
13
Lekterapi
Lekterapi
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store­bror,
Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max
skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och
leka på skolgården på grund av sin sjuk­dom. Vincent
går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max
berättar om situationen för en lekterapeut på lek­
terapin, när han följer med sin bror till sjukhuset.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma Max
och ge honom stöd? Hur kan ni sam­
arbeta med föräldrarna och skolan?
Vilket ansvar har du för det?
Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store­bror,
Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max
skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och
leka på skolgården på grund av sin sjuk­dom. Vincent
går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max
berättar om situationen för en lekterapeut på lek­
terapin, när han följer med sin bror till sjukhuset.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att stötta Max i hans
relation till Vincent? Hur kan ni stötta
familjen? Har ni en handlingsplan och
rutiner för barn som närstående? Vad
saknas och vad kan förbättras?
Lekterapi
Lekterapi
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store­bror,
Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max
skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och
leka på skolgården på grund av sin sjuk­dom. Vincent
går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max
berättar om situationen för en lekterapeut på lek­
terapin, när han följer med sin bror till sjukhuset.
Hur kan du förklara för Max att det är
okej att ha sådana här känslor? Vilken
sorts information och stöd behöver
han? Finns det i verksamheten till­
räcklig kunskap om barns utvecklings­
faser och deras förmåga att hantera
svåra situationer? Behöver ni mer
barnkompetens och i så fall vad?
Vincent är 8 år och har epilepsi. Han har en store­bror,
Max 10 år. Bröderna går i samma skola och Max
skäms för sin lillebror som ibland inte får vara med och
leka på skolgården på grund av sin sjuk­dom. Vincent
går ofta ensam därifrån och Max är jätteledsen. Max
berättar om situationen för en lekterapeut på lek­
terapin, när han följer med sin bror till sjukhuset.
Vilka fördelar har ett genomtänkt be­
mötande i en sådan här situation? För
Max? För resten av familjen? För dig
som personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
14
Medicin
Medicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på
sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och
är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent,
övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har
mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han
kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han
vill. Tillvaron är ”upp och ner” och Erik har blivit
aggressiv.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
denna berättelse? Vilket ansvar har
du för att Erik ska uppmärksammas
i samband med pappans sjukdom?
Finns det regler/direktiv i landstinget
som ni kan ta stöd av?
Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på
sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och
är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent,
övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har
mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han
kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han
vill. Tillvaron är ”upp och ner” och Erik har blivit
aggressiv.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att hjälpa Erik?
Hur fungerar samarbetet med andra
områden inom vården som familjen
har kontakt med? Har ni en hand­
lingsplan och rutiner för barn som
närstående? Vad saknas och vad kan
förbättras?
Medicin
Medicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på
sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och
är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent,
övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har
mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han
kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han
vill. Tillvaron är ”upp och ner” och Erik har blivit
aggressiv.
Vilken sorts information och stöd
behöver Erik? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
Jonny har fått en svår njursjukdom och är ofta på
sjukhus. Sonen Erik, 10 år, har ryggmärgsbråck och
är rullstolsburen. Dagtid har Erik personlig assistent,
övrig tid sköter föräldrarna om honom. Nu har
mamman svårt att ensam ta hand om Erik och han
kan inte hälsa på sin pappa på sjukhus så ofta han
vill. Tillvaron är ”upp och ner” och Erik har blivit
aggressiv.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Erik? För familjen? För dig som
personal? För samhället? På kort sikt?
På lång sikt? Vilka risker finns med ett
otillräckligt bemötande?
15
Medicin/Geriatrik
Medicin/Geriatrik
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning.
Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas.
Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla
till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år.
Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och
vara med på begravningen. Camilla ber personalen
om råd.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
denna berättelse? Vilket ansvar har
du för att möta Kalles känslor när
Sara har dött? Hur kan du förbereda
dig för hans frågor och reaktioner?
Vilket ansvar har du för att stötta
Camilla?
Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning.
Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas.
Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla
till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år.
Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och
vara med på begravningen. Camilla ber personalen
om råd.
Vilka råd skulle du ge Camilla om
farväl och begravning? Hur skulle du
arrangera ett farväl, på avdelningen,
med ett litet barn närvarande? Har ni
en handlingsplan och rutiner för barn
som närstående? Vad saknas och
vad kan förbättras?
Medicin/Geriatrik
Medicin/Geriatrik
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning.
Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas.
Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla
till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år.
Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och
vara med på begravningen. Camilla ber personalen
om råd.
Hur pratar du om döden med en
5-åring? Hur mycket information kan
Kalle förstå och hantera? Finns det i
verksamheten tillräcklig kunskap om
barns utvecklingsfaser och deras för­
måga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och i
så fall vad?
