KOLL PÅ KONTROLLEN
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 7 | SEPTEMBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se at! b b o j Bra Bilaga: Balans Fördjupning #4/2015 KOLL PÅ KONTROLLEN Dags för kvalitetskontroll. Så förbereder du dig. s. 12 VÄRLDEN FOKUS VÅR BYRÅ EU:s revisionspaket Kollektivavtal Finnhammars Har du vad som krävs? Gör Balans test. Affärsmässig fördel vid upphandling. Byrån som hellre talar om samarbete än konkurrens. s. 26 s. 50 s. 18 Ledare | Balans ”FAR vill att branschen ska bli vinnare i digitaliseringen.” Förändringen sker i mötet Smarta kopplingar ger det bästa av två världar Kontroll på kunder, uppdrag och tjänster Modernt och roligt att arbeta i Kvalitet, effektivitet och mer frihet Hogia Point är det nya navet som ger dig en tydlig översikt över vad du behöver göra. Utifrån byråns alla kunder, uppdrag och tjänster hjälper Point dig att fördela och dokumentera arbetet, hålla koll på avtal och följa upp i tydliga rapporter. Möjligheten att kombinera Hogia Point med övriga produkter i Hogias sortiment ger dig det bästa av två världar. Smarta kopplingar ger dig gemensamma kundregister och arbetsgångar med t ex Hogia Audit, Hogia Bokslut och Hogia Skatt. All information finns lagrad på ett och samma ställe. Du når den dygnet runt, från vilken dator eller surfplatta som helst. Bekymra dig inte om drift, säkerhet, backup och uppdateringar, det sköter vi. Genom att koppla på Hogias driftlösning för alla produkter får du och din byrå en heltäckande driftoch IT-lösning. Boka en kostnadsfri webbvisning på www.hogia.se/ror! Hogia Redovisning & Revision AB 0303-667 80 | [email protected] | www.hogia.se/ror N ästa destination är Snæfellsjökull på Island. Jag läser på Wiki pedia att det är en 1 446 meter hög glaciär täckt stratovulkan, den vulkansort som orsakar de farligaste utbrot ten ... Väderprognosen talar om en temperatur runt nollstrecket, men jag tror att det ändå kommer att bli hett. Jag tänker inte på magma och lava utan på den dialog som de nordiska branschorganisationerna ska föra med branschens globala respektive europeiska organ, IFAC och FEE. Det brukar bli spänstiga och konstruktiva erfarenhetsutbyten om utmaningar och möjligheter. Upptakten till att vi nu har tagit fram ett utkast till nordisk standard för revision i mindre företag ägde för övrigt rum på motsvarande möte för två år sedan. Det var ingen beredd på innan det plötsligt skedde. så det är viktigt att mötas, det är i mötet förändringen sker. Mina tankar går naturligtvis till våra egna Branschdagar 24-25 september, i år med temat ”Nya tidens tjänster”. Vi har inte längre något särskilt forum för idéer eller ”påverkanstorg”, för vem vet när bra förslag och idéer kläcks. Det kan vara på något av utbildningspassen eller i minglet. Vi måste därför lyssna uppmärksamt på varandra, och jag lo var att vi tar med oss sådant som FAR kan ta tag i. Ett exempel är förra årets spontana kommentar om behovet av personliga tränare (PT) för företagare. På FAR förbereder vi nu vassa PTutbildningar för redovisningskonsulter. Utmaningar, inspiration och lärande - det är mycket du får med dig från årets Branschdagar, både hårdoch mjukvara. Vi skulle blunda för morgondagens verklighet om vi inte uppmärksammade automatiseringen av branschens tjänster. FAR vill att branschen ska bli vinnare i digitali seringen. Tillsammans med konsult företaget Kairos Future har vi därför påbörjat en komplettering av framtids studien från 2013. Den nya studien inriktas på hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. Men det handlar inte bara om teknik. Den stora utma ningen gäller ledarskapet, det gäller att navigera rätt i det nya landskapet. Och att många vill följa med. branschdagarna är mötesplat - sen där du kan utveckla ditt kolle giala nätverk och samtidigt få inspi ration och energi i arbetet, som ju är en stor del av livet. Det bjuds även på intressanta seminarier om nya redo visningsregler inklusive införande av mikroföretag, redov isning i bostads rättsföreningar och hur man säljer in redovisningstjänster. Är det på något av dessa seminarier som årets idé om nya tjänster kommer upp eller blir det när utkastet till den nordiska revisionsstandarden presenteras och diskuteras? Jag har ingen aning, det är också lite av tjusningen. Jag tror att många värdesätter att vi under Branschdagarna vidgar pers pektiven och förmedlar en helhetssyn som ger kundnytta. Vad händer i omvärlden och på marknaden? Vad är det för ny lagstiftning på gång? Här vill vi särskilt uppmärksamma hur lagar och regler måste ändras för att branschen ska kunna jobba modernt och ta tillvara ny teknik. Sedan vill vi på FAR berätta och visa vad vi håller på med. Det är också viktigt att vi får höra hur vi kan jobba ännu bättre, allt för att hjälpa branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. Viktigast av allt är ändå att de här frågorna besvaras: Vad behöver du som redovisningskonsult, revisor eller rådgivare göra för att kunna leverera de tjänster som efterfrågas imorgon? Och din byrå – hur kan den möta framtiden på ett proaktivt sätt? Några konkreta steg på framtidsvägen kommer Deskjockeys, som ju var Årets framtidsbyrå 2014, att visa på. Och vad den byrån gör kan alla göra. Så säger de själva. hoppas jag på stort deltagande, och att vi överträffar fjolårets ”all time high” på 400 deltagare. Jag har sagt det förut men säger det igen: Det är genom möten och dialog över byrågränser som en profession tar ansvar. Huset måste därför vara fullt när vi på Branschdagarna gemensamt tar ut färdriktningen. Väl mött på Bransch dagarna! ● ”Den stora utmaningen gäller ledar skapet, det gäller att navigera rätt i det nya landskapet.” som du anar Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare. Läs mer | Följ Dan på twitter.com/DanBrannstrom och på www.danbrannstrom.se Balans # 7 / 2015 |3 FÅ FULL ÖVERBLICK I MOLNET Innehåll si da 9 e-conomic är ett väl beprövat webbaserat ekonomisystem för konsulter och revisorer. Balans # 7 / 2015 si da 18 10 Ta tempen på marknaden – så gick det i Norge Kundmonitorn hjälper dig ta reda på vad kunden vill ha. 12 Godkänd kontroll ett kvitto på hög kvalitet Med e-conomics webbaserade ekonomisystem kan du erbjuda dina kunder flexibla och kundanpassade lösningar. Oavsett om en kund vill sköta delar av bokföringen själv, medan en annan enbart har behov att då och då ta ut rapporter, så finns det en lösning med e-conomic. Förbered dig inför kvalitetskontrollen. Registrera din byrå hos e-conomic idag Det tjänar både du och din kund på. Fler fördelar - helt gratis 18 EU:s revisionspaket si da 23 ”Det är mer troligt att en revisor kritiseras vid negativa än vid positiva över raskningar.” Jan Marton Balans listar de viktigaste förändringarna. 23 Krönika: Jan Marton Försiktig tillämpning av försiktighet i IFRS. 24 Balans granskar: Sanktioner Hårdare tag mot revisorer än advokater i Danmark 26 Fokus: Kollektivavtal eller inte – en affärsmässig fråga 28 Profilen: Tung makthavare Utbildning och support Hög säkerhet och backup online • FAR, SRF och Skatteverket i olagligt samarbete? • ”Oberoendehotet är överdrivet” 50 Vår byrå På Finnhammars föredrar man samarbete före konkurrens. Experten: Helena Mueller Läs mer på e-conomic.se eller ring 08-562 766 90 I KARRIÄREN / I LIVET | NR 7 | SEPTEMBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Helene Siberg Wendin är nordisk revisionschef på EY. 41 Debatt: Direkt åtkomst till kundernas bokföring på o m sl ag e t Av Big 7 har tre kollektivavtal. si da 34 Optimera samarbetet med dina kunder ”Om mindre än ett år träder de nya revisorsreglerna i kraft.” b Bra jo Bilaga: bat! Balans Fördjupning #4/2015 KOLL PÅ KONTROLLEN Så förbereder du dig för kvalitetskontrollen. s. 10 VÄRLDEN FOKUS VÅR BYRÅ EU:s revisionspaket Kollektivavtal Finnhammars Har du vad som krävs? Gör Balans test. Affärsmässig fördel vid upphandling. Byrå som hellre talar om samarbete än konkurrens. s. 26 s. 50 s. 18 Illustration: Amanda Berglund Återkommande i Balans: Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 34 | Debatt 41 | Vår byrå 50 Balans # 7 / 2015 |5 Balans Chefredaktören | Balans Nummer 7/2015 Alla kan göra ett misstag Med en ansvarsförsäkring speciellt framtagen för revisorer och redovisningskonsulter kan du känna dig trygg. Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Åsa Ohlsson (vik.) 070-233 64 50 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Amanda Berglund Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 [email protected] Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, [email protected] FAR-medlem: [email protected] Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 900 (2014) Utmana dina kollegor! blir du nervös när det drar ihop sig till kvalitetskontroll? I så fall är du knappast ensam. Men det finns också de som vänder det till något positivt, och ser kvalitetskontrollen som en möjlig het till vidareutbildning. Hur du än känner, så är det viktigt att vara förberedd. får du tips om vad du bör tänka på inför kvalitetskontrollen – både från kontrollanter och från FARmedlemmar som redan har kontrollerats. Och kanske kommer du i efterhand kunna konstatera att nervositeten var obefogad, precis som Kjell Karlmark, auktoriserad revisor som driver egen byrå i Motala. Du kanske till och med instämmer med Helen Hellström, auktoriserad redovisningskonsult med egen byrå i Sundsvall, som menar att man ska bli glad när det är dags för kvalitetskontroll. ”Missa inte Balans test om de nya reglerna.” i detta nummer ett annat aktuellt ämne är EU:s revisionspaket. Om mindre än ett år träder de nya revisorsreglerna i kraft och det är hög tid att sätta sig in i vad som gäller. I detta nummer listar vi de sju viktigaste förändringarna för revisorer och revisionsbyråer. Och missa inte Balans test om de nya reglerna! Kanske läge att utmana kollegorna på byrån? Adress Box 6417 113 82 Stockholm Alla yrkesgrupper som lämnar råd till sina klienter löper risker att bli skadeståndsskyldiga på grund av fel eller försummelse i samband med utförandet av uppdraget. Både revisorer och redovisningskonsulter kan teckna en ansvarsförsäkring som ger ett skydd mot denna typ av risker. Ansvarsförsäkringen säkerställer också att klienten får ersättning för den ekonomiska skada han eller hon har lidit på grund av försumligheten. Revisorer är skyldiga enligt lag att teckna denna typ av ansvarsförsäkring och FAR kräver numera för medlemskap även att redovisningskonsulter tecknar försäkringen. E-post [email protected]. Pernilla Halling [email protected] Som FAR:s försäkringsförmedlare har vi på Willis, i samarbete med Länsförsäkringar, tagit fram mycket förmånliga ansvarsförsäkringar för just din verksamhet. Kontakta oss för din bästa försäkringslösning! Ring 08-587 095 87 eller mejla till [email protected] Äntligen. Ett affärssystem för dig som producerar kunskap. Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på www.rexor.se. AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER Bild: Shutterstock Balans # 7 / 2015 |7 Nyheter | Balans 20% Var femte av de svenska respon denterna i EY:s kor ruptionsstudie anser att det är berättigat att manipulera de finansiella resultaten för att företaget ska överleva. Källa: EY. 76,9 ”Det finns ju fågelskrämmor, men nu måste vi börja arbeta med korruptionsskrämmor.” Revisionsbranschen är en av få som får kundnöjdhetsbetyg över 75 på en skala 0–100 när Svenskt kvalitetsindex undersökt hur nöjda kunderna är med sina leverantörer. Källa: SKI FAR:s generalsekreterare Dan Brännström myntar ett nytt ord i Almedalen i samband med FAR:s seminarium ”En kultur som motverkar korruption”. foto: grant thornton Balans | Nyheter ny t t fr ån Revisorsnämnden maj valde 58 tentander att skriva provet för revisorsexa men. I somras blev resultatet klart och skickades ut till tentanderna. Av de 58 tentanderna klarade 42 gränsen för godkänt. Det är 78 procent. Revisorsnämnden (RN) meddelar att resultatet för provet kan komma att justeras då rätt ningen av de tentander som begärt förnyad bedömning är klar. Den som är intresserad av svarsmal lar, rättningskommentarer samt resultatfördelning hittar dessa på RN:s hemsida, www.rn.se. Höstens prov kommer preliminärt hållas 30 november till 1 december 2015 på Kistamässan i Stockholm. Provet kommer att pågå mellan 9.30 och 15.30 båda dagarna. Sista ansökningsdatum för höstens prov är 5 september 2015. i slutet av NY LEDNING FÖR EY SVERIGE 1 juli 2015 fick EY i Sverige en ny ledning. Hamish Mabon tillträdde som ny vd och Lars foto: ey 78 procent godkända på revisorsexamen Hamish Mabon, ny vd på EY. foto: ey RSM TILLKÄNNAGER NYTT GLOBALT VARUMÄRKE RSM Synneby och RSM Minocon blir RSM när nät verket RSM International blir ett enda globalt varumärke. RSM Synneby i Göteborg och RSM Minocon i Stockholm omprofileras men kommer även framöver att drivas i två separata bolag. Skillnaden blir att samarbetet bli ännu tydligare, och syftet med att anta ett enhetligt varumärke är att förstärka det globala nät verkets position. Förändring arna träder i kraft 26 oktober 2015. RSM International är det sjunde största nätverket av oberoende rådgivande företag inom revision och skatt och finns i över 110 länder. foto: fabege Noterat Lars Weigl, ny Sverigechef på EY. Weigel som ny Sverigechef (Country Managing Partner). Hamish Mabon kommer i rollen som vd att rapportera till den svenska styrelsen och vara talesperson för EY:s svenska verksamhet medan Lars Weigel i sin roll som Sverigechef främst kommer att vara fokuserad på internt arbete med organisation och personal. Stefan Persson, tidigare vd, kommer fortsatt att ha rollen som Chief Operation Officer för EY i Norden och Ragnar Gustavii, tidigare Sverigechef, kommer att fortsätta som Nordic Markets Leader med övergripande ansvar för affärsutveckling. EY:s svenska styrelse består nu av Helene Siberg Wendin, styrelseordförande, Stefan Persson, Erik Mamelund, Magnus Fagerstedt, Carina Bergman Marcus, Fredric Hertz och Monica Sennfors. Anna Johnson, kontorschef på Grant Thornton Visby, och Roland Dansell, marknadsområdeschef, var flitiga med twittrandet under Almedalsveckan och bidrog till Grant Thorntons framgångar i sociala medier. KPMG FLYTTAR TILL NYA LOKALER KPMG har tecknat avtal med Vasakronan och Fabege om nya kontorslokaler. Avtalen innebär att KPMG i Stockholm lämnar sitt gamla huvudkontor och flyttar in i nya lokaler på Vasagatan 16 i Stockholm city, samt i nya lokaler i stadsdelen Arenastaden i Solna. Inflytt ningen kommer att ske under sommaren 2016 och KPMG konstaterar att Arenastaden i Solna är viktig utifrån ett tillväxtperspektiv, samt att det även fortsättningsvis kommer att vara viktigt att vara repre senterade i Stockholm city. – Målet är att våra nya lokaler skapar samhörighet, är lätta att arbeta och trivas i samt gör oss stolta över att tillhöra KPMG, säger Annacari Astner Wimmerstedt, vice vd på KPMG. SEB söker medarbetare till Internrevision i Stockholm Vill du arbeta i en bank som bygger på entreprenörskap, internationell närvaro och långsiktiga relationer? Då har vi jobbet för dig. Vi söker dig som är genuint intresserad av bankverksamhet, vill arbeta i en internationell miljö, har utmärkt kommunikationsoch rapporteringsförmåga, har förmåga att bygga goda relationer och samarbetar väl med andra. Läs mer på seb.se/jobb GT toppade i Almedalen succé i sociala medier i Almedalen och blev företaget med flest omnäm nanden. Trots att det var första året med eget program. grant thornton gjorde inför årets almedalsvecka hade Grant Thornton bestämt sig för att för första gången delta med eget program, i stället för att som ti digare vara en del i andras. Almedalsveckan är ett sätt att nå ut och Grant Thornton är största revisions- och redovisningsbyrån på Gotland. Och genomslaget blev större än väntat. Grant Thorntons twittrare tog sig in på topplistorna över Dagens Kämpe med flest tweets och hos analysföretaget Opoint var Grant Thornton under två dagar etta i sociala medier. 