Nummer 2
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 2 | FEBRUARI 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Dynamiska duor – partner i livet och affären Möt tre par som lever och arbetar tillsammans s. 26 EXPERTEN FOKUS VÅR BYRÅ ’’Skadeståndsansvaret bör begränsas’’ Den nya industriella revolutionen Ett lyckat generationsskifte Före detta justitierådet Bo Svensson dammar av sitt förslag. Gör som i Finland – utveckla affärsmodellen med ny teknik. För tio år sedan tog Matthias Vidh över byrån efter sin far. s. 14 s. 42 s. 32 Våra kurser är sui generis. Nu öppnar vi dörrarna till en högre nivå av juridisk kompetensförsörjning för juridiskt initierade yrkesmänniskor. Law Academy är en helt ny och oberoende arrangör av avancerad juridisk kompetensförsörjning för advokater, revisorer och bolagsjurister inom svensk och internationell aff ärsverksamhet samt offentlig och ideell sektor. Vi har vår bas vid den rättsvetenskapliga institutionen på Handelshögskolan i Stockholm, och erbjuder ett exklusivt utbud av akademiskt validerade kurser och seminarier för juridiskt initierade yrkesmänniskor. Våra utbildningar baseras alltid på de senaste forskningsrönen, och leds av några av Sveriges mest ansedda forskare och föreläsare inom juridik- och rättsvetenskapsområdet. Till oss kommer Sveriges främsta yrkesföreträdare inom juridik för att hålla sig uppdaterade inom sitt respektive specialistområde – och för att kunna erbjuda sina klienter ännu mer värdefull rådgivning och kompetens. Välkommen till en högre nivå av juridik. Välkommen till Law Academy. Ledare | Balans ”Vi går först en sväng åt höger i kontoret, åt Norra B antorget till. Här arbetar redovisningskonsulter, r evisorer och jurister med att ge råd till FAR:s medlemmar.” Ibland är intensiteten så hög att tankarna går till Fame V armt välkommen till FAR på Kungsbron 2, alldeles nära Stockholms Centralstation. Faktum är att huset bokstavligt talat delvis hänger över järnvägsspåren. Jag vill berätta om vilka vi är och vad vi gör. Men du får inte ha för bråttom, för då kan det gå så här: En arbetssökande kommer till oss lätt försenad och kastar sig in i hissen. Där upptäcker han att det inte finns några knappar att trycka på, förutom larmet och för att öppna eller stänga dörren. Imponerad av denna high-tech säger han högt och tydligt: ”Våningsplan nio”! FAR håller ju till på nionde våningen, men hissen låter sig inte rubbas. Det hjälper inte hur mycket han än ökar röststyrkan. Den stackars hissen förstår inte att den ska lyfta. Han ger upp, går ut ur hissen och upptäcker där de rätta knapparna. våningsplan nio möts du av en ganska oansenlig dörr. Men när du ringer på välkomnas du av Beatrice in i ljusa och moderna lokaler. Det är härifrån som 60 medarbetare – alla anställda i FAR:s enda dotterföretag FAR Akademi – hjälper branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. Tack vare den transparenta glasväggen ser du rakt framför dig redaktionen för tidningarna Balans och Resultat. På en vägg kan du faktiskt följa hur nästa nummer växer fram, och bortom journalisterna skymtar marknads människorna på FAR. Det är ju många väl uppe på Richard Arvidsson Lars Henriksson Erik Nerep Närmaste kursstarter våren 2015: • Konkurrensrätt uppdatering • Stiftelser och föreningar • Personligt ansvar vid kapitalbrist Läs mer på www.lawacademy.se 🌎 böcker, utbildningar och digitala tjänster som hela tiden ska presenteras för både medlemmar och kunder. Men nu vill jag visa dig mer. Vi går först en sväng åt höger i kontoret, åt Norra Bantorget till. Här arbetar redovisningskonsulter, revisorer och jurister med att ge råd till FAR:s medlemmar inom områden som redovisning, revision och bolagsrätt. Det kostar inget extra utan ingår i medlemskapet, och målsättningen är att alltid återkoppla inom 24 timmar. Att besvara remisser och att medverka i det internationella arbetet är andra uppgifter. vi passar på att säga hej till Camilla och Bengt som har fullt upp med den lokala verksamheten. Här finns också FAR:s sekretariat för kvalitetskontroll som servar kvalitetsnämnderna för redovisnings- respektive revisionsverksamhet. Vi träffar även juristerna som är redaktörer i förlagsverksamheten. Böcker av högsta kvalitet produceras i strid ström – hela 30 titlar per år – samtidigt som de digitala tjänsterna växer i betydelse. Flaggskeppet FAR Online har närmast blivit ett måste för den som vill vara uppdaterad. vi går tillbaka , förbi receptionen till konferensrummen som alla har namn koppade till järnvägsspåren. Stambanan är förstås störst. FAR vill vara en mötesplats där viktiga frågor för näringsliv och samhälle förs framåt. Och självklart vimlar det här av FAR-medlemmar som är engagerade i olika nämnder, styr-, policy- eller arbetsgrupper. Ibland är intensiteten så hög att tankarna osökt Följ Dan på twitter.com/DanBrannstrom och på www.danbrannstrom.se går till filmen eller tv-serien Fame om dans- och teaterskolan i New York. Glädje, energi och utveckling! Vi hälsar på Annelie, vd för FAR Akademi, och går sedan parallellt med Kungsbron i riktning mot Kungsholmen. Här arbetas det med HR och kommunikation. Vi stannar även upp hos Bettan och Bittus som hjälper till med administrationen kring medlemskapet. Därefter möter vi teamen som arbetar med kund service, ekonomi och IT. Till slut öppnar sig kontoret till ett landskap med utbildning i fokus – hela 400 kurstillfällen för 10 000 deltagare på årsbasis. Ofta är det ganska folktomt eftersom många av medarbetarna är ute och stöttar lärarna på kurserna. En spännande utveckling är också framväxten av digitala utbildningar. Webbinarierna om moms- och skattenyheter är bra exempel. men så har ju FAR också en f ramåtlutad vision: Steget före – när förtroende räknas. Visionen förpliktar och påminner oss om att vi proaktivt ska söka bästa vägen framåt. Inte minst för att skapa medlemsnytta för de uppemot 6 000 medlemmarna som ju representerar branschens alla professioner – redovisningskonsulter, revisorer, skatterådgivare och andra rådgivare. Andra givna inslag i FAR:s arbete är branschens förtroende- och framtidsfrågor. Det finns mer att berätta, så hör av dig om du vill göra rundvandringen ”IRL”! ● ”Det finns mer att berätta, så hör av dig om du vill göra rundvandringen ’IRL’!” är FAR:s generalsekreterare. dan brännström Balans # 2 / 2015 |3 Balans att tänka framåt Innehåll si da 35 9 Balans # 2 / 2015 3:12-reglerna utreds igen si da 22 Stor oro bland företagen. 10Världen Obligatorisk hållbarhetsrapport för stora företag. e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. 13 Krönika: Caisa Drefeldt Får vi se bättre förvaltningsberättelser nu? si da 32 14 Fokus: Automatiseringen del 2 Den nya industriella revolutionen. Prova gratis i 30 dagar ’’Konkursboet läser redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen som Fan läser Bibeln.’’ Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta [email protected] 21 Krönika: Peter Malmqvist Vad är rätt avkastningskrav? 26 Dynamiska duor Möt paren som både lever och driver byrå tillsammans. Problemlösning högt på agendan för Revisors nämndens revisorer. på o m sl ag e t 32 Experten: Bo Svensson ’’Skadeståndsansvaret bör begränsas.’’ Bo Svensson 35 After Work si da 14 Erik Lagerqvist skapar ljuv musik på jobbet. 36 Debatt - Nedskrivning i kommunala bolag vid tillämpning av K3? - "FAR:s ledning verkar sakna förmåga att lyfta blicken!" 42 Vår byrå: Baker Tilly Mapema Ett lyckat generationsskifte. omslag Mats Olsson & Helena Adrian foto Fokus: Automationen del 2 Karin Björk Återkommande i Balans: Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 32 | After Work 35 | Debatt 36 | Vår byrå 42 We simplify accounting Balans # 2 / 2015 |5 Karriärlyft med rätt kurs Fakultetskurser erbjuder ett stort antal kurser av relevans för internrevisorer och andra revisorer med uppdrag i finansiellt eller börsnoterat företag. I vårt kursutbud finns även avtalsoch bolagsrättsliga kurser som passar flera yrkesprofiler inom revisions- och rådgivningsbranschen. 11 FEB CRD IV – ORIENTERANDE GENOMGÅNG AV NYA KAPITALTÄCKNINGSREGLER Om regelverkets struktur, centrala innehåll avseende inverkan på bolagsstyrning och en orienterande genomgång av metoder för beräkning av riskvägt belopp och kapitaltäckningskrav. 31 MAR INSIDERBROTT OCH OTILLBÖRLIG MARKNADSPÅVERKAN Om praktisk tillämpning av ett regelverk i förändring. Anmälningarna av otillåten insiderhandel ökar stadigt men antalet fällande domar är få. Men nu ändras förutsättningarna genom ändrade EU-regler. 23 FEB FÖRETAGSHEMLIGHETER, KONKURRENSKLAUSULER OCH PROCESSEN I AD Genomgång av ny praxis och av vad som kan anses gälla idag i fråga om konkurrensförbud för anställda. 8 APR RISKHANTERING OCH DUE DILIGENCE UR ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Denna kurs har fokus på due diligence och ägarstyrningsfrågor i affärsverksamhet. Här behandlas risker i leverantörsled, praktiska fallstudier och utformning av styrdokument. 3 MAR INTERN STYRNING OCH KONTROLL I FINANSIELLA FÖRETAG Regler, krav på internstyrning och kontroll som gäller för ett finansiellt företag. 4 MAR KAPITALMARKNADSRÄTT - OM SPELREGLER OCH JURIDISKA RAMVERK FÖR FINANSIELLA FÖRETAG En orienterande genomgång av etablerings- och spelregler för finansmarknadens aktörer. Aktuella kurser vt 2015 9 APR FONDMARKNADSRÄTT - AKTUELLT OM REGELVERKET Om det regelverk som bland annat fondförvaltare har att efterleva. Särskilt fokus på UCITS V och centrala avsnitt i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 10 APR NYA REGLER PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN Genomgång av färsk lagrådsremiss om nya administrativa sanktioner mot fysiska personer i banker, värdepappersbolag och fondbolag. 17 MAR ATT BÖRSNOTERA FÖRETAGET – PROCESSEN I ALLA DESS STEG Om de olika stegen i en börsintroduktion som är en relativt lång och resurskrävande process. I denna kurs får du den rätta överblicken 25 MAR FÖRETAGSOBLIGATIONER – OM MARKNADEN, KREDITRISKEN OCH DOKUMENTATIONEN Här beskrivs den växande företagsobligationsmarknaden och centrala lånevillkor behandlas. 27 MAR MAKTEN I AKTIEBOLAGET En grundlig och praktisk genomgång av makt- och kompetensfördelning i aktiebolaget. Majoritet mot minoritet. 13 APR REGLER OM OFFENTLIGA UPPKÖPSERBJUDANDEN (TAKEOVERS) Här behandlas regelverket för offentliga uppköpserbjudanden med särskilt fokus på de ändringar som nyligen implementerats. 24 APR ANSVARSFRÅGOR I INSOLVENSSAMMANHANG Om de ansvarsfrågor för styrelse, ägare, rekonstruktör, revisor, rådgivare med fler som aktualiseras i samband med insolvens (till exempel konkurs- eller rekonstruktion). Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: 08-41 003 006, www.fakultetskurser.se, [email protected] Vårt samarbete med universitetet gör att vi alltid ligger i framkant. Kursavgiften hjälper forskningen framåt. Balans Nummer 2/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Karin Björk Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 [email protected] Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, [email protected] FAR-medlem: [email protected] Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 800 (2013) Chefredaktören | Balans Kärleken som ger näring åt affären har vi på Balans mött makar som driver byrå till sammans. Även om vi inte har några siffror som styrker det, är vår uppfattning att det inte är helt ovanligt i branschen att slå sina påsar ihop, inte bara på det privata planet utan även när det gäller entreprenörskapet. då och då hjärtans dag har Balans träffat tre äkta par som framgångsrikt driver byrå tillsammans; Peter och Hanna Rexhammar, Helena Adrian och Mats Olsson och Göran och Margarita Johansson. Det som förenar dem är framför allt att de kompletterar varandra i stället för att konkurrera. Det bidrar till en utveckling där företagandet och familjelivet korsbefruktar varandra. Läs mer på sidorna 26-30. lagom till alla ”De kompletterar varandra i stället för att kon kurrera.” form man väljer att arbeta, att driva byrå tillsammans med sin partner eller som anställd, så finns det en framgångsfaktor som är i det närmaste absolut – att man brinner i både själ och hjärta för det man gör! Några som har använt både hjärtat och engagemanget som kompass i sitt karriärval är revisorerna Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf, som efter byråvärlden valt att börja jobba på Revisorsnämnden. De brinner för branschen och känner att de med sin samlade erfarenhet kan bidra till en väl fungerande bransch. Ta del av deras vardag, med tillsynsärenden, kvalitetskontroller och disciplinä renden, på sidorna 22-25. oavsett i vilken Trevlig läsning! Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post [email protected]. Pernilla Halling [email protected] Nu finns 2015 års Rätt-böcker i lager Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Balans # 2 / 2015 |7 Nyheter | Balans 3% Så mycket ökade antalet nyregi strerade företag hos Bolagsverket under 2014. Totalt registrerades 62 368 nya företag under 2014. Källa: Bolagsverket ”Jag är starkt kritisk mot åklagarens beslut att väcka åtal mot Johan Dyrefors. Vår utgångspunkt är att Revisorsnämnden har gjort en grundlig utredning och inte funnit någon anledning att kritisera revisionen av HQ Bank.” Torgny Wetterberg, juridiskt ombud för KPMG i ett pressmeddelande från 9 januari, angående Ekobrottsmyndighetens beslut att väcka åtal mot revisorn Johan Dyrefors. 5,7 % Så mycket minskade antalet konkurser under 2014, jämfört med föregående år. Källa: UC Noterat PWC FÅR RÄTT MOT SKATTEVERKET Kammarrätten gör samma bedömning som Förvaltnings rätten och går emot Skatteverket i tvisten med PwC. Skatteverket ansåg att 45 delägare i PwC fått köpa aktier i företaget till ett värde som enligt Skatteverket låg under marknadsvärdet. Delägarna upptaxerades och PwC påfördes arbetsgivaravgifter. Men frågan drevs till domstol där Förvalt ningsrätten i Stockholm för drygt ett år sedan gjorde bedöm ningen att Skatteverket inte lyckats bevisa att aktierna var värda mer än vad PwC hävdat. Förvaltningsrätten menade också att Skatteverket inte tagit hänsyn till de restriktioner och skyldig heter som gäller för handel med aktierna i PwC. Skatteverket överklagade till Kammarrätten, som nu gjort samma bedömning som Förvaltningsrätten. Målet är av stor principiell betydelse eftersom det berör ett stort antal företag i olika branscher. INCITAMENT ATT DRIVA PROCESSER I PROCESSBOLAG BORTA Högsta domstolen har i en dom (T 2133-14) ansett att ägarna i ett aktiebolag var betalnings ansvariga för aktiebolagets rät tegångskostnader. Bakgrunden var att Deloitte hade blivit stämda på grund av påstådd felaktig skatterådgiv ning. Under processen övertogs käromålet av ett aktiebolag utan anställda, vars kapital endast täckte de egna processkostna derna och vars enda syfte var att driva en rättsprocess. Deloitte vann målet och skulle därmed få ersättning för sina rättegångs kostnader. Aktiebolaget ansökte då om konkurs varpå Deloitte stämde ägarna i aktiebolaget och begärde ersättning för sina rät tegångskostnader. Högsta domstolen konstaterar i domskälen att det generellt inte finns något personligt betalnings ansvar för ägarna till ett aktie bolag för bolagets förpliktelser. Däremot framgår av förarbe tena att det finns en möjlighet för domstolar att tillämpa och vidareutveckla principer om an svarsgenombrott när aktieägares frihet för betalningsansvar leder till stötande konsekvenser. Däref ter framhåller Högsta domstolen att den som stäms vid domstolen måste medverka vid rättegången och får då förlita sig på reglerna i rättegångsbalken om ersättning för rättegångskostnader (enligt huvudregeln ska den vinnande parten få ersättning för sina kostnader från den förlorande parten). Eftersom det aktuella aktiebolaget inte bedrev någon annan verksamhet än rättspro cessen och då arrangemanget uteslutande hade skapats i syfte att kringgå reglerna om ansvar för rättegångskostnader ansågs ägarna personligt ansvariga för rättegångskostnaderna. BDO FÖRVÄRVAR BYRÅ I SOLLENTUNA BDO har förvärvat revisionsbyrån Sollentuna Revision. – Vi har en stark förankring i Sollen tuna med omnejd, Jörgen Lövgren därför känns det helt naturligt för oss att fortsätta vår tillväxtstrategi just där. Dess utom har Sollentuna Revision, precis som vi, nära och långa DAGS ATT DEKLARERA 2015 DIN ÅRLIGA KICK-OFF INFÖR DEKLARATIONERNA Du kan välja mellan två olika varianter. Båda ger dig allt det senaste inom skattelagstiftning och praxis, plus massor med nyttiga tips och råd. Alexandra Wallerius, skatteexpert på Norstedts Juridik. 