Sara, 97 år, är inlagd på en geriatrisk avdelning.
Hon dör av hjärtsvikt och de anhöriga underrättas.
Dagen efter kommer Saras barnbarnsbarn Camilla
till avdelningen tillsammans med sonen Kalle, 5 år.
Han vill säga hejdå till sin älskade tant Sara och
vara med på begravningen. Camilla ber personalen
om råd.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Kalle? För hans mamma? För dig
som personal? För samhället? På
kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
16
neonatalvård
neonatalvård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på
sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med
honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta.
Hon är 14 år och ”gillar inte sjukhus”, säger hon till
personalen på avdelningen de få gånger som de möts.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att My ska känna mer närhet
till Viggo och trygghet i situationen?
Hur kan du få My att följa med till
sjukhuset oftare, utan att hon känner
sig tvingad?
Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på
sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med
honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta.
Hon är 14 år och ”gillar inte sjukhus”, säger hon till
personalen på avdelningen de få gånger som de möts.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att involvera syskon
och andra närstående barn i olika
åldrar? Finns det till exempel ett rum
där ni kan prata i lugn och ro? Har ni
en handlingsplan och rutiner för barn
som närstående? Vad saknas och vad
kan förbättras?
neonatalvård
neonatalvård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på
sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med
honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta.
Hon är 14 år och ”gillar inte sjukhus”, säger hon till
personalen på avdelningen de få gånger som de möts.
Hur ska du kunna närma dig My och
skapa en förtroendefull relation? Vilken
information behöver hon? Finns det i
verksamheten tillräcklig kunskap om
barns utvecklingsfaser och deras för­
måga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
Viggo föds för tidigt och måste vara kvar länge på
sjukhuset. Hans föräldrar turas om att vara där med
honom. Viggos storasyster My följer inte med så ofta.
Hon är 14 år och ”gillar inte sjukhus”, säger hon till
personalen på avdelningen de få gånger som de möts.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För My? För resten av familjen?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
17
Onkologi/Gynekologi
Onkologi/Gynekologi
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på
sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova
med henne på avdelningen. Men när han frågar
personalen får han svaret ”så gör vi inte här” och
en klapp på huvudet.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
denna berättelse? Vilket ansvar har
du för Jonas behov av att vara nära
sin mamma? Hur kan du förbereda
dig för att bemöta hans tankar och
känslor? Vilket stöd behöver Anna
för att möta Jonas behov?
Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på
sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova
med henne på avdelningen. Men när han frågar
personalen får han svaret ”så gör vi inte här” och
en klapp på huvudet.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att lösa situationen
på ett bättre sätt? Behövs det till
exempel ett särskilt övernattnings­
rum för vuxna och barn? Har ni en
handlingsplan och rutiner för barn
som närstående? Vad saknas och
vad kan förbättras?
Onkologi/Gynekologi
Onkologi/Gynekologi
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på
sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova
med henne på avdelningen. Men när han frågar
personalen får han svaret ”så gör vi inte här” och
en klapp på huvudet.
Vilken information kan Jonas förstå
och hantera? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer? Behöver
ni mer barnkompetens och i så fall
vad?
Anna har cancer i livmodern och är ofta inlagd på
sjukhuset. Hennes son Jonas, 8 år, vill gärna sova
med henne på avdelningen. Men när han frågar
personalen får han svaret ”så gör vi inte här” och
en klapp på huvudet.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Jonas? För Anna? För dig som
personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
18
Ortopedi
Ortopedi
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för
ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och
är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna
amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8
år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma
och har massor av frågor inför operetionen. Manuela
delar vårdnaden om barnen med deras pappa.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma barnen
och möta deras oro? Hur kan du stötta
Manuela så hon kan trygga situationen
för barnen? Behöver pappan bli invol­
verad?
Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för
ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och
är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna
amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8
år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma
och har massor av frågor inför operetionen. Manuela
delar vårdnaden om barnen med deras pappa.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att involvera barn
och unga som närstående? Finns det
till exempel ett rum där ni kan prata i
lugn och ro? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Ortopedi
Ortopedi
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för
ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och
är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna
amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8
år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma
och har massor av frågor inför operetionen. Manuela
delar vårdnaden om barnen med deras pappa.