80 pro cent av tweetsen som nämnde företaget stod dock andra än Grant Thornton för. – Vi valde att jobba ihop med våra sam arbetspartners, och så finns det ett stort intresse internt att jobba med sociala medier. Vi har många medarbetare som är på twitter och det kunde vi utnyttja i Almedalen. Våra värdar i Almedalen, Roland Dansell, marknadsområdeschef, och Anna Johnson, kontorschef i Visby, var också mycket flitiga med twittrandet och gjorde en stor insats, säger Lisbeth Larsson, kommunikationschef på Grant Thornton. relativt sett nykom lingar på twitter, men framgångarna började grant thornton är 8 | Balans # 7 / 2015 redan innan Almedalen. I en artikel på Svenska Dagbladets webb nämndes Grant Thornton som ett exempel på företag som är bra på att sprida sitt budskap i sociala medier. – Visserligen stod det i artikeln att vi är ett kommunikationsföretag, vilket ju är fel, men på ett sätt ändå kan stämma med tanke på genomslaget i vår kommunikation, säger Lisbeth Larsson. När Almedalsveckan var igång twittrade Grant Thorntons medarbetare rejält, och hjälptes även åt att retweeta Grant Thorn tons officiella twitterkonto. Det ena gav det andra och intresset för Grant Thorntons program blev så stort att besökarna många gånger inte fick plats på seminarierna. – Mycket är tack vare våra medarbetares engagemang samt att vi hade så fantastiskt starka berättelser att bjuda på på Gotland, sådana som var tacksamma att föra vidare i sociala medier, säger Lisbeth Larsson. Hon konstaterar att det i en tid då många är reklamtrötta blir allt mer viktigt att sprida ett budskap som har ett värde för att lyckas nå ut i sociala medier. – Totalt sett var det tre olika mätningar som placerade oss högt under Almedals veckan, Opoint, Springtime och Meltwater. Vi var ju också nominerade till Årets medie genomslag av Opoint. Det viktigaste var dock att vi överträffade våra satta kommuni kationsmål, säger Lisbeth Larsson. ● charlotta marténg i Innehav av andelar i andra företag Ett aktiebolag eller handelsbolag som utövar revisionsverksamhet får som regel inte inneha andelar i andra företag. Undantag görs dock för andelar i andra revisionsföretag och ägarbolag, förutsatt att de krav som lagstiftningen ställer på sådana företag är uppfyllda. Innehav av andelar i andra företag är tillåtet om innehavet har ett naturligt samband med revisionsverksamheten. Syftet är att möjliggöra för en revisions byrå att i kapitalförvaltande syfte placera byråns överlikviditet i exempelvis börs noterade aktier. Syftet är inte att möjlig göra innehav av andelar i till exempel en redovisningsbyrå som till någon del ägs av icke revisorer. RN har i och för sig inga invändningar mot att en revisions byrå strukturerar sin verksamhet på ett sådant sätt att verksamhet som skulle kunnat utövas i byrån i stället bedrivs i ett av denna ägt dotterföretag. Dotterföre taget måste då uppfylla gällande krav om ägande och funktionärer. Är dotterföreta get inte ett registrerat revisionsbolag kan det inte heller använda sig av lättnads reglerna som gäller för sådana. Det senare gäller även om revisionsbyrån är registre rad som revisionsbolag. Ackordsvinst efter företagsrekonstruktion Vid tillsynsnämndens sammanträde 17 juni 2015 tog tillsynsnämnden ställning till frågan om när en ackordsvinst ska redovisas i årsredovisningen. I det aktuella fallet konstaterades att ackordsvinsten som redovisats som övriga rörelseintäkter i årsredovisningen för 2011 uppkom först sedan tingsrättens beslut om offentligt ackord hade vunnit laga kraft och alltså efter det aktuella räkenskapsårets utgång. Beslutet om ackord bekräftade alltså inte ett förhållande som förelåg per balans dagen 31 december 2011 och skuldned sättningen skulle därför ha redovisats först påföljande räkenskapsår. Revisorn borde i första hand ha påtalat för styrelsen att rät telse skulle ske och i andra hand i revisions berättelsen anmärkt på att företagets bok föring av nedsättningen skett för tidigt och att det redovisade resultatet inte gav en rättvisande bild av verksamheten för 2011 och avstyrkt fastställandet av resultat- och balansräkningarna (dnr 2014-658). Anita Wickström Revisorsnämndens chef skriver om aktuella frågor och beslut i Balans. Läs mer | www.revisorsnamnden.se Balans # 7 / 2015 |9 Nyheter | Balans Balans | Nyheter En milstolpe för XBRL Nu är standarden på plats – nästa steg är att börja bygga applika tioner. Det säger Björn Rydberg, ordförande i XBRL Sweden. Nyckel till bra resultat 19 av 26 FAR-medlemmar klarade den senaste examen för att bli auktoriserade redovisningskonsulter. Ett mycket bra resultat enligt Sofia Wallebom, auktorise rad redovisningskonsult på FAR. 10 | Balans # 7 / 2015 Ta tempen på markn aden – så gick det i Norge de flesta övervärderar sin förmåga att förstå vad kunden vill ha. Det menar Stephen Bråthen, kommunikationschef på Den norske Revisorforening. Norrmännen var först med att prova Kundmonitorn – kundersökningsverktyget anpassat för mindre byråer. M an vill gärna tro att en min dre revisionsbyrå har närmare kontakt med sina kunder än en stor, men resultatet av Kundmonitorn visar Stephen Bråthen att de små byråerna har samma problem som de stora, säger Stephen Bråthen. Han var projektledare för den allra första upplagan av Kundmonitorn, som genomför des i Norge förra hösten. Det webbaserade kundersökningsverktyget är utvecklat av Aalund Nordic och beskrivs enklast som Revisionsbarometern för mindre byråer. Resultatet från Norge visar på att små ”Ofta är det bara ett tele fonsamtal som krävs, eller att man initierar ett möte.” byråer har precis samma problem som stora: proaktivitet och värde för pengarna är bran schens svaga punkter. Men Stephen Bråthen tror att smärre insatser kan räcka: – Det handlar om enkla saker, som att visa större engagemang för kundens verk samhet och kanske föreslå åtgärder för att förbättra likviditeten. Ofta är det bara ett telefonsamtal som krävs, eller att man initie rar ett möte, säger han. rsm i oslo är en av tolv norska byråer som deltog i Kundmonitorn förra året. Trots en ganska dålig svarsfrekvens är byrån fast beslu ten att genomföra undersökningen i år igen: – Det är värdefullt att få ett genomsnitts resultat som man kan jämföra mot andra byråer och över tiden. Det innebär att vi får ett underlag för att följa upp vårt utveck lingsarbete mer systematiskt, säger Kent Kvalvik, revisor och delägare i RSM. rsm , som är en relativt stor byrå, valde att skicka ut undersökningen till sina 400 största kunder och kommer att fortsätta med samma urval i år. Däremot ska RSM se över kvaliteten i adressregistret och i år även skicka ut ett varselbrev inför utskicket av själva undersökningen. – Det var ett misstag att vi inte gjorde det förra Kent Kvalvik året, men under sökningen kom tidsmässigt olyckligt för oss då vi samtidigt var inne i en fusion och gjorde en massa utskick med anled ning av den. Och vi ville inte bombardera kunderna med information, berättar Kent Kvalvik. Både Kent Kvalvik och Stephen Bråthen betonar vikten av att arbeta aktivt med resultatet av undersökningen. – På våra kontorsmöten där alla anställda samlas brukar vi ta upp ett tema som har sitt ursprung i Kundmonitorn och sedan disku terar vi hur vi kan arbeta med förbättringar, säger Kent Kvalvik. ● foto: karin björk tentan har ”Vi vill att många gånger olika bakgrund medlem och hos vissa finns en oro efter marna ska se som det är länge sedan de senast satt i skolbänken. Sofia Walle det som en bom berättar att man har märkt ’vanlig dag på att förberedelsekursen bidrar till jobbet’ där att lugna dem som ska skriva kunderna är provet. – För oss är det viktigt att av frågorna på dramatisera själva tentatillfället. pappret.” Vi vill att medlemmarna ska se det som en ”vanlig dag på jobbet” där kunderna är frågorna på pappret, säger hon. Alla som genomfört examen via FAR kontaktas per sonligen när tentorna är rättade. De som godkänts hälsas välkomna och får ett välkomstpaket. Men minst lika viktig är kontakten med dem som inte klarade sig. – För oss är det viktigt att följa upp alla. De som inte klarat sig har vi en telefonkonsultation med och går igenom tentan samt vilka områden man bör fördjupa sig i. Ofta har ju den som skrev tentan en känsla av hur det har gått, och vi kan se varför det gick som det gick. Kanske disponerade man tiden fel, skrev för långt eller för lite. De vi pratar med brukar verkligen uppsatta uppföljningen, säger Sofia Wallebom. ● charlotta marténg de som skriver Stephen Bråthen redovisar resultatet i den norska Kundmonitorn 2014. Skillnad mellan bästa och sämsta byrå är stor, men svaren följer samma mönster. Samma mönster återfinns även bland Big4, återgivet i den så kallade Revisionsbarometern. foto: karin björk i mitten av april skrev 26 FAR-medlemmar provet för att bli auktoriserade redovisningskonsulter. 19 av dem fick godkänt, vilket motsvarar 73 procent. Sofia Wallebom konstaterar att intresset för att ta examen och bli auktoriserad ökar och hon säger att de som väljer att ta examen kommer väl förberedda. Vem som helst kan kalla sig redovisningskonsult, men fler och fler börjar förstå vikten av auktorisationen som kvalitets stämpel, och vad det för med sig i relationen till kunder och näringsliv. – Inför examen erbjuder FAR en förberedelsekurs där vi under en dag berör de områden som kommer på ten tan, går igenom hur tentan är upplagd samt tittar på ett par exempel från tidigare tentor, säger Sofia Wallebom. år har XBRL Sweden drivit frågan och sett hur land efter land lagstiftat om XBRL, medan den svenska föreningen kämpat i motvind. Men plötsligt hände det. – Standarden har utvecklats väldigt snabbt, säger Jörgen Wyke, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute. Till skillnad från lagstiftning är en standard inte tvingande – inte ens för de parter som varit med i processen. I det aktuella fallet är det Bolagsverket, Fi nansinspektionen, Skattever ket, Statistiska centralbyrån och XBRL Sweden. Standarden fyller i stället funktionen av en trovärdig referens som par terna och olika utvecklare kan hänvisa till. – En standard är ett neutralt, stabilt och publikt dokument, säger Jörgen Wyke. Björn Rydberg kallar det en milstolpe som möjliggör att utvecklingen av digitala proces ser och digital ingivning av finansiella rapporter nu kan ta ett nästa steg. – När standarden är på plats blir det lättare för myndigheter och företag att fatta beslut om utvecklingsprojekt med XBRL som bas, säger han. I nuläget är lagstiftning inte en prioriterad fråga för XBRL Sweden. – Det som krävs är att lag stiftarna skapar förutsättningar för att mottagare av finan siella data, som till exempel Bolagsverket, ska kunna styra över rapportering mot digi tala flöden. För detta krävs att programvaruleverantörer och myndigheter vågar investera i nya system. Med en gemensam standard blir det lättare, säger Björn Rydberg.● i över tio rakel lenartsson rakel lennartsson Läs mer | www.sis.se/xbrl och www.xbrl.se Balans # 7 / 2015 | 11 Nyheter: Kvalitetskontroll | Balans Balans | Nyheter: Nyheter Kvalitetskontroll Godkänd – ett kvitto på hög kvalitet ska du genomgå en kvalitetskontroll? Bli inte nervös, utan se det som en möjlighet till vidareutbildning. Och en chans att få ett kvitto på att du gör ett bra jobb. Här får du tips från både kontrollanter och FAR-medlemmar som blivit kontrollerade om vad du kan göra för att förbereda dig. Text: Charlotta Marténg Illustration: Amanda Berglund kvitto på att revisorn eller redovis ningskonsulten gör ett bra jobb. Samtidigt är det en signal utåt om att branschen håller hög kvalitet på sina tjänster. kvalitetskontrollen är ett i kombination med ett överlämnande till Revisorsnämnden alternativt FAR:s disciplinnämnd, det sistnämnda om det gäller redovisningskonsulter. F moment. Dels de allmänna kontrollerna avseende företagets riktlinjer och rutiner,dels i normalfallet två till tre uppdragskontroller per revisor respektive redovisningskonsult. En förutsättning för att uppdragskontrollerna ska genomföras är ett godkännande i de allmänna kontrollerna. ör varje medlemskategori inom FAR finns en kvalitetsnämnd, ett oberoende organ som väljs av FAR:s stämma. Kvalitets nämnden leder kvalitets kontrollen och lämnar en redogörelse för verksamheten till årsstämman. Till sin hjälp har kvalitetsnämnden kvalitetskontrollanter som utgörs av FAR-medlemmar, samt FAR:s kvalitetssekretariat. at! b b o j Bra den som kvalitetskontrolleras kan bli godkänd, godkänd med kommentar om iakttagelser, ej godkänd i kombination med omkontroll, alternativt begränsad omkontroll (inom ett år) samt ej godkänd Så går det till – steg för steg: 1 URVAL GÖRS På v åren gör FAR:s kvalitetss ekr etariat ett urval av vilka som ska kontrolleras. Huvudregeln är att alla ska kontrolleras vart sjätte år. Kontrollerna sker sedan på hösten. 12| Balans # 7 / 2015 2 KONTROLLANTERNA FÅR VETA VILKA DE SKA KONTROLLERA Om kontrollanten bedömer att det föreligger jäv i något ärende ska detta medde las till kvalitetssekretariatet. 3 INFORMATIONSBREV TILL DEN SOM SKA KONTROLLERAS Före sommaren får alla som ska kontrolleras ett brev där det framgår vem som blivit utsedd till kontrollant. Om du som ska kontrolleras bedömer att det föreligger jäv ska du meddela detta till kvalitets sekretariatet. Kontrollantens arvode och kostnader betalas alltid av det företag där den kontrollerade är anställd. Kon trollanten ska underteckna en uppdragsbekräftelse och denna ska godkännas av företaget. Det för att säkerställa att upp draget kan utföras enligt de krav som kvalitetsnämnden ställer. 4 KVALITETS KONTROLLEN GENOMFÖRS Kontrollen genomförs någon gång under perioden 1 september–31 december. 5 RAPPORTERING TILL KONTROLLERAD När kontrollen är utförd sammanställer kontrollanten en rapport som skickas till företagsledningen för det kontrollerade företaget, som har två veckor på sig att lämna synpunkter. Sedan skickar kontrollanten rappor ten och kontrollmaterialet till kvalitetssekretariatet. kvalitetskontrollen omfattar två uppdragen ska kont rollanten sedan göra en sammanfattande bedömning, och den framgår i den rapport som skickas till det kontrollerade företaget. Sedan är det FAR:s kvalitetsnämnd som, utifrån kontrollantens checklistor och rapport, beslutar i kontrollen. En godkänd kontroll är ett kvitto på att tjänsterna som levereras till kunden håller hög kvalitet. ● av de granskade 6 FAR:S KVALITETS SEKRETARIAT BEREDER ÄRENDET Vid behov kan kva litetssekretariatet återkomma till kontrollanten eller till den som blivit kontrol lerad för komp letterande frågor. de kommer in till kvalitets sekretariatet och blir klara för beslut. Kvalitetsnämnden kan även besluta om en komp letterande kontroll. Om kom pletterande information behövs bordläggs ärendet till nästa sammanträde. TIPS: Undvik fallgroparna ... ... SOM REDOVISNINGS KONSULT Ha riktlinjer och rutiner för din verksamhet och följ upp att dessa efterlevs. (Reko 210) Ha uppdragsavtalen i ordning. Gå vidareutbildningar regelbundet. Dokumentera ditt arbete. Håll koll på kraven vid kombi uppdrag. ... SOM REVISOR Ha riktlinjer och rutiner för din verksamhet och följ upp att dessa efterlevs. (ISQC1) Ha uppdragsavtalen i ordning. Dokumentera ditt arbete. Tänk på reglerna kring innehav av fastigheter och värdepapper. Var noga vid granskning av varulager och dokumentationen av din granskning. Gå vidareutbildningar regelbundet. Håll koll på kraven vid kombiuppdrag. 8 BESLUTSBREV TILL DENSOM KONTROLLERATS Kvalitets sekretariatet skickar efter nämndens sammanträde ut ett brev med information om kvalitetsnämndens beslut. 