8 | Balans # 2 / 2015 Dags att deklarera Dags att deklarera med Norstedts Skatt kundrelationer med mycket nöjda kunder, säger Jörgen Lövgren, auktoriserad revisor och delägare i BDO. Sollentuna Revision har fyra anställda och erbjuder både redovisningstjänster och revision. Byrån startade i mitten av 1900talet och arbetar uteslutande med ägarledda bolag. ’’Det är en genomgripande översyn vi nu ska ta oss an och det är klart att man kan känna en oro över att klockan ska vridas tillbaka till 1990.’’ 3:12-REGLERNA UTREDS – IGEN regeringen planerar för nya åt stramningar av 3:12-reglerna. Det framkommer i det tilläggsdirek tiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag som regeringen beslutade om i januari. Syftet är att förhindra ytterligare skatte driven inkomstomvandling. skattereformen för 25 år sedan har spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst ökat, enligt regeringen. Därför har den beslutat att utöka översynen av 3:12-reglerna. Nyheten var aviserad i höstbudgeten, men tilläggsdirektivets omfattning och ansats kom som en överraskning för branschens skatteexperter. – Vi förväntade oss en mindre översyn som skulle lösa ett fåtal problem i positiv anda. Nu får vi i stället en stor utredning som ska lösa många problem i restriktiv anda, säger Gunnar Thuresson, skatteexpert på KPMG och ordförande i FAR:s skattesektion. Hans Peter Larsson, skatteexpert på PwC, instämmer: – Med tilläggsdirektivet blir utredningen tio gånger större än den ursprungligen var, säger han. sedan den stora Pernilla Lundqvist PERNILLA LUNDQVIST NY ORDFÖRANDE I REGELRÅDET 1 januari tillträdde Pernilla Lundqvist som ny ordförande i Regelrådet. Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg och ekonomie doktor från Handelshögskolan i Göteborg. Hon är också ledamot i FAR:s policygrupp för redovis ning, ekonomisk expert i hovrät ten samt expert i regeringens redovisningsutredning. Anmäl dig på nj.se/boka nu annika fritsch är skatteexpert på Företagarna och expert i den aktuella utredningen, som nu fått förlängt uppdrag till 1 september 2016. – Det är en genomgripande översyn vi nu ska ta oss an och det är klart att man kan känna en oro över att klockan ska vridas tillbaka till 1990 och den misstro mot företagare som fanns när 3:12-reglerna utformades, säger hon. Från början var regelverket närmast att likna vid en stopplagstiftning med mycket begränsad möjlighet till kapitalbeskattad utdelning. Sedan har regelverket lättats upp och stramats åt i omgångar, senast av den förra regeringen under med finansminister Anders Borg (M) i spetsen. Men nu vill alltså hans efterträdare Magdalena Andersson (S) göra en total översyn av regelverket, vilket skapar stor oro. – Ett par timmar innan tilläggsdirektivet kom satt jag med ett par kunder och planerade för deras generationsskifte. Nu måste jag berätta för dem att vi inte vet hur villkoren kommer att se ut när det väl blir aktuellt, säger Hans Peter Larsson. – Var kommer de häftiga kastGunnar Thuresson vindarna ifrån? Nödvändig översyn borde ha kunnat göras i 2013 års reformering när man hade ångan uppe, säger Gunnar Thuresson. Annika Fritsch är också oroad för hur detta kommer att slå mot företagen. – Fyra av fem jobb skapas i små företag. Jag lovar att kämpa för att förslagen ska bli så företagsvänliga Hans Peter som möjligt och peka på vilka L arsson negativa konsekvenser en skärpning kan få för företagande och sysselsättning, säger Annika Fritsch. frågan om åtstramningar är däremot klart då regeringens direktiv till utredningen är att förslagen ”sammantaget inte ska medföra minskade utan ökade skatteintäkter”. ● att det är Annika Fritsch rakel lennartsson 5 snabba … foto: pernilla halling Balans | Nyheter … till Torbjörn Tagesson, som deltog vid ett möte om ”Redovisningsämnets kris” på FAR i januari. Bland deltagarna fanns såväl politiker som representanter från akademin och branschen. Är det en kris? Ja, antalet disputerade och forsknings aktiva akademiska lärare är för få i för hållande till antalet studenter som väljer att läsa externredovisning och revision. Vad beror krisen på? Det finns flera orsaker, exempelvis att forskarutbildningen inte byggts ut i samma takt som grundutbildningen, bristande styrning från universiteten vad gäller att öronmärka pengar till doktorandtjänster inom strategiskt viktiga utbildnings- och fördjupningsområden och en kortsiktighet då man har prioriterat undervisningsbeho vet på grundutbildningsnivå på bekostnad av forskning och forskarutbildning. Vad kan akademin göra? Personalsituationen är nu så ansträngd att få, om ens något, universitet har kapacitet att på egen hand ge en internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning inom externredovisning och revision. Om vi däremot samverkar och drar nytta av den samlade kompetensen inom landets universitet och högskolor, borde vi kunna erbjuda en doktorandutbildning på mycket hög internationell nivå. På vilket sätt kan FAR och branschen bidra? FAR och branschen spelar en viktig roll, både vad gäller personella och finansiella resurser och detta samarbete kan säkert stärkas ytterligare. Det är naturligtvis viktigt att akademin får input från bran schen, samtidigt som vi har frihet att kri tiskt granska och analysera redovisningsoch revisionsprofessionen. Dessutom bidrar FAR, inte minst genom tidningen Balans, till en aktiv debatt mellan forskare och branschföreträdare. Vad blir nästa steg? Vi ska träffas igen i maj och till dess ska vi ha skissat på hur en Nationell forskarskola skulle kunna organiseras och vilka resurser som skulle krävas. Vi ska även undersöka om vi genom att skapa ett nationellt fors karcentrum kan underlätta för redan dispu terade lärare att fortsätta meritera sig. ● pernilla halling Balans # 2 / 2015 |9 Världen | Balans foto: shutterstock Balans | Världen HÅLLBARHETSRAPPORTERING fakta: En departementsskrivelse (DS) är en snabbutredning som görs av tjänstemännen på ett departement i stället för att tillsätta en oberoende utredning. Hållbarhetsrapporten ska enligt DS innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksam het. Upplysningarna ska åtminstone omfatta frågor om miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Saknar företaget en policy i en eller flera av frågorna ska skälen för detta anges. Årsredovisningslagens bestämmelse om att förvaltningsberättelsen ska innehålla vissa icke-finansiella upplysningar ska behållas oförändrad. Hållbarhetsrapporten ska ingå i för valtningsberättelsen eller utgöra en från årsredovisningen skild handling. Revisorn ska uttala sig om huruvida rapporten har upprättats eller inte. Om rapporten har upprättats separat ska revisorns slutsatser redovisas i ett särskilt yttrande. Företagare i Sydostasien är mest positiva. FÖRETAGS- LEDARE SPÅR LÄGRE TILLVÄXT De tror fortfarande på sin egen verksamhet men är något mindre optimistiska när det gäller den globala till växten. PwC har för 18:e året frågat vd:ar på alla kontinen ter om deras syn på tillväxten inför det nya året. 77 länder över hela världen har svarat på PwC:s intervjuundersökning. Sammantaget är de något mindre optimistiska jämför med förra året. Andelen som tror på ökad global tillväxt har sjunkit från 44 till 37 procent. Men framför allt har andelen pessimister blivit större. 17 procent av vd:arna tror att 2015 kommer innebära en tillbakagång för den globala ekonomin. Det är mer än dubbelt så många jämfört med förra året. 2013 var det bara 7 procent som trodde på en minskad tillväxt. 1322 VD:AR FRÅN Obligatorisk hållbarhetsrapport inom ett par år 2016 kan det bli lag på att alla stora företag i Sverige ska upprätta en hållbarhetsrap port. Revisorn ska kontrollera att det sker och lämna ett yttrande, men behöver inte närmare uttala sig om innehållet. Detta enligt en promemoria från justitie departementet. från och med i höstas beslutade EU att sätta press på företagens omställning i riktning mot ett mer hållbart näringsliv och samhälle. Det skedde genom att medlemsstaterna (Rådet) och EUparlamentet beslutade om ett ändringsdirektiv till det så kallade redovisningsdirektivet. Men i stället för att hantera ändringsdirektivet inom ramen för den pågående redovisningsutredningen, har regeringen valt att hantera hållbarhetsfrågorna i en separat departementsskrivelse som är ute på remiss till 31 mars. – Detta är ett lagförslag som kommer att 10 | Balans # 2 / 2015 påverka hela branschen, det är därför viktigt för branschen att engagera sig i remissarbetet, säger Charlotte Söderlund, auktoriserad revisor på EY och ledamot i FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor. eu : s ändringsdirektiv innebär att vissa företag av allmänt intresse och företag med mer än 500 anställda inom en snar framtid inte bara ska offentliggöra sin resultaträkning utan även icke-finansiell information. Reglerna är utformade som minimikrav där enskilda medlemsländer kan välja att gå längre. ”Samhällsintresset för rapportering från stora företag och företag av allmänt intresse får i allmänhet anses väga tyngre än rapporteringskravets kostnader för dessa företag”, skriver tjänstemännen på justitiedepartementet. Deras förslag är att Sverige går ett steg längre än EU:s minimikrav och inkluderar alla företag i kategorin ”stora företag” enligt de kriterier som finns inom ramen för redovisningsdirektivet. Stora företag definieras här som företag som de senaste två räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av följande villkor: • medelantalet anställda i företaget uppgår till mer än 250, • företagets redovisade balansomslutning uppgår till mer än 175 miljoner kronor, • företagets redovisade nettoomsättning uppgår till mer än 350 miljoner kronor. bland börsbolagen är upprättandet av någon form av hållbarhetsredovisning snarare regel än undantag. Hur det ser ut i kategorin stora företag vet vi inte, men justitiedepartementets förslag kommer sannolikt att innebära en stor omställning för många av dem och sannolikt mer arbete för revisionsoch redovisningsbranschen. – Framför allt tror jag att det kommer att förändra företagens fokus och synsätt på bolagsstyrning och internkontroll eftersom de nya reglerna innebär att företagen måste bedöma risker ur ett vidare perspektiv, säger Charlotte Söderlund. en revisionsberättelse. Utöver uttaHon välkomnar en lagstiftning på lande om årsredovisningen kommer området eftersom det blir tydligare revisionsberättelserna att innehålla och mer konkret för företagen vad de både uttalanden om bolagsstyrning behöver göra. Detta är ju frågor som och hållbarhet. Uttalandena lämnas de flesta företag redan arbetar med, med olika grader av säkerhet, vilket eller annars skulle behöva jobba med. kan vara svårt för läsaren att förstå. – Om man ska vara långsiktigt Risken är att förväntansgapet hållbar i sin verksamhet måste man Charlotte på revisorn ökar, säger Charlotte ta hänsyn till dessa frågor, därför är Söderlund Söderlund. det rimligt att de företag som inte Det aktuella förslaget innebär alltså att automatiskt gör det nu får ett lagkrav på sig, hållbarhetsrapporten ska hanteras som bolagssäger C harlotte Söderlund. styrningsrapporten, det vill säga revisorn ska kontrollera att den har upprättats, men inte det så kallade ändringsdirektivet från EU granska innehållet. Hållbarhetsredovisningar ställer inga närmare krav när det gäller hur däremot granskas i dagsläget oftast i enlighet den icke-finansiella informationen ska granskas. ”Revisorns kontroll att en hållbarhetsrap- med standarden för översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning, RevR6, medan den port har upprättats enligt de krav som ställs i traditionella årsredovisningen omfattas av full lag innebär i någon mån en kvalitetssäkring”, revision. Hur allmänhen ska kunna hålla isär skriver justitiedepartementet. Det finns dock de olika bestyrkande blir en nöt för branschen risk för att detta försvårar förståelsen för att knäcka. ● vilken typ av granskning som gjorts. – Det blir inte lättare för den som ska läsa rakel lennartsson UNDERSÖKNINGEN VISAR emellertid på stora regionala skillnader. Vd:ar i Sydostasien är mest optimistiska i sin syn på den globala konjunkturen, 45 procent av dem tror på ökad tillväxt, medan motsvarande siffra för Centraleuropa och Östeuropa bara är 16 procent. Trots vikande tilltro till den globala tillväxten, fortsätter vd:arna i PwC:s undersökning att vara optimistiska när det gäller det egna företagets framtidsutsikter. Här syns till och med en ökning, 39 procent har mycket stor tilltro när det gäller det egna företagets tillväxt, jämfört med 36 procent förra året. ● rakel lennartsson Balans # 2 / 2015 | 11 Caisa Drefeldt | Balans Nyhet! E-kurs K2 – en översikt Äntligen lanserar vi K2 som e-kurs. Kursen ger dig en översiktlig genomgång av K2-regelverket för att du på ett effektivt sätt ska kunna tillämpa regelverket på rätt sätt. Den är upplagd utifrån K2-regelverkets åtta avsnitt. Får vi se bättre förvaltningsberättelser nu? et är februari och de flesta av oss är inne i bokslutsarbete eller upptagna med granskning av årsredovisningar. För första gången ska alla större företag samt alla aktiebolag och ekonomiska föreningar (som inte redovisar enligt IFRS) som enligt ÅRL ska upprätta en årsredovisning välja mellan K2, K3 eller RFR 1 (det sistnämnda enbart en valmöjlighet för dotterföretag i en IFRS-koncern). Hur kommer det att bli? Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det blir en inkörningsperiod. Det är mycket att sätta sig in i för den som upprättar årsredovisningar, men också för den som ska revidera. Kommer vi att få bättre förvaltningsberättelser nu, eller blir det som förut? Får vi förvaltningsberättelser som är så minimala att de inte ger mer information än vad som kan fås fram på hitta.se? Jag hoppas verkligen inte det. Och hur enkelt är det att skilja på K2 och K3? Låt mig måla upp en bild: K2 är en fyrkant med kraftigt markerade gränser medan K3 är ett fluffigt moln. K2 har sina klara gränser och begränsningar av tillämpningen av ÅRL, till skillnad mot K3 som bygger på principer. Vilket är då svårast att tillämpa? Ja, det beror på vem tillämparen är. Som jag ser det är K2 i första hand skrivet utifrån ett upprättarperspektiv, men också utifrån ett användarperspektiv. Användaren av en K2-årsredovisning ska kunna lita på räkningarna – resultatoch balansräkningarna – och inte behöva leta svar i notupplysningarna. Om en upprättare tänjer på gränserna innebär det att tilltron till räkningarna försvinner. K2 tolkas ibland på två sätt; om det inte står att det är förbjudet så är det til�låtet eller om det inte står att det är tillåtet är det förbjudet. Vad som är rätt kan ingen av oss ännu med klarhet säga. Men jag lutar nog mer mot att om det inte står att det är tillåtet så är det förbjudet. Tolkningen av just denna fråga bör nog ligga hos Bokföringsnämnden. Lärare Lena Sjöblom, auktoriserad redovisningskonsult, Marginalen Bank Längd 2 timmar, som motsvarar 4 vidareutbildningstimmar Pris 2 700 kr exkl. moms Läs mer om våra e-kurser på farakademi.se/ekurs Välkommen till Lönehjälpen! Vi hjälper våra kunder att uppnå en effektivare Lön- och HR Administration! Vi kan analysera alltifrån era rutiner och processer till support för anställda och chefer, allt efter ditt önskemål. Med rätt kunskap och bakgrund om ert företag levererar vi sedan en rapport. Rapporten består av konstruktiva förslag på olika förbättringsåtgärder som vi hjälper dig att genomföra. nåväl , mot fyrkanten Behövs extra resurs? Vi kan antingen hjälpa er på plats som löneadministratör/lönespecialist, eller bistå med hela vår kunskap och ta över och sköta hela er löneadministration/lönehantering i vår lönebyrå. Vi har kunskap om marknadens mest kända, moderna lösningar och system! Så låt ditt behov bli vårt engagemang! – Kontakta oss gärna för mer information! Anderz Lindquist Auktoriserad lönekonsult via SRF [email protected] 070-774 45 94 www.apl-rightsolution.se Apl Right Solution AB har gedigen bakgrund och chefsvana inom löneadministration, systemförvaltning av lönesystem. Bl.a har vi byggt upp en av Sveriges effektivaste löneavdelningar (enl Benchmark), med ett modernt webbaserat systemstöd som stödjer alla processer inom Lön och HR. caisa drefeldt är auktoriserad revisor och re dovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans. [email protected] har vi det fluffiga molnet som kanske känns mer bekant för oss som arbetat länge med redovisningsfrågor, i och med att det är principbaserat. Att det är principbaserat innebär ju att det måste göras bedömningar. Jag vill dock varna för att det i detta moln finns små blixtar – bland annat regler som är klargöranden av tidigare olösta frågor. Exempelvis att BFN har satt ner foten avseende när en värdenedgång ska anses vara bestående och nedskrivning ska ske. Här finns alltså inte längre någon tolkningsmöjlighet. Det stora åskvädret i K3 är kravet på komponentavskrivning, men det har nog blåst över nu, hoppas jag. Personligen har jag ivrat för komponentavskrivning sedan början ’’Det har framgått att det skickas in både det ena och det andra som ska föreställa årsredovisningar till Bolagsverket.’’ av detta sekel, och jag har sannerligen inte varit ensam. Då K3 är principbaserat krävs det tilläggsupplysningar om hur företaget har redovisat. Not 1 i en K3-årsredovisning blir viktig. Redovisningsprinciperna ska framgå. Se nu upp här – mallar i all ära men stämmer texten med hur företaget har redovisat? Glöm inte heller kravet i K3 att redogöra för uppskattningar och bedömningar som gjorts. Läs punkt 8.4 och 8.5 i K3. Tilläggsupplysningarna i K3 är mycket fler än i K2 och de återfinns inte heller samlade i ett kapitel. I K2 finns de obligatoriska tilläggsupplysningarna samlade i kapitel 19, men i K3 finns i kapitel 8 endast de som inte finns i andra kapitel. För att kunna få med alla de tilläggsupplysningar som K3 kräver måste man alltså läsa alla kapitel som berör företaget. och revisorer känner att det är mycket att sätta sig in i – hur blir då kvalitén på årsredovisningar i företag som inte har vare sig en revisor eller en redovisningskonsult? Bolagsverket har en mangrann uppgift. Det har framgått att det skickas in både det ena och det andra som ska föreställa årsredovisningar till Bolagsverket. Kunskapen om kraven som finns i ÅRL synes understundom vara bedrövlig. BFN har gjort tolkningar av K2 som publicerats på BFN:s hemsida. Det kan knappast ha undgått någon att progressiva avskrivningar inte tillåts avseende byggnader. Men jag är inte så säker på att alla har läst det senaste uttalandet om tillkommande utgifter avseende byggnader. Om inte, så läs detta. Rätt eller fel – K2 ligger mycket nära skatterätten, vilket kan ses som en förenkling för användaren, då risken för fel i deklarationen blir lägre. Med andra ord behövs det kanske inte lika många justeringar i deklarationen som för ett företag som tillämpar K3. Vad är då på gång? EU:s redovisningsdirektiv ska implementeras och i direktivet finns möjlighet för medlemsstaterna att införa kategorin mikroföretag. Ett mikroföretag behöver i princip bara upprätta en resultatoch balansräkning. Nåväl, om Sverige väljer detta kommer vi i framtiden ha en typ av årsredovisning för så kallade mikroföretag som kanske mer liknar ett årsbokslut enligt Bokföringslagen än en årsredovisning enligt ÅRL. ● om redovisningskonsulter Balans # 2 / 2015 | 13 Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans foto: raklel lennartsson Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 Ljuset kommer från öster Den nya industriella REVOLUTIONEN En entreprenör bland revisorer rantalainen är familjeföretaget som lett teknikutvecklingen i den finska redovisningsbranschen. Pionjären Ossi Sopen-Luoma tror att företagets framgång bygger på att han är mer entreprenör än revisor.Det handlar om att se möjligheten i förändring. P slump att det är fin ländare som vi möter i denna del av Balans artikelserie om automa tiseringen. Många svenska ex perter i ämnet har vittnat om att Finland ligger steget före när det gäller att utveckla sin affärsmo det är ingen 14 | Balans # 2 / 2015 dell med hjälp av ny teknik. Själva säger de att det hänger ihop med återuppbyggnaden efter kriget och att landet har en tradition av att värdera kunskap och utbild ning, särskilt ingenjörskonsten. När Nokia gjorde något så galet som att ställa om en gummifabrik till att bli världsledande inom mobiltelefoni gav det förnyat självförtroende åt våra grannar i öster. Följ med på en inspira tionsresa till landet som tog tekniksprånget i gummistövlar. å vägen till kontoret i närförorten Myrbacka passar Ossi Sopen-Luoma på att guida mig i Helsingfors. I slutet av Esplanaden ligger landmärket Stockmans, Finlands motsvarighet till NK. Ossi Sopen-Luoma berättar om krisen som döljer sig bakom den tjusiga fasaden, om det förnämliga företaget som varit arrogant nog att inte förändra sin affärsmodell. Det börjar på vd-nivå och sipprar nedåt i organisationen: ”Vi är Stockmans, om det inte passar kan ni gå någon annanstans.” Och det gjorde de. Folket gick till webben, bland annat. Rantalainen är redovisningsbyrån som utvecklats med sin tid. Jag har kommit hit för att samtala om hur man tar tekniksprånget. Men jag finner ett kontor som inte enbart kastat pärmarna till förmån för modern IT. Jag finner även en entreprenör med en stark vilja att se möjligheterna i sin samtid. Påfallande många namnskyltar bär icke-finska namn. Här arbetar människor från Ryssland, Tyskland, Bulgarien Uzbekistan, Vitryssland, Kazakstan, Etiopien och Dominikanska republiken. På onsdagar turas de anställda om att laga lunch till hela kontorer, 37 personer, enligt sina nationella traditioner. – De har själva kommit på det, så det är inte styrt av oss, säger Ossi Sopen-Luoma. Att personalstyrkan är så pass blandad Balans # 2 / 2015 | 15 Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans foto: raklel lennartsson Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 är både en tillfällighet och resultatet av en medveten satsning på att ta tillvara den kompetens som kommer med invandringen. – Vi har många ryska kunder så av den anledningen behöver vi ryskspråkig personal. Men vi har även i flera års tid ansvarat för redovisningsskolningen för invandrare med en bakgrund i branschen. Varje år har vi haft 30-40 studerande från olika länder och det har varit en bra rekryteringsbas för företaget, berättar Ossi Sopen-Luoma medan han startar upp sin dator. familjeföretaget rantalainen har utvecklats från ett litet försörjningsföretag till att bli en rikstäckande kedja med 350 anställda och kontor på 17 orter. 1972 grundades företaget av Marja Rantalainen, mor till Antti Rantalainen som i dag med sin familj äger majoriteten av företaget. Men Antti var från början inte särskilt intresserad av att ta över sin mors verksamhet. 1984 gick Ossi Sopen-Luoma in som ensam ägare och lade grunden till det som i dag är Finlands största familjeföretag inom redovisning och revision. – Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja, berättar Ossi SopenLuoma. På 1980-talet var det ovanligt med kedjor i branschen, och i Sverige finns det än i dag ingen motsvarighet till Rantalainen, det vill säga en rikstäckande redovisningsbyrå där revisionen enbart utgör en liten och självfinansierad expert-avdelning som i första hand servar kärnverksamheten. 16 | Balans # 2 / 2015 ”Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja.” – Genom att starta kedja blev vi mer flexibla på markanden, vi kunde utnyttja vår kompetens brett och blev därigenom mer attraktiva för kunderna som fanns på olika orter, säger Ossi Sopen-Luoma. vinsterna med att vara kedja blivit ytterligare större. Dels blir det enklare att expandera när själva affärsmodellen är mjukvara och därmed inte platsbestämd. Dels blir det enklare att utnyttja lediga resurser vid arbetstoppar. – Vid stor arbetsbelastning kan vi flytta våra anställda från ett kontor till ett annat utan att de behöver flytta geografiskt. Sedan 2004 har företaget haft en stadig tillväxt, som delvis varit organiskt och delvis skett genom förvärv. Automatiseringen har del i framgångssagan, men Ossi SopenLuoma tror att det egentligen är något annat som gjort honom så framgångsrik: – Det beror på att jag och Antti Rantalainen är mera entreprenörer än revisorer i själen, säger han. Ossi Sopen-Luoma har traditionell ekonombakgrund med examen från Svenska handelshögskolan, ”Hanken”, i Helsingfors. De första åren arbetade han som marknadsförare, men när han tröttnade på att långpendla från hästgården som han och hans fru köpt åtta mil nord om Helsingfors, började han ”fuska” inom redovisning. – Vi drev gården som ett aktiebolag och jag skötte redovisningen, med stor möda. Då tänkte jag: Om det är så svårt för mig, som är efter automatiseringen har fakta: Rantalainen i siffror 350 anställda. 17 kontor i hela landet. 25 miljoner euro i omsättning. 20 procent årlig tillväxt sedan 2004 (i genomsnitt). utbildad civilekonom, hur svårt skulle det då inte vara för andra entreprenörer i trakten? Han ringde sin vän revisorn, som han alltid brukade ringa till när han hade frågor om bokföringen, och frågade: Om jag sätter in en annons i tidningen om att jag hjälper till med bokföringen för 50 kronor i timmen, hjälper du mig sedan om jag får problem? Ossi fick tio svar och sex nya kunder. Detta var 1976, på hösten. – Jag hade ingen aning om redovisning, men jag tänkte att om jag kunde sälja tyger som var tillverkade av olja, skulle jag kunna sälja mig själv och redovisning till entreprenörer! – Så gick det till när den finska redovisningsbranschen fick sin entreprenör, konstaterar Ossi Sopen-Luoma nöjt, men tillägger snabbt att han naturligtvis har konkurrenter. Utmaningen på en konkurrensutsatt marknad är att skilja ut sig från de övriga. Rantalainens unika värde är att företaget, trots sin storlek, fortfarande är ett familjeföretag. Sedan ger det också en konkurrensfördel att vara den som är först på en ny marknad. 2000-talet började de första programmen för automatiserad bokföring komma ut på marknaden. Detta sammanföll med att Ossi Sopen-Luoma satt i styrelsen för Ryttarförbundet, som var en del av den finska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet. Ekonomin var illa skött i många av idrottsförbunden och Ossi Sopen-Luoma föreslog att Rantalainen skulle ta över bokföringen i Ryttarförbundet. Samtidigt kom Netvisor ut med sitt bokföringsprogram och Ryttarförbundet fick bli testpilot. Resultatet föll väl ut och efter det hade både Rantalainen och Netvisor en massa nya kunder när de övriga idrottsförbunden ville göra samma positiva resa som ryttarna gjort. – Jag såg genast konkurrensfördelen i den nya programvaran – det var något nytt och intressant och skulle ge mig ett försprång. I och med att vi var så tidigt ute hade vi ingen konkurrens utan programmet i kombination med mitt företags tjänster var i princip självsäljande, säger Ossi Sopen-Luoma och tillägger: – I dag måste vi skriva offerter till höger och vänster, våra konkurrenter är hack i häl på oss och det är tyvärr priskonkurrens också. i början av Om utvecklingen från början drevs som ett partnerskap mellan Ossi Sopen-Louma och Netvisor, har den i dag allt mer kommit att drivas av företagens efterfrågan. Programvaruleverantörerna säljer programmen direkt till företagen som sedan vänder sig till redovisningskonsulterna och frågar: Vilka program stödjer ni? – Det är enkelt för kunden att byta byrå. Jag brukar säga: Om du inte är nöjd med vår service är det lätt för dig att byta byrå, vi hjälper gärna till med det så att det går smärtfritt – men det är inget vi har erfarenhet av! har drivits i framgångsrikt partnerskap mellan programvaruleverantörer och redovisningsbyråer, som har dragit kunder till varandra. Men det innebär också att det är ständiga förhandlingar om vem som ska tjäna på en nyförsäljning, berättar Ossi Sopen-Luoma. Hans absolut viktigaste råd, utöver att tänka nytt och agera snabbt, är att se över sin prissättningsmodell så snart man gett sig in på automatisering. Automatisering innebär att en dator gör grovjobbet, men bygger på att kunden, programvaruleverantören och redovisningskonsulten tar ansvar för sina respektive delar. Redovisningskonsulten förväntas att bidra med spetskompetens i form avanalys och beslutsunderlag för affärer. Frågan är hur den tjänsten ska värderas? – Det viktigaste är att så snabbt som möjligt och i största möjliga mån gå in för fasta priser. Det var två år sedan som Rantalainen tog steget att bli en helt automatiserad Redovisningsbyrå. Men prissättningen halkar fortfarande efter. – Vi är ett gammalt bolag med anställda som har långvariga kundkontakter. De är lojala med sina kunder och glömmer vem som betalar ut deras lön, skämtar Ossi Sopen-Luoma. Från beslutet har det tagit drygt två år att ställa om verksamheten till att bli fullt ut automatiserad. Första året tär det på lönsamheten, det är investeringskostnader och omställningskostnader och en utmaning ur personalsynpunkt. En del gillar inte förändringar. Andra gillar det så mycket att de passar på att starta eget. den finska automatiseringen – När de inser att det räcker att ha en dator och några kunder samt rätt att använda programvaran över nätet, väljer några att starta helt egen låda, säger Ossi Sopen-Luoma. som den entreprenör han är försöker han alltid att se runt hörnet. Företaget har lett den tekniska utvecklingen i Finland och samtidigt kunnat erbjuda ett familjeföretags känsla för sina kunder och varit ledande på service. Vad blir nästa konkurrensfördel? Kanske ökad internationalisering? Kanske ett ökat inslag av artificiell intelligens? Ossi Sopen-Louma leker även med tanken att utveckla sin egen programvara, kanske inte från grunden, men att konceptualisering den unika tjänst som är resultatet av Ranatalainens framgångsrika arbete med olika mjukvaror. På så vis skulle tröskeln att byta byrå bli högre och kunderna mindre lättrörliga. – Men jag är ju själv entreprenör och jag skulle inte gilla att bli inlåst, säger han. ● rakel lennartsson tips: Automatiserad bokföring spara kontorsyta Vid senaste flytten av ett (1) av sina 17 kontor gick Rantalainen ned från 800 till 500 kvadratmeter kontorsyta. Men den största vinsten uppstår när stora mängder papper inte längre behöver hanteras. ta hem vinsten Har företaget inte bytt prissättningsmo dell tidigare är det nödvändigt att göra det i samband med automatiseringen. När arbetet kan gå upp till betydligt snab bare håller det inte längre att ta betalt för timmar. köparens marknad I Finland finns det tre konkurrerande leve rantörer av program för automatisk bok föring: Fivaldi, NetvIsor och Procounter. Kunderna väljer program och förväntar sig att deras redovisningskonsult ska kunna hantera det ena lika bra som det andra. Balans # 2 / 2015 | 17 Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 Hur påverkar automatiseringen din affärsmodell? ulla hemmi, vd på företaget Opus Capita, är civilekonomen som arbetat med data och kommuni kation sedan mitten av 1980-talet. Hon har följt de nordiska länder nas IT-försprång ut i världen, men ser att det finns en stor effektivi seringspotential inom ekonomi området. den industriella revolutionen både komma och gå, men nu är det tjänstemännens tur. Särskilt ekonomiområdet tycks ha varit fredat från stora förändringar. – Många som arbetar på ekonomiavdelningar är välutbildade vilket förmodligen har skyddat dem från att bli utbytta mot datorer. Men automatiseringen är en möjlighet att få arbeta högre upp i värdekedjan med mer stimulerande arbetsuppgifter. Ulla Hemmi tvekar inte att kalla omställningen för den nya industriella revolutionen. – Automatiseringen pressar produktionskostnaderna samtidigt som det innebär en potentiell värdeökning för kunden, säger hon. I dag finns det mjukvarurobotar som kan göra samma sak som människor, fast snabbareoch bättre. – Fördelen med robotar är att de aldrig gör fel, de försöker exempelvis aldrig ta några genvägar, säger Ulla Hemmi. industriarbetarna har sett Hur ska man prissätta en tjänst när det inte längre är nedlagd tid, utan kundens upplevda värde som räknas? Det är den stora frågan, menar Ulla Hemmi. att ersätta manuella arbetsuppgifter eller hela processer med IT eller robotar. Ja, inga plåtgubbar utan mjukvarurobotar, som Ulla Hemmi påpekar. I praktiken handlar det om auto matisk matchning av data. Exempelvis kan en dator matcha en inköpsorder mot ett foto: christian gustavsson automatisering handlar om Mjukvarurobotar ryms i en läsplatta. 