Hur kan du berätta för barnen om
vad som ska hända med deras mam­
ma? Vilken information behöver de?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
Manuela krossade sitt ena ben i en bilolycka för
ett par år sedan. Hon har ständiga smärtor och
är beroende av kryckor och rullstol. Nu vill läkarna
amputera benet ovanför knät. Manuelas barn, Leo 8
år och Minerva 10 år, är jätteoroliga för sin mamma
och har massor av frågor inför operetionen. Manuela
delar vårdnaden om barnen med deras pappa.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För barnen? För Manuela? För dig
som personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
19
Palliativ vård
Palliativ vård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon
vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln.
Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke
och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till
avdelningen.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att barnens avsked av sin
mamma ska bli så bra som möjligt?
Ska ni förbereda avslutet med pap­
pan och barnen tillsammans? Eller
med Åke enskilt?
På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon
vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln.
Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke
och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till
avdelningen.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att involvera Ellinor
och Martin i slutskedet av Vanjas liv?
Finns det ett särskilt rum där ni kan
sitta i lugn och ro och prata? Där
familjen kan säga farväl till Vanja?
Har ni en handlingsplan och rutiner
för barn som närstående? Vad saknas
och vad kan förbättras?
Palliativ vård
Palliativ vård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon
vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln.
Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke
och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till
avdelningen.
Är det bra att barnen får träffa Vanja?
Vem ska möta deras reaktioner?
På kort och lång sikt? Finns det i
verksamheten tillräcklig kunskap om
barns utvecklingsfaser och deras för­
måga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
På en palliativ vårdavdelning ligger Vanja, 35 år. Hon
vårdas för långt framskriden cancer i bukspottkörteln.
Nu är Vanja döende och hennes familj, maken Åke
och barnen Ellinor 4 år och Martin 8 år, kommer till
avdelningen.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För barnen? För Vanja och Åke? För
dig som personal? För samhället? På
kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
20
Paramedicin
Paramedicin
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är
skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils,
8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om
vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte
får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt
med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar
för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att se till att barnen får träffa
Lennart? Finns det regler/direktiv i
landstinget som ni kan ta stöd av när
ni agerar? Ska Socialtjänsten kopplas
in?
Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är
skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils,
8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om
vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte
får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt
med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar
för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att stötta Julia och
Nils? Vilket stöd kan Lennart få i sitt
umgänge med, och i sin relation till,
barnen? Har ni en handlingsplan och
rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Paramedicin
Paramedicin
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är
skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils,
8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om
vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte
får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt
med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar
för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator.
Vilken sorts information om pappas
sjukdom behöver Julia och Nils?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
Lennart är svårt sjuk och vårdas på sjukhus. Han är
skild och har delad vårdnad om Julia, 6 år, och Nils,
8 år. Lennart och barnens mamma har en konflikt om
vårdnaden och mamman bestämmer att barnen inte
får träffa Lennart. Han har tidigare haft daglig kontakt
med barnen och nu vill han träffa dem. Han berättar
för en sjuksköterska som tar kontakt med kurator.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Julia och Nils? För Lennart?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
21
Paramedicin/neurologi
Paramedicin/neurologi
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son
Isak har många frågor om sin mammas sjukdom.
Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är
att ”skydda” både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen
kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att Isak uppmärksammas och
blir mer informerad om sin mammas
sjukdom? Hur ska du få Kerstins bror
att förstå hur viktigt det är? Hur kan
kurator och vårdpersonalen samarbeta
för att möta Isaks behov?
Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son
Isak har många frågor om sin mammas sjukdom.
Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är
att ”skydda” både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen
kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten för att möta Isaks
frågor och känslor? Vilket stöd kan
Kerstin få i sin relation till Isak?
Har ni en handlingsplan och rutiner
för barn som närstående? Vad saknas
och vad kan förbättras?
Paramedicin/neurologi
Paramedicin/neurologi
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son
Isak har många frågor om sin mammas sjukdom.
Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är
att ”skydda” både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen
kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen.
Vilken sorts information och stöd
behöver Isak? Finns det i verksam­
heten tillräcklig kunskap om barns
utvecklingsfaser och deras förmåga
att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och
i så fall vad?
Kerstin är svårt sjuk i MS och hennes 10-åriga son
Isak har många frågor om sin mammas sjukdom.
Men Kerstins bror, som är närmast anhörig, motsätter sig att Isak får informationen. Hans motiv är
att ”skydda” både Kerstin och Isak. Vårdpersonalen
kontaktar kuratorn för att få hjälp med situationen.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Isak? För Kerstin? För dig som
personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
22
Primärvård
Primärvård
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Per har typ-2 diabetes. Hemma har det blivit bråk om
matsituationen. Hans barn, Ellen 12 år och Mattias
16 år, tjatar hela tiden om varför de är tvungna att
äta ”diabetesmat” och varför det aldrig finns något
gott hemma. Per ber sitt diabetesteam om hjälp.