7 KVALITETSNÄMNDEN FATTAR BESLUT Nämnden behandlar kontrollärenden vid sina sammanträden i den takt Balans # 7 / 2015 | 13 Nyheter: Kvalitetskontroll | Balans Balans | Nyheter: Nyheter Kvalitetskontroll Kvalitetsfrågor har alltid legat Eva Skarner varmt om hjär tat. Redan när hon själv blev kvalitetskontrollerad första gången bestämde hon sig för att bli kvalitetskontrollant på Mazars. eva skarner , auktoriserad revisor, arbe tar sedan många år som kvalitetskontrollant inom FAR, både med enskilda kontroller och med systemkontroller, samt externt för Revisorsnämnden (RN). Uppdragen ser hon som spännande, utvecklande och lärorika. – När jag blev kvalitetskontrollerad första gången upplevde jag att jag fick mycket bra hjälp och vägledning. Det har sedan dess va rit min drivkraft, att hjälpa andra på samma sätt som jag blev hjälpt, berättar hon. Eva Skarner vill att det är just så kvalitets kontrollen ska upplevas, som en hjälp och kvalitetssäkring, inte som något obehagligt måste. Hon strävar efter att dela med sig av sin kunskap och vara lyhörd för vad revisorn behöver hjälp och stöd med. – Det är vanligt att revisionsbyråerna som jag har utfört kvalitetskontroll hos önskar att jag kommer tillbaka som konsult med jämna mellanrum efter att kontrollärendet är avslu tat. Det kan röra sig om utbildning eller att jag deltar i byråns egen ISOC1-övervakning genom att utföra så kallade inspektioner. Det är extra roligt för då känner jag att reviso rerna har haft nytta av mina synpunkter och rekommendationer, säger Eva Skarner. De allra flesta som blir kvalitetskontrol lerade är väl förberedda och införstådda med vad kvalitetskontrollen handlar om. Mycket tack vare de checklistor och manualer som finns att tillgå på far.se. – På FAR:s webb finns allt man behö ver veta inför kontrollen och det är en bra 14 | Balans # 7 / 2015 på hur jag jobbar och visat på vad jag behöver förbättra, på så sätt har jag kunnat utveckla min byrå, säger han. Kjell Karlmark råder alla som står inför att bli granskade att verkligen dra nytta av kvalitetskontrollantens kunskaper. Se kvalitetsgranskningen som ett utbildnings tillfälle och något som görs för att lyfta din verksamhet framhåller han. Han konstaterar också ödmjukt att alla gör fel någon gång ibland, men att man genom kvalitetskontrollen får en chans att rätta till felen på ett positivt sätt. – Jag tycker faktiskt att man ska bli glad när man står inför en kvalitetskontroll. Här får man en chans att på ett vettigt sätt få bra rådgivning och styra upp sitt sätt att jobba de närmaste åren, säger han. ● förberedelse att gå in där och kontrollera så att man har det man behöver samt uppfyller alla krav, säger Eva Skarner. Eva Skarner påpekar också att ett bra sätt att utveckla sig själv och sina medarbetare är att göra egna kvalitetskontroller utifrån FAR:s checklistor för uppdragskontroll med jämna mellanrum. Ett smidigt sätt att ge de medarbetare som utfört revisionen bra och strukturerad feedback. – I slutändan handlar allt om att upp rätthålla revisionsbranschens förtroende gentemot omvärlden. Därför är det viktigt att FAR:s kvalitetskontroll är en självklar del av den enskilde revisorns kvalitetssäk ring, säger Eva Skarner. ● foto: linus wallin Eva Skarner, kvalitetskontrollant revisorer ”Det har sedan dess varit min drivkraft, att hjälpa andra på samma sätt som jag blev hjälpt.” foto: petter hellman foto: kristoffer hedlund Fyra röster om kvalitetskontrollen Samarbete ger ökad tydlighet mot marknaden år sedan startade FAR och SRF ett samarbete gällande kvalitetskontroll av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Samarbetet har resulterat i gemensamma riktlinjer, checklistor och mallar. för ett par redovisningskonsulter som är medlemmar i FAR har kvalitetskontrollerats sedan 2008 och sedan 2009 har kvalitetskontrollen varit obligatorisk. Under en längre tid har FAR och SRF, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, diskuterat frågan om lika kvalitetskontroll och hösten 2014 kom den gemensamma kontrollen igång. målsättningen med den lika kvalitetskontrollen är att vara tydlig mot marknaden att titeln auktoriserad redo visningskonsult är densamma oavsett vilken organisa tion konsulten tillhör. – Ska vi ha lika kvalitetskrav oavsett organisation innebär det att vi måste ha likadana riktlinjer för hur själva kvalitetskontrollen går till och vilka krav som ställs, säger Maria Bengtson, ansvarig FAR:s kvalitetssekreta riat. också att det går att kon trollera varandras medlemmar. Exempelvis behöver inte en byrå där det finns fem medlemmar varav fyra tillhör FAR och en SRF genomgå två kontroller. ● lika kvalitetskontroll innebär Kjell Karlmark, auktoriserad revisor Den första kvalitetskontrollen var ett lyft för Kjell Karlmark och hans byrå. Så har det fortsatt se dan dess. Varje kvalitetskontroll har tillfört något. Karlmarks Revi sionsbyrå i Motala och började i branschen 1986. För 15 år sedan blev han kvalitetskon trollerad för första gången, efter att själv ha anmält att han ville bli kvalitetskontrollerad. – Jag tänkte att kvalitetskontrollen var ett sätt för mig att verkligen se att jag arbetar på rätt sätt, säger han och medger att den första granskningen ändå var lite nervös trots att den skedde på eget initiativ. Men nervositeten fanns där i onödan. Kjell Karlmark beskriver hur kvalitetskon trollen den gången, och alla gånger där efter, varit till hjälp för verksamheten. Varje granskning har gett honom ett kvitto på att han är på rätt väg. – Kontrollanten har gett mig synpunkter kjell karlmark driver ”En chans att på ett vettigt sätt få bra råd givning.” Helen Hellström, auktoriserad redovisningskonsult – Kvalitetskontrollen är ett bra kvitto på att jag gör rätt. Helen Hellström, ser kvalitets kontrollen som ett verktyg att förbättra sin verksamhet. sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka driver Helen Hellström egna byrån Habacus i Sundsvall. Hon arbetade tidigare ensam men har nu anställt en före detta kollega och tillsammans arbetar de främst med mindre kunder. En kortare tid efter att hon startat eget blev hon kvalitetsgranskad. – När jag fick beskedet att jag skulle granskas valde jag att förbereda mig genom att använda mig av det material som finns på FAR:s webb. Där ligger checklistor, ma nualer och mycket bra information om vad man bör tänka på inför granskningen, säger Helen Hellström. Redan från första kontakten med kvali tetskontrollanten upplevde hon kontrollen bat! b o j a Br Balans # 7 / 2015 | 15 Balans | Nyheter: Kvalitetskontroll foto: privat som positiv. Hon var heller inte särskilt nervös utan kände att hon hade en bra grund att stå på efter att tidigare ha jobbat på en stor byrå. – För mig är kvalitetskontrollen en be kräftelse på att all tid jag lägger ner på mitt jobb gör nytta. Jag upplevde det som mycket positivt att få en hel dag med en som ser vad jag gör och samtidigt kan ge mig tips och råd, säger hon. Helen Hellström förmedlar gärna sin positiva känsla av kvalitetskontrollen och hoppas att alla som står inför att bli gran skade passar på att se det som en förmån. – När kvalitetskontrollanten kommer tänker jag att han eller hon är här för att hjälpa mig och mitt företag att utvecklas på bästa sätt. För mig blev det en form av utbildningsdag då jag fick chansen att gå igenom mitt arbete och en möjlighet att göra min verksamhet ännu bättre, säger hon. ● Susanne Sahlman, kvalitetskontrollant auktoriserade redovisningskonsulter Läs checklistorna – det är det absolut bästa sättet att förbereda sig. Det menar Susanne Sahlman, kvalitetskontrollant inom FAR. väl förberedd inför kval itetskontrollen kan många vanliga fall gropar undvikas. Susanne Sahlman arbetar på Tre Revisorer i Helsingborg och har varit kvalitetskontrollant inom FAR sedan den obligatoriska kvalitetskontrollen av auktoriserade redovisningskonsulter star tade. För henne handlar det om att stärka medlemmarnas yrkesroll, men även att hålla sig själv uppdaterad. genom att vara 16| Balans # 7 / 2015 ”Jag upp levde det som myck et positivt att få en hel dag med en som ser vad jag gör och sam tidigt kan ge mig tips och råd.” – Jag arbetade tidigare som revisors assistent på en byrå där den som ägde byrån var kvalitetskontrollant för revisorerna. Jag märkte att man som kontrollant håller sig uppdaterad och att det ger mycket för den egna utvecklingen. Det är kul och intres sant att se hur andra löser olika saker, man kan göra rätt men ändå göra på olika sätt, säger hon. det inte ovanligt att den som ska granskas känner viss nervositet. Susanne Sahlmans erfaren het är att det varierar en del beroende på om den auktoriserade redovisningskonsulten arbetar på en stor eller liten byrå. – Många som arbetar eller har arbetat på en större byrå är ofta trygga och har bra rutiner. Är man ensam eller arbetar på en liten byrå kanske man känner sig lite skärrad och är osäker på om rutinerna man har är tillräckliga, säger hon. Det är vanligt att man oroar sig i onödan. Susanne Sahlman säger att blir man under känd i första kontrollen är det ingen kata strof. Det blir visserligen en extra kostnad för omkontroll, men då har man också fått reda på vilka saker som måste förbättras och ofta blir omkontrollen begränsad. Ärman villig att ta till sig förbättrings förslagen så blir det i regel inga problem vid omkontrollen. ”Det är kul och intres sant att se hur andra löser olika saker.” Catharina Espmark Statssekreterare David Batra Komiker Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist Ari Soraya Riabacke Hashim Inspirationsföreläsare Rättviseförmedlingen inför kvalitetskontrollen är det allra bästa inför kvalitetskontrollen är om den som ska kontrolleras tar sig tid att gå in på FAR:s webb och tittar igenom alla checklistor som ligger där. Många tror att kvalitetskontrollen handlar om att vi ska titta igenom kundernas papper, men så är det ju inte. Läser man checklistorna får man en bra inblick i vad kvalitetskontrollen går ut på, så det rekommenderar jag alla att göra, säger Susanne Sahlman. Vanliga fel som upptäcks under kontrol lerna rör brister i den egna dokumentationen. Exempelvis kan ett bokslut vara väl doku menterat, men det saknas dokumentation om hur själva arbetet har utförts. – Man måste komma ihåg att de krav som ställs kring dokumentation till stor del handlar om att skydda redovisnings konsulten. Många missar dokumentationen, men den är verkligen viktig, säger Susanne Sahlman. ● Anmäl dig idag! FARs Branschdagar 2015 TEMA: Nya tidens tjänster 24 september · Kundens förväntningar på dina tjänster idag och imorgon · Dialog med politiker om det digitala landskapet · Personligt ledarskap för att utveckla affären · Inspirationsföreläsning - Hur skapas framgångsrika organisationer? · Årets framtidsbyrå 2015 · Middag med underhållning av David Batra 25 september · Hur du får igång innovationsloopen på din byrå · Tio parallella seminarier – välj de tre som intresserar dig mest · Hur mångfald och jämställdhet lyfter verksamheten 24–25 september Quality Hotel Friends i Solna #FARbransch15 Världen: Revisionspaketet | Balans Balans | Världen: Revisionspaketet konkurrera över gränserna, men i övrigt mestadels åtstramningar när det gäller krav på revisorn och sanktioner mot den som inte följer reglerna. Om mindre än ett år träder de nya revisors reglerna i kraft. Balans presenterar här de viktigaste förändringarna. större frihet att Text: Rakel Lennartsson EU:s revisionspaket Så påverkas du av de nya reglerna 1 ”I Sverige sker detta främst ge nom föränd ringar i re visorslagen och aktiebo lagslagen.” 2 strängare oberoenderegler Begreppet professionell skepticism införs i lagen, som en påminnelse om att revisorer måste ha en ifrågasättande inställning och göra en kritisk bedömning av revisionsbevis. För företag av allmänt intresse införs dessutom en rad restriktioner: ➡ Möjligheten att sälja icke-revisions tjänster begränsas genom en förbuds katalog (”svarta listan”). ”Revisions byrån kan åta sig lag stadgad revi sion i vilket EU-land som helst.” Bestämmelser om hur revisionsarvoden får beräknas: ➡ Revisionsarvoden i företag av allmänt intresse får inte vara villkorade. ➡ Det sammanlagda arvodet för ickerevisionstjänster får inte överstiga 70 procent av genomsnittet för de arvoden som betalats för den lagstadgade revi sionen under en tidsperiod. ➡ Om ett företag av allmänt intresse under en tidsperiod står för mer än 15 procent av en revisors eller revisions byrås totala arvoden ska detta rappor teras till revisionsutskottet. 3 arbeta över gränserna Om en revisionsbyrå är godkänd i Sve rige gäller godkännandet per automatik i alla andra EU-länder, vilket innebär att revisionsbyrån kan åta sig lagstadgad revision i vilket EU-land som helst. Den huvudan svarige revisorn på uppdraget måste emel lertid vara godkänd i den medlemsstat där revisionen utförs. riskuttalande i revisionsberättelsen Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan påverka företagets fortsatta drift. För företag av allmänt intresse ska revisorn uttala sig ingående om väsentliga risker Oktober 2010 EU-kommissionär Michel Barnier lägger fram en så kallad grönbok om revisionspolitik. November 2011 EU-kommissionen lägger fram sitt förslag om nya regler för revisorer och revision, det så kallade revisionspaketet. Lagförslaget går vidare till EUparlamentet och rådet (med lemsstaterna) för beredning. December 2013 Medlemsstaterna och EUparlamentet kommer överens om vilka förändringar som ska göras i EU-kommissionens lagförslag. Det så kallade revisionspaketet består av ett reviderat revisorsdirektiv och en ny förordning om revision. Mars 2014 Justitierådet Kristina Ståhl utses till särskild utredare med uppdrag att anpassa svensk lagstiftning till de nya reglerna så snart de är klubbade (sker i april detta år). Maj 2015 Utredningen om EU:s revisionspaket, ledd av Kristina Ståhl, publicerar sitt delbetänkande Nya regler för revisorer och revision. 2010 2011 2013 2014 2015 18 | Balans # 7 / 2015 illustration: shutterstock S edan fem år tillbaka pågår arbe tet, men nu är det snart klart. I juni 2016 träder de nya lagarna i kraft i hela EU, dels genom en direktverkande förordning, dels genom ett direktiv som nu håller på att införas i medlemsländernas nationella lagstiftning. I Sverige sker detta främst genom förändringar i revisorslagen och aktiebolagslagen. Men vad innebär det rent konkret för dig som är revisor? Balans listar de sju viktigaste förändringarna för revisorer och revisionsbyråer. 15 september 2015 Remisstiden går ut för synpunkter på delbetänkandet Nya regler för revi sorer och revision. Januari 2016 Lagrådsremiss. Mars 2016 Proposition till riksdagen. April–maj 2016 Förslaget behand las i riksdagen. 17 juni 2016 De nya reglerna träder i kraft genom lagstiftning i alla medlemsländer. 2016 Balans # 7 / 2015 | 19 Världen: Revisionspaketet | Balans Balans | Fokus: Revisionspaketet för felatigheter och vilka åtgärder revisorn vidtagit för att upptäcka dessa. Revisions berättelsen för företag av allmänt intresse ska även innehålla en försäkran om att revisorer na varit opartiska och självständiga och att inga förbjudna tjänster har tillhandahållits. Revisorn i företag av allmänt intresse måste redovisa andra tjänster som revisorn eller byrån tillhandahållit i varje specifikt fall. 4 rapportering av överträdelser Revisorsnämnden (RN) får utökade befogenheter. Ett granskat revisions företag kan bli skyldigt att lämna uppgifter till RN. RN får också rätt att vid behov göra ”husrannsakan” hos ett revisionsbolag. Alla registrerade revisionsbyråer måste upp rätta en visselblåsar-funktion, det vill säga ett internt system för rapportering av misstänka överträdelser. 5 sanktioner och böter Revisorsnämnden (RN) får även utökade befogenheter att utdöma sanktioner, såsom tillfälligt förbud om högst tre år att utöva revisionsverksam het och administrativa sanktionsavgifter i storleksordningen miljontals kronor, upp till en miljon euro. Den svenska utredningen menar emeller tid att utställande av böter i det fall en revisor brutit mot sin uppgiftsplikt kan vara ett brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Därför anser utredaren att sanktionsavgifter inte bör införas, utom i ett enda fall - när en revisor överträder förbudet att börja arbeta hos kunden innan karenstiden gått ut. 6 obligatorisk byrårotation Klausuler som begränsar stämmans valfrihet till vissa kategorier eller förteckningar av revisorer förbjuds. Full test Har jag vad som krävs för att klara de nya reglerna? Ta ställning till nedanstående påståenden. Rätta. Räkna samman. 1. Min byrå letar gärna kunder över gränserna och skulle utan problem ta på sig ett revisionsuppdrag i vilket EU-land som helst. Instämmer Instämmer inte 2. Med införandet av revisionspaketet får vi regler som gäller lika för alla – alla medlemsländer och alla typer av företag. styrelsens roll Alla företag av allmänt intresse måste hädanefter ha ett revisions utskott och detta får utökade skyldigheter. Alternativt måste hela styrelsen ta på sig revisionsutskottets utökade roll. Dotterföre tag, fondföretag och onoterade kreditinstitut är undantagna kravet på revisionsutskott. 7 konkurrens ska råda vid revisorsvalet. För företag av allmänt intresse gäller att revisor och revisionsbyrå måste bytas efter max tio år. Möjlighet finns att förlänga perioden med ytterligare en tioårsperiod under förutsättning att en upphandling sker däremellan. Om ytterligare en oberoende revisor anlitas på uppdraget efter tio år (så kallad joint audit) kan uppdraget förlängas till sammanlagt 24 år. Möjligheten till förlängning efter den första tioårsperioden gäller inte finansiella företag. ● Instämmer Instämmer inte 7. Obligatorisk byrårotation: Börsföretag Maxlängd 10 år Finansiella företag Instämmer Instämmer inte 10 år Vid ny upphandling 20 år – Vid ”joint audit” – 24 år 3. Riskbedömning är en självklar del av all revisionsverk samhet men jag passar mig noga för att kommunicera även väsentliga risker i mitt revisorsuttalande. 4. Vår största kund har en mycket komplex verksamhet och vill inte byta revisor efter tio år med oss. Därför är det toppen att de har möjlighet att välja ytterligare en revisor – nu finns chans för oss att fortsätta upp till 14 år till. Instämmer Instämmer inte 5. Äntligen blir det slut på Big4-klausuler, äntligen lika kon kurrens för alla. Något gott kom ändå ur revisionspaketet. Instämmer Instämmer inte 6. Om ett företag av allmänt intresse under en tidsperiod står för mer än 15 procent av en revisors eller revisionsby rås totala arvoden kan det bli bötfällt för detta. Instämmer Instämmer inte 7. I och med att revisionspaketet träder i kraft i juni 2016 gäller samma regler för börsbolagen och de finansiella bolagen (företag av allmänt intresse). Instämmer Instämmer inte (Facit finns på sida 47.) Diagnos ALLA RÄTT. Bravo! Du har förmodligen hängt med i debatten och/eller läst artikeln här intill noggrant. Balans reserverar sig ändå för att detta skulle räcka som utbildning i de nya lagarna. 4–6 RÄTT. Mycket bra. Du är påläst, men kan ha slarvat vid genomläsningen av påståendena i testet. Många regler innehåller undantag och villkor så titta en extra gång innan du uttalar dig tvärsäkert. 