18 | Balans # 2 / 2015 ramavtal eller en leverantörsfaktura mot en inköpsorder, vilket är steg på vägen mot automatisk attestering och helautomatiserade fakturaflöden. Konteringen kan också automatiseras. – Jag tror inte på en generell standard, men inom ett företag går det att automatisera konteringen genom att upprätta en struktur och ett regelverk som passar företaget, säger Ulla Hemmi. Den stora frågan är hur automatiseringen påverkar ditt företags affärsmodell, det vill säga vad du tjänar pengarna på. Hur räknar man ut priset på en tjänst när det inte längre är nedlagd tid utan upplevt värde som ska mätas? – I verkligheten är dagens prissättningsmodell kostnadsbaserad, men i och med automatiseringen gäller det att börja fundera på värdet av ett bra bokslut, säger Ulla Hemmi och menar att det handlar om att ta reda på nyttovärdet av sin tjänst. Om man arbetar med fasta priser bör man tänka på att bygga in ett volymvillkor, tipsar Ulla Hemmi. – Det tvingar dina kundföretag att göra bra prognoser och hjälper dig att planera ditt arbete under året så att du får en jämn resursfördelning. andel jobbar auto matiserat i dag. Ulla Hemmi tror att det kanske rör sig om tio procent av företagen. – Det betyder att det finns en stor potential, särskilt för dem som är tidigt ute. Om fem år kommer de flesta att ha provat och om tio år tror jag att automatiseringen är en självklarhet, säger hon. Men kom ihåg att implementeringsfasen alltid blir längre än man kalkylerat med, säger Ulla Hemmi. ● rakel lennartsson en förbluffande liten Exempel på tjänster som kan automatiseras bokföring fakturaflöden kontering attestering har ingenting med automatisering att göra utan är bara en digital bild av en pappersfaktura. För att kunna automatisera fakturaflödet krävs en riktig e-faktura. Finns det även ett digita liserat leverantörsavtal kan en mjukvaru robot, som är rätt programmerad, i princip kontera och attestera fakturan. en inskannad faktura titta, peka och klicka men den kan inte dra slutsatser. Däremot finns det så kallade självlärande system som är en form av artificiell intelligens som kan fånga upp trender ur en erfarenhetsmassa eller återkommande data. en robot kan vid prissättning , tänk fast pris och nytto värde. I takt med att byrån automatiserar sitt arbete ökar marginalen. Men det kan ta längre tid än beräknat så justera prisnivån allt eftersom. Senare i vår kommer Automatiseringen del 3, om prissättningsmodeller Balans # 2 / 2015 | 19 Peter Malmqvist | Balans Kvalificerad revisor Vad är rätt avkastningskrav? Revisorsnämnden (RN) söker dig som är eller har varit auktoriserad eller godkänd revisor och som vill bidra till att utveckla revisionskvaliteten. F Du har flerårig erfarenhet av lagstadgad revision. Vi är intresserade både av dig som är auktoriserad eller godkänd revisor och av dig som har varit auktoriserad eller godkänd revisor tidigare, men på senare år övergått till annan verksamhet och nu arbetar t.ex. på en myndighet eller som internrevisionschef eller ekonomichef på ett större företag. öretagsvärderingens svartaste av alla svarta lådor gäller avkastningskravet. Inom IFRS blir avkastningskravet ett problem när ett nedskrivningstest av främst goodwill/dotterbolagsaktier ska genomföras. Då ska en kassaflödes värderingsmodell användas. I sin enklaste form kan modellen skrivas ”evigt utdelningsbart kassaflöde” dividerat med avkastningskravet (ofta för kortat WACC, weighted average cost of capital). Den enskilt viktigaste faktorn vid värdering är avkastningskravet. Beräkningen består av en riskfri ränta, oftast en tioårig statsobligationsränta, samt en riskpremie, eftersom investeringar i företag är riskfyllda. En premie kring 5 procent dominerar, vilken justeras upp eller ner beroende på om det enskilda företaget anses mer eller mindre riskfyllt än genomsnittsbolaget. Låt oss ta ett exempel. Antag att ett företag förväntas dela ut ett överskott i all evig tid på 100 miljoner kronor per år. Med en riskfri ränta på 3 procent, samt 5 procents riskpremie blir avkastningskravet 8 procent och företaget kan värderas till 1250 miljoner kronor (100/8% = 1 250). Om avkastningskravet faller till 6 procent för att obligationsräntan faller till 1 procent, skulle värdet i teorin öka till 1 667 miljoner (100/6% = 1667). RN är regeringens expertmyndighet i frågor om revisorer och revision. RN:s verksamhet syftar bl.a. till att upprätthålla förtroendet för revisorers verksamhet och för auktorisationssystemet. RN har två övergripande uppgifter. Den ena är att utöva tillsyn över revisorer. Den andra är att se till att det finns kvalificerade revisorer i landet. RN har ca 25 anställda. De flesta är kvalificerade revisorer eller jurister. Myndighetens lokaler ligger centralt på Östermalm i Stockholm. Är du intresserad hittar du mer information på Revisorsnämndens hemsida, www.revisorsnamnden.se Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. – Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad www.bolagsverket.se tan utvecklas något annorlunda. Här avser mätningen ’’Med enbart USA, eftersom jag saknar långsiktig statistik extremt för andra länder. Precis som i den förra mätningen har låg ränta BNP-tillväxten dalat, från 5,1 procent till 2,5 procent (tjugoårigt genomsnitt). Mönstret för obligationsräntan är borde dock annorlunda. Under 50- och 60-talet låg tillväxt och vi alltså obligationsränta på ungefär samma nivå. Under 70- och handla 80-talet var dock obligationsräntan 4-5 procent högre än BNP-tillväxten, för att de senaste 20 åren ligga ungefär bolag till 2 procent över. extremt Min modell utgår från att fallande ränta och fallande höga värtillväxt går hand i hand. Obligationsräntan i avkastningsberäkningen ersätts därför med en beräkning baserad på den, men den femåriga genomsnittliga BNP-tillväxten, ökad med 2,0 det gör vi procentenheter (baserat på de BNP-analyserna ovan). Med dagens genomsnittliga tillväxt på 1,5 procent för ”den gamla inte.’’ världen”, skulle obligationsräntan ersättas med en faktor som beräknats till 3,5 procent. Detta gäller på lång sikt. Balans | Aktuellt från FAR Akademi på kort sikt måste emellertid den extremt låga räntan tillåtas påverka värderingen. Det sker genom att dela upp från värderingen i två delar – en kortsiktig, där vi prognostiserar varje års kassaflöde under ett visst antal år, samt en långsiktig del, där kassaöverskottet antas vara evigt, som i ovanstående exempel. Detta är en vanlig uppdelning bland analytiker. Den kortsiktiga prognosen bukar liggatillämpning på tio år, men vid enligt| IFRS är mångaMånadens ifrågasätterutbildning: om sambandetNyhet mellan värde – K3och – frivillig förnedskrivningstest mindre företag Kommande kurser den maximerad till fem år. Under denna kortsiktiga del statsobligationsränta verkligen är så här direkt. I Sverige diskonterar jag varje års prognostiserade kassaflöde med ligger den tioåriga obligationsräntan på 0,9 procent. Det Händer ett avkastningskrav baserat på en prognostiserad obliga- i JAn/FeB är extremt lågt jämfört med det tioåriga snittet på 3,0 tionsränta. Med dagens låga obligationsränta ger detta procent eller det tjugoåriga på 4,6. Med extremt låg ränta ett något högre värde än om ett konstant långsiktigt borde vi alltså handla bolag till extremt höga värden, Obestånd och konkursrätt ett lunchseminarium avkastningskrav använts. Mot slutet av– prognosmen det gör vi inte. Det finns nämligen en koppling Östersund 13 januari mellanfallande ränta och fallande tillväxt. I mitt exempel perioden ska det räntebaserade avkastningskravet sammanfalla med mitt BNP-beräknade långsik- årsredovisningsfrågor borde därför prognosen om ett normalt överskott på 100 Kvalificerade tiga avkastningskrav. miljoner kronor dragits ner när obligationsräntan faller. ur ett K-perspektiv Stockholm 14–15 januari Uppdelningen i en kort- och långsiktig del Prognostiserar vi i stället ett överskott på 75 miljoner kan tyckas naturlig, men konstigt nog bygger kronor vid 6 procents avkastningskrav blir bolagets värde God redovisningssed i bostadsrättsvärderingsteorierna på att avkastningskravet är en fortfarande 1 250 miljoner (75/6%). föreningar konstant för hela prognosperioden. Uppdelningen För att få ett grepp om kopplingen mellan obligationsStockholm 15 januari ränta och vinsttillväxt har jag analyserat BNP-utvecklingen i två prognosdelar görs enbart för att underlätta K3 – övergångsfrågor & fördjupning en prognos av företagets kassaflöde. Naturligti de stora länderna i ”den gamla världen”, alltså USA, Japan Välj en eller två dagar! och Europas fem största länder. Det kan konstateras att till- vis är det lika rimligt att använda ett varierande Stockholm 20–21 januari avkastningskrav, som ett varierande kassaflöde. växten de senaste 15 åren gått ner från ungefär 2,8 procent intäktsredovisning – K2/K3 per år, till 1,6 procent (mätt som ett femårigt genomsnitt). Göteborg 22 januari Samtidigt har den tioåriga obligationsräntan dalat från 4,8 känner du dig fullärd? Gör inte det. Detta är till 2,1 procent. Skillnaden mellan BNP-tillväxt och ränta bara en del av problemen. I nästa artikel återkommer Lyckas med rapportering till kund peter malmqvist är finansanalytiker. för hela perioden ligger på i genomsnitt 1,8 procent. jag till riskpremien, de fem procenten,Göteborg som lätt- 23 januari Han skriver i vartannat Granskar vi en ännu längre tidsperiod, med start vindigt bakats in i ovanstående beräkningar. Även nummer av Balans. intäkter och kontroller [email protected] 1950, blir tillväxtmönstret likartat, men obligationsrändenna siffra kräver närmare eftertanke. ● Stockholm 26 januari Skattenyheter Webbinarium 27 januari Balans FArs Skatteträff Stockholm 28 januari # 2 / 2015 | 21 Balans | Karriär: Att jobba på RN Karriär: Att jobba på RN | Balans Problemlösning högt på agendan för R evisorsnämndens revisorer och taggas av problemlösning? Då kanske ett jobb på Revisorsnämnden (RN) kan vara nästa steg i karriären. Balans har träffat Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf, som efter lång erfarenhet från byråvärlden valde att börja arbeta på RN. älskar du revisionsmetodik D Text: Pernilla Halling Foto: Christian Gustavsson Intellektuell stimulans. Det är den gemensamma n ämnaren när Christina Lundin, Olle Herolf och Mathias Byström beskriver vad de uppskattar mest med jobbet på RN. et är första ”riktiga” jobbdagen efter julledigheten, och på Revisorsnämnden är de flesta medarbetarna nu åter på plats. Här finns ungefär lika många revisorer som jurister, och arbetet sker oftast i team där båda kompetenserna är representerade. RN, som är statens myndighet för revisorsfrågor, har två huvuduppgifter: att se till att det finns kvalificerade revisorer och att utöva tillsyn över revisorerna. I grunden handlar det om att upprätthålla förtroendet för revisorsfunktionen. Christina Lundin har snart arbetat ett halvår på RN. Efter drygt 26 år som revisor inom PwC kom längtan efter något nytt. – När jag fyllde femtio insåg jag att jag hade drygt tio år kvar att arbeta och kände att jag ville göra något annat. När jag fick höra att RN sökte personal blev jag intresserad. Jag brinner ju för branschen och det här är ett sätt för mig att bidra till förbättringar, säger Christina Lundin. Den praktiska erfarenheten av revision är en viktig pusselbit i arbetet, och därför är gedigen erfarenhet av revisionsarbete ett krav när RN anställer revisorer. – Jag tar med mig alla mina 26 år som revisor in i det här arbetet. Det är oerhört spännande och stimulerande att få bygga vidare på all min samlade erfarenhet, säger Christina Lundin. Mathias Byström, som har närmare ett och ett halvt år bakom sig på RN, lockades av den intellektuella utmaningen. – Jag är intresserad av metodik- och kvalitetsfrågor, och när jag hörde att RN sökte revisorer kände jag att det skulle passa mig. Här är det ständig problemlösning och det känns bra att bidra till att upprätthålla förtro endet för revisorskåren, säger Mathias Byström. Att arbetstempot är jämnare än ute på byråerna var också ett plus. – Visst har vi mycket att göra här på RN, men arbetet är mer jämnt fördelat över tiden. Jag är småbarnsförälder och kände att det passade mig, säger Mathias Byström. Både Christina Lundin och Mathias Byström kan behålla sin auktorisation, i och med dispens från anställningsoch verksamhetskravet. Något de ser som en stor fördel. olle herolf är pensionär, och knuten till RN som expert på konsultbasis sedan 2009. Han har ett stort intresse för revisionsteori och efter en lång karriär inom PwC tyckte han att han hade en hel del kvar att tillföra branschen. – Nästan alla nämndens ärenden är teoretiskt intressanta, och det är en betydligt högre andel problemlösning än i arbetet på en revisionsbyrå, säger Olle Herolf. Intellektuell stimulans är den gemensamma nämnaren när Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf beskriver vad de uppskattar mest med arbetet på RN. Det är mycket analys, och den får ta tid. – Det måste ju vara rättssäkert, så det måste alltid fakta: 3 § revisors lagen Revisorsnämnden skall: 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och registrerade revisionsbolag, 3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och regist rerade revisions bolag, samt 4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett än damålsenligt sätt. Balans | Karriär: Att jobba på RN Karriär: Att jobba på RN | Balans fakta: fakta: fakta: Christina Lundin Olle Herolf Mathias Byström ålder: 69 år. ålder: 52 år. Civilekonom. Revisorer: 7 (inklusive chefsrevisor). Övriga: 8. oftast sker arbetet i ett team, med en revisor och en jurist. Vem som drar det ”tyngsta lasset” beror på ärendets karaktär. – I alla ärenden kompletterar juristen och revisorn varandra i utredningsarbetet. Vi har dessutom förvaltningsrättsliga regler att ta hänsyn till när vi handlägger ett ärende och där krävs juristens kompetens, säger Mathias Byström. När ett disciplinärende kommer in till nämnden går teamet igenom handlingarna och begär in relevant revisionsdokumentation för genomgång. Därefter skickas ett antal frågor till den berörda revisorn. Utifrån svaren skrivs en promemoria som sedan skickas till revisorn, som får möjlighet att komma med synpunkter. Efter det föredras ärendet i tillsynsnämnden som fattar ett beslut. Om RN finner att det är utrett att revisorn har åsidosatt sina skyldigheter blir det en disciplinär åtgärd; som kan vara erinran, varning eller upphävande av revisorns godkännande eller auktorisation. Ett ärende kan också avskrivas under processens gång. Hur det känns det då att granska sina branschkollegor? – Syftet är ju att stärka förtroendet för revisionsfunktionen och jag känner inte att jag har några problem med sedan: 1 september 2013. tidigare arbete: tidigare arbete: tidigare arbete: 38 år som revisor på PwC. Har dessutom deltagit i översätt ningen av ISA till svenska och skrivit boken ”Nyckeln till ISA”. 