Vilka olika barnperspektiv kan du se i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att uppmärksamma Ellen och
Mattias och ge dem stöd? Hur kan du
hjälpa Per att reda ut situationen?
Per har typ-2 diabetes. Hemma har det blivit bråk om
matsituationen. Hans barn, Ellen 12 år och Mattias
16 år, tjatar hela tiden om varför de är tvungna att
äta ”diabetesmat” och varför det aldrig finns något
gott hemma. Per ber sitt diabetesteam om hjälp.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att stötta Ellen
och Mattias? Hur kan ni stötta hela
familjen? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
Primärvård
Primärvård
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Per har typ-2 diabetes. Hemma har det blivit bråk om
matsituationen. Hans barn, Ellen 12 år och Mattias
16 år, tjatar hela tiden om varför de är tvungna att
äta ”diabetesmat” och varför det aldrig finns något
gott hemma. Per ber sitt diabetesteam om hjälp.
Hur kan du få Ellen och Mattias att
förstå och acceptera matsituationen?
Vilken sorts information och stöd
behöver de? Finns det i verksamheten
tillräcklig kunskap om barns utveck­
lingsfaser och deras förmåga att ta
till sig information? Behöver ni mer
barnkompetens och i så fall vad?
Per har typ-2 diabetes. Hemma har det blivit bråk om
matsituationen. Hans barn, Ellen 12 år och Mattias
16 år, tjatar hela tiden om varför de är tvungna att
äta ”diabetesmat” och varför det aldrig finns något
gott hemma. Per ber sitt diabetesteam om hjälp.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Ellen och Mattias? För Per?
För dig som personal? För samhället?
På kort sikt? På lång sikt? Vilka risker
finns med ett otillräckligt bemötande?
23
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Johan har återkommande svåra depressioner och
får regelbundet behandling på en psykiatrisk öppen­
vårdsmottagning. Han är skild och har tre barn, i
åldrarna 7, 10 och 12 år, som bor hos honom varannan vecka när han orkar med det. Johan berättar
att han är orolig för sitt föräldraskap. Personalen på
mottagningen har aldrig träffat hans barn.
Vilka olika barnperspektiv ser du i
den här berättelsen? Vilket ansvar har
du för att barnen får stöd i umgänget
med Johan? Hur gör du för att få
kontakt med barnen? Behöver fler
bli involverade – barnens mamma
eller annan anhörig?
Johan har återkommande svåra depressioner och
får regelbundet behandling på en psykiatrisk öppen­
vårdsmottagning. Han är skild och har tre barn, i
åldrarna 7, 10 och 12 år, som bor hos honom varannan vecka när han orkar med det. Johan berättar
att han är orolig för sitt föräldraskap. Personalen på
mottagningen har aldrig träffat hans barn.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att möta Johans
barn? Finns det till exempel rum där
det fungerar bra att ta emot barn
och prata med dem? Har ni en hand­
lingsplan och rutiner för barn som
närstående? Vad saknas och vad kan
förbättras?
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Johan har återkommande svåra depressioner och
får regelbundet behandling på en psykiatrisk öppen­
vårdsmottagning. Han är skild och har tre barn, i
åldrarna 7, 10 och 12 år, som bor hos honom varannan vecka när han orkar med det. Johan berättar
att han är orolig för sitt föräldraskap. Personalen på
mottagningen har aldrig träffat hans barn.
Vilken information ska du ge till bar­
nen? Ska de få samma information?
Finns det i verksamheten tillräcklig
kunskap om barns utvecklingsfaser
och deras förmåga att hantera svåra
situationer? Behöver ni mer barn­
kompetens och i så fall vad?
Johan har återkommande svåra depressioner och
får regelbundet behandling på en psykiatrisk öppen­
vårdsmottagning. Han är skild och har tre barn, i
åldrarna 7, 10 och 12 år, som bor hos honom varannan vecka när han orkar med det. Johan berättar
att han är orolig för sitt föräldraskap. Personalen på
mottagningen har aldrig träffat hans barn.
Vilka fördelar finns med att involvera
barnen i en sådan här situation?
För barnen? För Johan? För dig som
personal? För samhället? På kort sikt?
På lång sikt? Vilka risker finns med ett
otillräckligt bemötande?