1–3 RÄTT. Varning! Låt oss skylla på att det varit osedvanligt segt att komma igång efter semestern i år. Lägg tio minuter på att läsa artikeln här intill och du går från semester hjärna till mest påläst i fikarummet, på ett kick! Baker Tilly Stockholm växer Vi söker kvalificerade revisorer och erfarna redovisningskonsulter, gärna med egna kunder. Vill du bli partner hos oss? Vi ger dig möjlighet att utöka din verksamhet tillsammans med oss. Vi sätter kunden i fokus genom ett personligt engagemang, tillgänglighet och proaktivitet. Som partner kommer du vara delaktig i att utveckla och driva vår byrå. Baker Tilly är en annorlunda och roligare revisionsbyrå i en bransch under snabb förändring. Vi tror att våra kunder vill ha en revisor som brinner för företagande. En revisor som är trygg, enkel, positiv, ser möjligheter och pratar så att folk förstår. Börjar det bli dags att växla upp? Våra Molnet-tjänster är mycket populära och vi får allt fler kunder. Vi behöver därför flera drivna redovisningskonsulter. Börjar det bli dags att trappa ner? Hos oss finns det yngre revisorer och redovisningskonsulter med möjligheter att ta över en befintlig kundstock på bästa sätt med kunden i fokus. Vi ser till att du kan avsluta din karriär på ett för alla parter smidigt sätt. Vi sitter i en trevlig lokal, centralt belägen med parkeringsmöjligheter i huset. Intresserad? Kontakta oss! Mikael Jennel Luntmakargatan 46 Box 1303 111 83 Stockholm Tel. 08-787 62 00 www.bakertilly.se 20 | Balans # 7 / 2015 insikt Jan Marton | Balans MER BIL ÄN FÖRMÅNSVÄRDE. Känns det som om det är dags för lite högre standard och lite lägre förmånsvärde? Då kanske du ska titta närmare på någon av Lexus Business-modeller, alla laddade med Lexus-kvalitet, -komfort och -säkerhet. Och optimerade för att ligga på rätt sida basbeloppsgränserna. Klimatsmart hybriddrift ger också mycket trevliga förmånsvärden. S Vilken passar dig bäst? NX 300h BUSINESS REK CA-PRIS FRÅN 379 900 KR, FRÅN 1 921 KR/MÅN* Försiktig tillämpning av försiktighet i IFRS å här i inledningen av hösten, när arbets belastningen för redovisare och revisorer förhoppningsvis är lägre än vissa andra tider på året, kan det vara ett bra tillfälle att diskutera grundläggande principer i redovisningen. Som praktiskt inriktad redovisare eller revisor kan man eventuellt hävda att grundläggande principer inte är så intressanta, utan det som är viktigt är hur redovisning faktiskt ska gå till för konkreta transaktioner. Principerna kan diskuteras av normsättare och forskare, som har intresse för sådana diskussioner. Jag anser att detta är en felaktig premiss. Principbaserad redovisning – såsom IFRS – kräver att den som upprättar och reviderar finansiella rapporter gör bedömningar, och dessa bedömningar måste vara baserade på någon form av grundläggande princip. Även om den fullständiga versionen av IFRS omfattar över 3000 sidor text, och de stora revisionsbyråerna tillhanda håller ytterligare text om hur IFRS ska tolkas, kommer det i praktiken uppstå situationer där bedömningar är viktiga. Dessa bedömningar blir lättare att göra om det finns någon grundläggande utgångspunkt – princip – att förhålla sig till. En sådan grundläggande princip, som dessutom har en lång historia i redovisningen, är försiktighet. Traditionellt har försiktighet definierats som att tillgångar värderas lågt och skulder värderas högt, det vill säga en asymme trisk värdering. Det ses följaktligen som mer acceptabelt att undervärdera än övervärdera en tillgång (och tvärtom för skulder). I enlighet med den dubbla bokföringens logik innebär det att vinster i resultaträkningen förskjuts till senare perioder. revisorer kan det finnas flera incita ment att tillämpa försiktighet i redovisningen. I den mån det finns en skattekoppling i redovisningen är försiktighet fördelaktigt för företag (även om Skatteverket har motsatt syn), eftersom senarelagda vinster innebär att beskattning skjuts på framtiden. För revisorer kan försiktighet inne bära lägre risker i revisionen. En undervärderad tillgång kan leda till positiva överraskningar i framtiden, när in vesterare upptäcker att företagets tillgångar är mer värda än vad de trodde. En övervärderad tillgång, däremot, kan leda till negativa överraskningar i framtiden. Det är mer troligt att en revisor kritiseras vid negativa än vid positiva överraskningar. Denna traditionella syn på försiktighet är dock inget som IASB i dagsläget anser ska utgöra en grund för til� för redovisare och CT 200h BUSINESS REK CA-PRIS FRÅN 242 900 KR, FRÅN 1 396 KR/MÅN* IS 300h BUSINESS REK CA-PRIS FRÅN 324 400 KR, FRÅN 1 829 KR/MÅN* GS 300h BUSINESS REK CA-PRIS FRÅN 395 500 KR, FRÅN 2 029 KR/MÅN* NY BIL? LÄS VAD LEXUS-ÄGARNA TYCKER INNAN DU BESTÄMMER DIG. Deras osminkade sanningar finns på lexus.se. Där är det lätt för våra kunder att berätta vad de tycker om sitt bilägande. Och det tror vi är intressant läsning om du funderar på en ny bil. Bränsledeklaration blandad körning: CT 200h Business 3,8 l/100 km, CO 2 88 g/km. IS 300h Business 4,4 l/100 km, CO 2 103 g/km. NX 300h Business 5,2 l/100 km, CO 2 121 g/km. GS 300h Business 4,7 l/100 km, CO 2 109 g/km. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). *Beräknat förmånsvärde netto är baserat på 50% marginalskatt. Erbjudandena gäller endast juridisk person. Bilarna på bilderna är extrautrustade. lämpning av IFRS, vilket har blivit tydligt i samband med IASB:s arbete med en ny föreställningsram. I den föreställningsram som gavs ut 2010 var försiktighet bort taget som kvalitativ egenskap. Försiktighet var med i den ursprungliga föreställningsram som gavs ut i juli 1989. Det var dock länge sedan. När den föreställningsramen gavs ut existerade fortfarande Östtyskland och Sovjet unionen, Sverige hade valutakontroller och begränsningar för utländskt ägande på börsen, mobiltelefoner var sju centimeter tjocka och internet var främst en angelägenhet för it-specialister. Argumentet som IASB använde för att ta bort försiktighet i föreställningsramen är att det inte är förenligt med neutralitet i redovisningen, vilket är en annan kvalitativ egenskap. Man hävdar att bedömningar som görs i samband med framtagandet av finansiella rap porter ska vara neutrala, inte medvetet snedvridna (vilket försiktighet i den traditionella tolkningen leder till). ”Det är mer troligt att en revisor kri tiseras vid negativa än vid positiva överrask ningar.” borttagandet av försiktighet har dock lett till en viss debatt, vilket har påverkat IASB:s fortsatta arbete med föreställningsramen. I juli 2013 gav IASB ut ett Discussion Paper (DP/2013/1), där inget nytt sades om försiktighet. I det Exposure Draft (ED/2015/3) som gavs ut i maj 2015 föreslås däremot ett återinförande av begreppet försiktighet (prudence). Begreppet diskuteras, och IASB fastslår att det finns två definitioner på för siktighet. Den ena är den traditionella, som innebär asymmetrisk värdering av tillgångar och skulder. IASB anser att det synsättet inte ska utgöra en grund för finansiella rapporter. I stället framhåller man en alternativ definition, som man kallar cautious prudence. Det innebär, att när bedömningar ska göras i situat ioner som utmärks av en hög grad av osäkerhet, ska man vara försiktig (cautious) i sin antagande och utgångspunkter, i syfte att säker ställa att tillgångar och intäkter inte överskattas eller att skulder och kostnader inte underskattas. Det påpekas dock att detta inte får leda till en underskattning av tillgångar och intäkter alter nativt en överskattning av skulder och kostnader, eftersom det leder till överskattade vinster i framtida perioder. Slutsatsen av detta är att IASB i dagsläget inte ger någon grund för en traditionell (asymmetrisk) Jan Marton är docent och verksam vid Handels tolkning av begreppet försiktighet vid tillämp högskolan i Göteborg. Han skriver i ning av IFRS, även om begreppet i sig är på väg vartannat nummer av Balans. att återinföras. Vi bör alltså vara försiktiga i vår E-post | [email protected] användning av försiktighet i IFRS! ● Balans # 7 / 2015 | 23 Balans granskar | Balans till FAR, FSR, har jämförtdisciplinära åtgärder mellan revisorer och advokater. Sammanställningen visar genomgående att sanktionerna mot revisorerna är mycket hårdare än mot advokaterna. Text: Åsa Ohlsson Danmark: Hårdare tag mot revisorer än mot advokater I Danmark är de disciplinära systemen för de två yrkeskårerna mer lika än vad de är i Sverige. Båda yrkeskårerna kan tilldömas böter från Advokatnævnet res pektive Revisornævnet. FSR har genom att titta på likartade förseelser sett att revisorer genom gående döms till högre bötesbelopp. För jämförbara formaliabrister där en advokat har fått böta 10 000 kronor har en revisor fått böta hela 40 000 kronor. FSR skriver att det är svårt att förstå hur danska Advokatnævnet och Revisornævnet kan komma till så olika nivåer på böterna. De ser även skillnader i bötesbelopp för andra överträdelser, till exempel vid tre fall där advokater överträtt tystnadsplikten. De har då mötts av milda sanktioner som tillrättavisningar och böter 24 | Balans # 7 / 2015 ”De sank tioner Revisors nämnden beslutar om är inte avsedda som straff.” illustration: shutterstock den danska motsvarigheten på upp till 10 000 kronor i Advokatnævnet. När Revisorsnævnet tog upp ett liknande fall, överträdelse av tystnadsplikten, blev bötesbeloppet 100 000 kronor. Det fallet ska vidare upp i dansk domstol. FSR menar att tystnadsplikten bör vara lika gällande och viktig i båda professionerna och att det därför är svårt att förstå att sanktionerna är så olika. att göra en liknande jämförelse i Sverige är svårt eftersom Revisorsnämnden inte utdömer böter. Balans har därför tittat på antal anmälningar och granskade ärenden 2014 för advokater respektive revisorer. Medan det är Revisorsnämnden, som är en myndighet, som granskar de svenska reviso rerna, har Advokatsamfundet ett självregle ringssystem. Advokaterna ska följa god advokatsed och det är Advokatsamfundets disciplinnämnd som beslutar om påföljd: erinran, varning – som kan kombineras med straffavgift – eller uteslutning. Advokatsamfundets disciplinnämnd fick i fjol in 555 anmälningar. 33 ärenden togs också upp på eget initiativ. Som jämförelse regist rerade Revisorsnämnden totalt 139 disciplin ärenden under 2014. Trots att antalet anmälningar till Advokat samfundet ökade 2014 jämfört med året innan, ledde färre anmälningar till disciplinära sank tioner, 99 stycken, jämfört med 104 stycken året innan. Av sanktionerna 2014 var 61 av den mildaste formen, det vill säga en erinran. Det delades också ut 22 varningar respektive 15 varningar med straffavgift. En person uteslöts ur Advo katsamfundet. för de svenska revisorerna ledde 48 av de 139 ärendena till disciplinära åtgärder – 7 av den lindrigaste formen, det vill säga erinran, 33 varningar och 8 upphävande av auktorisation. – Medan advokaterna enbart granskas utifrån god advokatsed, granskas revisorerna både utifrån god revisorssed och efter hur själva arbetet har utförts, det vill säga om det utförts i enlighet med den internationella revisionsstandarden ISA, som är ett om fattande och delvis detaljerat regelverk. Det är därför kanske inte konstigt att det blir fler disciplinära åtgärder för revisorer, säger Sara Orback, förbundsjurist på FAR. ut döma böter, men den möjligheten togs bort bland annat eftersom det ansågs som en form av dubbelbestraffning. – De sanktioner Revisorsnämnden beslutar om är inte avsedda som straff. Både erinran och varning används för att kommunicera att vissa agerande inte är bra eller att agerandet har gått över gränsen. Uteslutande är givetvis för att skydda samhället, säger Leena Collins, ekonomiansvarig och controller på Revisors nämnden. ● Sara Orback foto: liselotte van der meijs Balans | Balans granskar ANTAL ANMÄLNINGAR OCH GRANSKADE ÄRENDEN 2014 FÖR ADVOKATER RESPEKTIVE REVISORER: 555 139 anmälningar till Advokatsamfundet anmälningar till Revisorsnämnden ADVOKATSAMFUNDET av anmälningarna till Advokatsamfundet ledde till disciplinära sanktioner. 18% Disciplinära sanktioner Erinran Varningar 61 22 Straffavgift 15 Av totalt 99 anmälningar 2014. tidigare kunde revisorsnämnden REVISORSNÄMNDEN av anmälningarna till Revisorsnämnden ledde till disciplinära sanktioner. 34% Disciplinära sanktioner fotnot: i balans fördjupning nr 2/2015 Erinran 7 33 pub licerades en artikel om svenska Varningar disciplinärenden hos revisorsnämnden och Upphävande av auktorisation 8 förvaltnings domstolarna skriven av urban engerstedt o ch carl svernlöv. Av totalt 139 anmälningar 2014. Balans # 7 / 2015 | 25 Fokus: Kollektivavtal | Balans Text: Åsa Ohlsson deloitte , med sina Kollektivavtal eller inte 26 | Balans # 7 / 2015 Petra Schedin Stergel fördel. Jag tycker att det blir allt vanligare att det efterfrågas. Men det är klart – de kunder som själva inte har kollektivavtal efterfrågar det inte heller, säger Petra Schedin Stergel. kollektivavtalet är ett bra sätt att jobba gentemot personalen, som ger trygghet och stabilitet. Men även EY lyfter fram den affärsmässiga biten: – Det finns därutöver en kundaspekt där ey tycker att Marianne Sandén Ljungberg mer noggranna själva – och undersöker villkoren på ett annat sätt i och med att vi inte har kollektivavtal, vilket ju också är bra, säger Lisbeth Larsson. När det gäller den affärsmässiga aspekten konstaterar hon dock att på vissa upphand lingar kan inte Grant Thornton lägga offerter, sådana där kollektivavtal är ett absolut skallkrav. Förutom fackföreningar kan det vara folkrörelseägda företag, som Folksam. Men Grant Thorton arbetar mest med dynamiska, ägarledda företag. – I vissa fall har vi kunnat förklara varför vi inte har kollektivavtal för de företag som efterfrågat det, och då har de accepterat vårt svar, men vissa kunder går som sagt bort för oss i dag, säger Lisbeth Larsson. – Ett av våra mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Något som Grant Thornton klarat bra även utan kollektivavtal. Två år i rad har byrån rankats som bästa arbetsgivare inom revisionsbranschen i Uni versums undersökning. I fjol rankades byrån dessutom på sjätte plats av större företag oavsett bransch. – Men skulle kraven på kollektivavtal från personal och kunder öka framöver så kan vi komma att ändra oss. Vårt beslut i dag är inte ristat i sten, säger Lisbeth Larsson. mazars , som är inte sett något behov av kollektivavtal, förklarar informationsoch marknadschef Lisbeth Larsson: – Historiskt har vi resonerat att vi ska ha motsvarande eller bättre villkor för personalen. Vi tycker att ett kollektivavtal kan vara begränsande, vi vill vara mer snabbfotade och agera på möjligheter. – Vi har anställda som kommer från de andra större byråerna med kollektivavtal och vi brukar stämma av med dem, hur de upplever våra villkor. Vi har inte fått några negativa reaktioner. Däremot blir de anställda den minsta byrån i Balans sammanställning, har inte kollektivavtal. Däremot utreds nu frågan om kollektivavtal eller inte på uppdrag av byråns styrelse. Ut redningen ska ta fram bra beslutsunderlag inför valet att välja kollektivavtal eller inte, – Skälet till att kollektivavtal kommit upp på agendan är att det i flera offert sammanhang har visat sig och kommer att visa sig att detta är ett krav, sen kan det finnas andra skäl att ha kollektivavtal också, säger Mazars vd Marianne Sandén Ljung berg. ● Agneta Strandberg KOLLEKTIVAVTAL INOM BIG 7 FAKTA: Kollektivavtalskrav i fler offentliga upphandlingar? I slutet av 2014 tillsatte regeringen en utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal som vid denna tidnings pressläggning inte var klar. Utredningen ska analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan föras in som uttryckliga bestämmelser och Lisbeth Larsson grant thornton har foto: ey K ollektivavtal ses traditionellt som ett avtal som rör arbets tagare. Men det finns också anledning att se kollektivavtal, eller frånvaron av kollek tivavtal, som en affärsmässig fråga. Vissa kunder kräver helt enkelt kollektivavtal, avtalet är en förutsättning för att tjänsten ska kunna upphandlas. De tre största byråerna PWC, EY och KPMG har kollektivavtal sedan lång tid tillbaka. Petra Schedin Stergel, personaldirektör på PWC konstaterar att de haft kollektivavtal så länge hon kan minnas. – Vi har det för ett kollektivavtal är en tydlig överenskommelse mellan parterna om vilka spelregler som gäller, säger hon. Kollektivavtalet visar dessutom på stabilitet och blir en sorts förtroendestämpel menar Petra Schedin Stergel, inte enbart gentemot de anställda utan också gentemot kunderna. – Därigenom är det också en konkurrens foto: knut koivisto – en affärsmässig fråga cirka 1 190 med arbetare, är den största byrån som inte har kollektivavtal, följt av Grant Thornton. Deloitte har dock kollektivavtal i ett mindre bolag med tjugotalet anställda. Varför Deloitte har det upplägget, med kollektivavtal enbart i det mindre bolaget, ser pressansvarige Christer Ahlgren som en intern uppgift. Villkoren i det avtalslösa bo laget är dock i enlighet med kollektivavtalet, uppger han. Christer Ahlgren foto: håkan målbäck att hantera personalfrågor. Eller ett stelbent verktyg. Åsikterna går isär om kollektiv avtal. Men av de sju största revisionsbyråerna har de tre allra största kollektivavtal. ett enkelt sätt foto: lars lydig det underlättar för oss när vi lämnar offert. Kollektivavtal eller inte är en punkt i många offertunderlag. Vi kan enkelt besvara den frågan med ja, i stället för att förklara vilka förmåner vi har, säger Agneta Strandberg, HR-ansvarig på EY. Även KPMG har kollektivavtal sedan länge. Det verkar finnas ett samband mellan storlek och kollektivavtal. Avtalet som gäller i branschen heter Almega Tjänsteföretagen Revision o Konsult. Civilekonomerna och Unionen samförhandlar med Almega som motpart. Civilekonomerna och Unionens avtal skiljer sig enbart åt när det gäller löneavtalet, där avtalet för akademikerna är sifferlöst men med en lokal stupstock att fördela om parterna inte kommer överens. foto:deloitte Balans | Fokus: Kollektivavtal föreslå hur sådana bestämmelser ska utformas i de nya kommande upp handlingslagarna. Ansvarig minister är civilminister Ardalan Shekarabi som ti digare fört frågan om tydligare sociala krav i offentliga upphandlingar. Tre av sju har kollektivavtal. Byrå Har ni kollektivavtal?Antal medarbetare PWC JA 3 617 EY JA 2 326 KPMG JA 1 582 Deloitte NEJ* 1 193 Grant Thornton NEJ 1 050 BDO NEJ 450 Mazars NEJ 250 Omsättning 4600 miljoner kr 3216 miljoner kr 1995 miljoner kr 1 632 miljoner kr 1200 miljoner kr 477 miljoner kr 286 miljoner kr *har emellertid kollektivavtal för ett mindre bolag med tjugotalet anställda. Balans # 7 / 2015 | 27 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen Påskrivande revisor i några av Sveriges största industribolag och ytterst ansvarig för 3 500 revisorer. Helene Siberg Wendin är nordisk revisionschef på EY och en av branschens tyngsta makthavare. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson F Revisionschefen: Vi är nöjda när vi är oeniga 28 | Balans # 7 / 2015 ör drygt två år sedan, 1 juli 2013, till trädde Helene Siberg Wendin posten som EY:s revisionschef i Norden. Det skedde efter en stor omorganisering av EY, där de nationella nivåerna av skaffades som operationella nivåer och Norden blev den minsta geografiska enheten under EMEIA som står för Europe, Middle East, India and Africa. – Utvecklingen av EY speglar utvecklingen av den allt mer globaliserade ekonomin och kundernas efterfrågan. Vi gjorde vår omställning utifrån ett kundperspektiv där vår organisation är skapad för att möta kundernas behov, säger Helene Siberg Wendin. För att knipa de allra största revisionsuppdragen krävs en organisation som kan matcha de största globala kon cerneras behov, det vill säga ett nätverk som spänner över hela jorden och har specialistkunskap inom olika branscher. – För tio år sedan var det ett imponerande cv som avgjorde din revisorskarriär. I dag måste du också kunna visa att du har rätt branschkunskap, säger Helene Siberg Wendin. själv är hon specialiserad på stora industribolag allt sedan hon började som revisorsassistent på en revisions byrå i Göteborg i januari 1991. – Jag hade redan bestämt mig för att bli revisor och hade till och med utsett min favoritbyrå att arbeta på när jag kom ut från Handels. Men det var mitt i fastighets kraschen 1991 och EY hade anställningsstopp. En annan revisionsbyrå skulle däremot nyanställa en enda person och Helene Siberg Wendin blev den som klarade nålsögat i den ovanligt hårda konkurrensen. – Tidigt i min anställning fick byrån jag arbetade för ta över ett större börsnoterat industribolag. Jag blev assistent i teamet och växte snabbt med uppdraget när jag fick gå från moderbolaget, till dotterbolagen och till koncernnivå. Jag fick verkligen lära mig allt från grunden. stannade hos sin första arbets givare i sammanlagt tolv år och efter det var hon fast med de stora bolagen. Då blev hon kontaktad av EY som ville förstärka sitt team med en revisor med börs bolagsprofil. 2002 kunde Helene Siberg Wendin således börja hos sin gamla drömarbetsgivare. Två år senare blev hon delägare. Ytterligare tio år senare valdes hon till styrelseordförande för EY:s delägargrupp i Sverige. På EY har hon arbetat med hela bredden från stora börsbolag till mindre ägarledda bolag. Men hur har livet förändrats sedan hon tog plats i EY:s högsta ledning? – Inte så mycket faktiskt, svarar Helene Siberg Wendin. Jag har ju arbetat med kunduppdragen hela tiden. Som börsbolagsrevisor rör man sig högt upp i närings kedjan, bland näringslivets mäktigaste. En revisor måste vara väl insatt i ett företags strategier och blir inbjuden till ledningsgrupps- och styrelsemöten och bygger sitt kontaktnät i den miljön. Men Helene Siberg Wendin till står att hennes kontaktnät troligen har vidgats ytterligare sedan hon blev styrelseordförande i EY. – I övrigt förändrar inte styrelseuppdraget min vardag särskilt mycket. Att vara operativ revisionschef med 3 500 medarbetare däremot, är ett jättestort uppdrag som kräver tid och engagemang. Hennes första reaktion, när hon uppmanades att söka tjänsten som nordisk revisionschef var att någon måste ha ringt fel. – Jag har aldrig varit chef tidigare, jag har bara arbetat med kunder, minns hon att hon svarade. Men det var precis vad EY sökte – en chef som var helene siberg wendin Balans # 7 / 2015 | 29 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen Helene Siberg Wendin är gärna bollplank åt yngre kollegor. ”Vi kan bli bättre på att kommunicera och det är viktigt att vi gör det också.” FAKTA: marknadsorienterad. Helene Siberg Wendin upplever att det är en fördel att ha en fot i verkligheten. – Jag tror att jag får mer respekt bland medarbetarna tack vare att jag arbetat så mycket med våra kunduppdrag. Folk känner att jag vet vad jag pratar om. börjar med att Helene Siberg Wendin stiger upp vid femsnåret för att ta första morgon flyget till Stockholm, Warszawa eller USA. – Under alla år som jag har jobbat har jag känt att det varit roligt att vakna på måndagmorgonen och tänka på att denna vecka ska jag få vara med om de här intressanta mötena med kunder och kollegor. Man lär sig ständigt nya saker som revisor vilket är väldigt stimulerande. Den största belöningen är dock när kunden tackar för en bra revision och avrapportering. – Det händer ganska ofta och det är roligt när man känner att vi som revisorer kan ge kunden mervärde och bidra till deras utveckling. Tänk så många tusentals revi sioner vi gör där vi faktiskt rättar till felaktigheter innan årsredovisningen och revisionsberättelsen släpps – men det är nästan bara undantagen som uppmärksammas. På så vis är revisionsyrket otacksamt. Den breda allmänheten får aldrig inblick i vilken nytta revisorn faktiskt gör, eftersom revisorernas arbete oftast bara syns i samband med misslyckanden och företagsskandaler. Därför blir det uppskattningen från dem som faktiskt har inblick i revisorns arbete – den yttersta företagsledningen – som betyder något för Helene Siberg Wendin och de andra börsbolagsrevisorerna. Hur ser hon på risken att revisorn hamnar i knäet på bolagsledningen, i stället för att vara ägarnas vakthund? – Jag upplever inte att vi revisorer arbetar på ledningens uppdrag. Vi och företagsledningen är ofta överens om att vi inte är överens. Och båda parter brukar vara nöjda med att kunna säga just så. Jag har aldrig varit med om att en revisor inte skulle våga säga ifrån. Har man inte den integriteten har man nog valt fel yrke. Som en typisk arbetsvecka 30 | Balans # 7 / 2015 revisor har man sin yrkesstolthet, säger Helene Siberg Wendin. Att revision av storbolag är ett jättestort lagarbete är också en garanti mot vänskapskorruption. Många har inblick i processen och allting måste dokumenteras noga. Nej, Helene Siberg Wendin upplever inte att det är något fel på den svenska bolagsstyrningsmodellen med inbyggda checks and balances mellan de olika bolagsor ganen. Problemet är det så kallade förväntningsgapet, skillnaden mellan vad allmänheten tror att revisorn gör och vad en revision faktiskt är. – Jag kan tycka att vi kunde vara bättre på att förklara för allmänheten genom att delta i samhällsdebatten och upplysa om vår verksamhet. Vi kan bli bättre på att kom municera och det är viktigt att vi gör det också. Helene Siberg Wendins uppdrag är emellertid inte av det utåtriktade slaget; hon är mer av en intern ledare. Främst har hon ansvaret för det delägarkollektiv som hon själv är del i och som hon är ordförande för. Därtill har hon som sagt närmare 3 500 revisorer under sig inom det nordiska affärsområdet assurance. Dock har hon inte personalansvar för dessa. På grund av sin arbetsbörda har hon sagt nej till att ta på sig något formellt mentorskap för yngre kollegor, däremot tackar hon i princip alltid ja till att vara bollplank åt yngre kollegor som behöver hennes råd. – Det är väldigt roligt tycker jag att stötta och coacha yngre medarbetare – de överraskar ofta med att vara extremt duktiga ute på uppdragen, säger hon. som kvinna i en mansdominerad värld vill hon gärna bana vägen för andra kvinnor, men samtidigt betonar hon att hon som chef har ett ansvar att se alla medarbe tare. – Jag skulle tro att jag får något fler förfrågningar från killar än tjejer och jag tackar ja till alla träffar jag hinner. En vanlig fråga som kommer upp vid coachsamtal, som ofta hålls över en lunch, handlar om vägen till delägar skap och hur man ska tänka strategiskt kring val. Helene Siberg Wendin ålder: 48 år. bor: Göteborg samt övernattningslägenhet i Stockholm. familj: Make och son på 17 år. utbildning: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. karriär: Har varit auktorise rad revisor sedan 1994. Varit revisor i bland annat SKF, Telia Sonera, Autoliv, Scania och Boliden. fritid: Hästar och ridning, golf, yoga, löpning. nuvarande revisionsuppdrag: Bland annat Hus qvarna, Lantmännen, IKEA, Svenska Mässan, Ovako, Papyrus och Mycronic. arbetsfördelning: Cirka 60 procent på kunduppdragen och 40 procent som revi sionschef i EY Norden och styrelseordföran de i EY Sverige. Balans # 7 / 2015 | 31 Balans i karriären | Profilen Boka bästa kursen i höst Några av årets nyheter Thomas Englund Sven-Inge Danielsson Cecilia Assarsson Hela kursutbudet hittar du i bilagan som följer med tidningen! Ekonomirapportering till kund Lärare: Sven-Inge Danielsson Avstämning för månadsbokslut Lärare: Cecilia Assarsson Sjukfrånvaro Lärare: Thomas Englund Dessutom har vi byggt in mer flexibilitet i årets bokslutskurser – du väljer! Helene Siberg Wendin upplever att kvalitetsmedvetenheten hos kunderna har blivit större. ”Genom att automat isera delar av revisio nen genom till exempel dataanaly ser frigör vi mer tid till att utveckla kvalitén.” 32| Balans # 7 / 2015 – EU-reglerna om obligatorisk byrårotation kommer att innebära att både vi och våra kunder måste anpassa oss till en marknad med nya förutsättningar. Jag tror att de största globala kunderna fortfarande kommer att vara beroende av globala revisionsbyråer. Om man har över 100 dotterbolag runtom i världen är det svårt att välja något annat än de största globala byråerna. På det hela taget tror Helene Siberg Wendin att tiden verkar för revisionsbranschen. – Kunderna har börjat bli mer lyhörda för kvalité, vilket är mycket positivt. Prispressen är fortfarande tuff, men jag upplever att kvalitetsmedvetenheten har blivit större på grund av det växande intresset för risker som korruption och bedrägerier och ökat tryck från visselblåsare och medier. På EY möter man kundernas ökande krav med bland annat ett nytt revisionsverktyg, Canvas. EY:s egenutveck lade verktyg för revisionsmetodik underlättar bland annat arbetet med att identifiera risker. – Genom att automatisera delar av revisionen genom till exempel dataanalyser frigör vi mer tid till att utveckla kvalitén, säger Helene Siberg Wendin. IAASB:s nya revisionsberättelse, med tydligare fokus på risker, tror hon inte kommer att förändra sättet att arbeta särskilt mycket. – Det känns mest som att man lägger in lite av pla neringsdokumentet i revisionsberättelsen. Jag menar, vi pratar alltid om risker och väsentlighet och jobbar redan med stort riskfokus. Jag tror inte att den nya revisionsbe rättelsen kommer att förändra revisionen och jag är inte säker på att den kommer att förbättra kommunikationen. Risken är att den blir lång och intetsägande. det råder ingen tvekan om att Helene Siberg Wendin Nej, Helene Siberg Wendin tycker att kommunika har sitt hjärta hos kunderna. Hon ser samhällsomvandlingar tionen med kunder och intressenter fungerar bra redan i som påverkar branschen utifrån ett kundperspektiv och dag. En större utmaning ligger i att nå ut till den breda förhåller sig pragmatisk till de politiska processerna, som allmänheten. ● exempelvis implementeringen av EU:s revisionspaket. – Unga och ambitiösa personer vill ofta göra allt på en gång och då blir det inte alltid bra. Mitt råd är att de ska satsa på det som de är mest intresserade av och även tillåta sig själv att prestera mindre ibland, om det är en så dan period, som exempelvis småbarnsåren. Så småningom är man tillbaka igen, säger Helene Siberg Wendin. I dag anställer EY fler kvinnor än män och allt fler killar tar ut pappaledighet, så Helene Siberg Wendin tror att de unga männen kan behöva hennes råd lika mycket som de unga kvinnorna. Förutom att välja det man gillar och våga säga nej, betonar hon vikten av balans i livet. Själv har hon haft ett ridintresse som burit henne genom åren. Tills i november förra året, då hon var med om en allvarlig ridolycka. – Jag vet faktiskt inte om jag kommer att rida igen, även om jag älskade det. Det var en ganska allvarlig olycka, säger Helene Siberg Wendin. I stället har yoga, som varit en viktig del i hennes rehabträning, utvecklats till ett starkt intresse. – Jag tror att det är viktigt att ha ett intresse vid sidan av jobbet och yoga är fantastiskt eftersom det kombinerar styrka och smidighet med mental träning. Att komma över en allvarlig olycka, som kunde gått riktigt illa, är i sig en mental utmaning. Blommorna, från kunder och medarbetare, som fyllde huset dagarna innan jul och väninnorna som turades om att komma förbi och laga lunch var en välkommen hjälp. Efter sju veckor var hon utan kryckor och lagom till att högsäsongen drog igång kunde hon jobba heltid igen. Hitta din kurs på srfutbildning.se Årets nyhetsdagar 2015 Fastighetsdagen 2015 – skattedag för bygg- och fastighetsbranschen Stockholm 25 nov Fåmansföretagardagen 2015 Göteborg 2 dec • Malmö 3 dec • Stockholm 9 dec* IFRS-dagen 2015 Stockholm 23 nov* Redovisningsdagen 2015 Malmö 17 nov • Göteborg 18 nov • Stockholm 19 nov* Håll dig uppdaterad! Skattedagen 2015 Göteborg 8 dec • Malmö 9 dec • Stockholm 10 dec* *även livestreaming. Vi sänder direkt och det enda du behöver är uppkoppling mot internet och en dator eller surfplatta. Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/nyhetsdagar Balans i karriären | Experten hållbarhetsexpert på KPMG. Med en bakgrund inom bankoch finansvärlden var hon med och satte upp den första hållbarhetsstaben på SEB. Här delar hon med sig av sina bästa tips till revisorer och rådgivare som vill bidra till FN:s nya mål för hållbar utveckling. helena mueller är Är man revisor eller rådgivare i ett företag i dag måste man förstå hur ens kundföretag påverkar och påverkas av samhället och miljön, säger Helena Mueller som är hållbarhetsexpert på KPMG. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund Var med och uppfyll FN:s hållbarhetsmål FN:s mål för hållbar utveckling, vad är det? – Hållbarhetsmålen, Sustainable Develop ment Goals (SDGs), ersätter FN:s Millenie mål (MDGs) som antogs 2000 och löper ut i år. Medan Milleniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning och på vad stater skulle göra, så tar hållbarhetsmålen ett bredare grepp om hållbar global utveckling och är designade så att även företag och civilsamhällets aktörer ska kunna vara med och bidra. Men näringslivet har ju inget att säga till om i FN, kan då verkligen FN sätta upp mål för näringslivet? – Processen har drivits så att förankringen bland samhällets olika aktörer – stater, ideella sektorn, akademin, näringslivet och så vidare – ska vara så bred som möjligt. Parallellt med arbetet inom FN har natio nella samtal förts i form av dialogmöten/ workshops dit olika aktörer bjudits in. Sida har hållit i den svenska processen och KPMG deltog som representant för revi sions- och rådgivningsbranschen. Konkret utmynnade det i att vi gjorde medskick till dåvarande biståndsminister Gunilla Carls son och hon tog med sig resultatet till hög nivåmötena i FN. Även privatpersoner har involverats i processen genom att de kunnat tycka till och rösta på en särskild hemsida för de nya hållbarhetsmålen. Nu i september antas de nya målen, hur berör det revisorer och rådgivare? – Är man revisor eller rådgivare finns stora möjligheter att vara med och påverka den fortsatta utvecklingen. Ofta är du företagets främsta bollplank och de strategiska utma ningar, risker och möjligheter som företag 34 | Balans # 7 / 2015 i allmänhet står inför, återfinns i FN:s utvecklingsmål. De stora multinationella företagen och flera statligt ägda bolag har redan förstått detta och arbetar proaktivt med hållbar utveckling, men hållbarhets målen är minst lika relevanta för mindre företag som många gånger finns längre ut i de stora företagens värdekejda. Hur kan man arbeta konkret med FN:s mål? – Jag tror att de 17 konkreta målen kommer att kunna inspirera många företag och verk samheter till att sjösätta konkreta initiativ som bidrar till den globala utvecklingen. Man måste inte vara ett internationellt företag för att beröras, utan företag som enbart är verksamma i Sverige kan också arbeta mer strategiskt med detta, förslagsvis tillsammans med sin revisor eller rådgivare. Börja med att titta igenom utvecklings målen och se vilka som har bäring på just din aktuella kund. Vari ligger riskerna? Om din kund exempelvis är beroende av vatten i produktionsledet eller har en energiintensiv verksamhet, när blir dessa risker finansiellt påverkande och hur kan företaget förtydliga detta i sin redovisning till marknaden? Jag är inte hållbarhetsexpert, kan jag ändå diskutera detta med mina kunder? – Absolut. Är du revisor eller rådgivare i ett företag i dag måste du i allt högre grad kunna ställa de rätta frågorna och förstå hur du, genom ditt expertområde, på bästa sätt kan hjälpa din kund. Häri ligger att förstå hur ditt kundföretag påverkar samhälletoch miljön men också hur företagets affärsmodell påverkas av samhället. Detta är lika viktigt som att ha koll på likviditet och resultat, men hållbarhetsfrågor har ett mycket längre perspektiv. Du måste se och förstå trenden om 10-20 år. Därför måste vi som bransch höja vår kunskapsnivå, vi vill ju kunna ge de bästa råden till våra kunder och vara fram gångsrika även i framtiden. Hållbarhetsområdet har vuxit explosionsartat, var ska en icke-expert börja? – Det första man ska göra, om jag får ge ett personligt tips, är att lyssna på Johan Rockströms sommarprat. Då skaffar man sig en miljövetenskaplig plattform och får en grundläggande förståelse för vad som håller på att hända, men också för hur vi alla kan bidra på olika nivåer. Lär dig mer om hela frågan, exempelvis genom att surfa in på UN Global Compacts hemsida. FN bedömer att det behövs 30 gånger världens samlade bistånd för att nå målen, hur ska det finansieras? – Förutom att alla företag och organisatio ner förväntas arbeta proaktivt med att driva innovation, verka för offentlig-privat samver kan och motverka korruption, betonar FN vikten av att företag betalar skatt i de länder där de faktiskt utvinner råvaror och där de skapar värde. OECD och G20 arbetar med det så kallade BEPS-initiativet (Base Erosion Profit Shifting) som syftar till ökad global rättvisa på skatteområdet. Vid finan sieringskonferensen i Addis Abeba i somras lyftes även pensionsfonder och det institu tionella kapitalet som behöver riktas mer mot utvecklingsländer. Vår bransch har en avgörande roll att spela, och för att bli tro värdiga måste vi börja tillämpa hållbarhets perspektivet på vår egen verksamhet – lika bra som våra bästa kunder gör det. Jag tror att branschen har en liten bit kvar här. ● FAKTA: Fem av FN:s 17 hållbarhetsmål Mål 1 Utrota all form av fattigdom överallt. Mål 2 Utrota hunger, säkerställa mat säkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk. Mål 3 Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar. Mål 4 Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla. Mål 5 Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestäm manderätt. Läs mer: www.sustainabledevelopment. un.org/sdgsproposal Balans # 7 / 2015 | 35 Balans i livet foto: privat After work | Balans i livet 3 av 4 bild: shutterstock Aktuellt | After work Forskare menar att sömnen bör prioriteras framför andra aktiviteter. nöjda med sitt nuvarande jobb, men många är ändå på jakt efter något nytt. En undersökning från Career Builder.se visar att 25 procent söker nytt jobb trots att de har en anställning. bild: dreamstime 75 procent är Revisorn Sandy Bevanda utmanade sig själv mentalt i Thoughest i Malmö, en utmanande åtta kilometer lång bana. 17 700 kronor den genomsnittliga semes terbudgeten per hushåll i år. Det är en ökning med cirka 13 procent jämfört med 2014 visar Norderas årliga semesterun dersökning. Drygt 60 procent av svensk arna planerar en semester i Sverige och av dem som kommer att vara utomlands på semestern är semesterbudgeten dubbelt så stor. så stor var 36 | Balans # 7 / 2015 Sov dig till framgång till framgång låter som en dröm. Men det finns vissa belägg för påståendet visar en avhandling i psykologi gjord vid Stockholms universitet. Nu hop pas forskaren bakom studien att vi ska bli bättre på att prioritera sömn framför slötittande på tv. att sova sig och därmed se piggare ut kan löna sig. Både privat och i arbetslivet. Men om man sover för lite finns risken att man uppfattas som tröttare, mindre frisk och mindre attraktiv av sin omgivning. Dessutom har det visat sig att andra personer är mindre villiga att umgås med någon som ser sömnig ut och det finns en risk att det påverkar jobb sökandet i riktning mot det sämre. – Det finns mycket forskning om hur sömnbrist ger negativa effekter på individen som inte sovit, men mindre om hur omvärl den uppfattar någon som ser trött ut. Vi ville få svar på om personer som ser trötta ut även riskerar att utvärderas ofördelaktigt av andra, säger Tina Sundelin, doktor vid Pyskolo att sova ordentligt giska institutionen, vid Stockholms universitet. fyra studier har gjorts. Fotografier på personer med varie rande sömnmängd har visats för bedömare Tina Sundelin som utvärderat dem utifrån olika faktorer som attraktivitet, hälsa, pålitlighet, ledar skapsförmåga, anställningsbarhet och hur gärna de ville umgås med personen på fotot. Studien gav resultatet att personer som såg trötta ut bedömdes mer negativt än när samma personer såg pigga ut. – Trots att vi alla vet att det är viktigt att sova är det många av oss som prioriterar bort några av de timmar vi behöver och i stället sitter uppe och jobbar, tittar på serier eller tappar bort tid på internet. Förhoppningsvis kan de här resultaten bidra till att sömnen föredras över de andra, mindre nödvändiga, aktiviteterna, säger Tina Sundelin. ● charlotta marténg en åtta kilometer lång bana, med hinder i form av isvatten, gyttja och höjder. Revisorn Sandy Bevanda räds inte utmaningar och tvekade aldrig inför att delta i Thoughest i Malmö i början av sommaren. Vad är Thoughest? – Ett annorlunda lopp, en åtta kilometer lång hinderbana kan man säga. Tävlingen lockar många deltagare och stor publik, runt 10 000 personer var och tittade i maj när täv Sandy Bevanda lingen hölls i Malmö. Hur kommer det sig att du ställde upp? – PwC där jag arbetar är samarbetspartner med Thoughest och Thoughest Lab, så vi var flera här ifrån som tillsammans med en del klienter var med och tävlade. Vi har också vid några tillfällen fått komma till Thoughest lab och träna. Sam manlagt var vi nog mellan 80 och 85 personer som deltog i Thoughest. Hur mycket behöver man träna? foto: pwc att arbetsgi varens krav på att man ska vara tillgänglig även under semestern har ökat de senaste åren. Varannan uppger också att de läser sin jobbmail under semestern. Det visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av FTF – facket för försäkring och finans. Av undersökningen framkom mer även att var tredje anställd inte tar ut mer än tre veckors sammanhängande semester, samtidigt som för kort semester är det som upplevs som mest stressande. varannan anställd upplever foto: stockholms universitet Krav på tillgänglighet ökar Tuff hinderbana inget hinder för Sandy – Jag körde en del crossfit och var ute och sprang en del, men visst behöver man träna för att klara av det. Det handlar en hel del om styrka. Vad var största utmaningen med Thoughest? – Det var nog trots allt den mentala biten. I början av loppet kände jag viss tvekan, ”kommer jag att klara av det” men när jag väl tagit mig över det hindret och bestämde mig för att bara köra så gick det bra. Konditionsmässigt och styrkemässigt var det ändå inte så farligt. Är du ett träningsfreak? FAKTA: Sandy Bevanda arbetar på: PwC Malmö. ålder: 28. bor: Malmö. familj: Två systrar, mamma. intressen: Träning, inredning och att resa. inspireras av: Allt som genererar positiv energi – kan vara människor, platser, attribut, uppfyllda målsättningar eller aktiviteter. – Jag älskar att träna, så är det, och framför allt tränade jag mycket innan jag började jobba. Nu kör vi en hel del gemensamt på jobbet, i form av träningspass, innebandy, löpning och så. Hur var det att göra detta tillsammans med era klienter? – Det var jättekul. Vi kunde sporra varandra, och man möts på ett helt annat sätt när alla kommer i träningskläder. Att ha något gemensamt med sina klienter ger mycket. Det är ett bra sätt att bygga en god relation. Detta var din debut i Thoughest, kommer du att ställa upp nästa år? – Gud ja, självklart! Det var otro ligt roligt. ● charlotta marténg Balans # 7 / 2015 | 37 Årets Framtidsbyrå 2015 | Balans Balans | Årets Framtidsbyrå 2015 Årets Framtidsbyrå 2015 Sex byråer tävlar om titeln LR Revision och redovisning Hedemora Gävle dags att utse Årets framtidsbyrå 2015. I samband med Bransch dagarna belönar FAR en byrå som tar steget ut i framtiden. Stora som små, revisionsbyråer och redovisningsbyråer, alla kan vara med i tävlingen och inför årets prisutdelning är sex byråer nominerade. snart är det www.lrrevisionhedemora.se motivering Genom ett lyhört och tydligt ledarskap har byrån utvecklat/framtidsanpassat sina traditionella ”kombibyrå tjänster” med modern teknik och ökat volymerna främst genom satsning på rådgivarrollen. Wint FAKTA: Den lilla byråns framgång – DET PERSONLIGA MÖTET MED FÖRETAGAREN tanken bakom priset är att inspirera fler byråer att göra en förändringsresa och att lyfta fram goda exempel som andra kan ta lärdom av. FOTO: HASSE ANDERSSON Årets framtidsbyrå D Vår byrå | Balans Balans | Vår byrå et är ljust och fräscht, och nästan så att man fortfarande kan känna lukten av målarfärg som håller på att torka. Nyligen gick flytten för LR Revision och Redovisning Hedemora Gävle. Dock inte så långt, bara en trappa ned. Till helt nyrenoverade lokaler. Verksamheten var i stort behov av något nytt. – Våra nya lokaler är så mycket bättre än när vi satt en trappa upp. Nu har vi äntligen fått en riktig reception, där kunderna kan tas emot, säger Marie Gunnarsson, kontorschef i Hedemora och delägare i LR Revision och Redovisning Hedemora Gävle. äldsta stad och belägen intill Dalälven. I kommunen bor ungefär invånare. Det är inte den största turistorten i Dalarna, de flesta passerar förbi kommunen på väg mot området runt Siljan. Däremot har kommunen klarat sig relativt bra när det gäller jobben, och har under flera år legat under rikssnittet när det gäller arbetslösheten. – Gruvnäringen är stor i Hedemora och området här omkring, säger Lotta Pettersson. Ungefär tio mil bort, i Gävle ligger byråns andra kontor. Där verkar Kjell Olsson, som varit ägare i LR Revisions och Redovisning Hedemora Gävle sedan . I Hedemora drevs LR Revision och Redovisning tidigare under namnet E Olhans Revisionsbyrå. Jan-Erik Olhans var ägare och drev företaget från fram till då Kjell Olsson tog över, och ett generationsskifte pågår nu på byrån. – Jan-Erik letade länge efter en köpare men ville inte sälja till vem som helst, utan var noga med att det skulle kännas rätt både för honom och för personalen. Han var mycket ödmjuk, och tackade nej till flera köpare. Själv har jag varit i branschen sedan och kvalificerad revisor sedan . Jag har varit van vid att inte driva byråerna helt själv, utan alltid tillsammans med kompanjoner, så när jag tog över här var det viktigt för mig att hitta rätt delägare, säger Kjell Olsson. Erbjudandet om delägarskap gick till Marie Gunnarsson, Lotta Pettersson och Camilla Bäck, den förstnämnda auktoriserad revisor och de båda andra auktoriserade redovisningskonsulter. – Jag tyckte att det kändes spännande och kul. För mig är det en chans att få vara med och påverka min vardag, vilket jag inte kunde på samma sätt som anställd, säger Marie Gunnarsson. HEDEMORA ÄR DALARNAS som delades ut gick, i tuff konkurrens, till Deskjockeys i Stock holm. Vinnaren i år utses av en jury bestående av Jan Söderqvist Visma, Göran Krafft, Kairos Future och Petra Hammarstedt Clean Scandinavia. det första priset på relationer. LR Revision och Redovisning Hedemora Gävle växer så det knakar. Förklaringen ligger i det personliga mötet, och att se företagaren, familjen och företaget som en helhet. FRAMTIDEN BYGGER Text: Charlotta Marténg Balans 40 | Balans # 10 / 2014 Balans nr 1/2015, Vår byrå. www.wint.se motivering Wint visar att det inte bara är inom teknikutveck lingen de vill ligga i framkant. Att personalen erbjuds del ägarskap och kunderna en flexibel prismodell bidrar starkt till att öka branschens attraktionskraft. Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans Lysande utsikter Den lilla byrån med de stora uppdragen | 41 # 10 / 2014 med möjlighet till internationell karriär och ett produktutbud som kanske främst förknippas med storbyråer. Hos RSM Minocon i Danderyd satsar man stort på revision i ägarledda företag, men har även en internationell prägel och ett utbud av konsulttjänster riktade mot noterade bolag. en mindre byrå Balans nr 3/2015, Vår byrå. Text: Charlotta Marténg Foto: Kristofer Hedlund Ekonomibyrån i Halmstad AB Balans i karriären | Profilen Profilen | Balans i karriären www.eseb.se Saldo Redovisning, Stockholm www.saldoredo.se motivering Genom att öppna för ny teknik har den traditio nella redovisningsbyrån skapat en vision om en digitalise rad byrå. Med ett tydligt ledarskap har produktportföljen utö kats och personalen har hittat sina nya roller tillsammans med kunderna. Elisabeth Svensson har genom sitt stora branschin tresse och sin skarpa målmedvetenhet visat att förändring och framtidsanpassning är möjligt och genomförbart även i en liten verksamhet med ”små” kunder. motivering vår byrå | Balans Balans | vår byrå Ledarskaps nörden redovisningsbyrån som väljer sina kunder med omsorg banar väg för medarbetarna i Halmstad väljer sina kunder med stor Reko och den omsorg. Sedan 2010 arbetar byrån enligt efter en annan kund som inte håller måttet får se sig om ekonomibyrån Balans | Vår byrå Att alltid se möjligheterna och både våga förändra och förändras. För Peter Bodin är modernt ledarskap verklighet och inte floskler. Själv beskriver han sig som nördigt intresserad av ledarskap. 22 | Balans Text: Charlotta Marténg Foto: Christian Gustavsson Balans # 5 / 2015 # 5 / 2015 Elisabeth Svensson. www.grantthornton.se Balans # 1 / 2014 # 1 / 2014 Balans nr 5/201 5, Vår byrå. 38 | Balans # 7 / 2015 | 41 Balans nr 5/2014, Vår byrå. MSN Minocon, Danderyd motivering RSM är en byrå med internationell prägel som har funnit sin nisch med specialisering inom bland annat IFRS samt ett produktutbud som riktar sig till noterade bolag. De har visat att även den lilla byrån kan nå de stora kunderna. Text: Charlotta Marténg Foto: Kristofer Hedlund | 23 Grant Thornton 44 | # 5 / 2014 Balans nr 5/2015, Profilen – Peter Bodin. text: Pernilla Halling foto: Fredrik Peterson Balans Balans # 5 / 2014 www.rsmi.se till kunden är a och o hos Saldo Redovisning. Auktoriserade redovisningskonsulten och delägaren Mattias Segerbrand jämför det med en kärleksrelation: – Om man inte kan samtala på kvällen om det som hänt under dagen, vad är relationen då värd? Samma sak är det i vårt yrke, om man inte kan prata med kunden och skapa ömsesidig förståelse, då ska man inte ha en relation, säger han. kommunikation och relationen redovisningskonsult. affärsidé, – Jag vill att kunderna ska brinna för sin grundare inte ha dollartecken i ögonen, säger byråns Vår byrå | Balans 40 | Balans | 45 motivering På ett för branschen föredömligt sätt har Grant Thornton har genom ett tydligt och brett ledarskapsfokus där medarbetarna sätts i fokus, skapat en framtidsmedveten organisation. Nära RELATIONER – Saldo Redovisning bygger kundmötet på ömsesidig förståelse 46 | Balans # 3 / 2015 Balans # 3 / 2015 | 47 Balans nr 4/2015, Vår byrå. Balans # 7 / 2015 | 39 Debatt Debatt | Balans Myndighetsutövning | Revisionskvalitet | Debattpanelen: Branschdagarna Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn www.bolagsverket.se/ffo Skattevolymen Ny upplaga ute nu! Hänger du med i alla budgetsvängarna? Sedan oppositionsbudgeten gick igenom i höstas och regeringsbudgeten i våras har skattelagarna ändrats flera gånger under året. Se till att ha tillgång till de senaste reglerna! Pris: 515 kr exkl. moms. Beställ på farakademi.se/forlag Beställ idag! Snabb leverans Sommaren sjunger på sista versen. September står ändå för nystart – ny termin, nya rutiner och nya ambitioner! Somliga lovvärda initiativ kan dock visa sig ha oförutsedda negativa konsekvenser. Nedan problematiserar två forskare Skatteverkets ambitiösa arbete med att det ska bli ”rätt från början”. Men ibland är det tvärtom – farhågor som finns infrias inte. Läs mer på nästa sida. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på [email protected] Myndighetsutövning FAR, SRF och Skatteverket i olagligt samarbete? illustration: shutterstock Bättre service för dina kunder samarbetet mellan branschorga nisationerna FAR och SRF och Skatteverket strider mot grund lagen. Det menar professorerna Jane Reichel och Ulf Bernitz, som riktar allvarlig kritik mot avtalet. gjort en rättslig bedöm ning av Skatteverkets nya samarbetsformer som lagts fram i en rapport publicerad av Svenskt Näringsliv (Effektivitet eller legalitet? En bedömning av Skatteverkets nya samarbetsformer, Svenskt Näringsliv juni 2015). På grundval av rapporten ordnades ett större seminarium i juni 2015 där även Skattever ket deltog. I rapporten har vi i första hand granskat Skatteverkets modell med så kallad fördjupad dialog som ju erbjuds ett urval av stora företag. Vi har ställt oss kritiska till denna nya arbetsform som i grundläggande avseenden skiljer sig från den vedertagna svenska förvaltningsmodellen. När Skatteverket söker interagera med enskilda företag och förmå dem att följa skattelagstiftning genom att ingå avtal om informationsutbyte snarare än genom vi har nyligen Trepartssamarbetet ger en tillbörlig konkurrensfördel, menar debattörerna. traditionell ärendehandläggning, hamnar arbetsformen i en gråzon. Bland annat upp kommer grundläggande frågor om avsaknad av fungerande kontroll när domstolskontroll inte torde stå till buds. I detta sammanhang har vi också granskat ”Vi har ställt oss kritiska till denna nya arbetsform som i grundläggande av seenden skiljer sig från den vedertagna.” Balans # 7 / 2015 | 41 Debatt | Balans bild: shutterstock Balans | Debatt Affärsmannaskap är inte ett hot mot revisionen, enligt ny studie. Skatteverkets samarbete med utvalda kon sultföretag genom särskilda avtal, nämligen de företag som är anslutna till FAR eller SRF. I rapporten har vi ställt oss kritiska också till utformningen av detta samarbets projekt, som ju innebär att medlemmarna i dessa två organisationer ges en särskild konkurrensfördel. Skatte verket och FAR respektive SRF har formen av skriftliga samarbetsavtal och följer samma mall. De innebär att redovisnings företag och konsulter som är anslutna till FAR eller SRF får en särskild ställning i förhållande till Skatteverket. Samarbetet går i korta drag ut på följande: Revisionsoch redovisningsföretagen kan rapportera till Skatteverket vilka deklarationer de har varit med om att upprätta. Så tidigt som möjligt ska konsulterna kontakta Skatte verket i oklara och komplicerade frågor. Skatteverket återkopplar till dem angående eventuella fel, för att stärka kvalitetsarbetet. Organisationerna FAR och SRF medverkar i erfarenhetsutbyte. Skatteverkets synsätt är att ingen kontroll behövs i efterhand om det blivit rätt från början. Det torde innebära att företag som anlitar konsulter anslutna till FAR eller SRF löper en mindre risk för att bli utsatta för skattekontroll i efterhand. överenskommelserna mellan Skatteverket inlett samarbete i avtalsform med två ledande organisationer inom revisions- och rådgiv ningsområdet är bland annat att de företag som tillhör dessa organisationer tillförsäkras en gynnsam specialbehandling. De får en förmånlig position på marknaden som kan och också torde utnyttjas som konkurrens medel. Det innebär att övriga företag i dessa branscher står utanför och riskerar att till skyndas en påtaglig nackdel i konkurrens hänseende. Det gäller särskilt i den mån kunderna uppfattar att det är fördelaktigare att anlita företag som är anslutna till ram avtal med Skatteverket, eftersom det kan ge fördelar, särskild i form av minskad risk för problemet med att 42 | Balans # 7 / 2015 efterhandskontroll från Skatteverkets sida. Från rättssäkerhetssynpunkt ter sig denna olikhet i Skatteverkets behandling och bedömning högst betänklig. Arrangemanget med särskilda avtal mel lan Skatteverket och FAR respektive SRF leder alltså till effekter som snedvrider kon kurrensförutsättningarna på redovisningsoch revisionsmarknaderna. Ordningen synes dock inte kunna angripas med stöd av kon kurrenslagen. Skatteverket utgör nämligen såsom statlig myndighet inte något företag i konkurrenslagens mening, vilket normalt är en förutsättning för att den lagen ska vara tillämplig. Det är heller inte fråga om någon sådan offentlig säljverksamhet som omfattas av konkurrenslagen. Regeringsformen slår i sitt första kapitel fast en allmän och grundläggande lika behandlingsprincip och objektivitetsprincip (1:9 RF). Den föreskriver att förvaltnings myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen i sin verksamhet samt iaktta saklighet och opartiskhet. Häri ligger ett krav på att myndigheter ska behandla enskilda likfor migt och inte ägna sig åt särbehandling som särskilt gynnar vissa företag i relation till deras konkurrenter. Att skattekontrollen fungerar likformigt framstår som centralt från rättslikhets- och rättssäkerhetssynpunkt. ”Arrangemanget med särskilda avtal mellan Skatteverket och FAR respektive SRF leder alltså till effekter som snedvrider konkurrens förutsättningarna på redovisnings- och revi sionsmarknaderna.” ”Oberoendehotet är överdrivet” det finns anledning att ifrågasätta det instinktiva motståndet mot marknadsföring av revisions tjänster. Det skriver två studenter och deras handledare vid Linné universitetet. Affärsmannaskap är i sig inte ett avgörande hot mot revisionskvaliteten, menar de. sammanfattningsvis framstår enligt vår mening avtalsarrangemanget med FAR och SRF av nu nämnda skäl inte som väl förenligt med regeringsformen och därmed inte med Skatteverkets ställning som för valtningsmyndighet. Det står inte heller i överensstämmelse med svensk förvaltnings tradition. Det nuvarande avtalsarrange manget förtjänar allvarlig kritik. Vi vill tillägga att vi inte kritiserar i sig att Skatte verket medverkar till en ordning för certi fiering av kvalificerade redovisningsföretag och konsulter. Vad vi kritiserar är att en myndighet som Skatteverket kopplar detta till medlemskap i en viss privat organisa tion. Vi förordar att man ersätter nuvarande system med en certifieringsordning som ges en neutral utformning. ● Revisionskvalitet reglerad marknad där ett skrå, en professionell grupp – revisorerna – getts monopol på gransk ningen av bolagen med revisionsplikt. Med an revisorerna som skrå har monopol, finns det en öppen konkurrens om revisionsupp drag mellan revisorerna. Inom regleringen och den professionella etiken får revisorerna konkurrera på marknaden för revision. Men medan revisorerna är marknads aktörer som konkurrerar om revisionsupp drag, har det skapats en bild av revisorerna som agerande utan personlig vinning och utan marknadens normala karaktärsdrag. På en marknad positionerar sig de olika konkurrenterna, utvecklar produkter som bättre ska tilltala kunden och ge utvecklaren revisionsmarknaden är en Jane Reichel är professor vid Uppsala universitet. Ulf Bernitz är professor vid Stockholms universitet. en konkurrensfördel, vilket kan ge högre vinst, marknadsdominans, eller i alla fall en överlevnad på marknadens konkurrensfält. Reklam är en vanlig aktivitet som mark nadsaktörer tillgriper, för att skapa fördel aktig information om aktörens produkt eller service. I revisionsbranschen har reklam setts som olämplig. På en marknad med mycket hård konkurrens används priset som ett försäljningsmedel. I revisionsbranschen framställs priskonkurrens som otillbörligt, och en revisor ska fakturera den kostnad som krävs för att utföra en god revision. På senare år har revisionsmarknaden genomgått förändringar. Hårdare, skandal driven mediabevakning och revisionsplik tens avskaffande är några viktiga inslag. Vissa forskare har ställt sig bakom mass medias polariserade bild och hävdat att under marknadens tryck åsidosätts reviso rers professionella värderingar till förmån för kommersiella värderingar. Samtidigt förs debatt, bland annat i Balans nr 1/2015, där Bosse Brixeman säger att ”det behövs mer affärsmannaskap på byråerna”. I en magisteruppsats, Affärsmannaskap Balans # 7 / 2015 | 43 Balans | Debatt Digitala utbildningar Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din uppdragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. B O L A G S R ÄT T S U N D S V A L L A B Box 270 Tullgatan 18 851 04 Sundsvall Tfn 060 -16 81 50 Email [email protected] Hemsida www.bolagsratt.se 44| Balans # 7 / 2015 www.nilssongrafiskform.se Ring oss redan idag. 060-16 81 50 hos revisorer – Vilka effekter får det på revisionskvalitet, framlagd på Linné universitet, skriven respektive handledd av artikelförfattarna, utreds vad affärs mannaskap kan vara och vilka effekter det kan förväntas ha på revisionskvalitet. Bakgrunden är den allmänna oron för att god revisionskvalitet skulle förfaras vid en alltför kommersiell orientering av branschen. Affärsmannaskap innebär att skapa, utveckla och – inte minst – förmedla värde som, i sin tur, genererar värde för de inblandade parterna. I examensarbetet definierades affärsmannaskap genom de traditionella företagsekonomiska model lerna som pekar ut marknadsföring som beaktande av priset, produkten/tjänsten, platsen samt påverkan, drivet av en strategi som fokuserar byråns marknads- och produktutveckling. Empiriskt undersöktes relationen mel lan affärsmannaskap och revisionskvalitet genom en enkät. Metoden bygger alltså på självrapportering, varför resultaten ska ses som indikatorer och inte objektiva bevis. Resultaten indikerar att affärsmanna skap kan påverka revisionskvaliteten negativt, där oberoendet, det vill säga sannolikheten att rapportera fel, kan påverkas negativt av produktutveckling, medan priskonkurrens kan minska revi sorns förmåga att upptäcka fel. Däremot kan strategier för marknadsutveckling och marknadspenetration stödja revisorns oberoende. Till exempel kan en strategi av ökad diversifiering i uppdragen minska revisorns beroende av ett fåtal klienter. Förmågan att upptäcka fel tycktes vara positivt korrelerad med till exempel påverkan. I påverkan ingår inte enbart reklam, utan också en nära relation med klienten. Men det senare tycks i debat ten nästan instinktivt förknippas med oberoendehot. Något sådant hot framkom dock inte i enkätstudien. Däremot kan en närhet till klienten öka kunskapen om bolaget, och på så sätt öka möjligheten att upptäcka fel, det vill säga öka revisions kvaliteten. Studiens slutsats vänder sig mot det instinktiva motståndet mot affärsmanna skap, drivet av outvecklade modeller för affärsmannaskap inom revisions ”Revisorer har alltid agerat på en kon kurrensmarknad, och har alltid ägnat sig åt kommersiella strategier.” Gå kurs när det passar dig! Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor – vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Webbinarier · · · · Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga E-Kurser · · · · skrået i kombination med skandalbaserad massmediabevakning. Revisorer har alltid agerat på en konkurrensmarknad, och har alltid ägnat sig åt kommersiella strategier, även om det skett mer under täcket, än på reklampelare. Studien antyder att det finns risker med affärsmannaskap, men att de kan uppvägas av de möjligheter som ges, till ex empel genom en starkare marknadsposition. Vi kan således inte finna ett starkt stöd för att kommersialism som uppkommer genom affärsmannaskap hotar revisionskvaliteten på ett avgörande sätt. Däremot har vi, i annan forskning som ännu befinner sig i utveckling och därför inte kan rapporteras, funnit antydningar till att kommersialism kan hota revisionskvalitet, kan finnas i revisionsbyråernas bolagsstyrning, närmare bestämt deras partnerskapsstruktur. Men till det återkommer vi. Vad vi här vill säga är att affärsmannaskap i sig inte kan ses som ett avgörande hot mot revisionen, utan tvärtom kan vara ett verk samt medel till gagn för revisionen. ● K2-regelverket K3-regelverket Löpande bokföring Penningtvätt Livestreamade nyhetsdagar · · · · Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fåmansföretagardagen farakademi.se/digitalt Daniel Hermansson är magister i företagsekonomi, speciellt bolagsstyrning. Rikard Hjalmarsson är magister i företagsekonomi, speciellt bolagsstyrning. Sven-Olof Yrjö Collin är professor i bolagsstyrning och redovisning. Samtliga vid Linnéuniversitetet. Finns Snabbavveckling med ”Insättningsgaranti”? Svaret är nej. När någon säljer sitt bolag med dess tillgångar till ett företag för snabbavveckling finns ingen statlig insättningsgaranti motsvarande den som finns när pengar sätts in på bank. Det är leverantörens förmåga att fullgöra bolagets förpliktelser säljaren förlitar sig på. Uppkommer brister avseende skattebetalningar hamnar ansvaret hos säljaren. Svenska Standardbolag har varit i näringslivets tjänst sedan 1954 och handlagt mer än 200 000 bolagsärenden varav 20 000 bolagsavvecklingar. Vi kan inte ge statlig insättningsgaranti men vi kan garantera erfarenhet, kompetens, service, ekonomisk stabilitet och ett konkurrenskraftigt pris. FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Fördjupning | Balans Balans | Debattpanelen Debattpanelen Fördjupning – tycker till om FAR:s branschdagar Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i Balans fördjup ning – en bilaga som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklar publiceras dess utom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redo visning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare: far:s sektion för redovisning genom kristina lilja, bodil gistrand, yvonne jansson Monica Ballins, Tommy Sjövik Johansson, auktoriserad revisor, Ballins Revision, Täby Kristina (Stina) Osmund, auktoriserad redovisningskonsult, BDO, Helsingborg auktoriserad redovisningskonsult, MyController, Stockholm 1. VAD BETYDER FAR:S BRANSCHDAGAR FÖR DIG? – Jag tycker att det är en väldigt bra uppdatering i branschens viktiga frågor. Dels i rena yrkesfrågor, dels med seminarier om aktuella och efter frågade ämnen. Men det är också bra att man tar in föreläsare utifrån, som talar mer brett om exempelvis ledar skap, kriser eller hälsa. De senaste åren har Branschdagarna varit bra på att fånga upp aktuella trender inom revision. – För mig är det framför allt möjlighe – Jag var på Branschdagarna för första ten att nätverka på olika sätt, men ock gången i fjol och det var oerhört positivt, så innehållet i seminarierna framför allt att träffa kollegor från andra som är betydelsefullt med byråer. Stämningen var avslappnad Branschdagarna. För och vi kunde prata ganska fritt med ”En hel del utom branschkollegor varandra. Sedan var det bra pro gram med genomgång av intres bra utställare brukar där finnas en hel del bra utställare som santa och aktuella frågeställningar – som det är kul det är kul att träffa och särskilt på teknikområdet och om att träffa.” prata med i verklighe digitaliseringen. ten, i stället för att bara höras på telefon. 2. VAD LOCKAR MEST I ÅRETS PROGRAM? – Det har varit väldigt mycket debatt om – Den del som gäller omställningen, ledar skap och automatisering intresserar mig vart revisionen är på väg. Så inför årets allra mest. Vi har ett stort teknikskifte Branschdagar är jag särskilt nyfiken framför oss, vilket skrämmer många på hur den nordiska arbetsgrup pen har hanterat frågan om re och då är det viktigt att vi som har vision i mindre företag och de någon ledarskapsroll får med oss ”Vi är på tunga dokumentationskrav väg tillbaka hela gruppen. Om vi får medarbe som finns även där. Jag som tarna med oss kan vi effektivisera till ’aktiv verksamheten utan att behöva har varit med ett tag tycker revision’” flytta den till låglöneländer. att det låter som att vi är på väg tillbaka till ”aktiv revision” och det är i så fall jättebra. – Mycket i årets program är bra – utvecklingen går fort och det är viktigt att hänga med för att kunna utveckla sin byrå i takt med tiden. Då går det inte att sitta på sin kammare och tro att allt ska vara som det alltid har varit. Digitaliseringen har utveck lats snabbare än lagstiftningen. Det är bra att FAR är med och lobbar så att vi får regelverk och lagar som är anpassade till verkligheten. 