26 år som revisor på PwC. Jurister: 9 (inklusive chefsjurist och myndighetschef). jobbar på rn 2009. 1 september 2014. Antal anställda på RN Civilekonom. (som konsult): sedan sedan: Revisorerna genomför också kvalitetskontrollinspektioner av de större revisionsbyråernas revision av börsnoterade företag och andra företag av allmänt intresse. Att svara på remisser är också ett viktigt, återkommande inslag i arbetet. utbildning: jobbar på rn jobbar på rn finnas tid att analysera varje ärende, säger Olle Herolf. Christina Lundin instämmer. – Det kan ju faktiskt handla om att dra in en yrkeslicens, och då måste arbetet göras grundligt. Det blir per automatik en hel del juridik, vilket till stor del är ett nytt område för mig och det är givetvis spännande och utvecklande, säger hon. För den som är intresserad av teoretiska aspekter på revision, finns det alltså en del att bita i. – Varenda ärende innehåller revisionsteori, säger Olle Herolf. Mathias Byström instämmer. – Det kan handla om något som aldrig har prövats tidigare och då är det verkligen spännande, säger han. För en utomstående kan det kanske verka nördigt. Men för den intresserade och kunnige kan de små detaljerna utgöra de verkliga spänningsmomenten. – Ja, det kan verka nördigt i kubik. Men väldigt spännande och kul, säger Christina Lundin. Den kollegiala stämningen på RN är ytterligare ett starkt vägande skäl till att Christina Lundin, Mathias Byström och Olle Herolf trivs så bra på RN. – De som arbetat länge vid nämnden delar på ett frikostigt sätt med sig av sin kunsakp och svåra frågor dryftas ofta med flera för att man ska få fram en i alla avseenden korrekt bedömning, säger Christina Lundin. Revisorerna på RN arbetar framför allt med tillsyn. Det handlar bland annat om att bereda ärenden som grundar sig på en anmälan om avvikelse från god revisorssed eller god revisionssed och att delta i handläggningen av ärenden om förhandsbesked. 43 år. utbildning: Civilekonom. utbildning: fakta: ålder: ’’Det kan verka nördigt i kubik. Men väldigt spännande och kul.’’ att utreda och bedöma andra revisorers arbete. Dock är det så att jag varken får eller vill delta i utredningen av ärenden där revisorer som jag har eller har haft en personlig relation till sedan tidigare eventuellt skulle vara inblandade, säger Mathias Byström. Christina Lundin och Olle Herolf instämmer. Men visst finns det svårigheter i arbetet. En av de stora utmaningarna är att lyckas ”tänka bort” information som tillkommit i efterhand, det vill säga när man har facit i hand. – Det gäller att föreställa sig hur situationen var när revisorn gjorde sin granskning. Gjorde han eller hon en vettig riskbedömning? Det är inte alltid helt enkelt, men den inställningen måste man alltid ha, säger Olle Herolf. är att få fram information som eventuellt undanhålls i ett ärende. – Man måste fråga sig varför anmälan gjordes? Det är ju inte alltid som den som anmäler, eller den anmälda revisorn, lämnar all information, säger Christina Lundin. Och här spelar juristerna en central roll genom att säkerställa rättssäkerheten i processen. Som ett komplement till revisorns praktiska erfarenhet av yrket. – Vi vet ju hur en revision går till i verkligheten, inte bara teoretiskt. Det handlar inte bara om regelsystemet, utan man måste kunna se var riskerna fanns. Ibland är det ju faktiskt så att det var omöjligt för revisorn att upptäcka fel och brister, säger Olle Herolf. ● en annan klurighet 10 år som revisor på KPMG, 6,5 år som revisor på BDO. tillsyn Revisorsnämndens (RN:s) tillsyns verksamhet består av fyra delar: Systematisk och uppsökande tillsyn (SUT). Genom SUT-verksamheten undersöker RN kvaliteten i vissa utvalda revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Om det framkommer allvarliga brister öppnas ett disciplinärende för att pröva om en disci plinär åtgärd ska vidtas. De stora revisionsbyråernas revision av främst marknadsnoterade bolag kvalitets kontrolleras regelbundet inom ramen för ett särskilt SUT-projekt. ● Löpande kvalitetskontroll. Alla revisorer är föremål för löpande kvalitetskontroll. RN kontrollerar de revisorer som reviderar företag av allmänt intresse. För övriga revisorer, som är medlemmar i FAR, utförs kontrollen av FAR. Icke FAR-anslutna revisorer kvalitetskontrolleras av RN. ● Disciplinärenden. Disciplinärenden kan initieras av anmälningar från till exempel andra myndigheter, revi sionsklienter och privatpersoner. RN kan också öppna disciplinärenden på eget initiativ. Om RN:s utredning visar på brister i den granskade revisorns eller det gran skade revisionsbolagets verksamhet vidtas någon form av disciplinär åtgärd; erinran, varning eller upphävande av revisorns godkännande eller auktorisation. ● Förhandsbesked. Genom förhandsbesked kan RN på förhand pröva vissa frågor bland annat om oberoende. ● Dynamiska duor | Balans i karriären foto: karin björk Balans i karriären | Dynamiska duor MÖT HELENA ADRIAN & MATS OLSSON, MARGARITA & GÖRAN JOHANSSON OCH HANNA & PETER REXHAMMAR KOMPLETTERA men inte KONKURRERA foto: christian gustavsson Vad driver ett par att arbeta tillsammans och hur påverkar det förhållandet, och affären? Balans blev nyfiken på dynamiken i en relation där makarna både lever och arbetar ihop, vilket är v anligare än man kanske tror. L äkarna har rekordet – var fjärde läkare lever tillsammans med en annan läkare, enligt Statistiska Centralbyrån (Vanligt att träffas på jobbet? SCB, 2012). Revisorer är inte upptagna i denna mätning, men jämförbara yrken, som jurist och tandläkare, ligger också i topp på listan över yrkesgrupper där det finns en stark tendens att bilda par med en kollega. En förklaring till varför man väljer en partner inom samma yrke kan vara att man har liknande utbildningsnivå, skriver SCB. Tidigare forskning visar att personer som gifter sig med varandra ofta är lika när det gäller sociala egenskaper som exempelvis utbildningsnivå. Detta stämmer på paren i Balans reportage. De är välutbildade, ambitiösa och upplever sig som jämställda. En annan gemensam nämnare är att de 26| Balans # 2 / 2015 Text: Rakel Lennartsson tycks vara individualister som hittat sin jämlike. De hade kanske kunnat ha högre timpenning på en stor byrå, men väljer hellre friheten – att kunna disponera sin tid som man vill är en fördel om man ska jobba nästan jämt. ett problem som alla egenföretagare brottas med är att det är svårt att stänga av jobbet. Om man dessutom arbetar ihop med sin livskamrat, flyter arbete och fritid ihop än mer. Men detta är som två sidor av samma mynt, en fördel och en nackdel på samma gång. Den givna fördelen är att ens partner har förståelse för att man ständigt tänker på jobbet. Och, än bättre, partnern finns alltid där som ett bollblank. – Det är väldigt skönt att man kan slänga ur sig det medan man står och rakar sig på morgonen, säger Mats Olsson, som driver foto: christian gustavsson Helena Adrian & Mats Olsson. Adrian & Partners tillsammans med sin livskamrat Helena Adrian. De korta beslutsvägarna som uppstår när man lever under samma tak 24 timmar om dygnet och känner varandra utan och innan är en stor fördel. Men ibland kan man behöva en paus. Margarita och Göran Johansson som driver egen byrå i Nacka utanför Stockholm har bestämt sig för att stänga av telefonerna när de kommer hem och inte prata om jobbet, utan göra andra saker. men så har det naturligtvis inte alltid varit. Dynamiken som uppstår mellan två komplementära individer kan bli ganska ostoppbar. För det är gemensamt för alla paren i reportaget – att de är lika, men samtidigt har olika egenskaper och kompletterar varandra i stället för att konkurrera med varandra. Margarita & Göran Johansson. Peter & Hanna Rexhammar. Balans # 2 / 2015 | 27 Dynamiska Profilen duor| Balans | Balansi ikarriären karriären Balans i karriären | Dynamiska duor 2001 FUSIONERADE Hanna & Peter ett tomt bank konto. 24 år senare är de gifta, har egen hästgård och driver den pris belönta revisionsbyrån Deskjockeys. Hanna och Peter Rexhammar hittar sin styrka i gemensamma värderingar. foto: christian gustavsson DE STARTADE MED makarna Helena Adrian och Mats O lsson sina byråer,och grundade Adrian & P artners – byrån som inte är rädd att sticka ut. D et började med att Hanna tog över Peters tjänst på BDO, när han skulle börja plugga. Några månader senare var de ett par. Hanna berättar att det var Peters handstil som först väckte hennes intresse. – På den tiden var det fortfarande mycket handskrivet, det var ju innan internet och datorernas genombrott. Jag minns att jag noterade vilken otroligt fin handstil den där killen hade, och det gjorde mig nyfiken. INOM NÅGRA MÅNADER träffades de två genom personalaktiviteter på BDO, dit även före detta medarbetare var inbjudna. När de väl blivit ett par gick allting snabbt. Gemensamma värderingar och gemensamma mål i livet har varit deras kitt och drivkraft. – Sedan vi träffades har vi haft gemensamt bankkonto. Vi hade i och för sig inga pengar, vi var ju unga då, säger Hanna Rexhammar. De kommer från liknande förhållanden. Båda är enda barnet till strävsamma föräldrar, som inte haft några höga inkomster, men som levt i närheten av samhällets elit. I Hannas finska släkt finns storföretagare och riksdagsmän, hennes föräldrar var entreprenörer. Peter är uppvuxen i en vaktmästarbostad på Villagatan på Östermalm i Stockholm, bland entreprenörer och diplomatbarn. – Vi kommer från enkla förhållanden men har samtidigt alltid vetat att man kan bli något. Vår gemensamma drivkraft har varit att få det bättre ställt än våra föräldrar och samtidigt trivas med livet. delägare i revisionsbyrån Deskjockeys med 15-talet anställda jobbar de nästan jämt och tar inte så ofta gemensam semester, utan försöker i stället att njuta av så mycket de kan i vardagen. – Eftersom vi lever ett så intensivt liv ihop tror jag faktiskt att vi kopplar av bäst på varsitt håll. Den ena kan koppla bort både företaget och gården då man vet att den andra är hemma och sköter allt, säger Hanna Rexhammar. När de blev ett par var dealen att Hanna skulle få fortsätta med sitt intresse för travhästar om Peter fick se alla matcher i fotbolls-VM. – Jag hade ingen aning om hur många det var, skrattar Hanna. Med tiden har de kommit att dela vissa intressen. SOM ENSAMMA 28| Balans # 2 / 2015 foto: karin björk Mats & Helena D – Det var faktiskt jag som föreslog att vi skulle köpa en egen häst, säger Peter Rexhammar. Vad är det bästa och sämsta med att driva byrå som äkta makar? – I och med att vi är tillgängliga för varandra hela tiden är beslutsvägarna korta och problemlösning går snabbt. Var och en tar ansvar för sin del, men vi kan också åtgärda problem snabbt om de uppstår. Nackdelen är att arbete och fritid flyter ihop, säger Peter Rexhammar. Hanna och Peter känner sig lika på många sätt. Samtidigt har de olika styrkor och svagheter som gör att arbetsfördelningen sker naturligt: Peter är en administrativ talang av stora mått, medan Hanna är utåtriktad och social med hundraprocentigt kundfokus. Kunderna däremot, har fortfarande bilden av att en revisor ska vara man. – Speciellt när jag var yngre hände det att kunderna inte ens tittade på mig när vi hade gemensamma möten. Vi har fortfarande problem med att Peter måste ta fler kunder initialt, för att så småningom slussa över dem till mig. Män åtnjuter ett självklart förtroende medan vi kvinnor får jobba hårdare för det, säger Hanna Rexhammar. ● fakta: Familjen exhammar R hanna rexhammar 49 år. peter rexhammar 50 år. gifte sig: 2000. (Har varit ett par sedan 1991.) verksamhet: Äger och driver Deskjockeys med 15-talet anställda. Deskjockeys vann 2014 titeln Årets framtidsbyrå. e är ett svartklätt men färgstarkt par. Ett stort mått av engagemang kring yrkesfrågorna förenar dem. – Det är roligare att påverka än att bli påverkad, säger Mats Olsson som bland annat är FAR:s representant i IFAC:s kommitté för små och medelstora företag. Han har även en bakgrund på Skatteverket där han hade kunnat ”fälla folk på löpande band”, men bytte sida eftersom han tyckte att det skulle vara roligare att arbeta förebyggande. – För min del handlar det om utveckling och förändring. Det är inte bra som det är, utan det ska vara på något annat sätt. Det handlar om kreativitet, jag vill alltid skapa något nytt, säger Helena Adrian. Helena är gift för tredje gången. Men i Mats har hon hittat en person som accepterar att hon alltid tänker på jobbet och får sina bästa idéer vid poolkanten i Thailand. – Med tanke på hur vi är som personer är det nog ganska bra att vi driver företag ihop, även om vi från början hade bestämt oss för att hålla isär våra verksamheter, säger Mats Olsson och fortsätter: – Vi korsbefruktar varandra och blir starkare, samtidigt som vi är olika och kompletterar varandra. Det är få områden som vi konkurrerar på när det gäller våra starka och svaga sidor. Helena drar iväg och Mats håller tillbaka. – Helena har bristande impulskontroll, säger Mats. – Och Mats är så jädra långsam och kan aldrig bestämma sig, replikerar Helena blixtsnabbt. Båda skrattar. De skrattar mycket. Men det var inte meningen att de skulle bli ett par. Första gången Helena såg Mats tänkte hon: ”Bara han inte sätter sig vid vårt bord”. Mats Olsson, å sin sida, menar att han mycket väl kan ha satt sig där för att Helena var en av få kvinnor i sammanhanget. De lärde känna varandra i dåvarande FAR:s lokalverksamhet i Västsverige. Båda var frånskilda med barn varannan vecka. Inför ett skollov visade det sig att båda hade planerat att åka på äventyrsbad med barnen. Varför inte åka ihop? – Barnen fann varandra direkt och hade jättekul och ville träffas igen. Vi gick på bio och gjorde allt möjligt. Efter några månader sa vi att vi kanske borde gå på bio själva någon gång, berättar Helena. BIOBESÖKET LEDDE till giftermål. De hade varsin revisionsbyrå med sig in i boet. Tre år senare fusionerade makarna de två byråerna och grundade Adrian & Partners. I dag är de fem delägare. Modellen är ett så kallat ”true partnership”, vilket innebär att delägarna delar lika på vinsten. – Ens engagemang ska inte vara ekonomiskt relaterat utan relaterat till företagets och branschens utveckling. Dessutom är det aldrig någon som gör något internt arbete om var och en är sin egen resultatenhet, säger Helena. Så länge hon är ensam styrelseledamot i Adrian & Partners ligger fokus på att utveckla verksamheten, inte dra ned på kostnaderna. En dyr vana som byrån skaffat sig är julkorten. Varje medarbetare ansvarar för att skaffa sin kostym och rekvisita för sin roll enligt årets tema, som ofta har morbida eller satiriska inslag. Lokal bokas och fotografen flygs in från Stockholm. – Det är jättedyrt, men nu kan vi inte sluta. Gamla kunder som lagt ned verksamheten hör av sig och ber om att få julkort ändå, säger Helena Adrian. ● fakta: Familjen Adrian Olsson helena adrian 52 år med barnen Carl 24 år och Karin 31 år. mats olsson 54 år, med barnen Linnea 25 år och Andreas 27 år. gifte sig: 1999. verksamhet: Äger och driver Adrian & Partners med 16-18 anställda samt ägare till Adrian & Partners redovisning med 7-8 anställda. Helena är ledamot i FAR:s policygrupper för revision och skatt. Mats är ledamot i IFAC:s kommitté för små och medelstora företag. Balans # 2 / 2015 | 29 Balans i karriären | Dynamiska duor Margarita & Göran men en frihet som de inte skulle vilja vara utan. Så beskriver Margarita och Göran Johansson livet med egen byrå. Att alltid stötta varandra och utvecklas med livets olika skeden har varit deras framgångsrecept. foto: christian gustavsson HÅRT ARBETE, D 30| Balans # 2 / 2015 Vi söker: Vi är en Göteborgsbaserad revisionsbyrå med lokal förankring och kvalificerad kompetens. För närvarande är vi ett 40-tal medarbetare. Vi jobbar framförallt med ägarledda bolag både stora och små, men har även uppdrag i banker, kommunala bolag, stiftelser, trossamfund och ideella organisationer. Vi bistår även kunder med kringliggande tjänster så som redovisning och bolagsärenden. • Auktoriserad revisor Nu söker vi dig som är påskrivande revisor. Du kan ha en befintlig kundstock och ha några års erfarenhet i branschen eller så är du i inledningsskedet på din revisorskarriär. Hos oss har du möjligheter till att utveckla din kundstock. Du kommer även att ha stora möjligheter till ett framtida delägarskap och bli en viktig del i vår framtid. Vi befinner oss i ett genarationsskifte och söker därför nya personer till vår organisation. Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. • Revisionsmedarbetare Vi söker dig som arbetat med revision och har några års erfarenhet. Du bör ha jobbat med olika företagsformer och storlekar. Vi på Acrevi sätter stor vikt vid din sociala förmåga. Du bör även vara initiativrik samt fungera bra i vårt team. Skicka in din ansökan via mail med "Ansökan” i ämnesraden till Maria Claesson – [email protected] Björn Ellison – [email protected] Du är välkommen att kontakta oss för en förutsättningslös diskussion. Maria Claesson – 031-775 51 19 LagerboLag • Likvidation • Snabbav veckLing FuSion & FiSSion • boLagSJuridik • SkatteJuridik Snabbavveckling e träffades redan som studenter på Stockholms universitet. Målmedvetenheten och arbetsmoralen har de haft gemensamt sedan dess. – Vi var ett gäng som kom åtta på morgonen och stannade till fem. Vi skötte studierna som ett heltidsjobb och tog gemensamma mat- och fikapauser, berättar Margarita. Hon läste språk och blev så småningom rättstolk, medan Göran pluggade ekonomi. De gifte sig och 1985 kom första barnet – samtidigt som Göran Johansson tog över revisionsbyrån efter sin mamma och morbror. Det blev en rivstart, eftersom morbrodern blev oväntat sjuk kort tid därefter. – Jag jobbade dygnet runt. För att härda ut beställde vi vår första långresa, berättar Göran Johansson. Margarita fyller i: – Det är lättare att acceptera en sådan situation när båda är inblandade i företaget. Jag visste hur viktigt det var för oss att företaget fungerade och jag hade stor respekt för vad familjen hade byggt upp. EFTER NÅGRA ÅR började Margarita sköta byråns fakturering och har sedan successivt tagit mer och mer ansvar. Verksamheten har utvecklats med livet – expanderat och krympt, flyttat hem och flyttat ut, i olika skeden. Lika praktiskt som det var att under småbarnsåren ha hemma kontoret i gäststugan på tomten – ”holken” – lika skönt var det att vidga vyerna, när barnen var utflugna och inte längre behövde passning hemma. Då flyttade verksamheten in i en vacker kontorsfastighet med utsikt vid Nacka Strand. I dag arbetar båda heltid i byrån, Margarita har vidareutbildat sig för att kunna bli auktoriserad redovisningskonsult (utan att använda övergångsreglerna) och fungerar sedan i maj förra året som kontorschef. – Vi försöker styra upp verksamheten som om det vore ett större företag och arbeta professionellt, säger Margarita. Bland annat har de inlett ett samarbete med en kollega från en större byrå, som kommer in och coachar paret. – Vi behöver någon som ser oss med andra ögon och ställer de kritiska frågorna om verksamheten, säger Göran Johansson. När man är ett så sammansvetsat team som Margarita och Göran, är det mycket kommunikation som sker ordlöst. – Vi har så mycket kunskap om varandra vet hur den andra reagerar i olika situationer, säger Margarita. Samtidigt är båda väldigt kommunikativa och det har hjälpt paret att ta sig igenom svårigheter. Som när deras ARBETA MED OSS www.formabolag.se • Vi köper ditt bolag • Du slipper vänta på pengarna • Styrelsen byts ut • Vi avvecklar bolaget Prisexempel Värde: 100.000 Värde: 250.000 Värde: 500.000 Värde: 1.000.000 kr. kr. kr. kr. Vi Vi Vi Vi Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 010-762 45 00 tredje barn, sonen Joakim, dog vid födseln. – Vi hade sorgen tillsammans och pratade hela tiden. Det var jättejobbigt, men vi klarade krishanteringen och det är en erfarenhet som har svetsat oss samman ytterligare, säger Margarita Johansson. Hon är den som i vanliga fall står med båda fötterna på jorden; medan Göran är den som är ”uppe och flyger”. – Du är mer romantisk och fantasifull och konstnärlig, säger Margarita och tittar på sin make. hon föll för hos Göran, berättar hon sedan. Det finns en stor respekt i parets sätt att tala om varandra. De berömmer varandra för deras olika styrkor och tolererar varandras svagheter. – För oss är anställning inte längre ett alternativ, för vi är så vana att göra som vi vill och vi trivs med det. Men vi drömmer inte om att våra barn ska ta över. Det är hårt att vara egen företagare och framtiden för våra yrken är osäker. Men Margarita och Göran är inte laget som ger upp. De arbetar oförtrutet vidare med att utveckla sin byrå och hittar nya grepp, som i höstas när de bjöd in sina kunder på individuella frukostmöten. – Vi bjöd på kaffe och fralla och stängde av taxametern. Genast blev det mycket trevligare stämning och vi fick en massa information som inte kommer fram i vanliga fall, säger Göran Johansson. ● DET VAR DET fakta: Familjen Johansson margarita 54 år. göran johansson 56 år. gifta: barnen: Vanessa 29 år, Jessica 27 år och Jacob 23 år. verksamhet: Driver tillsammans Göran Johansson Revisionsbyrå i Nacka. Göran är ensam ägare, men i prakti ken är de lika delak tiga. Paret har inget äktenskapsförord. 88.000 kr. 237.000 kr. 482.000 kr. 971.000 kr. Fax: 060-17 11 35 Nya regler, nya böcker! johansson sedan 1982. betalar: betalar: betalar: betalar: Beställ 2015 års regelsamlingar på farakademi.se /bocker Balans i karriären | Experten Experten | Balans i karriären bo svensson. Före detta justitieråd som åren 2006-2008 ledde Utredningen om revisorer och revision. Under 2014 har han med anledning av Prosolviamålet publicerat ett stort antal artiklar i Balans och Ny juridik. En av hans slutsatser är att revisorns skadeståndsansvar måste begränsas. Text och foto: Rakel Lennartsson ’’Skadeståndsansvaret bör begränsas’’ Hur kommer det sig att du som jurist har antagit ett så tydligt revisorsperspektiv i dina artiklar? – Att jag gick in i Prosolviadebatten beror på att jag efter hovrättens dom blev konsulterad av PwC:s ombud rörande möjligheterna att få domen överprövad i Högsta domstolen. PwC förliktes kort tid därefter med Prosolvias konkursbo, men då hade jag hunnit läsa in mig på målet och blivit djupt kritisk mot hovrättens dom och vilka konsekvenser den fick. Du menar att parterna i princip blev tvungna att förlikas, varför då? – Prosolviamålet hade pågått i 13 år men så snart hov rätten meddelat sin dom blev PwC skyldigt att betala skadeståndet eller ställa säkerhet för hela skadestånds beloppet, vilket vid tiden för domen uppgick till omkring två miljarder kronor inklusive dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan ökade dessutom skadeståndsbeloppet med omkring 250 000 kronor om dagen. Om PwC överklagade till Högst domstolen skulle det ta minst ett år innan Högsta domstolen avgjort frågan om prövningstillstånd och, om prövningstillstånd meddelades, ytterligare något eller några år innan målet blev slutligt avgjort. Om Högsta domstolen då fastställde hovrättens domslut, skulle PwC få svårt att betala det vid det laget utomordentligt höga skadestånd som genererats av dröjsmålsräntan. Konkursboet visste inte hur mycket PwC:s försäkring täckte. Om processen fortsatte i Högsta domstolen var det möjligt att konkursboet inte skulle få full betalning. Hovrättens domskäl var i vissa avseenden diskutabla och konkursboet kunde inte känna sig säkert på att hovrättens dom skulle stå sig vid en överprövning. I praktiken innebar det att båda parterna hade ett mycket starkt intresse av att målet förliktes. Du pekar på tre konkreta problem, ser du några möjliga lösningar? – När det gäller den höga dröjsmålsräntan på skadeståndsskulder, motsvarar den enligt 6 § räntelagen den vid varje tid gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter. I januari 2015 ligger referensräntan på noll procent och dröjsmålsräntan blir då åtta procent. Dröjsmålsräntan är orimligt hög i förhållande till de räntor som förekommer på kapitalmarknaderna och den nämnda paragrafen bör så snart som möjligt ändras. Ett annat problem som bör avhjälpas är betalnings 32 | Balans # 2 / 2015 tidpunkten. Jag menar att den som genom en dom i tingsrätt eller hovrätt har förpliktats betala ett extremt högt skadestånd och överklagat till högre rätt, bör ha möjlighet att få domen inhiberad, det vill säga den högre rätten förordnar att domen inte får verkställas innan målet har blivit slutligt avgjort. – Ett tredje problem är att de extremt höga skadestånden som lett till skyhöga försäkringspremier och svårigheter att över huvud taget få teckna försäkringar för de stora revisionsbyråerna. Jag ledde en utredning om revisorer och revision som arbetade åren 2006–2008. Utredningen föreslog att revisorns skadeståndsansvar för varje uppdrag skulle vara begränsat till ett belopp som motsvarar 2 500 prisbasbelopp, det vill säga omkring 100 miljoner kronor. Denna beloppsbegränsning skulle dock inte gälla skada som revisorn vållat uppsåtligen eller genom brott. Utredningsförslaget har inte lett till lagstiftning och ärendet är numera avskrivet i Regeringskansliet, men problemet kvarstår. Det leder oss in på frågan om det solidariska skadeståndsansvaret. Vad är det som inte fungerar? – Det som händer när ett företag går i konkurs är att konkursboet kastar sig över redovisningen för att se om revisorn gjort något formellt fel som kan ge skadestånd från hans eller hennes försäkringsbolag. Redovisning är inte någon exakt vetenskap och det finns ofta utrymme för skilda uppfattningar i redovisningsfrågor. Konkursboet läser redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen som Fan läser Bibeln. Och sedan blåser man upp tveksamma bedömningar i omtvistade eller på annat sätt oklara redovisningsfrågor till grova fel med allvarliga konsekvenser för bolaget och väcker skadeståndstalan mot revisorn men lämnar de övriga organledamöterna som medverkat till redovisningen i fred. Om bolagsorganen varit samstämmiga, varför får revisorn allt ansvar? – Det är bara styrelseledamöterna och verkställande direktören som kan beviljas ansvarsfrihet. Bolaget kan därför under en tid av fem år från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen avser stämma revisorn om exempelvis årsredovisningen inte överensstämmer med god redovisningssed. Att övriga organledamöter som har medverkat till årsredovisningen av bolaget har beviljats ansvarsfrihet skyddar inte revisorn. Det innebär ”Redovisning är inte någon exakt vetenskap och det finns ofta utrymme för skilda uppfattningar i redovisningsfrågor.” Konkursboet läser redovisningshandlingarna som Fan läser Bibeln, menar Bo Svensson. att bolaget kan yrka skadestånd av revisorn på grund av omständigheter som var kända för bolaget när årsredovisningen fastställdes på bolagsstämman. I praktiken sker det bara om bolaget har gått i konkurs. Konkursboet övertar då bolagets rätt till skadestånd och känner sig inte bundet av att bolagets organ före konkursutbrottet varit eniga i fråga om årsredovisningens form och innehåll. Det väcker frågan om lagstiftaren bör begränsa bolagets rätt att föra skadeståndstalan mot revisorn på grund av omständigheter i årsredovisningen och revisionsberättelsen som var kända för bolaget vid tiden för bolagsstämman. Hur är det då med beviskravet i mål om skadestånd på grund av brister i revisionen? – När ett konkursbo stämmer sin revisor och yrkar skadestånd på grund av brister i revisionen av årsredovisningen är det konkursboet som har bevisbördan. Konkursboet ska visa dels det faktiska händelseförloppet i vilket årsredovisningen har vissa angivna brister, dels ett hypotetiskt händelseförlopp i vilket årsredovisningen är korrekt. Att konkursboet har tillgång till bolagets redovisning och alla bolagets affärshandlingar innebär att bolaget har bättre förutsättningar än revisorn att belysa det hypotetiska händelseförloppet. Det finns därför enligt min mening normalt inte skäl att ge konkursboet någon bevislättnad i mål om skadestånd på grund av brister i revisionen. Vi står inför ett systemfel, varför har inte branschen lyckats bättre med att lobba för förändringar av lagstiftningen? – Efter finanskrisen 2008 förlorade argumenten för en begränsning av skadeståndsansvaret för revisorer en del bärkraft. År 2015 befinner sig Europa fortfarande i en ekonomisk kris och EU föreslår mera kontroll i ett nytt regelverk för revisorer och revision. Tidsandan gynnar inte förslag om begränsningar av revisorernas skadeståndsansvar men det kan komma andra tider. FAR måste fortsätta att argumentera för en ändring av den nuvarande ordningen inte minst därför att det i dag pågår flera rättegångar där miljardbelopp står på spel för stora revisionsbolag. Om något av dem går i konkurs skulle det allvarligt försvåra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i Sverige. ● Läs mer: En längre version av denna text, där Bo Svensson pedagogiskt sammanfattar de viktigaste problemen kopplade till revisorns skadeståndsansvar, finns att läsa på tidningenbalans.se under fliken Fördjupning. Balans # 2 / 2015 | 33 Balans i livet foto: kjell marténg After work | Balans i livet EN TIMME så mycket, foto: shutterstock eller mer, lägger varannan jobbsökande på att anpassa sitt cv och sin ansökan när de söker jobb. En under sökning från Careerbuilder visar att fler och fler inser vikten av att anpassa sin ansökan för att matcha arbetsgivarens behov. Var fjärde person uppger att de lägger max 15 minuter på detta. foto: shutterstock Aktuellt | After work ETT GOTT SKRATT GER ÖKAD LÖNSAMHET vi 5,1 gånger per dag på svenska arbetsplatser. Det går att se om man tar del av Glädjerapporten 2014 – om skratt och glädje på svenska arbetsplatser. Roligast har man inom vård- och omsorg där man skrattar mest. Undersökningen, framtagen av Adecco tillsammans med Novus visar också att skratt bidrar till ökad lönsamhet. Under sökningen visar också att chefer skrattar oftare än det svenska genomsnittet och fokuserar mer på att få andra att skratta. i genomsnitt skrattar 42 % av hr - personal, chefer och vd:ar tycker att den största utmaningen med kompetens utveckling är att hitta rätt utbildning för behovet. Det visar en undersökning från utbildning.se. Kvinnliga chefer blir inte fler trots att de anses vara duktiga kvinnor ses som bra chefer. Ändå blir de inte fler. En avhand ling från Stockholms universitet visar på många svårigheter för kvinnliga chefer. frågan om jämställdhet på arbetsmarknaden är ständigt aktuell, likaså kvinnors möjlighet att få chefstjänster. Fakta är att fler män än kvinnor innehar chefspositioner. Men betyder det att män uppfattas som bättre ledare än kvinnor? Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet, har tittat på detta i sin avhandling Woman and men in management. Stereotypes, evaluation and discourse. Hon menar att när bra chefskap beskrivs nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Men trots det kvarstår många svårigheter för kvinnliga chefer. – Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer. Hon har även gjort en analys för att öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen finns kvar, trots viljan att förändra. – Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete. Hur kan vi, både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av frågorna som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Li Kusterer. ● charlotta marténg Två populära böcker inom ekonomi och ledarskap SPELA PÅ BÄSTA FOT: ATT LEDA MED GLÄDJE DANIEL KAHNEMAN, FÖRLAG: MÅNPOCKET PIA SUNDHAGE, ELISABETH SOLIN FÖRLAG: BONNIER POCKET Daniel Kahneman har belönats med Ekonomi priset till Alfred Nobels minne för sin banbry tande forskning och anses vara en av vår tids viktigaste tänkare. I boken Tänka, snabbt och långsamt blir hans idéer tillgängliga för alla. En ledarskapsbok om glädje, passion och positivt ledarskap. Om hur Pia Sundhages ledarfilosofi ser ut i praktiken, med spelare och med ledarteamet, om hur hon hanterar motgångar och skapar lagkänsla och spelarglädje. # 2 / 2015 Skapar ljuv musik på jobbet att det s vänger hos Revideco i Jönköping. R evisorn Erik Lagerqvist har tuban redo på kontoret. Ifall det skulle bli en stund över att öva. det händer Vad säger kollegorna om att du spelar på jobbet? – De har vant sig och tycker nog att det är helt okej. Vi är en ganska musikalisk byrå faktiskt, det finns flera här som spelar något instrument. Vilken musik föredrar du? – Jag spelar brass och började i Kulturskolan redan när jag var nio år gammal. Sedan dess har jag fortsatt att spela och jag har tillhört Bankeryds Brassband sedan 1989, med undantag för när jag bodde i Göteborg några år. Hur var det när du började spela i brassbandet? TÄNKA, SNABBT OCH LÅNGSAMT 34 | Balans Blåspaus – Erik Lagerqvist har tuban på kontoret. – Då övade vi från 19 på kvällen till 21.15. Men jag fick gå hem halv nio eftersom jag var så ung, jag var bara tolv år då så jag var bland de yngsta i bandet. Då var vi 40 medlemmar, i dag är vi mellan 15 och 20 i bandet. Tyvärr är nog brassband en utdöende form, tillväxten är inte så stor. Var hittar man tillfällen att spela? – Det blir mycket i kyrkan, framför allt Pingstkyrkan. Sedan spelar vi ofta vid helger som Valborg och nationaldagen. Utöver det ordnas svenska brassbandsmästerskapen varje år i Värnamo och att vara med där är en upplevelse. En helg med brassvänner och mycket musik. Har du själv varit med och tävlat? – Jadå, det har jag. Jag har vunnit andradivisionen i svenska brassbandsmästerskapen två gånger. Den ena gången hade vi medtävlande brassband och den andra gången var det bara vi som tävlade i den divisionen. Vad är glädjen med musiken? – Det är nog att skapa något tillsammans. Man övar och övar och den där känslan man får när man spelar tillsammans och allting bara stämmer. Den är obeskrivbar. FAKTA: Erik agerqvist L yrke: Revisor. ålder: 37. bor: Jönköping. familj: Fru och tre pojkar. intressen: Det mesta. Revision, brassmusik, sport. drömmer om: Ständig förbättring. favoritord eller favorituttryck: ”Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större.” Finns det några likheter med ditt arbete? – Mitt jobb handlar mycket om människor och siffror och går till stor del ut på att granska företags bokföring och den verklighet som de ekonomiska termerna beskriver. Men känslan av att allt stämmer, och att skapa något tillsammans, den finns inte bara i musiken utan även i arbetet. Jag tycker att det är kul att skapa och det är det vi gör på kontoret, vi är ett team som skapar något tillsammans. Precis som en orkester gör. Hur hamnade du på Revideco? – Efter min ekonomiutbildning i Jönköping flyttade jag till Göteborg och jobbade på ett par revisionsbyråer. Sedan flyttade jag tillbaka till Jönköping, jobbade ett tag och startade Jönköpings Ekonomihus 2009. När jag träffade Erik Emilsson och kom i kontakt med Revideco insåg jag att vi hade samma värderingar så nu har vi slagit ihop oss på Revideco. ● charlotta marténg Balans # 2 / 2015 | 35 Debatt | Balans Debatt foto: shutterstock Balans | Debatt Nedskrivningarna i kommunala bolag | Förtroendet för revisorer Förtroende- och framtidsfrågorna fortsätter att engagera. På nästa uppslag återkommer Helena Adrian i den debatten. Säkert finns det fler därute som känner frustration över sakernas tillstånd. Varför inte skriva några rader? I detta nummer finns flera artiklar om ämnen som borde generera debatt: obligatorisk hållbarhetsrapport, automatisering och skadeståndsansvar för revisorer är några exempel. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på [email protected] Nedskrivningar i kommunala bolag vid tillämpning av K3 nedskrivningar i kommunalägda bolag där verksamheten be drivs enligt självkostnadsprincip ger upphov till särskilda fråge ställningar och dessutom svåra avvägningar i enskilda fall. En arbetsgrupp tillsatt av FAR:s poli cygrupp för redovisning efterlyser en debatt om hur denna fråga ska hanteras vid tillämpning av K3. EN BETYDANDE MAJORITET av Sveriges kommuner och landsting bedriver i dag olika verksamheter i bolagsform. Gemensamt för flera av dessa verksamheter är att de bedrivs i enlighet med självkostnadsprincipen snarare än utifrån affärsmässiga principer. Enligt de redovisningsregler som från och med 2014 är obligatoriska för större företag (K3) ska anläggningstillgångarnas återvinningsvärde jämföras med det redovisade värdet. Om återvinningsvärdet är lägre ska nedskrivning ske. Om det inte går att bedöma ett nettoförsäljningsvärde utgörs återvinningsvärdet av det beräknade nyttjandevärdet. En svårbedömd fråga avseende verksamheter som bedrivs enligt självkostnadsprinci- 36 | Balans # 2 / 2015 pen är vilka kassaflöden som ska beaktas vid beräkning av nyttjandevärdet. Det är vanligt att ett kommunägt bolag erhåller en del av sitt kassaflöde från kommunen. Avgörande för om dessa kassaflöden ska inräknas eller inte vid beräkning av nyttjandevärdet är i vilken roll kommunen betalar till bolaget. De kassaflöden som kommunen lämnar på grund av sin ägarroll, ska inte medräknas i kassaflödet. Däremot beaktas alla kassaflöden som kommunen lämnar till bolaget för att kommunen nyttjar bolagets tillgångar eller att tillgångarna på annat sätt bidrar till den servicepotential som kommunen tillhandahåller invånarna. Det handlar alltså inte om att kommunen såsom organisation nyttjar tillgångarna utan om att kommunen säkerställer att medborgare kan göra detta. Huruvida verksamheten finansieras direkt eller indirekt spelar ingen roll vad avser beräkningen av en tillgångs nyttjandevärde. Det är vår uppfattning att de kassaflöden som kommunen lämnar till ett bolag som nyttjare av bolagets tillgångar eller för att tillhandahålla service till invånarna ska medräknas när bolaget beräknar nyttjandevärdet. Enligt vår bedömning är det inte en avgörande fråga hur ersättningarnas storlek beräk- nas eller huruvida de är garanterade eller inte. Avgörande, vad avser nedskrivningsprövningar, är vad som är förväntade framtida kassaflöden baserat på den bästa bedömning som bolagets ledning kan göra. NÄR EN KOMMUN NYTTJAR en anlägg- ningstillgång som tillhandahålls av ett kommunägt bolag är det vanligt att storleken på den ersättning som kommunen betalar endast täcker bolagets kostnader inklusive avskrivningar och räntor, men inte avkastning på eget kapital. Den så kallade självkostnadsprincipen innebär definitionsmässigt inte avsaknad av avkastning på eget kapital, men principen säkerställer inte heller en marknadsmässig avkastning. Ovanstående innebär att kommunala bolag som drivs enligt självkostnadsprincipen inte erhåller en marknadsmässig ersättning eftersom intäkterna inte skapar en rimlig vinstmarginal. Sådana förutsättningar skulle innebära att det alltid föreligger ett nedskrivningsbehov, ur ett nyttjandevärdesperspektiv, när verksamheten i ett kommunägt bolag drivs enligt självkostnadsprincip. Enligt vår bedömning kan tillämpningen av den kommunala självkostnadsprincipen i De flesta kommuner driver verksamheter i bolagsform. För dessa gäller särskilda bedömningar vid nedskrivning. ’’Den så kallade självkostnadsprincipen innebär definitionsmässigt inte avsaknad av avkastning på eget kapital, men principen säkerställer inte heller en marknadsmässig avkastning.’’ ett redovisningssammanhang ses som en nettotransaktion vars ekonomiska innebörd är att kommunen först lämnar en ersättning som inkluderar en marknadsmässig avkastning i bolaget, och sedan i nästa steg, i egenskap av ägare, tar tillbaka överskottet som utdelning. För tillämpning av reglerna om nedskrivningar i kapitel 27 i K3 är det vår bedömning att det går att basera bedömningen på den faktiska ekonomiska innebörden som brutto utgörs av två olika transaktioner där återbetalningen inte ska belasta det kassaflöde som medräknas i underlaget när nyttjandevärdet beräknas. Detta eftersom återbetalningen till kommunen sker på grund av kommunens roll som ägare. Innebörden av resonemangen ovan är att när ett kommunägt bolag bedriver en verksamhet enligt självkostnadsprincip och där kommunen är kunden eller där verksamheten bedrivs på kommunens uppdrag för att bidra till kommunens service till invånarna, så föreligger normalt inte något nedskrivningsbehov. Det är viktigt att notera att verksamheter som inte bedrivs enligt självkostnadsprincipen, till exempel kommunala bostadsföretag, inte kan tillämpa resonemangen ovan. Det kan dock finnas andra förhållanden än de som diskuterats ovan, som indikerar ett nedskrivningsbehov. Detta kan exempelvis vara om tillgången inte nyttjas på avsett sätt eller om underhållet är eftersatt. Hanteringen av nedskrivning i kommunala bolag är förenade med betydande uppskattningar och bedömningar i varje enskilt fall, vilket aktualiseras när K3 nu träder i kraft. Ovanstående diskussion kan tjäna som underlag för dessa bedömningar. Vi tar gärna emot synpunkter på de bedömningar vi gör i denna artikel. ● Pär Falkman, EY [email protected] Johan Månsson, PWC [email protected] Jörgen Nilsson, KPMG [email protected] Eva Törning, Grant Thornton [email protected] Fredrik Walmeus, Deloitte [email protected] Läs mer: En längre version av artikeln finns i Balans fördjupning på www.tidningenbalans.se Balans # 2 / 2015 | 37 Fördjupning | Balans Balans | Debatt Helena Adrian replik: Fördjupning ”FAR:s ledning verkar sakna förmåga att lyfta blicken!” debatten om förtroendet för r evisorer och revision fortsätter. Här bemöter Helena Adrian Dan Brännströms och Jonas Svens sons svar i Balans nr 1/2015 på den artikel hon skrev i Balans nr 10/2014. FAR:S LEDNING instämmer i min kritik av branschen och håller med om att revisorn måste visa integritet och våga vara tuff när så krävs. I sitt svar på min debattartikel lyfter man bland annat fram den nya revisionsberättelsen och det nordiska samarbetet som ett tecken på nyskapande. Det jag ser är att ledningen inte bara fastnat i gråleran utan snart också satt sig i cementen. Det saknas visioner, förnyelse och självkritik. Revision är revision och även om det nordiska samarbetet ska försöka hitta en väg att förenkla revisionen i små företag är det trots allt samma arbete som ska utföras. Revisorn ska uttala sig om de finansiella rapporterna och att dessa ger en rättvisande bild av företaget. Vari ligger förnyelsen? REVISIONEN HAR sett likadan ut sedan 1930-talet. I början av 1900-talet var till exempel utbildningsnivån generellt lägre, en stor del av befolkningen var arbetare och tjänstesektorn var liten. I dag har vi få med låg utbildning. Det talas till och med om att vi överutbildar ungdomar. Tjänstesektorn har exploderat i kombination med att traditionella jobb för ”arbetare” minskar. Vilka förändringar i revisionsbyråbranschen har skett med anledning av dessa förändringar? Vi talar om att anpassa tjänsteutbudet till den digitala världen, men vi gör fortfarande samma saker, på samma sätt, men med andra redskap. Vari ligger förändringen egentligen? Ingenstans, enligt min mening. Revisorns redskap för att utföra revisionen har varierat över tid, men uppgiften är fortfarande densamma, det vill säga att uttala oss om de finansiella rapporterna. Möjligen är vi en av mycket få yrkeskategorier som genom åren aldrig reflekterat över om den tjänst vi levererar är vad marknaden vill ha. Det vi fokuserat på i alla år är hur vi ska kunna ändra paketeringen av samma produkt, men ingen förnyelse av innehållet. Inte heller den nya revisionsberättelsen är något annat än en ny förpackning. Till skillnad från Dan Brännström och Jonas Svensson är jag rädd att den nya revisionsberättelsen inte kommer att möta moderna förväntningar. Även Bo Hjalmarsson som intervjuades i förra numret av Balans (nr 1/2015) flaggar för risken att den nya revisionsberättelsen blir intetsägande eller allt för standardiserad. då för att återupprätta revisorns anseende och återskapa förtroendet för våra tjänster? Eftersom detta är en global fråga, inte minst en fråga på europeisk nivå, kan den enskilde revisorn kanske inte göra så mycket. I tider med ökad misstro, inte bara mot organisationer, myndigheter och expertprofessioner, utan också mot leverantörer och kunder och så vidare finns det ett ökat behov av att någon kvalitetssäkrar företaget. Men vi kan inte fortsätta och göra på samma sätt som vi alltid gjort – alltså leverera samma tjänst som vi levererat sedan mitten av 1900-talet! Det krävs en förändring, ett paradigmskifte. Branschen behöver nytänkande och det är tyvärr inte vad jag ser att FAR eller den nordiska föreningen kan bistå med. I alla fall inte om man ska dra slutsatser av vad som hittills presenterats. Var finns modet och förmågan att tänka nytt? Eller är det så att branschen i huvudsak består av personer som vill att allt ska vara så som det alltid varit, med samma arbetsuppgifter och samma företagsledningar? Och saknar branschen de kreativa förmågor som krävs för att kunna leverera en annan tjänst än den som skapades för snart hundra år sedan? Jag är rädd att Dan Brännströms och Jonas Svenssons upprop att FAR antar utmaningen SÅ VAD KRÄVS # 2 / 2015 Fördjupningsartiklar publiceras i Balans fördjup ning – en bilaga som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklar publiceras dess utom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redo visning, revision, skatt och affärsrådgivning. ’’Inte heller den nya revisionsberättelsen är något annat än en ny förpackning.’’ Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare bertil oppenheimer att bli tydligare och alltid visa integritet inte räcker. Om FAR vill vara med och återskapa förtroendet för branschen och revisorernas arbete behövs något helt annat. Varför inte låta sig inspireras av Market Business News artikel om ”skämslistan” i England? Den Brittiska regeringen har låtit upprätta en förteckning över 37 företag som inte ger sina anställda minimilöner. En framtida revisionstjänst skulle till exempel kunna vara en granskning av att företagen uppfyller elementära lagregler inom det område de verkar, som arbetslagstiftning i tjänsteföretag eller importlagstiftning i handelsföretag? Som ett slags ”fördjupad förvaltningsgranskning”. Det är ju endast fantasin som begränsar oss – eller hur? Antar FAR den utmaningen? ● Tre nya HD-domar i underkapitaliserade bolag Nya handböcker anpassade till K2- och K3-reglerna Förhandsbeställ 2015 års upplagor av de populära böckerna Bokföringsboken och Bokslutsboken! Böckerna ingår i serien Svensk Redovisning och utkommer i mitten av februari. Bokföringsboken 2015 Svensk redovisning | 582 s. Utk feb 2015 499 kr exkl moms. Best nr 978-913911476-5 ➢ nj.se Bokslutsboken 2015 Svensk redovisning | 436 s. Utk feb 2015 499 kr exkl moms. Best nr 978-913911477-2 ➢ nj.se Paketrabatt vid köp av båda böckerna. Beställ på nj.se och ange kampanjkoden BASPAKET15 så får du 15 % rabatt på ordinarie pris. Helena Adrian är auktoriserad revisor och delägare i Adrian & Partners. Artikeln om ”skämslistan” i Business News kan läsas på: http://marketbusinessnews.com/minimum-wage-not-paid-37-firms-name-shame-list-uk/44590 38| Balans Senaste artiklarna på webben Beställ på nj.se Norstedts Juridik – främst för de främsta. Lagom till julledigheten avkunnade Högsta domstolen tre prin cipiellt intressanta domar/beslut i underkapitaliserade bolag. I denna artikel belyser Bertil Oppenheimer viktiga frågeställningar av stort värde för revisorer, redovisningskonsulter och jurister i det dagliga arbetet. ● författare christer westermark Implementering av redovisning som styrmetod Vilka effekter har hållbarhetsredovisningen i de svenska statliga bolagen? Denna fråga har Christer Westermark undersökt inom ramen för en doktorsavhandling. I denna artikel redogör han för de viktigaste slutsatserna. ● författare bo svensson Skadeståndshotet – en våt filt över revisionsbranschen Flera uppmärksammade rättegångar under senare år har handlat om brister i ett företags redovisning. I målen har revisorn krävts på ett mycket högt skadestånd medan styrelseledamöterna och verkställande direktören som medverkat till den påstådda skadan inte har fått stå till svars. I denna artikel diskuterar före detta jus titierådet Bo Svensson, som åren 2006-2008 ledde Utredningen om revisorer och revision, möjligheterna att komma till rätta med denna skeva ansvarsfördelning mellan organledamöterna och de orimligt höga skadeståndsbeloppen. Artikeln är en förlängd version av en intervju i Balans nr 2/2015. ● PÄR FALKMAN, JOHAN MÅNSSON, JÖRGEN NILSSON, EVA TÖRNING, FREDRIK WALMEUS Nedskrivningar i kommunala bolag vid tillämning av K3 Hanteringen av nedskrivningar i kommunala bolag är förenade med betydande uppskattningar och bedömningar i varje enskilt fall. I den här artikeln diskuterar en arbetsgrupp tillsatt av FAR:s policygrupp för redovisning hur dessa bedömningsfrågor på verkas av K3. Artikeln är en längre version av en debattartikel i Balans nr 2/2015. ● Balans # 2 / 2015 | 39 Balans | aktuellt från FAR Akademi från Månadens utbildning: Revisorns rapportering | Kommande kurser Händer i FeB/mar revisorns rapportering Linköping 10 februari Göteborg 5 mars Gävle 17 mars Uddevalla 24 mars Kvalificerade bokslutsfrågor – redovisning & skatt Stockholm 11–12 februari K2-regelverket Stockholm 12 februari aktuella momsfrågor Göteborg 18 mars Stockholm 23 mars aktuella redovisningsfrågor Göteborg 17 februari Östersund 19 februari Frukostseminarium med ekobrottsmyndigheten Umeå 19 februari Vad händer efter kontrollbalansräkningen? Halmstad 24 februari redovisningskonsultens dagar Göteborg 24–26 februari RevisoRns RappoRteRing BLI FÖRETAGSVÄN Ring 010-199 33 00 eller besök oss på webben. Alla kan inte vara läkare. Men alla kan rädda liv. Och med en ganska liten handling kan ni uträtta stordåd. Utan ert bidrag har vi gränser. Hoppas ni vill vara med. www.lakareutangranser.se /foretagsvan I revisorns många olika former av rapportering, allt från revisionsberättelsen till uttalanden som efterfrågas av myndigheter och kreditgivare, är det viktigt att vara klar och tydlig, i synnerhet när det finns anmärkningar och man går utanför standardutformningen. Kursen Revisorns rapportering går igenom de frågeställningar man som revisor måste ha koll på, det vill säga: • Ökade krav från RN – RNs tolkning av ABL innebär att revisorn, i de fall överträdelser skett, numera ska rapportera lite annorlunda än tidigare. • Revisorns verktygslåda – förskrivna ”intyg”, ofta utställda av myndigheter i samband med bidrags-/tillståndsansökningar, är sällan direkt kopplade till de standarder som revisorn har till sitt förfogande. • Utvärdering av fel – vad gör revisorn med de fel som framkommer under revisionen? När och hur ska dessa kommuniceras med företagsledning? • Revisionsberättelsens utformning – vi tittar närmare på hur uttalandet om årsredovisningen som helhet ska kopplas till rekommendationerna om fastställande av resultat- och balansräkningarna samt resultatdispositionen. Lärare är Martin Johansson, vd, LR Revision & Redovisning Sverige och Bengt Skough, godkänd revisor, FAR. Kursen går på nio orter och är endast för FAR-medlemmar/ FAR-byråer och deras anställda. Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/ farlokalt ● afterwork med tema ekobrott och penningtvätt Örebro 24 februari Skattenyheter Webbinarium 10 mars K3 – frivillig tillämpning för mindre företag – ny kurs Stockholm 10 mars Årsredovisningen – en sanning med variation Uppsala 11 mars avvikande revisionsberättelser Stockholm 12 mars Fällor och fel – aktualitetsdag för redovisningskonsulter Göteborg 17 mars Stockholm 19 mars Juridik för redovisningskonsulter – bolagsrätt och obestånd Stockholm 18 mars momsnyheter Webbinarium 26 mars internationella skattefrågor Stockholm 26 mars För fler kurser och anmälan, besök www.farakademi.se Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans mycket som ska firas hos Baker Tilly Mapema i Sollentuna. För fyrtio år sedan startade byrån, och det är tio år sedan Matthias Vidh tog över efter sin pappa. Att genomföra ett generationsskifte är inte enkelt, men på Baker Tilly Mapema var man väl förberedd. i år är det Text: Charlotta Marténg Foto: Kristofer Hedlund Lyckat generationsskifte Matthias Vidh på Mapema tackar sitt nätverk för sina kunder 42 | Balans # 2 / 2015 Balans # 2 / 2015 | 43 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans Stämningen i de ljusa lokalerna är trivsam. fakta: MAPEMA grundades år : 1975 av Per-Håkan Vidh. vd: Matthias Vidh. delägare : Matthias Vidh, Staffan Zander, Per Silveby och Christina Thulin. omsättning: 2005: 5 479 tkr. 2010: 8 915 tkr. 2015 (beräknad): 16 000 tkr. antal anställda: 1975: 2 2005: 7 2015: 14 vår vision : Att vara det självklara valet för ett mindre och medelstort företag som önskar en engage rad och kompetent revisions byrå. ledord: Engagemang, kompetens och servicekänsla. Det är viktigt att medarbetarna trivs. Annars kan vi inte leverera bra tjänster, säger Matthias Vidh. D et småregnar och är grått ute när Balans kommer till Sollentuna och industriområdet där Baker Tilly Mapema har sina lokaler. Men väl inomhus märks inget av det dåliga vädret. Receptionisten tar emot med ett varmt leende i de ljusa lokalerna och stämningen är trivsam. När revisions- och redovisningsbyrån startade 1975 var det under namnet Mapema Revisionsbyrå. Då var det Matthias Vidhs pappa som stod för affärerna, och hela familjen var involverad i arbetet på byrån. Mapema står för Marianne, Per och Matthias. I dag går byrån under namnet Baker Tilly Mapema, en signal till kunden att man ingår i det oberoende nätverket Baker Tilly, och därigenom har ytterligare kompetens att erbjuda. Medlemskapet i nätverket har stärkt byrån, och ger kunderna ytterligare en dimension. Inte ens de äldsta kunderna, de som var med ”förr”, har blivit avskräckta av namnbytet. – Visst var en del lite fundersamma när de fick höra om omställningen, men det har gått bra. De har förstått varför vi gör det och tycker inte att det är konstigt med namnbytet, säger Matthias Vidh, ägare och vd på Baker Tilly Mapema. 44 | Balans # 2 / 2015 fördelning av uppdrag: Tidningen Resultatär en viktig inspirationskälla för kunderna. ’’Det är mina medarbetare som är byrån och om inte de är nöjda och trivs med sitt jobb kommer vi inte kunna leverera några bra tjänster till kunderna.’’ För honom var det inte helt givet att gå i sina föräldrars fotspår. Från början fanns planer på att bli reklamtecknare och han läste ekonomisk linje på gymnasiet, med inriktning mot marknadsföring. Efter skolan fick han erbjudande av sin pappa att prova att jobba hos honom. – Jag tänkte att alltid lär jag mig något, och när jag började här insåg jag att jag inte haft en aning om vad det innebar för pappa att driva en revisions- och redovisningsbyrå, säger Matthias Vidh. efter att ha jobbat några år, samt gjort lumpen, valde Matthias Vidh att läsa till revisor. 29 år gammal var han färdig och blev godkänd revisor. – Min starka drivkraft är entreprenörskap och jag har alltid varit en person som gillar förändringar. Oavsett om jag blivit revisor eller inte hade jag drivit eget företag, men nu kunde jag kombinera revisionen med att vara entreprenör. Man kan konstatera att jag har lång erfarenhet av branschen för att vara 43 år, säger han. Matthias Vidhs erfarenhet och driv har visat sig komma väl till pass i en bransch som står inför stora utmaningar. Han har hunnit med att ta fram IT-handboken, jobba med utbildningar, vara aktiv inom dåvarande SRS samt ha uppdrag inom FAR. Han har även suttit som ansvarig för utbildning i Baker Tilly-nätverket i Sverige, och sitter numera i styrelsen i Baker Tilly Sverige. Men Matthias Vidh har inte sett uppdragen i sig som något som tar tid från att driva byrån och arbeta som revisor. I stället har han dragit fördel av sitt stora nätverk och på så sätt hittat nya kunder och med arbetare. Samtidigt har han varit drivande i arbetet med att få in yngre i branschen, och få dem att engagera sig. – Man måste leva som man lär och för mig är det viktigt att lyfta fram unga, duktiga förmågor oavsett vad det handlar om, säger han. När Matthias Vidh tog över Mapema skulle man kunna tro att omställningen blev stor för medarbetarna på byrån. En ung, modern ledare med ett visionärt sätt att tänka. Jämfört med en stabil, erfaren ledare som under alla år drivit byrån framgångsrikt på sitt sätt. – Generationsväxlingen kom inte som en överraskning för någon. Jag och pappa hade pratat om det länge och 2005 köpte jag ut honom. Ett år senare gick han i pension och mitt övertagande av byrån var väl förberett. Pappa var däremot väldigt tydlig med en sak och det var att det innebär hårt arbete att driva en byrå. Han sa ”klart att du får ta över lokaler och liknande, men mina kunder är i min ålder så du får i stort sett bygga upp ett nytt företag”, berättar Matthias Vidh. Även om pappan lämnade verksamheten fanns han 50 procent revision. 40 procent redovisning. 10 procent rådgivning. ’’A och O är att visa kunden värdet av det vi gör. Då kan man också ta betalt.’’ i bakgrunden för råd och stöd i de fall Matthias Vidh önskade. Och på sätt och vis vakar han ännu över byrån. I ett av konferensrummen hänger ett porträtt av honom. – Ja, på så sätt kan man säga att han är närvarande på alla våra möten, säger Matthias Vidh med ett skratt. I arbetet med att bygga upp företaget, det vill säga att skaffa nya kunder, kom Matthias Vidhs förkärlek för nätverkande väl till pass. – Jag kan i mångt och mycket tacka jobben inom SRS och FAR för mina framgångar, säger Matthias Vidh, halvt på skämt, halvt på allvar. för att få med sig alla på byrån har Matthias Vidh varit noga med vilken typ av ledare han vill vara. Att lyssna på personalen och hur den ser på hans olika sidor som ledare är viktigt. Det finns inget som inte går att förbättra, resonerar Matthias Vidh och räds inte att få konstruktiv kritik från sina medarbetare. – Det är medarbetarna som är byrån och om inte de är nöjda och trivs med sitt jobb kommer vi inte att kunna leverera bra tjänster till kunderna. När jag tog över hade jag en del funderingar kring hur jag skulle kunna driva byrån på bästa sätt, och jag ville förnya och föryngra, säger han. Balans # 2 / 2015 | 45 Balans | Vår byrå tips Vid generationsskifte PLANERING: Det viktigaste är att planera för generationsskiftet i god tid vad avser kompetensöverföring, ledarskap och överföring av kunder och tillsam mans se över hur man finansiellt ska lösa skiftet. Ju tidigare man är överens om det finansiella desto mer tid får man att arbeta med övriga delar. INFORMERA OM TIDPLAN: Det är viktigt att personalen får löpande information om vilka planer som finns och vilken tidplan man har. INVENTERA KONTAKTER: Inventera kontakter som den äldre generationen har och som den yngre kan ha nytta av. Kanske kommer man fram till att den yngre generationen måste jobba fram egna kontaktytor, vilket oftast är fallet eftersom många kontakter är i samma ålder som den som ska lämna byrån. 7 miljoner kronor i kundåterbäring Mer än 500 personer, som sålt sitt bolag till oss för Snabbavveckling, har fått tilläggsköpeskillingar på sammanlagt mer än 7 miljoner kronor. Det är återbäringar från pensionsförsäkringsbolag och bortglömda kapitalförsäkringar med mera. För oss är det självklart att detta är säljarens pengar. Anlita en leverantör av Snabbavvecklingar Du kan lita på! FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 ’’Jag får utlopp för min entreprenörsådra och kan gasa eller bromsa verksamheten så mycket som jag vill.’’ Under Matthias Vidhs ledning har Baker Tilly Mapema vuxit. Från fyra anställda när han tog över för tio år sedan till 13 anställda i dag. Nästintill en tredubbling. Samtidigt som många små och medelstora byråer kämpar med lönsamhet och att behålla sina uppdrag efter att den frivilliga revisionen infördes, rullar det på för Baker Tilly Mapema. Lönsamheten ökar, men ändå dras inte byrån med anställda som jobbar över titt som tätt. Leveransen måste överträffa kundens förväntningar, framhåller Matthias Vidh, men det gäller att hitta balansen – ingen vinner på att personalen bränner ut sig. – A och O är att visa kunden värdet av det vi gör. Då kan man också ta betalt. När jag växte upp jobbade min pappa hela tiden och jag har alltid sagt till mig själv att jag inte vill ha det så. För mig handlar det om att jobba lite och tjäna mycket. Det är viktigt att ha en bra prissättning och att ha rätt kunder. Bra kunder är beredda att betala för det vi levererar, säger han. efter att ha drivit byrån några år började Matthias Vidh fundera på att gå med i ett nätverk. Han säger att ledarskapet kändes lite ensamt, och konstaterar att som utvecklingen är i branschen blir det allt svårare för små byråer att klara sig helt på egen hand. Valet föll på Baker Tilly. Beslutet fattade Matthias Vidh 2008, helt på egen hand, men han hade pratat om det med sin pappa, med tanke på att byrån under så många år drivits som ett rent familjeföretag. 46| Balans # 2 / 2015 – Det kändes bra att gå med i Baker Tilly, det är högt i tak och man får ta så mycket eller lite som man vill av det de erbjuder. Fördelen med Baker Tilly är att man tillhör en större organisation men ändå är sin egen med möjlighet att bestämma lokalt hur man vill göra, säger Matthias Vidh. varit Baker Tilly Mapema i sex år och genom Baker Tilly får Matthias Vidh och hans medarbetare tillgång till både nationell och internationell kompetens i form av specialister och medarbetare på andra byråer runt om i världen. Samtidigt har man en egen intern kvalitetskontroll och ordnar utbildningar. – Man kan säga att organisationen fungerar lite som FAR faktiskt. Tidigare jobbade jag med utbildningar inom Baker Tilly, nu sitter jag med i styrelsen för Baker Tilly Sverige. Jag tycker att det är en bra organisation och det känns som om vi som medlemmar får mycket för pengarna, säger han. Att sälja verksamheten till en större byrå har inte varit aktuellt för Matthias Vidh. Men genom lösningen med Baker Tilly får han ha kvar sitt entreprenörskap och sin byrå. – Jag känner stor frihet i det här. Jag får utlopp för min entreprenörsådra och kan gasa eller bromsa verksamheten så mycket som jag vill. Genom att vi lagt till Baker Tilly till vårt namn Mapema blir vi dessutom en attraktiv arbetsgivare samtidigt som vi fortfarande är välkända på orten, säger Matthias Vidh. ● Aktuella kurser! K2 Bokslut och Årsredovisning Kursen för dig som vill lära dig att upprätta bokslut och årsredovisning enligt K2. • 16 april 2015, Stockholm • 21 april 2015, Göteborg • 22 april 2015, Malmö nu har mapema Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Denna kurs ger dig verktygen som lyfter dig i din rådgivarroll och visar hur det kan påverka dina kunders företagsutveckling och lönsamhet. • 26 mars 2015, Stockholm SRF Utbildning – Kunskap i praktiken Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 och K3 En fördjupningskurs i bokslutsarbete med genomgång av vilka värderingsregler som gäller vid upprättande av ett bokslut och årsredovisning. • 16-18 februari 2015, Stockholm Boka och läs mer på srfutbildning.se POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm Peter Sving, viSMA SPCS 5049 Jobba med dina kunder var du vill och när du vill. visma byråpaket Webb. Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och Visma eEkonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer. Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra. vi tar ditt företagande personligt nyhet! pak et 200:-/mpris + från 20ån :per kun d och må n
© Copyright 2024