24
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Fatima, ung nybliven mor, kommer till den psykiatriska
öppenvården. Hon behöver medicinsk behandling
och kognitiv beteendeterapi. Fatima är ensam på
orten, utan familj och vänner, och vill inte att någon
annan ska ta hand om sonen Amir under behandlingstiden. Under det första året måste Amir följa med på
hennes terapisessioner.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att se till att situationen
fungerar för Fatima och Amir? Vilket
ansvar har till exempel kommunen?
Finns det regler/direktiv i landstinget
som ni kan ta stöd av?
Fatima, ung nybliven mor, kommer till den psykiatriska
öppenvården. Hon behöver medicinsk behandling
och kognitiv beteendeterapi. Fatima är ensam på
orten, utan familj och vänner, och vill inte att någon
annan ska ta hand om sonen Amir under behandlingstiden. Under det första året måste Amir följa med på
hennes terapisessioner.
Vilka resurser och möjligheter har ni
i verksamheten att stötta Fatima och
Amir? Hur kan terapisituationen an­
passas så att Fatima kan ha med sig
Amir? Har ni en handlingsplan och
rutiner för barn som närstående? Vad
saknas och vad kan förbättras?
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Fatima, ung nybliven mor, kommer till den psykiatriska
öppenvården. Hon behöver medicinsk behandling
och kognitiv beteendeterapi. Fatima är ensam på
orten, utan familj och vänner, och vill inte att någon
annan ska ta hand om sonen Amir under behandlingstiden. Under det första året måste Amir följa med på
hennes terapisessioner.
Hur påverkas Amir av sin mammas
situation? Av att ”delta” i hennes
behandling? Finns det i verksamheten
tillräcklig kunskap om barns utveck­
lingsfaser och deras förmåga att han­
tera svåra situationer? Behöver ni mer
barnkompetens och i så fall vad?
Fatima, ung nybliven mor, kommer till den psykiatriska
öppenvården. Hon behöver medicinsk behandling
och kognitiv beteendeterapi. Fatima är ensam på
orten, utan familj och vänner, och vill inte att någon
annan ska ta hand om sonen Amir under behandlingstiden. Under det första året måste Amir följa med på
hennes terapisessioner.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Amir? För Fatima? För dig som
personal? För samhället? På kort sikt?
På lång sikt? Vilka risker finns med ett
otillräckligt bemötande?
25
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
1.
2.
Diskutera:
Diskutera:
Jenny är inlagd på en psykiatrisk avdelning för behandling. När hennes 8-årige son Charlie besöker henne
berättar han för personalen att ”när hon är trött och
jag är pigg så blir hon arg”. Han vill veta hur mamman
mår så han kan vara lugn så hon inte blir arg.
Vilka olika barnperspektiv kan du se
i den här berättelsen? Vilket ansvar
har du för att uppmärksamma Charlie
och ge honom stöd? Behöver Jenny
få stöd i sitt umgänge med sonen?
Finns det andra anhöriga som bör
involveras? Vilket ansvar har du för
det?
Jenny är inlagd på en psykiatrisk avdelning för behandling. När hennes 8-årige son Charlie besöker henne
berättar han för personalen att ”när hon är trött och
jag är pigg så blir hon arg”. Han vill veta hur mamman
mår så han kan vara lugn så hon inte blir arg.
Vilka resurser och möjligheter har
ni i verksamheten att stötta Charlie?
Och andra barn och unga som när­
stående? Har ni en handlingsplan
och rutiner för barn som närstående?
Vad saknas och vad kan förbättras?
VUXENPSYKIATRI
VUXENPSYKIATRI
3.
4.
Diskutera:
Diskutera:
Jenny är inlagd på en psykiatrisk avdelning för behandling. När hennes 8-årige son Charlie besöker henne
berättar han för personalen att ”när hon är trött och
jag är pigg så blir hon arg”. Han vill veta hur mamman
mår så han kan vara lugn så hon inte blir arg.
Vilken sorts information och stöd
behöver Charlie? Hur förklarar du
att han inte har någon skuld i, eller
ansvar för, Jennys sjukdom? Finns
det i verksamheten tillräcklig kunskap
om barns utvecklingsfaser och deras
förmåga att hantera svåra situationer?
Behöver ni mer barnkompetens och i
så fall vad?
Jenny är inlagd på en psykiatrisk avdelning för behandling. När hennes 8-årige son Charlie besöker henne
berättar han för personalen att ”när hon är trött och
jag är pigg så blir hon arg”. Han vill veta hur mamman
mår så han kan vara lugn så hon inte blir arg.
Vilka fördelar har ett genomtänkt
bemötande i en sådan här situation?
För Charlie? För Jenny? För dig som
personal? För samhället? På kort
sikt? På lång sikt? Vilka risker finns
med ett otillräckligt bemötande?
26