3. VAD SKULLE GÖRA BRANSCHDAGARNA ÄNNU BÄTTRE? – Många kommer på Branschdagarna och det vore bra att öka utbytet oss deltagare emellan. Jag kommer ihåg ett år då vi delades in i mindre grupper för att diskutera några aktuella frågor. Deltagare från mindre och större byråer och från olika landsändar blandades. Förutom bra och aktivt erfarenhets utbyte ledde det till många visitkorts byten över gränserna. – Svårigheten blir att göra det lika bra som – Jag har varit med i flera år och tycker förra året! Jag tyckte att föreläsningarna, att standarden är jämn och bra. Lokaler och måltider är underordnade innehål logistiken och hela arrangemang et var förträffligt bra förra året. let i programmet, som brukar vara Ska man anmärka på något bra och aktuellt. Jag kan ändå så är det att Friends är lite ”Jag tror på tycka att Friends lokaler är tråkiga för stort, det är funktionellt – och utan fönster! Jag går i och att byta lokal för sig inte på Branschdagarna och ligger bra, men man kan känna att man försvinner lite då och då.” för att sitta och titta ut, men jag i mängden. Jag tror på att föredrar ändå en vacker miljö. byta lokal då och då – utveck ling och förnyelse är alltid bra. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected] 46 | Balans # 7 / 2015 Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja för hur en auk toriserad redovisningskonsult arbetar med bokslutsrapporten, exempelvis vilka regler som gäller och vilket ansvar den auktorise rade redovisningskonsulten har. ● författare: stefan sundgren, irina alexeyeva, niklas nilsson, mattias sjödin Finns det ett samband mellan revision och redovisningskvalitet? Företag med revisor sköter sin bokföringsskyldighet bättre före en konkurs än vad företag utan revisor gör. Det skriver Stefan Sund gren, Irina Alexeyeva, Niklas Nilsson och Mattias Sjödin i denna artikel som baseras på en analys av 380 aktiebolag. ● författare: elin hultqvist, ida brännström, tobias svanström Vilka är de vanligaste bristerna i en revision? En kategorisering av RN:s disciplinärenden under åren 2009-2014 En revisor som brister i sin yrkesutövning kan drabbas av en disciplinåtgärd i form av erinran, varning eller ett upphävande av auktorisationen. De senaste åren har Revisorsnämnden (RN) i genomsnitt utfärdat knappt 50 disciplinära åtgärder. Men avspeglar denna siffra verkligheten? Sannolikt förekom mer det en hel del brister och revisionsmisslyckanden som inte upptäckts. Det skriver Elin Hultqvist, Ida Brännström och Tobias Svanström, som har undersökt RN:s disciplinåtgärder under åren 2009–2014. ● facit FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: [email protected] | 08 - 506 112 41 Revisionspakettestet på sida 21 1. instämmer inte I princip får vi nu en gemensam marknad för revision, men byrån i fråga måste fortfarande vara registrerad och den huvud ansvariga revisorn måste vara auktoriserad – i det aktuella landet. 2. instämmer inte De flesta förändringar gäller bara så kallade företag av allmänt intresse (se definiton i artikel). 3. instämmer inte Den nya revisionsberättelsen ställer nya krav på rap portering av risk, men på olika nivå beroende av företagstyp. 4. instämmer Det finns möjlighet att förlänga uppdraget med en kund under vissa förutsättningar, som exempelvis så kallad joint audit. 5. instämmer Stämmans valfrihet får inte begränsas till ett mindre urval av revisorer (även om det i praktiken kanske kommer att vara så). 6. instämmer inte Nej, men detta ska rapporteras till revisionsutskottet. 7. instämmer inte Nej, de finansiella bolagen får i det svenska försla get mer restriktiva regler än börsbolagen. Balans # 7 / 2015 | 47 Balans | Aktuellt från FAR Akademi från Månadens utbildning: Penningtvätt | Kommande kurser För redovisningsbyråer med sikte på framtiden HÄNDER I SEP/OKT Att tänka efter före – lunchseminarium om kompanjonavtal Varberg 15 september Utbildningsdag för licensierade revisorer i finansiella företag Stockholm 15 september MyNumbers är en webbaserad rapport- och analystjänst, utvecklad för redovisningsbyråer och deras kunder. Tjänsten är molnbaserad med automatisk koppling mot Visma, Fortnox och SIE4. Excel för ekonomer Stockholm 17–18 september Aktuella momsfrågor Stockholm 22 september Intern styrning och kontroll Stockholm 24–25 september FARs Branschdagar 2015 Solna 24–25 september 149 kr /månad* Fällor och fel – aktualitetsdag för redovisningskonsulter Stockholm 28 september Ny digital utbildning! Revisorsdagarna 2015 Stockholm 29 september–1 oktober Yrkesetik för skatterådgivare Stockholm 29 september IFRS – fördjupning Stockholm 30 september–1 oktober K3 – frivillig tillämpning för mindre företag Göteborg 1 oktober Penningtvätt Som revisor, redovisningskonsult och rådgivare är du skyldig att planera för att upptäcka, uppmärksamma och rapportera in fall som berör penningtvätt. FAR Akademis e-learningkurs på 75 minuter tar upp de grundläggande principerna i Penningtvättslagen samt hur egen och kunders verksamhet påverkas. Du lär dig vilka krav som ställs på dig och vad som kan utgöra misstänkta ageranden samt hur dessa ska hanteras. *Pris per organisationsnummer. Max 5 användare. Innehållsansvariga Ulf Sandlund, PwC Forensic Services Åsa Lenhoff, PwC Advisory Services Sara Orback, FAR Prova gratis i 30 dagar! www.mynumbers.nu [email protected] Webbinarier • Skattenyheter • Momsnyheter • Redovisningsnyheter • Aktuellt för ekonomiansvariga Huvudinnehåll • Vad är penningtvätt? • Regler • Sanktioner • Penningtvättens faser • Varningsflaggor • Kundkännedom • Transaktionsgranskning • Riskbedömning och utbildning Vidareutbildningstimmar 3 timmar K3 – erfarenheter och lärdomar Malmö 6 oktober K3 – fördjupning Malmö 7–8 oktober K3 – komponentredovisning fastigheter Malmö 7 oktober K2-regelverket Stockholm 7 oktober Göteborg 9 oktober K3 – koncernredovisning Malmö 8 oktober Läs mer om våra digitala utbildningar på farakademi.se/digitalt ● E-kurser • K2-regelverket • K3-regelverket • Löpande bokföring • Penningtvätt Livestreamade nyhetsdagar • Redovisningsdagen • Skattedagen • IFRS-dagen • Fåmansföretagardagen För fler kurser och anmälan, besök www.farakademi.se Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans � Finnhammars finns både i gamla prästgården i Upplands Väsby och i moderna lokaler i Stockholms city. Finnhammars – mer än en revisionsbyrå ett framgångsrikt lag kan inte bara bestå av målgörare. Uppställningen måste vara så komplett som möjligt och alla behöver bli sedda. På Finnhammars lever man som man lär och talar hellre om samarbete än konkurrens. Text: Charlotta Marténg Foto: Kristofer Hedlund P å en lummig villagata i Upplands Väsby ligger Finnhammars, inrymt i en gammal prästgård från 1930-talet. Här har revisionsbyrån funnits sedan 1984, ett år efter att byrån grundades av Bo Finnhammar och Ola Spinnars. Lokalerna är charmiga med flera små detaljer som lever kvar sedan tiden som prästgård och i trädgården finns gott om utrymme för till exempel kundevents eller grillfest för personalen. Byrån har i dag runt 50 medarbetare, varav 35 sitter i Upplands Väsby. Man skulle kunna säga att Finnhammars är kontraster nas byrå, då de övriga 15 medarbetarna huse rar i en helt annan typ av lokaler. Nämligen på 16:e våningen i en av Hötorgsskraporna, mitt i centrala Stockholm. – Det är två kontor i helt olika miljöer. Här i Väsby har vi en hel del extra utrym men på kontoret, och de flesta sitter i eget rum. Inne i city, där hyresnivåerna är helt annorlunda, handlar det om att utnyttja de mycket moderna lokalerna optimalt, säger Hans Bredberg, auktoriserad revisor och delägare i Finnhammars. kanske utvecklingen går mer åt andra hållet. Ett kontor öppnas med ett centralt läge och sedan startas en filial utanför city. Finnhammars gjorde tvärtom, och det visade sig vara ett bra drag både när det gäller kunder och personal. – Vi expanderade snabbt när vi öppnat kontoret i Hightechbuilding, en av Hötorgs skraporna i Stockholm city. De flesta av oss som jobbar i Väsby bor i Norrort och har relativt nära till jobbet. Men vi märker att det är enklare att rekrytera från andra delar för många företag Balans # 7 / 2015 | 51 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans � För att alla an- ställda ska sträva åt samma håll har man startat Finnhammarsskolan. Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar – vi kan alltid garantera en handläggning inom 2 timmar! av stan när vi även har ett kontor mitt i city, säger Malin Markman, auktoriserad revisor och vd i Finnhammars. Finnhammars är med sina 50 anställda en av de större revisionsbyråerna i Sverige, Big 7 borträknat. Malin Markman och Hans Bredberg beskriver Finnhammars som byrån som är tillräckligt stor för att ha kompetens och resurser, men ändå liten nog för att ge personlig service. I FAR:s framtidsstudie (gjord av Kairos Future 2013) betonas att rådgivning kommer att vara det snabbast växande området i branschen. Även här skulle man kunna säga att Finnhammars var tidigt ute. Redan 1983 togs beslutet att affärsidén skulle vara att kombinera revisorsrollen med konsultrollen. – Vi jobbar framför allt med ägarledda bolag och organisationer. Om ägaren ställer frågan vad som är bäst måste man tänka till. Då handlar det ju både om vad som är bäst för bolaget och vad som är bäst för ägarens privata ekonomi. Det är en spännande kombination. Är det en organisation som är kund gäller ett helt annat tänk, säger Hans Bredberg. – Det är som att ta på sig olika hattar beroende på vad vi håller på med, inflikar Malin Markman. 52 | Balans # 7 / 2015 ”Vår filosofi är att om man inte vet vem man ska vända sig till kan man alltid ringa sin revisor.” för finnhammars är helhetssynen viktig. Kunden ska kunna få hjälp med allt, och Hans Bredberg betonar att det ju sällan bara är glädje och framgång som kunden stöter på. Det kan handla om betydligt svårare saker som dödsfall, sjukdomar och andra motgångar som även påverkar företaget. – Då ska kunden veta att han eller hon kan ringa till oss och få hjälp. Vår filosofi är att om man inte vet vem man ska vända sig till kan man alltid ringa sin revisor, säger Hans Bredberg. Men att kunna bistå kunden i allehanda frågor är inte samma sak som att själv sitta på den kompetensen. Både Malin Markman och Hans Bredberg framhåller flera gånger under intervjun att det handlar om att kunna hänvisa kunden till rätt person, inte att själv svara på alla frågor. – Vi har ett brett nätverk bestående av flera experter inom områden som skatt, moms och bokföring, men inte bara det utan vi har även tillgång till exempelvis terapeuter och präster. Företagaren ska känna att vi tar hand om honom eller henne, säger Hans Bredberg. På Finnhammars arbetar auktoriserade och godkända revisorer samt revisorsassistenter. Företaget tog tidigt beslutet att inte bygga FAKTA: Finnhammars grundades år: 1983. grundades av: Bo Finnhammar. antal delägare i dag: 12 varav 2 kvinnor och 10 män. antal anställda: 50 20 8 1984 1999 2014 ”Vi pratar hellre om samarbete än konkur rens.” upp egna specialistavdelningar utan arbetar i stället med nätverk. En framgångsfaktor menar Malin Markman. – Vi värnar om samarbetet med andra, ex empelvis när det gäller redovisningstjänster. Vi pratar hellre om samarbete än konkur rens. Som vi ser det verkar vi alla på samma marknad, men kompletterar varandra. Bara för att vi är duktiga på att granska en bok föring betyder inte det att vi är bäst på att göra bokföringen, säger Malin Markman. Utöver de nationella nätverk som reviso rerna på Finnhammars byggt upp under åren ingår byrån också i två internationella nätverk, Kreston International och IAG International. service och starka kundrelationer är två viktiga komponenter för Finnhammars. Hans Bredberg talar om att ”bli vän med sin kund”. – Men det är en definitionsfråga, att vara vän med sin kund betyder inte att man är privata kompisar. Vi definierar det som så att kunden ska känna trygghet och våga ringa oss när problem uppstår. Att stå kun den nära och känna företaget gynnar både kunden och revisionen. Det är också viktigt att kunden verkligen får veta vilket värde revisionen har, så att man inte bara ser revi “Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss!” Bolagsstiftarna AB | Box 12086, 402 41 Göteborg Tel 031-704 10 50 | Fax 031-704 10 59 | [email protected] Balans # 7 / 2015 | 53 Balans | Vår byrå JESSICA THÖRN, VISMA SPCS Visma Ekonomiöversikt 49 kr/mån och företag På Finnhammars är entreprenörskapet en viktig del. 54| Balans # 7 / 2015 omsättning: trivseln på arbetet 66,9 miljoner är viktigt och på Finnhammars hörs ofta skratt i korridorerna. Det ordnas också en hel del gemensamma aktiviteter och många umgås utanför arbetet. – Vi är inte intresserade av att få hit de som tänker att de är beredda att offra hela livet för revision. Här är det viktigt att ha en bra balans i livet och många av våra med arbetare har spännande intressen vid sidan om arbetet. Det bidrar till trivseln på jobbet, säger Hans Bredberg. Finnhammars har alltid haft en nära anknytning till idrotten och bland kunderna ses bland annat olika idrottsorganisationer. Liknelserna med idrottens värld återkommer också när Hans Bredberg och Malin Mark man beskriver hur byrån arbetar. Man talar om lagkänsla och målgörare. Men framför allt vikten av att ha ett lag där man kompletterar varandra och där man har roligt tillsammans. – Revision ska vara roligt. En viktig del i vår målsättning är just att skapa trivsel för medarbetarna. Vi tror nämligen att om man har ett jobb där man längtar till arbetet på måndagsmorgonen så skapar det glädje. Och glädjen och trivseln gör i sin tur att man gör bra ifrån sig, vilket framför allt kunderna kommer att märka, säger Hans Bredberg. ● FAKTA: Finnhammars 26,1 miljoner är sin egen inom byrån. För oss är entrepre nörskapet en viktig del och på det här sättet får man ett annat tänk. Vi vill inte att våra medarbetare ska se arbetet som enbart en inkomstkälla utan man måste ha ett driv och ett intresse av att utveckla företaget och sig själv, säger Malin Markman. 2,3 miljoner ” Många av våra medar betare har spännande intressen vid sidan om arbetet.” 1984 1999 2014 ledord: Förtroende. affärsidé: Att ge kunderna god service där revisors rollen kombineras med rådgivning och ett aktivt engage mang. tillhör nätverk: Kreston Internationell och IAG International. tips till små och medelstora byråer när det gäller rekrytering? Anställ då ni hittar en bra person! Bli den nya tidens redovisningsbyrå. Visma Ekonomiöversikt. 5350 sorn som en kostnad, säger Hans Bredberg. Det främsta värdeordet för Finnhammars är förtroende. Och för att få förtroende måste man nå fram till kunden. Kunden ska känna att revisorn har tid och att han eller hon blir sedd. – Vi gör en hel del små, små saker. Varje enskild detalj kan verka löjlig, men sammantaget betyder det mycket för kunden och gör att kunden känner att vi bryr oss, att ”vi hjälper dig”, säger Malin Markman. För att alla anställda ska sträva åt samma håll, och verkligen förstå vikten av att se kunden, har man startat något som man kallar Finnhammarsskolan. Den består av tre steg som alla ska delta i. Varje steg leds av någon som har kommit ett steg längre. Det kan handla om allt från att följa med en mer erfaren kollega på ett möte på banken, till att samlas på kontoret och prata om hur man bemöter kunder när de kommer för ett möte. Finnhammars är också noga när det kom mer till vilka de anställer. Konkurrensen om arbetskraften är hård och Big 4 är ofta tidigt ute i rekryteringsprocesserna. Finnhammars brukar medverka på kontaktdagar, men har också ett samarbete med en gymnasieskola i Upplands Väsby. På så sätt kan de tidigt fånga upp guldkornen, men också bidra till att sprida kunskap om vad en revisor gör och hur branschen fungerar. – Alla som börjar hos oss blir anställda som revisorsassistenter. Sedan är tanken att de ska jobba några år och ta sin examen och titel så snart som möjligt. Då finns möjligheten att bli avräkningsanställd vilket innebär att man Med Visma Ekonomiöversikt kan du hjälpa dina kunder att få en snabb och tydlig överblick på företagets ekonomi. Det webbaserade rapport- och analysverktyget underlättar för dig som vill vara en aktiv rådgivare. Ladda upp från vilket bokföringsprogram som helst via SIE4, skriv en kommentar till rapporten, och ekonomin visas i enkla grafer för din kund. Läs mer på vismaspcs.se/byra eller ring 0470-70 61 60. Vi tar ditt företagande personligt POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm Dokument Jörgen Allgulander. Produktchef Dokument & Bolag Online. Alla formaliteter. Lätt och rätt. Korrekta handlingar och vattentäta avtal kräver ord vägda på guldvåg. Med Dokument skapar och kvalitetssäkrar du enkelt förstklassiga dokument. Här finns alla de dokument som passar din byrå och verksamhet. Arbetar du som redovisningskonsult eller revisor i ett aktiebolag får du exempelvis hjälp att hantera situationen vid misstanke om kapitalbrist. Regelbundna uppdateringar säkrar att du arbetar med rätt information och enligt aktuella regler. Ett omfattande hjälpsystem visar vägen och behöver du ytterligare stöd står våra juridiska experter till din tjänst. Norstedts Juridik – främst för de främsta. nj.se/programvaror
© Copyright 2024